En studie av jävsbestämmelserna i förvaltningslagen och kommunallagen
|
|
- Håkan Lundqvist
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Johan Nilsson En studie av jävsbestämmelserna i förvaltningslagen och kommunallagen JUAN03 Förvaltningsrättslig fördjupningskurs Kursuppgift Termin: HT 2016
2 Innehåll Förkortningar Inledning... 2 Bakgrund och syfte... 2 Metod, material och avgränsningar... 3 Disposition Jävsreglerna... 4 Förvaltningslagens jävsgrunder... 4 Kommunallagens jävsgrunder... 6 Undantag från jäv... 7 Konsekvenser när jäv föreligger Reglernas syfte Framtida utveckling Analys och avslutande kommentarer... 9 Käll- och litteraturförteckning Förkortningar FL Förvaltningslagen (1986:223) HFD KF Högsta förvaltningsdomstolen Kommunfullmäktige KomL Kommunallag (1991:900) Prop. RF SOU Proposition Regeringsformen Statens offentliga utredningar 1
3 1. Inledning Bakgrund och syfte Jäv är en fråga som då och då är aktuell i samhällsdebatten. Man behöver inte se längre än till Lunds kommunpolitik för att se att jävsreglerna är något som diskuteras och att det inte alltid är självklart hur reglerna ska tolkas och tillämpas. Exempelvis ifrågasattes det i september om kommunstyrelsens ordförande, Anders Almgren, kunde delta i ett beslut om att anvisa mark till ett företag eftersom beslutet skulle komma att gynna byggföretaget Skanska, som Almgren vid tidpunkten var tjänstledig från för sitt politiska heltidsuppdrag. 1 I 1 kap. 9 regeringsformen (1974:152), slås det fast att förvaltningsverksamhet i Sverige ska vara saklig och objektiv. För att säkerställa att objektiva bedömningar ligger till grund när ett förvaltningsbeslut fattas krävs att de personer som handlägger ärendet inte kan ses som partiska. 2 Syftet med jävsbestämmelserna är att säkerställa opartiskheten hos en handläggare eller beslutsfattare i det enskilda fallet. 3 Men vad det ovan angivna exemplet med Almgren och markanvisningen kan tyckas visa är att det inte är självklart att jävsreglerna uppfyller syftet att garantera saklighet och opartiskhet. I Sydsvenskan tillfrågades två akademiker vid Lunds universitet, Jan Teorell, professor i statsvetenskap, och Bengt Lundell, docent i offentlig rätt, om sin syn på jävsfrågan i det aktuella ärendet. Både Teorell och Lundell ansåg enligt artikeln att det inte var möjligt att ge ett säkert svar på om jäv förelåg i det här enskilda fallet. Teorell menade dock att Almgren borde valt att inte delta i beslutet eftersom det från ett förtroende- och medborgarperspektiv skulle kunna framstå som att Almgren var partisk. Samtidigt ansåg Lundell att det var osannolikt att det skulle utgöra jäv enligt lagens mening att Almgren deltog i beslutet. 4 Även om det är viktigt att inte läsa in allt för mycket i ett par lösryckta citat i en dagstidningsartikel om ett enskilt fall, väcker artikeln en generell fundering angående jävsreglerna. Om det är möjligt att en tjänsteman eller förtroendevald kommunpolitiker kan uppfattas som jävig ur ett medborgarperspektiv när vederbörande deltar i ett ärendes beredning eller avgörande, utan att för den delen omfattas av det juridiska begreppet jäv, är de juridiska reglerna om jäv 1 Almgrens inblandning i Galten-beslut ifrågasätts, Sydsvenskan, , s. B2. 2 SOU 2010:29, s Strömberg och Lundell 2014, s. 91 f. 4 Almgrens inblandning i Galten-beslut ifrågasätts, Sydsvenskan, , s. B2. 2
4 tillräckligt omfattande för att säkerställa att beslut är fattade på en opartisk och saklig grund? Syftet med den här kursuppgiften är att undersöka den här problematiken. För att uppfylla syftet och besvara huvudfrågeställningen kommer jag i den här kursuppgiften fokusera på att besvara tre frågeställningar angående jävsreglerna. Vad är idag gällande rätt? Säkerställer dagens regler att kommun- och förvaltningsförfarandet är sakligt och opartiskt? Hur föreslås reglerna att ändras i de utredningar som behandlar förslag på en ny förvaltningslag och en ny kommunallag? Metod, material och avgränsningar I den här kursuppgiften har jag använt mig av rättsdogmatisk metod för att fastställa gällande rätt och besvara mina juridiska frågeställningar. I min analys kommer jag att kritiskt granska jävsreglernas omfattning och syfte för att utvärdera ifall de lever upp till säkerställa saklighet och opartiskhet i förvaltningsförfarandet. Utöver själva lagstiftningen har huvudmaterialet varit de två utredningar som gjorts om en ny förvaltningslag och en ny kommunallag, SOU 2010:29 och SOU 2015:24. De här två utredningarna ger enligt min bedömning både en god och sammanfattande bild av gällande rätt och dess syfte samt redogör för hur området kan komma att utvecklas. Därutöver har förarbeten till nuvarande lagstiftning har använts för att komplettera utredningarna när ytterligare information behövts. Även kurslitteraturen på den aktuella kursen har legat till grund för uppgiftens innehåll. Endast jävsreglerna i förvaltningslagen och kommunallagen kommer att behandlas. På grund av tid har jag heller inte haft möjlighet att fördjupa mig i rättsfallen på området. Disposition I den första delen, Inledning, presenterar jag bakgrund till och syftet med den här kursuppgiften och redogör för vilken metod och vilket material jag använt mig av för att besvara mina frågeställningar. Slutligen presenterar jag även uppgiftens disposition. I andra delen, Jävsreglerna, redogör jag för jävsbestämmelserna i den aktuella lagstiftningen. Redogörelsen börjar med jävsgrunderna för att därefter fokusera på vad som blir de rättsliga konsekvenserna av att jäv föreligger. I tredje delen, Reglernas syfte, beskriver jag vilket syfte reglerna är tänkta att uppfylla enligt lagstiftaren. 3
5 I fjärde delen, Framtida utveckling, hur reglerna kan komma att förändras enligt de förslag på lagändringar som presenteras i SOU 2010:29 och SOU 2015:24 och utredningarnas anledningar till sina ändringsförslag. I den femte och avslutande delen, Analys och avslutande kommentarer, kommer jag att analysera och diskutera ifall dagens lagstiftning gällande jäv lever upp till sitt syfte och hur de ändringsförslag som presenterats skulle påverka frågan. 2. Jävsreglerna Förvaltningslagens jävsgrunder I 11 förvaltningslagen (1986:223) anges de grunder som gör att en tjänsteman räknas som jävig i handläggningen av ett ärende. Jävsbestämmelserna i lagen gäller i enlighet med 1 FL som huvudregel för alla förvaltningsmyndigheter. Eftersom lagen är subsidiär, enligt 3 FL, omfattas dock inte kommunala förvaltningsmyndigheter då det finns egna jävsregler för dem i kommunallagen (1991:900). Jävsbestämmelserna i FL gäller, enligt 32 FL, inte heller Kronofogdemyndigheten vid myndighetens exekutiva verksamhet, eller Polismyndigheten, Säkerhetspolisen, Skatteverket, Tullverket, Kustbevakningen eller åklagarmyndigheterna när det kommer till deras brottsbekämpande verksamhet. En tjänsteman omfattas endast av jävsreglerna om vederbörande har en handläggande roll i ärendet, d.v.s. antingen vara den som bereder, föredrar, eller beslutar i ett ärende. Biträdande personal som endast sysslar med dokumenthantering av ärendet, som att expediera eller arkivera, omfattas inte av jävsreglerna. Enligt praxis från HFD räknas dock protokollförare som handläggare trots att deras roll kan ses som dokumenthantering. 5 Enligt bestämmelserna anses en person vara jävig om ärendet angår personen själv eller om utfallet av sakens avgörande kan väntas synnerligt gynna eller missgynna honom eller henne. 6 De här två grunderna kallas för sakägarjäv respektive intressejäv. Sakägarjävet omfattar inte enbart de ärenden där personen själv är part utan även de ärenden där personen i fråga har en rätt att överklaga beslutet enligt 22 FL. 7 Om något av de i stycket ovan angivna förutsättningarna gäller för en familjemedlem till en tjänsteman, som man, hustru, barn, föräldrar, syskon eller annan närstående, är den 5 SOU 2010:29, s. 328 f p. FL. 7 Strömberg och Lundell 2014, s
6 tjänstemannen också jävig. 8 Släktskapsjäv, som jävsgrunden kallas, utgör egentligen inte en självständig jävsgrund utan bör ses som en utvidgning av sakägarjäv och intressejäv. 9 Begreppet annan närstående har använts medvetet för att inte skapa en alltför snäv tillämpning av släktskapsjäv samtidigt som det inte setts som önskvärt att skapa en lång paragraf som listar alla möjliga tänkbara släktingar. Därutöver tar begreppet närstående hänsyn till just hur närstående personerna är. Kusiner kan exempelvis vara mer eller mindre nära. Släktskapsjäv kräver dock någon form av släktskap genom blod eller genom ingifte. Vänner faller således inte under släktskapsjävet. 10 Vidare anses en person vara jävig om vederbörande, eller någon till denne närstående, varit ställföreträdare för en individ som är part eller sakägare i ett ärende eller som kan räkna med synnerlig nytta eller skada av ärendets utgång, så kallat ställföreträdarjäv. 11 Som ställföreträdare räknas exempelvis goda män och förmyndare men också firmatecknare för juridiska personer. 12 I FL finns även regler om tvåinstansjäv. Om ett ärende behandlas av en myndighet i egenskap av överklagande-, underställande-, eller tillsynsinstans får en tjänsteman som deltagit i den slutliga handläggningen av ärendet i en tidigare instans inte delta i handläggningen av ärendet en gång till, utan anses i ett sådant fall vara jävig. 13 Två ytterligare jävsgrunder är ombudsjäv och biträdesjäv. De jävsgrunderna gäller tjänstemän som i egenskap av ombud fört talan i saken eller som mot ersättning biträtt någon i ärendet. 14 Det krävs alltså att en tjänsteman ska ha biträtt någon mot ersättning för att biträdesjäv ska föreligga. Orsaken till det är att inte begränsa myndigheternas möjlighet att ge råd och vägledning till allmänheten. 15 Ersättningen behöver inte vara av någon betydande storlek utan även mindre belopp gör att biträdesjäv föreligger p. FL. 9 SOU 2010:29, s Prop. 1971:30 s p. FL. 12 SOU 2010:29 s p. FL p. FL. 15 Prop. 1971:30 s SOU 2010:29, s
7 Slutligen finns en generalklausul som ska fånga upp om det i övrigt finns en särskild omständighet som skulle kunna göra att en person är partiskt i ärendet. 17 Den här formen av jäv kallas ibland antingen grannlagenhetsjäv eller delikatessjäv. Jävsgrunden är inte tänkt att endast vara ett strikt supplement till de andra mer specificerade jävsgrunderna utan ska fånga andra potentiella situationer där det finns en risk att handläggaren eventuellt skulle kunna vara partisk. Det gäller exempelvis om tjänstemannen är vän eller fiende med en part i ärendet, eller på något sett ekonomiskt beroende till denne. Även om tjänstemannen av någon annan anledning är engagerad i saken på ett vis som gör att det går att ifrågasätta opartiskheten omfattas det av den här grunden. 18 Kommunallagens jävsgrunder Kommunala organ har, som nämnts ovan, sina egna jävsbestämmelser. Olika regler om jäv gäller för en ledamot av KF, en kommunal nämnds ledamöter och anställda och kommunens revisorer. 19 Reglerna i KomL får anses påminna starkt om reglerna i FL och jag kommer därför inte göra någon ytterligare ingående beskrivning av jävsgrundernas innebörd, utom i de fall där de på något vis skiljer sig ifrån motsvarande jävsgrund i FL. För ledamöter och anställda i en kommunal nämnd gäller nästan samma jävsgrunder som för tjänstemän vid en statlig förvaltning enligt FL med två undantag. Tvåinstansjäv gäller inte för tjänstemän och ledamöter i en kommunal nämnd. Däremot finns en annan jävsgrund som inte finns i FL. När ett ärende rör tillsyn av kommunal verksamhet som en ledamot eller anställd själv är knuten till får den personen inte delta i ärendets handläggning utan anses vara jävig. 20 Samma jävsgrunder gäller för kommunens revisorer i enlighet med 9 kap. 4 1 st. KomL. Ledamöter av KF omfattas i sitt fullmäktigearbete inte alls av lika omfattande jävsgrunder, utan endast sakägarjäv, intressejäv och släktskapsjäv enligt 5 kap. 20 KomL. Utöver det får en ledamot som är redovisningsskyldig till kommunen inte delta i val av revisorer som ska granska den verksamheten eller i handläggningen av ärenden om ansvarsfrihet för verksamheten. 21 Anledningen till att ledamöter i KF inte omfattas av jäv i lika stor utsträckning kan härledas till det kommunala självstyret och en önskan att inte inskränka det p. FL. 18 SOU 2010:29, s. 334 f. 19 Jfr 5 kap b KomL, 6 kap KomL och 9 kap. 4-6 KomL kap. 25 KomL a KomL. 22 Strömberg och Lundell 2014, s
8 Undantag från jäv Enligt såväl FL som KomL finns situationer när en person får vidta åtgärder som inte någon annan kan utföra utan att det orsakar en oläglig fördröjning av ärendet. Det gäller för förtroendevalda och anställda i en kommunal nämnd, enligt 6 kap st. KomL, kommunrevisorer, enligt 9 kap. 4 2 st. KomL och tjänstemän på statliga förvaltningar, enligt 12 1 st. FL. När det är uppenbart att opartiskhet saknar betydelse i ett ärende behöver man inte ta hänsyn till jäv alls. 23 Konsekvenser när jäv föreligger Grunden i jävsreglerna är naturligtvis att en person som är jävig inte ska medverka i handläggningen av det ärendet. Både i FL och KomL föreskrivs att den som misstänker att han eller hon eventuellt själv skulle kunna vara jävig ska anmäla det. 24 Skulle än handläggande tjänsteman eller förtroendevald inte själv ange jäv och självmant avstå från att delta i ett ärende, men frågan om en handläggares jäv ändå väcks stadgas det i 12 3 st. FL och 6 kap st. KomL att myndigheten eller nämnden respektive snarast ska besluta i jävsfrågan och att den som jävet gäller får då inte delta i prövningen av sitt eget jäv om det inte krävs för att myndigheten ska vara beslutsför och en ersättare inte kan tillkallas utan olägligt uppskov. Samma regler som gäller för kommunala nämnders anställda och förtroendevalda gäller för ledamöterna i KF enligt 5 kap st. KomL och KF fattar därmed beslut i jävsfrågan. I 9 kap. 5 1 st. KomL framgår att det är revisorerna tillsammans som prövar frågan om jäv och i övrigt gäller lika regler som tidigare angetts. Ett beslut i jävsfrågan kan inte överklagas annat än i samband med ett överklagande av beslutet i själva huvudärendet. 25 I 10 kap. 1 och 2 KomL finns en allmän rätt för kommunens medlemmar att få lagligheten av ett beslut, som KF, en nämnd, eller revisorerna fattat, prövar genom överklagande till förvaltningsrätten. Regeln är dock subsidiär enligt 3 samma kapitel. Beslutet ska enligt 8 1 p. upphävas om förvaltningsrätten finner att det inte tillkommit i laga ordning vilket innebär att beslutet kan upphävas endast på den grund att en jävig förtroendevald eller tjänsteman medverkat i handläggningen FL; 5 kap. 6 kap. 26 KomL; 9 kap. 6 KomL st. FL; 6 kap st. KomL; 9 kap st. KomL st. FL; 6 kap st. KomL; 9 kap. 5 2 st. KomL. 7
9 I 22 FL framgår att möjligheterna till att få ett beslut av en statlig myndighet laglighetsprövat inte är lika stora. Ett beslut kan endast överklagas av den som ärendet rör och beslutet har gått emot den klagande. 3. Reglernas syfte Tanken om att en offentlig beslutsfattare inte ska fatta beslut i egen sak är gammal. Redan Olaus Petri skrev i sina domarregler att en domare ska använda sitt ämbete för att döma till det allmännas och inte sitt eget bästa. 26 Att förvaltningsmyndigheter ska behandla alla lika inför lagen och att saklighet och opartiskhet ska genomsyra det allmännas verksamhet finns stadgat i 1 kap. 9 RF. Olika regelverk finns för att garantera att statens och kommunernas beslutsfattare inte använder sitt ämbete för att gynna sig själv utan fullgör sina uppdrag på ett opartiskt och sakligt sett. Jävsreglerna är de regelverk som ska garantera det i det enskilda fallet. 27 Utöver att jävsreglerna rent faktiskt ska förhindra att en person ska kunna fatta beslut som gynnar vederbörande själv ska de också säkra att det hos allmänheten inte finns några tvivel på objektivitet hos det offentliga organ som fattar beslutet. 28 En individuell persons karaktär och huruvida det är en hederlig person är således irrelevant, likaså om slutresultatet av handläggningsprocessen är det objektivt korrekta. Lagstiftningens syfte är nämligen att vara preventiv. 29 De ovan angivna syftet kan i stor utsträckning kopplas till rättssäkerhet. Rättssäkerhet brukar inom förvaltningsrätten koppas samman med och vägas mot effektivitet. Både rättssäkerhet och effektivitet utgör övergripande mål inom förvaltningsrätten. 30 Effektiviteten bör således ses som ett värde som ska genomsyra all förvaltningsrätt vilket då även måste gälla jävsreglerna. Även om de värden om objektivitet och allmänhetens förtroende är grundsyftet med att det finns jävsregler måste jävsreglerna även omfattas av det allmänna kravet på att skapa en bra balans mellan rättssäkerhet och effektivitet. 26 Domstolsverket, God domarsed Om etik och ansvarstagande. Hämtad den 21 oktober 2016 på: 27 Strömberg och Lundell 2014, s. 91 f. 28 SOU 2015:24, s SOU 2010:29, s Strömberg och Lundell 2014, s
10 4. Framtida utveckling Förvaltningsutredningen för ett resonemang om ett eventuellt reformbehov av jävsreglerna i FL. Utredningen påpekar att det behövs tydligare skrivningar för att specificera vilka tjänstemän vars medverkan i handläggningen kan påverka beslutet i sådan utsträckning att de bör omfattas av jävsbestämmelsen. I övrigt anser förvaltningsutredningen att jävsreglerna idag har den omfattning som är rimlig för att reglerna praktiskt ska kunna tillämpas effektivt över ett så brett och mångsidigt område som statlig förvaltning utgör. Enligt utredningen finns det inga indikationer på att jävsreglerna skulle vara problematiska att tillämpa och det föreslås därför inga drastiska förändringar av lagtexten angående jäv i FL. Utöver att precisera vilka befattningshavare som omfattas av bestämmelserna är det i ganska stor utsträckning redaktionella ändringar, för att ändra begrepp som anses vara föråldrade och allt för processrättsliga och därmed skapa en mer lättförståelig text, som utredningen föreslår. 31 Förvaltningsutredningen har således inte i någon vidare mån beaktat om jävsgrunderna idag är tillräckligt omfattande för att de ska uppfylla sitt syfte. En föreslagen förändring av jävsgrunderna som dock bör noteras är att utredningen vill ta bort biträdesjävet eftersom det enligt deras synsätt saknar relevans för en tjänstemans opartiskhet och saklighet och borde kunna regleras genom generalklausulen. 32 I KomL föreslås endast redaktionella ändringar av jävsbestämmelserna. 33 Värt att notera är att SOU 2015:24 därmed inte tagit hänsyn till de föreslagna ändringarna i FL. Som framgått av redogörelsen av gällande rätt är lagtexten angående jäv nära identisk i de båda lagarna vilket då inte skulle vara fallet om båda utredningarnas förslag på ny lagstiftning skulle gå igenom som det nu är föreslaget. Det kan dock eventuellt komma att åtgärdas av regeringen innan de presenterar eventuella lagförslag. 5. Analys och avslutande kommentarer I den här uppgiften har jag försökt bygga en grund för att kunna besvara frågan om huruvida den jävslagstiftning som idag finns i FL och KomL är tillräckligt omfattande för att säkerställa att beslut inom kommuner och förvaltningsmyndigheter fattas på saklig och opartisk grund. 31 SOU 2010:29, s. 338 f. 32 SOU 2010:29, s SOU 2015:24, s. 56 f., 66 f., 70, 96 f. 9
11 Inledningsvis kan jag konstatera att lagstiftningen i sitt syfte utgår ifrån att det ska vara det allmännas uppfattning om när en person kan vara partisk som ska vara styrande i jävsfrågan. Det är nämligen inte bara viktigt att de beslut som en myndighet eller kommun fattar är objektivt korrekta utan det ska också framstå utåt som att de är opartiskt fattade. Det allmännas förtroende är helt enkelt en viktig del i varför jävsreglerna finns. I princip finns heller ingen begränsning för vilka situationer och relationer som kan orsaka jäv i och med delikatessjävet. Generalklausulen finns just för att det ska vara möjligt att ta hänsyn till alla oförutsedda former av jäv och skulle kunna bli aktuella. Förtroendet är också den centrala delen i generalklausulerna i FL och KomL. Om det finns någon särskild omständighet som kan rubba förtroendet föreligger delikatessjäv. Frågan är då hur det är möjligt att det kan förekomma en skillnad mellan när allmänheten uppfattar att en handläggare kan vara partisk och att jäv föreligger i den juridiska meningen. Per definition borde väl en tjänsteman eller förtroendevald som deltar i handläggningen av ett ärende i vilket allmänheten ifrågasätter om de är jäviga eller inte falla under delikatessjäv. Troligen bör generalklausulen inte tillskrivas en så pass bred omfattning. Tjänstemän och politiker ska visserligen själva anmäla när de anser att de skulle kunna vara jäviga och kan då alltid hänvisa till delikatessjäv. Om de själva inte anser sig vara delikatessjäviga och självmant avstår från att delta i ärendets handläggning blir det svårare att veta vad som skulle anses utgöra jäv i en domstol. Här önskar jag att jag haft tid att fördjupa mig mer i rättsfall för att se hur generalklausulen tillämpats vid domstolarnas bedömningar i om jäv förelegat eller inte. Precis som allmänt inom förvaltningsrätten föreligger dock en konflikt mellan dels rättssäkerhet å ena sidan och dels effektivitet å andra sidan. Att lagstiftningen ska garantera att den offentliga verksamheten är effektiv är således även ett bakomliggande syfte med FL och KomL. Det visar sig även i jävsbestämmelserna, exempelvis i att en jävig handläggare får vidta åtgärder om inte någon annan kan vidta dem utan att det orsakar ett olägligt uppskov. För att bibehålla effektivitet i myndigheters beslutsfattande kan det därför vara problematiskt att ge delikatessjävet en evinnerligt bred tillämpning när domstolar bedömer jävsfrågan. Även om det är en viktig grund i lagstiftningen att upprätthålla allmänhetens förtroende för det offentliga hade ett system där minsta invändning som någon kan komma på mot någons opartiskhet hade kunnat orsaka att den personen inte fick delta i handläggningen varit svår att 10
12 efterleva utan att försena handläggningen. Av den anledning får nog jävsgrunderna anses vara så omfattande som faktiskt är möjligt utan att det skulle skapa allt för orimliga konsekvenser för den offentliga förvaltningen. Lagen är heller inte det enda medlet med vilket allmänhetens förtroende för det allmännas beslutsfattande upprätthålls. Media som en granskande institution spelar också en viktig roll, vilket exempelvis borde framgå av den offentliga diskussionen i Sydsvenskan om Almgrens eventuella jäv skapade. Diskussion i media ledde också i slutändan fram till Almgren självmant valde att inte delta i den fortsatta handläggningen av ärendet eftersom det enligt honom var viktigt att ta det säkra före det osäkra. 34 Det finns dock anledning att reflektera över överklagandet när det kommer till jäv. Möjligheten att få frågan om jäv överprövad skiljer sig mellan FL och KomL. När det kommer till kommunala beslut finns den allmänna rätten för kommunens medlemmar att överklaga beslut för att få dem laglighetsprövade. Även om ett beslut om jäv inte kan överklagas för sig finns därmed en möjlighet att få ett beslut upphävt enbart på den grund att det förelegat jäv som inte beaktats. Det stämmer väl med tanken att jävsbestämmelserna inte bara finns till för att garantera att slutresultatet är objektivt korrekt utan att allmänhetens förtroende för att processen varit saklig och opartisk ska upprätthållas. När det kommer till FL ser det dock annorlunda ut. Beslut får enligt FL endast överklagas av den som ärendet rör om beslutet går personen emot. Det kan bli problematiskt ur jävsperspektivet. Om en tjänsteman fattar ett gynnande beslut, men det förekommer misstankar från utomstående att sagda tjänsteman skulle kunna vara partisk och att vederbörandes partiskhet skulle kunna ha påverkat beslutet finns ingen möjlighet att överpröva tjänstemannens egen, eller myndighetens, bedömning i jävsfrågan. Det tycks gå stick i stäv med att jävsreglerna ska upprätthålla medborgarnas förtroende för myndigheterna. Om det är på någon punkt där dagens lagstiftning enligt min bedömning tydligt brister i syftet att garantera det allmännas förtroende för beslutsfattares opartiskhet är det just på den punkten. Sammanfattningsvis är dock min bedömning att rättsreglerna när det kommer till jäv är väl tilltagna med hänsyn till de olika syftet som lagen ska uppfylla enligt lagstiftarens intentioner. 34 Almgren lämnade rummet när Galten diskuterades, Sydsvenskan,
13 Käll- och litteraturförteckning Litteratur Doktrin Strömberg, Håkan, Lundell, Bengt, Allmän förvaltningsrätt, 26:e uppl., Liber, Stockholm Tidningsartiklar Kuprijanko, Alexander, Almgrens inblandning i Galten-beslut ifrågasätts, Sydsvenskan, Kuprijanko, Alexander, Almgren lämnade rummet när Galten diskuterades, Sydsvenskan, Tryckta källor Propositioner Prop. 1971:30 Statens offentliga utredningar SOU 2010:29, En ny förvaltningslag. SOU 2015:24, En ny kommunallag för framtiden. Elektroniska källor Domstolsverket, God domarsed Om etik och ansvarstagande. Hämtad den 21 oktober 2016 på: 12
Jävsregler Peter Engström föredragning inför Styrelsen för samefonden, 2012-09-05 Regeringsformen (1974:152) 1 kap 9 Domstolar samt förvaltningsmyndigheter och andra som fullgör offentliga förvaltningsuppgifter
Läs merTillägg i Övervakningskommitténs arbetsordning
1(5) 2017-06-16 Diarienummer:2017/00021 Anne Ronkainen Tillägg i Övervakningskommitténs arbetsordning Allmänt om jävsreglerna i förvaltningslagen För svenska förvaltningsmyndigheter finns jävsbestämmelserna
Läs merJävsregler för Vetenskapsrådet
Jävsregler för Vetenskapsrådet 2006-02-21 Dnr: 111-2006-623 Beslutade av Vetenskapsrådets styrelse 2001-04-03. Denna förkortade version fastställdes av GD 2006-02-21 på styrelsens uppdrag. 1. Vad är jäv?
Läs merJävsregler för Konkurrensverkets råd för forskningsfrågor
2013-01-01 1 (5) Chefsekonomavdelningen Joakim Wallenklint 08-700 16 03 joakim.wallenklint@kkv.se Jävsregler för Konkurrensverkets råd för forskningsfrågor 1. Allmänt om jävsreglernas funktion Jävsregler,
Läs merINFORMATION OM GÄLLANDE JÄVSREGLER
INFORMATION OM GÄLLANDE JÄVSREGLER Regler om jäv återfinns i förvaltningslagen och personalföreträdarförordningen. Innebörden av de jävsregler som gäller för beslutsfattare, ledamöter och handläggare inom
Läs merRiktlinjer om jäv. Dessa riktlinjer har fastställts av rektor Dnr HS 2015/906
Riktlinjer om jäv Dessa riktlinjer har fastställts av rektor 2015-11-16. Dnr HS 2015/906 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning... 2 2 Objektivitetsprincipen... 2 3 Handläggare... 2 4 Förvaltningslagens reglering
Läs merJävsregler vid Högskolan i Jönköping
Jävsregler vid Högskolan i Jönköping Med jäv menas en omständighet som rubbar förtroendet till en viss ledamots eller tjänstemans opartiskhet vid handläggningen av ett ärende. Högskolan i Jönköping (HJ)
Läs merPrövning av jäv. Förvaltningens förslag till beslut 1. Utbildningsnämnden beslutar att jäv inte föreligger. 2. Beslutet justeras omedelbart
Utbildningsförvaltningen Avdelningen för ekonomi och styrning Tjänsteutlåtande Dnr 1.4.1-8543/2014 Sida 1 (5) 2014-10-21 Handläggare Ingrid Olsson Till Utbildningsnämnden 2014-10-23 Prövning av jäv Förvaltningens
Läs merJävsregler Objektivitetsprincipen Innehåll "Handläggare" Jäv
Nr 2 - Etiska nämndens skriftserie Jävsregler Objektivitetsprincipen I 1 kap 9 regeringsformen och i förvaltningslagen (FL, 1986:223) finns bestämmelser som syftar till att garantera att handläggning och
Läs merPROTOKOLL Föredragning i Stockholm
1 SVEA HOVRÄTT Rotel 060301 PROTOKOLL 2018-05-17 2018-05-29 Föredragning i Stockholm Aktbilaga 29 Mål nr M 7509-17 RÄTTEN F.d. hovrättslagmannen Per-Anders Broqvist, hovrättsråden Hans Nyman, referent,
Läs merVetenskapsrådets riktlinjer för hantering av jäv
Vetenskapsrådet Datum: 11 februari 2019 Diarienummer: 1.2.4-2019-00139 Vetenskapsrådets riktlinjer för hantering av jäv 1. Utgångspunkter Ett utmärkande drag för Vetenskapsrådets organisation och beslutsformer
Läs merÄrende 10. Riktlinjer för att motverka jäv. Kommunstyrelsen
KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE Ärende 10 DATUM DIARIENR SIDA 2014-03-31 KS-2013/1421.112 1 (3) HANDLÄGGARE Viktoria Thonäng viktoria.thonang@huddinge.se Kommunstyrelsen Riktlinjer för att
Läs merJäv och korruption. Ann Sofi Agnevik Avdelningen för juridik
Jäv och korruption Ann Sofi Agnevik annsofi.agnevik@skl.se Avdelningen för juridik Cecilia Berglin cecilia.berglin@skl.se Avdelningen för ekonomi och styrning Medborgarnas tillit - nepotism Ersta Sköndal
Läs merJäv. Georg Lagerberg Marie Zernig Avdelningen för regler och behörighet/enheten för förvaltningsjuridik
Jäv Georg Lagerberg Marie Zernig Avdelningen för regler och behörighet/enheten för förvaltningsjuridik 2016-10-05 1 kap. 9 regeringsformen (1974:152) Domstolar samt förvaltningsmyndigheter och andra som
Läs merVilka rättigheter och skyldigheter har en nämndrepresentant respektive en programstudierektor? Linnéa Littorin, Universitetsjurist
Vilka rättigheter och skyldigheter har en nämndrepresentant respektive en programstudierektor? Linnéa Littorin, Universitetsjurist Generella utgångspunkter Universitetet har tre roller: myndighet, arbetsgivare,
Läs merBeslutad av Vetenskapsrådets styrelse Varför har Vetenskapsrådet en jävspolicy?
Vetenskapsrådets styrelse, protokoll nr. 2, 2014 Bilaga 1 2014-04-10 Dnr: 113-2014-1792 Jävspolicy Beslutad av Vetenskapsrådets styrelse 2014-04-10. 1. Varför har Vetenskapsrådet en jävspolicy? Jävspolicyn
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Förvaltningslag; utfärdad den 28 september 2017. SFS 2017:900 Utkom från trycket den 10 oktober 2017 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. Lagens tillämpningsområde
Läs mer1(6) Handlingsplan för hantering av intressekonflikter, jäv och opartiskhet inom miljösektionens verksamhet. Styrdokument
1(6) Handlingsplan för hantering av intressekonflikter, jäv och opartiskhet inom miljösektionens verksamhet Styrdokument 2(6) Styrdokument Dokumenttyp Handlingsplan Beslutad av Kommunstyrelsen 2018-12-04,
Läs merAllmän förvaltningsrätt. Vad är förvaltningsrätt? Centrala begrepp. Professor Olle Lundin Juridiska institutionen Uppsala universitet
Allmän förvaltningsrätt Professor Olle Lundin Juridiska institutionen Uppsala universitet Vad är förvaltningsrätt? Förhållandet mellan myndigheter Förhållandet mellan myndigheter och enskilda Regleringen
Läs merJan Filipsson (S) (ordförande) Leif Lindström (S) (vice ordförande) Lina Lindman (VF) Sven Helmersson (M) Mats Karlsson (S) ersätter Irené Melin (S)
1 / 8 Plats och tid Forum, Ljungaverk kl. 13:00-17:00 ande ledamöter Ej tjänstgörande ersättare Övriga närvarande Utses att justera Jan Filipsson (S) (ordförande) Leif Lindström (S) (vice ordförande) Lina
Läs merRiktlinje för att förhindra jäv samt givande och tagande av muta bland förtroendevalda
Riktlinje för att förhindra jäv samt givande och tagande av muta bland förtroendevalda 0 Riktlinje för att förhindra jäv samt givande och tagande av muta bland förtroendevalda Diarienr: Ansvarig: HR-direktör
Läs merInformation till opponenter, betygsnämndsledamöter och ordförande vid disputation vid Örebro universitet
Information till opponenter, betygsnämndsledamöter och ordförande vid disputation vid Örebro universitet Innan disputationen Avhandlingen skickas normalt till opponent, betygsnämnd och disputationsordförande
Läs merOberoendet i den kommunala revisionen
Konstitutionsutskottets betänkande 2009/10:KU16 Oberoendet i den kommunala revisionen Sammanfattning I detta betänkande behandlas proposition 2009/10:46 Oberoendet i den kommunala revisionen. Propositionen
Läs merKorruption, jäv, bisysslor mm. Professor Olle Lundin
Korruption, jäv, bisysslor mm Professor Olle Lundin Finns det korruption i Sverige? Vad är korruption? TI corruption perception list Rank Country 2015 Score 2014 Score 2013 Score 2012 Score 1 Denmark 91
Läs merYttrande till Högsta Förvaltningsdomstolen i mål angående laglighetsprövning enligt kommunallagen
Kommunstyrelsens kontor Datum 2014-06-13 Dnr KS 2011/71-108 OcN/VTT Ävevoe Till K Yttrande till Högsta Förvaltningsdomstolen i mål 1757-13 angående laglighetsprövning enligt kommunallagen Sammanfattning
Läs merMÖTESPROTOKOLL ANSLAG/BEVIS. Mötesdatum Ånge Energi AB
1 / 8 Plats och tid rum Flataklocken kl. 09:00 ande ledamöter Övriga närvarande Utses att justera Stiven Wiklund (S) (ordförande) Mikael Johansson (S) Mai Karlsson (VF) Mikael Granlund (S) ersätter Karin
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i förvaltningslagen (1986:223); utfärdad den 22 maj 2002. SFS 2003:246 Utkom från trycket den 5 juni 2003 Omtryck Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs att 5 förvaltningslagen
Läs merMyndigheternas serviceskyldighet
SFS 1986:223 Källa: Rixlex Utfärdad: 1986-05-07 Omtryck: SFS 2003:246 Uppdaterad: t.o.m. SFS 2006:703 Förvaltningslag (1986:223) [Fakta & Historik] Lagens tillämpningsområde 1 Denna lag gäller förvaltningsmyndigheternas
Läs merDOM Stockholm
1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen Rotel 060104 DOM 2015-03-26 Stockholm Mål nr P 1011-15 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Nacka tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2015-01-15 i mål nr P 1570-14, se
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i kommunallagen (1991:900); SFS 1999:621 Utkom från trycket den 30 juni 1999 utfärdad den 10 juni 1999. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om kommunallagen
Läs merUtbildning för utskottsledamöter Kommunallagen
Utbildning för utskottsledamöter Kommunallagen 2011-03-24 Jenny Lindestam Dispositon Centrala begrepp Den kommunala maktfördelningen De olika organens uppgifter Delegation Den kommunala kompetensen Laglighetsprövning
Läs merViktigt att veta som förtroendevald. Kommunjurist Camilla Carlbom Hildingsson Kommunledningskontoret
Viktigt att veta som förtroendevald Kommunjurist Camilla Carlbom Hildingsson Kommunledningskontoret Utbildningsdag för förtroendevalda 22 januari 2019 Kommunernas befogenheter Kommunalt beslutsfattande
Läs merJan Filipsson (S) (ordförande) Leif Lindström (S) (vice ordförande) Mats Karlsson (S) ersätter Irené Melin (S) Sven Helmersson (M) Lina Lindman (VF)
1 / 6 Plats och tid Ånge kommunkontor, sammanträdesrum Flataklocken kl. 09:00 ande ledamöter Ej tjänstgörande ersättare Övriga närvarande Utses att justera Jan Filipsson (S) (ordförande) Leif Lindström
Läs merAvdelningen för JURIDIK Kommunalrätt
Kommunalrätt Socionomer Peter Lillieh Vad är kommunalrätt? Bestämmelser om både kommunernas och landstingens verksamhet Både organisatoriska och verksamhetsspecifika bestämmelser Vad är en kommun? Ej frivillig
Läs merJävsregler för Karolinska Institutet
Jävsregler för Karolinska Institutet Gäller från och med 2006-04-26 Ersätter jävsregler från 1997 Beslut Dnr: 900/06-608 2006-04-26 Rektor Fastställande av reviderade jävsregler Vid Etikrådets internat
Läs merOffentlighet, jäv m.m. Information till förtroendevalda Motala kommun
Offentlighet, jäv m.m. Information till förtroendevalda 2015-01-30 Motala kommun KOMMUNAL KOMPETENS vad får kommunen syssla med enligt kommunallagen? Allmänt intresse Anknytning till kommunens område eller
Läs merKommunalrätt. Vad är kommunalrätt? Vad är en kommun? Peter Lillieh. Bestämmelser om både kommunernas och landstingens verksamhet
Kommunalrätt Peter Lillieh Vad är kommunalrätt? Bestämmelser om både kommunernas och landstingens verksamhet Både organisatoriska och verksamhetsspecifika bestämmelser Vad är en kommun? Ej frivillig sammanslutning
Läs merÄldrenämnden kallas till sammanträde torsdag den 18 april 2013, kl 18:30
Kallelse 2013-04-18 1 (5) Äldrenämnden kallas till sammanträde torsdag den 18 april 2013, kl 18:30 Plats: Sammanträdesrum Duvbo, Kommunhuset Förhinder anmäls till: Gunilla Andersson, tel 08-706 84 08,
Läs merJäv, mutor och andra intressekonflikter 1. Jäv
Jäv, mutor och andra intressekonflikter All offentlig förvaltning utförs på medborgarnas uppdrag och innefattar därmed ett särskilt ansvar att upprätthålla kraven på saklighet och opartiskhet. Inom Kulturrådet
Läs merKommunalrätt. Vad är kommunalrätt? Vad är en kommun? 4/20/2012. Per-Ola Ohlsson. Bestämmelser om både kommunernas och landstingens verksamhet
Kommunalrätt Per-Ola Ohlsson Vad är kommunalrätt? Bestämmelser om både kommunernas och landstingens verksamhet Både organisatoriska och verksamhetsspecifika bestämmelser Vad är en kommun? Ej frivillig
Läs merSvar på motion om ledsagning i Bollebygds kommun
2019-06-12 1 (8) Dnr :KS2017/228-4 Socialförvaltningen Teresia Granlund Utvecklingsledare berit.ligard@bollebygd.se Socialnämnden Svar på motion om ledsagning i Bollebygds kommun Förslag till beslut Socialnämnden
Läs merHÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 1 oktober 2014 KLAGANDE AA MOTPARTER 1. BB 2. CC 3. DD 4. EE 5. FF 6. Österåkers kommun 184 86 Åkersberga Dok.Id 151390 Postadress Besöksadress
Läs merBeredningsarbetet för utlysningen SU - SLL 2017
1 Dnr SLL Beredningsarbetet för utlysningen SU - SLL 2017 Ett samarbete mellan Stockholms universitet och Stockholms läns landsting 1 2 Innehållsförteckning Tidplan för beredningsarbetet under 2016...
Läs merRättsliga förutsättningar och avtal om sekretess för genomförande av tjänsten Etableringslots på Arbetsförmedlingens uppdrag
Sida: 1 av 9 Dnr: Af-2010/121363 Datum: 2011-02-04 Rättsliga förutsättningar och avtal om sekretess för genomförande av tjänsten Etableringslots på Arbetsförmedlingens uppdrag Säljaren deltar i Arbetsförmedlingens
Läs merStrategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler
Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Styrdokument RIKTLINJER FÖR BISYSSLOR OCH JÄV ANTAGET AV: Kommunfullmäktige DATUM: 2018-04-26 63 GÄLLER FRÅN OCH MED: 2018-05-02 ANSVAR UPPFÖLJNING/UPPDATERING:
Läs merMutor och jäv. Policy och vägledning för anställda och förtroendevalda i Varbergs kommun. Antagen av Kommunfullmäktige
Mutor och jäv Policy och vägledning för anställda och förtroendevalda i Varbergs kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2013-06-18 Innehåll Inledning... 2 Tagande av muta och givande av muta... 3 Tillbörlig
Läs merAvdelningen för JURIDIK Kommunalrätt
Kommunalrätt Socionomer VT 13 Vad är kommunalrätt? Bestämmelser om både kommunernas och landstingens verksamhet Både organisatoriska och verksamhetsspecifika bestämmelser Vad är en kommun? Ej frivillig
Läs merReglemente. Bygg- och miljönämnden. Antagen av kommunfullmäktige KF 5/
Reglemente Bygg- och miljönämnden Antagen av kommunfullmäktige KF 5/2012-02-27 Reglemente för bygg- och miljönämnden i Degerfors kommun ALLMÄNT 1 Kommunallagen (1991:900) ger de grundläggande reglerna
Läs merSkolforskningsinstitutets jävspolicy 1. Varför behövs en jävspolicy?
Jävspolicy 2016-04-05 Dnr: Skolfi 2016/22 Skolforskningsinstitutets jävspolicy 1. Varför behövs en jävspolicy? Jävspolicyn är ett verktyg för att den grundlagsfästa objektivitetsprincipen ska säkerställas
Läs merKent Ylvesson (förvaltningschef) Peter Gunnarsson (kulturchef) Kristina Kamsten (sekreterare) Sekreterare... Kristina Kamsten.
1 / 5 Plats och tid Ånge kommunkontor, rum Getberget kl. 08:00-10:00 Beslutande ledamöter Övriga närvarande Utses att justera Catharina Karlsson (S) (ordförande) Mikael Johansson (S) (vice ordförande)
Läs mer3BSamverkan mellan myndigheter 6 Varje myndighet skall lämna andra myndigheter hjälp inom ramen för den egna verksamheten.
0BLag (1986:223) - Förvaltningslagen 1BLagens tillämpningsområde 1 Denna lag gäller förvaltningsmyndigheternas handläggning av ärenden och domstolarnas handläggning av förvaltningsärenden. Bestämmelserna
Läs merNy allmän forumregel för de allmänna förvaltningsdomstolarna i första instans (DV 2009:4) Remiss från Justitiedepartementet
PM 2009: RI (Dnr 001-1593/2009) Ny allmän forumregel för de allmänna förvaltningsdomstolarna i första instans (DV 2009:4) Remiss från Justitiedepartementet Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen
Läs merK a l l e l s e / f ö r e d r a g n i n g s l i s t a Socialnämnden
Tid: kl. 08:15 Plats: Ånge kommunkontor, rum Flataklocken Ledamöter kallas Ersättare underättas Ordförande Birgitta Sjögren (S) Ledamöter Mikael Ahnström (S), vice ordförande Maud Lyberg (S) Birgitta Liivlaid
Läs merFÖRBUNDSDIREKTIONENS DELEGATIONSORDNING
Fastställd i Förbundsdirektionen 2016-03-02 1(7) FÖRBUNDSDIREKTIONENS DELEGATIONSORDNING Allmänt om delegation Den kommunalrättsliga regleringen av delegering av nämndärenden finns i 6 kap. 33 38 kommunallagen.
Läs mer9 kap. 17 och 10 kap. 8 kommunallagen (1991:900) Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 8 november 2016 följande dom (mål nr ).
HFD 2016 ref. 72 Den omständigheten att revisionsberättelsen saknat ett ställningstagande i frågan om ansvarsfrihet bör beviljas eller inte har inte medfört att kommunfullmäktiges beslut i ansvarsfrihetsfrågan
Läs merAngående medborgarförslag och e-förslag
PROTOKOLLSUTDRAG Kommunstyrelsen KS 148 2019-06-18 1/2 Dnr KS/2019:257-037 Angående medborgarförslag och e-förslag Beslut Kommunstyrelsen beslutar föreslå kommunfullmäktige att 1. lägga bilagd utredning
Läs merStiven Wiklund (S) (ordförande) Mikael Johansson (S) Ingeborg Torung (S) Mai Karlsson (VF) Mikael Granlund (S)
1 / 8 Plats och tid Bergåsen, Ånge kommunkontor kl. 10:00-12:00 ande ledamöter Övriga närvarande Utses att justera Stiven Wiklund (S) (ordförande) Mikael Johansson (S) Ingeborg Torung (S) Mai Karlsson
Läs merKommittédirektiv. Utformning av beslut och domar inom migrationsområdet. Dir. 2012:17. Beslut vid regeringssammanträde den 15 mars 2012
Kommittédirektiv Utformning av beslut och domar inom migrationsområdet Dir. 2012:17 Beslut vid regeringssammanträde den 15 mars 2012 Sammanfattning En särskild utredare ska kartlägga hur Migrationsverkets
Läs merlandet skall nyvalda fullmäktige välja revisorer för granskning av verksamheten under de fyra följande åren. Lag (2006:369).
9 kap. Revision Val av revisorer 1 Under de år då val av fullmäktige har förrättats i hela landet skall nyvalda fullmäktige välja revisorer för granskning av verksamheten under de fyra följande åren. Lag
Läs merDelegering. Allmänt om delegering
Kultur- och fritidsförvaltningen Datum Sidan 1 av 6 Sid 2018-01-01 1 (6) Delegering Allmänt om delegering Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ och beslutar i ärenden av principiell beskaffenhet
Läs merUppdraget som förtroendevald det formella ansvaret. Johanna Svensson, juridiska enheten, Koncernkontoret
Uppdraget som förtroendevald det formella ansvaret Johanna Svensson, juridiska enheten, Koncernkontoret Formellt ansvar Kollektivt ansvar Politiskt ansvar Prövas av fullmäktige vid årsredovisningen Prövas
Läs merAffärsetisk policy för Piteå kommun
Affärsetisk policy för Piteå kommun Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Affärsetisk policy Policy 2012-09-10, 148 Kommunfullmäktige Dokumentansvarig/processägare Version Senast
Läs merFörvaltningslagen. Ny från 1 juli 2018
Förvaltningslagen Ny från 1 juli 2018 Förvaltningslagen Viktig för att allmänheten ska ha ett stort förtroende för att uppgifterna sköts på ett ansvarsfullt och korrekt sätt Ger en struktur för kontakterna
Läs merReglemente. Kultur- och utbildningsnämnden. Antagen av kommunfullmäktige KF 3/ Reviderat av kommunfullmäktige KF 16/
Reglemente Kultur- och utbildningsnämnden Antagen av kommunfullmäktige KF 3/2012-02-27 Reviderat av kommunfullmäktige KF 16/2016-03-29 Reglemente för kultur- och utbildningsnämnden i Degerfors kommun ALLMÄNT
Läs merStyrelsen får en stärkt ställning i förhållande till övriga nämnder (5.5)
REMISSYTTRANDE 1 (5) Datum Diarienr 2015-10-26 KST 2015/296 Ert datum Ert diarienr 2015-04-21 Fi2015/1581 Finansdepartementet 103 33 Stockholm En kommunallag för framtiden (SOU 2015:24) Kammarrätten har
Läs merJan Filipsson (S) (ordförande) Örjan Olsson (V) Kjell Grip (KD)
1 / 5 Plats och tid Medborgarhuset, Gillet kl. 09:00-09:30 Beslutande ledamöter Ej tjänstgörande ersättare Övriga närvarande Utses att justera Jan Filipsson (S) (ordförande) Örjan Olsson (V) Kjell Grip
Läs merEn möjlighet för Kustbevakningen att förelägga ordningsbot
Justitieutskottets betänkande 2005/06:JuU9 En möjlighet för Kustbevakningen att förelägga ordningsbot Sammanfattning I detta betänkande behandlar utskottet regeringens proposition 2005/06:33 En möjlighet
Läs merJURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet. Luljeta Abazaj
JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Luljeta Abazaj Barnets rätt att komma till tals i LVU-mål JUAN01 Förvaltningsprocessrätt Antal ord: 3273 Termin: VT 2018 Innehållsförteckning FÖRKORTNINGAR 2
Läs merREGLER U 2012/47. Regler för utlysning av doktorandplatser och antagning till utbildning på forskarnivå
REGLER U 2012/47 Regler för utlysning av doktorandplatser och antagning till utbildning på forskarnivå Detta dokument är fastställt av Konstnärliga fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet 2012-02-21
Läs merKritik mot en lantmätare för handläggningen av en ansökan om ledningsförrättning
BESLUT Justitieombudsmannen Lars Lindström Datum 2017-05-22 Dnr 4002-2016 Sid 1 (5) Kritik mot en lantmätare för handläggningen av en ansökan om ledningsförrättning Beslutet i korthet: I ett ärende om
Läs merKompletterande förslag till betänkandet En utökad beslutanderätt för Konkurrensverket (SOU 2016:49)
Promemoria Kompletterande förslag till betänkandet En utökad beslutanderätt för Konkurrensverket (SOU 2016:49) Promemorians huvudsakliga innehåll I beredningen av rubricerat betänkande har det uppstått
Läs merSonja Martinsson (S) (ordförande) Jonny Jonsson (S) (vice ordförande) Ulf Stecksén (S) Birgitta Vistrand Elvén (C) Hans Forsström (VF)
1 / 9 Plats och tid Ånge kommunkontor, mötesrum Rankleven kl. 11:00-14:00 ande ledamöter Ej tjänstgörande ersättare Övriga närvarande Utses att justera Sonja Martinsson (S) (ordförande) Jonny Jonsson (S)
Läs merDOM Stockholm
1 SVEA HOVRÄTT Rotel 060303 DOM 2015-04-16 Stockholm Mål nr P 7439-14 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Växjö tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2014-07-07 i mål nr P 1601-14, se bilaga A KLAGANDE 1. A 2. B
Läs merDelegation kan ske till socialnämndens ordförande att i brådskande fall fatta beslut enligt LVU att inte röja den
HFD 2016 ref. 74 Delegation kan ske till socialnämndens ordförande att i brådskande fall fatta beslut enligt LVU att inte röja den unges vistelseort. 14 andra stycket lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser
Läs merGrunder, omständigheter och utveckling av talan
Stockholm den 16 juni 2015 Mark- och miljööverdomstolen Rotel 0601 Box 2290 103 17 Stockholm Enbart per e-post Mål nr P 2270-15, Tyresö kommun m.fl../. Anna-Karin Lundberg m.fl., angående detaljplan för
Läs merMÖTESPROTOKOLL ANSLAG/BEVIS. Mötesdatum Ånge Fastighets & Industri AB
1 / 11 Plats och tid rum Flataklocken kl. 09:00 ande ledamöter Övriga närvarande Utses att justera Stiven Wiklund (S) (ordförande) Mikael Johansson (S) Mai Karlsson (VF) Mikael Granlund (S) ersätter Karin
Läs merHur skapar man en framgångsrik dialog med näringslivet? Fredrik Berglund Avdelningen Tillväxt och samhällsbyggnad
Hur skapar man en framgångsrik dialog med näringslivet? Fredrik Berglund Avdelningen Tillväxt och samhällsbyggnad Precis som med vilken annan som helst Samhällsutveckling berör företagen, bjud in till
Läs merKALLELSE Kommunstyrelsen
KALLELSE Kommunstyrelsen Datum 2018-06-18 Tid: kl. 16:30-17:00 Plats: Lokal Mirjam i Råda rum Ordförande Per Vorberg (M) Ledamöter Patrik Linde (S), vice ordförande Evalotta Liljenzin (M) Grim Pedersen
Läs merMyndighetsnämndens roll och uppdrag Elite Hotel Marina Tower, 1 april april Helena Linde Förbundsjurist, Juridiska avdelningen SKL
Myndighetsnämndens roll och uppdrag Elite Hotel Marina Tower, 1 april 2019 12.00-2 april 2019 Helena Linde Förbundsjurist, Juridiska avdelningen SKL Myndighetsnämndens roll Jäv Delegation Avtalssamverkan
Läs merInformation om fördjupad översiktsplan Ljungsbro/Berg
1 (3) Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen 2014 06 10 Dnr Sbn Samhällsbyggnadsnämnden Information om fördjupad översiktsplan Ljungsbro/Berg Länk till planddokumenten: http://www.linkoping.se/bygga-bo/planer-och-projekt/oversiktlig-
Läs merUpphandling i ljuset av ny kommunallag och ny förvaltningslag m.m. Professor Olle Lundin SOI Jönköping
Upphandling i ljuset av ny kommunallag och ny förvaltningslag m.m. Professor Olle Lundin SOI 180417 Jönköping Vad har hänt/händer? Ny kommunallag sen 180101 SOU 2017:77 En generell rätt till kommunal avtalssamverkan,
Läs merRiktlinjer för bisysslor inom Stockholms läns landsting
Landstingsstyrelsens förvaltning Anna-Lena Söderström 2007-08-28 LS 0708-0861 Riktlinjer för bisysslor inom Stockholms läns landsting 2 (10) Definition och kategorier av bisysslor m.m. Bisysslor är i princip
Läs merMutor och jäv. Vad gäller i kommunal verksamhet?
Mutor och jäv Vad gäller i kommunal verksamhet? 1 Hur vill vi ha det i samhället.. och i vår egen kommunala verksamhet? I och med det som hänt i Göteborg har vi vaknat för att detta fenomen finns även
Läs merJan Filipsson (S) (ordförande) Örjan Olsson (V) Åke Nylén (S) ersätter Kjell Grip (KD)
1 / 10 Plats och tid Ånge kommunkontor, mötesrum Flataklocken kl. 08:30-11:00 ande ledamöter Ej tjänstgörande ersättare Övriga närvarande Utses att justera Jan Filipsson (S) (ordförande) Örjan Olsson (V)
Läs merUtbildning för valnämnden. Rebecka Isaksson, kommunjurist
Utbildning för valnämnden Rebecka Isaksson, kommunjurist Utgångspunkter som anges i regeringsformen (RF) 1 kap. 1, all offentlig makt utövas under lagarna 1 kap. 2, respekt för alla människors lika värde
Läs merR 6634/2000 2000-09-14. Till Statsrådet och chefen för Utrikesdepartementet
R 6634/2000 2000-09-14 Till Statsrådet och chefen för Utrikesdepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 19 juni 2000 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Uppehållstillstånd
Läs merFÖRVALTNINGS- OCH KOMMUNALRÄTT I FÖRÄNDRING
FÖRVALTNINGS- OCH KOMMUNALRÄTT I FÖRÄNDRING Lars Bejstam 5 februari 2018 1 NY KOMMUNALLAG En ny kommunallag, SFS 2017:725 har trätt i kraft den 1 januari 2017. Lagen ska ge goda förutsättningar för den
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om Skatteverkets behandling av personuppgifter inom brottsdatalagens område Publicerad den 20 november 2018 Utfärdad den 15 november 2018 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs
Läs merHÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 28 april 2011 SÖKANDE AA Ombud: Jur. kand. Pehr Amrén Försvarsadvokaterna Stockholm Box 12107 102 23 Stockholm KLANDRAT AVGÖRANDE Regeringens
Läs merMöjligheten för styrelseledamöter i SF, SDF och DF att väljas till RIN
13.20 Motion nr 21 och 22 Motion nr 21: Svenska Innebandyförbundet: Valbarhet till RIN, DoN och DopK Motionärens förslag: att SF-ledamot ska vara valbar till RIN, DoN och till DopK. Motion nr 22: Svenska
Läs merAnmälan mot Inspektionen för vård och omsorg (IVO) om jäv, bl.a. på grund av kontakter på Facebook
BESLUT Justitieombudsmannen Lilian Wiklund Datum 2015-06-24 Dnr 2772-2014 Sid 1 (5) Anmälan mot Inspektionen för vård och omsorg (IVO) om jäv, bl.a. på grund av kontakter på Facebook Beslutet i korthet:
Läs merJäv vid betygssättning
JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Erik Karlsson Jäv vid betygssättning JURM02 Examensarbete Examensarbete på juristprogrammet 30 högskolepoäng Handledare: Henrik Wenander Termin för examen: Period
Läs merNy förvaltningslag vad innebär det? Carl Braunerhielm, verksjurist
Ny förvaltningslag vad innebär det? Carl Braunerhielm, verksjurist carl.braunerhielm@uka.se Bakgrund Behov av modernisering och reformering av den gamla förvaltningslagen Stärka den enskildes rättsställning
Läs merArbetsgivarverket 2007-03-12. LRA eller överklagande?
Arbetsgivarverket 2007-03-12 LRA eller överklagande? Innehåll 1. Allmänt om innehållet 3 2. Regler om överprövning 4 3. LRA eller överklagande 5 4. Förfarandet vid överprövning enligt LRA 6 5. Förfarandet
Läs merHÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT 1 (7) meddelat i Stockholm den 8 november 2016 KLAGANDE Socialnämnden i Södertälje kommun 151 89 Södertälje MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Stockholms
Läs merFörvaltningslagen (2017:900) Förbundsjurist Staffan Wikell Sveriges Kommuner och Landsting
Förvaltningslagen (2017:900) Förbundsjurist Staffan Wikell Sveriges Kommuner och Landsting Förvaltningslagen-Allmänt Prop. 2016/17:180 SFS 2017:900 Trädde i kraft 2018-07-01 Förvaltningslagen omfattar
Läs merRemissvar En kommunallag för framtiden (SOU 2015:24)
KS 20:1 TJÄNSTEUTLÅTANDE Stabsavdelningen Dnr KS/2015:260-032 2015-09-16 1/2 Handläggare Josefin Winnfors Tel. 0152-291 61 Kommunstyrelsen Remissvar En kommunallag för framtiden (SOU 2015:24) Förslag till
Läs merHÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT
Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 26 oktober 2016 Ö 2510-15 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna Ombud: Verksjuristen CL Rättsavdelningen 171 94 Solna MOTPART JA SAKEN Utmätning
Läs merUtdrag ur protokoll vid sammanträde Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:
1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2007-03-28 Närvarande: f.d. regeringsrådet Bengt-Åke Nilsson, regeringsrådet Stefan Ersson och justitierådet Lars Dahllöf. Ett utvidgat miljöansvar Enligt
Läs mer7 Beredning. 7.1 Jäv. Beredning, Avsnitt 7 75
Beredning, Avsnitt 7 75 7 Beredning Objektivitet Gäller alla som handlägger ett ärende Jävsgrunder 7.1 Jäv Med jäv avses en omständighet som är ägnad att rubba förtroendet till opartiskhet hos den som
Läs mer