INFORMATION OM GÄLLANDE JÄVSREGLER
|
|
- Elisabeth Gunnarsson
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 INFORMATION OM GÄLLANDE JÄVSREGLER Regler om jäv återfinns i förvaltningslagen och personalföreträdarförordningen. Innebörden av de jävsregler som gäller för beslutsfattare, ledamöter och handläggare inom universitetet redovisas nedan med exempel. Objektivitetsprincipen RF 1:9 Myndigheternas handlande skall präglas av objektivitet. Allmänheten skall kunna förlita sig på att myndigheterna agerar sakligt och opartiskt och inte fattar beslut som dikterats av för saken ovidkommande hänsyn eller intressen. Grova former av brott mot denna grundprincip har straffbelagts genom brottsbalkens regler om tjänstefel, bestickning och mutbrott. Vad är jäv? Med jäv avses omständighet som är ägnad att rubba förtroendet till en beslutsfattares, ledamots eller handläggares opartiskhet/objektivitet vid handläggningen av ett bestämt ärende. De omständigheter som stipulerar jäv återfinns i förvaltningslagen Jävsreglerna gäller vid all handläggning, vilket inkluderar beslutsfattande, av ärenden inom universitetet. Beslutsfattare och handläggare på olika nivåer inom universitetet måste alltid iaktta objektivitet i sin hantering av ärenden, vars utgång de kan påverka. Jävsreglerna gäller dock inte vid sk faktiska handlingar som t ex undervisning och forskning. Vem kan betraktas som jävig? Jävsreglerna gäller för den som skall handlägga ett ärende. Med handläggare åsyftas: Beslutsfattare (rektor, förvaltningschef, dekan, fakultetsnämnd, prefekt/motsvarande, institutionsstyrelse eller annan person/organ med beslutanderätt) Person/er som bereder ärendet Person/er som deltar i den slutliga handläggningen av ärendet (t ex som föredragande) En person som endast utför rent expeditionella uppgifter, t ex kopiering och utskick, omfattas således inte av jävsreglerna även om personen skulle beröras av ärendet. Jävsgrunderna I förvaltningslagen 11 finns åtta olika jävsgrunder som delas in i fem olika grupper. 1. sakägar-, intresse- och släktskapsjäv 2. ställföreträdarjäv 3. tvåinstansjäv 4. ombuds- och biträdesjäv 5. grannlagenhets- eller delikatessjäv Sakägar-, intresse- och släktskapsjäv Sakägarjäv föreligger vid handläggning av ett ärende där saken angår handläggaren själv. Här avses både de fall där handläggaren är part i ärendet som de fall där handläggaren har ett sådant intresse i ärendet som grundar besvärsrätt enligt FL 22. Exempel på ärenden där sakägarjäv kan uppstå är att en sökande till en tjänst handlägger eller deltar i handläggningen
2 av tjänstetillsättningsärendet eller att en person beslutar om någon form av ekonomisk gottgörelse till sig själv. Intressejäv innebär att ärendets utgång kan medföra synnerlig nytta eller skada för handläggaren eller någon närstående till denne. Här är det handläggarens faktiska intresse i ärendet som är avgörande. Exempelvis får en lärare som har ekonomisk vinning av ett läromedel i egenskap av författare inte vara med och besluta om läromedlets eventuella användning som kurslitteratur. Släktskapsjäv föreligger om ärendets utgång kan medföra synnerlig nytta eller skada för någon till handläggaren närstående person. Exempel på släktskapsjäv är att examinera sina egna barn eller annan närstående. Jävet omfattar i dessa fall såväl konstruktionen av provet som genomförandet av examinationen. Ställföreträdarjäv Ställföreträdarjäv uppkommer om handläggaren eller någon närstående är ställföreträdare för den som saken angår eller för någon som kan vänta synnerlig nytta eller skada av ärendets utgång. Detta kan inträffa t ex vid ett affärsförhållande mellan en institution och ett bolag, där handläggaren är firmatecknare och/eller delägare. Både intressejäv och ställföreträdarjäv kan lätt uppstå i samband med bisysslor. Eftersom statsanställda själva har ett stort ansvar när det gäller att bedöma vilka bisysslor de kan och får åta sig är det nödvändigt att i en handläggarsituation beakta intressekonflikter och eventuellt jäv. Tvåinstansjäv Tvåinstansjäv är begränsad till överklagandeärenden, underställningsärenden och tillsynsärenden. En och samma person får inte handlägga ärenden i två instanser, t ex fakultetsnämnd och Överklagandenämnden för Högskolan. Ombuds- och biträdesjäv Ombudsjäv föreligger om den som handlägger ett ärende fört talan som ombud i saken. Biträdesjäv föreligger om den som handlägger ett ärende mot ersättning biträtt någon i saken. Myndigheten är skyldig att tillhandagå allmänheten med upplysningar och råd. Att en handläggare biträtt part med vägledning och råd medför inte generellt jäv utan det som är avgörande för jävet är om hjälpen lämnats mot ersättning eller inte. Grannlagenhets- eller delikatessjäv Den sista jävsgrunden är utformad som en generalklausul med syfte att fånga upp de situationer som inte täcks av de övriga jävsgrunderna. Här sägs att den som handlägger ett ärende blir jävig om det i övrigt finns någon särskild omständighet som är ägnad att rubba förtroendet till hans/hennes opartiskhet i ärendet. Exempel på omständigheter som kan falla under denna punkt är nära vänskap med eller beroendeförhållande till den som saken angår eller medförfattarskap med en som söker anställning om samarbetena varit många och nära i tiden.
3 Säkerhetsventil FL 11 2 st Även om det formellt föreligger jäv kan förhållandena undantagsvis vara sådana att man kan bortse från jäv. För detta krävs dock att frågan om opartiskhet uppenbarligen saknar betydelse. Ärendet är t ex en ren rutinåtgärd eller helt okontroversiellt. Personalföreträdare (fackliga representanter) För personalföreträdare som särskilt har utsetts att i myndighetens ledning företräda de anställda finns bestämmelser om jäv i personalföreträdarförordningen. Personalföreträdarna får inte enligt 13 delta i eller närvara vid handläggningen av frågor som rör 1. förhandlingar med en arbetstagarorganisation 2. uppsägning av kollektivavtal 3. arbetskonflikter 4. rättstvister mellan myndigheten och en arbetstagarorganisation Enligt 14 gäller dock att när styrelsen eller personalansvarsnämnden handlägger ett ärende där en arbetstagarorganisation har ett intresse att bevaka skall en personalföreträdare inte omfattas av grannlagenhets- eller delikatessjäv enbart pga att o han/hon är förtroendeman eller funktionär hos organisationen o har företrätt denna i förhandlingar enligt MBL Verkan av jäv Den som är jävig får inte handlägga ärendet. Som huvudregel gäller att han/hon heller inte får vidta förberedande åtgärder eller delta i ärendets avgörande. Han/hon får dock vidta åtgärder som inte någon annan kan vidta utan olägligt uppskov. Vid brådskande ärenden som inte kan skjutas upp får den som är jävig till och med fatta beslut om detta är nödvändigt med hänsyn till tidsbristen. Restriktivitet skall tillämpas i detta hänseende. Den som är jävig i ett ärende som föreligger för behandling vid sammanträde skall inte bara avstå från att yttra sig eller delta i omröstning utan bör också lämna sammanträdet när ärendet skall behandlas. Det är i första hand den jävige själv som skall upplysa om jävet. Det är vars och ens skyldighet att göra detta. Om en jävsfråga väcks av annan är myndigheten skyldig att snarast besluta i jävsfrågan. Ett beslut som fattats trots att jäv förelåg är giltigt tills det eventuellt förklaras ogiltigt efter överklagande i sakfrågan varvid jävsförhållanden angetts som grund för överklagandet. Prövning av jävsfråga Om det uppkommit fråga om jäv mot någon och om ersättare inte kunnat sättas in skall snarast ett formellt beslut i jävsfrågan fattas inom myndigheten. Ett beslut i en jävsfråga får överklagas endast i samband med överklagande av det beslut varigenom myndigheten avgör ärendet. När det gäller ej överklagbara beslut är det viktigt att jävsfrågan prövas innan beslut fattats i sakfrågan.
4 Interna föreskrifter rörande jäv (Beslutade av rektor ) Ingen bör sitta på två stolar En anställd vid universitetet bör inte upprätthålla beslutsfattande funktioner på flera nivåer samtidigt. Det är t ex inte lämpligt att både vara prefekt/föreståndare eller studierektor och dekan eller prodekan inom samma fakultet. Valberedning/Valförsamling En ledamot av en valberedning eller universitetets valförsamling bör ej delta i valberedningen/valförsamlingen om han/hon blir nominerad till ett förtroendeuppdrag. Ledamoten bör i denna situation ställa sin plats till förfogande för någon annan. Tillsättningsärende Vid utseende av sakkunnig i tillsättnings- och befordringsärende är det viktigt att beakta jävsfrågan noga. Att en sakkunnig varit medförfattare till en sökandes alster är att betrakta som jäv om detta skett inom de senaste fem åren eller om längre tid förflutit medförfattarskapets omfång varit mycket omfattande.
Offentligt etos en god förvaltningskultur. Den gemensamma värdegrunden för de statsanställda
Offentligt etos en god förvaltningskultur Den gemensamma värdegrunden för de statsanställda Innehåll Förord 2 Inledning 4 Demokrati 6 Legalitet 7 Objektivitet, saklighet och likhetskrav 10 Fri åsiktsbildning
Läs merOM MUTOR OCH JÄV. en vägledning för offentligt anställda
OM MUTOR OCH JÄV en vägledning för offentligt anställda Till Dig som är verksam inom stat, kommun eller landsting Inom den offentliga förvaltningen arbetar vi på medborgarnas uppdrag och i deras intresse.
Läs merRegel - Anlitande av externa uppdragstagare i undervisningen vid Umeå universitet
Umeå universitet, 901 87 Umeå Rektor Dokumenttyp: Regel Datum: 2015-02-10 Dnr: FS 1.1-2-15 Område: Organisation Ansvarig enhet: Univ.ledningens kansli Giltighetstid:Tillsvidare Regel - Anlitande av externa
Läs merVärdegrundsdelegationen. Introduktion till Den gemensamma värdegrunden för de statsanställda
Värdegrundsdelegationen Introduktion till Den gemensamma värdegrunden för de statsanställda Tryck: Elanders, mars 2014 Foto: Lagbok, foto: Fredrik Sandberg/TT Domstolshandling, foto: Jessica Gow/TT SMSdeklaration,
Läs merOffentlighet och sekretess hos det allmänna. Information om offentlighets- och sekretess lagen m.m.
0101010101010101010101010101010101 1010101010101010101010101010101010 0101010101010101010101010101010101 1010101010101010101010101010101010 0101010101010101010101010101010101 1010101010101010101010101010101010
Läs merKommentarer till. Allmänna bestämmelser
Kommentarer till Allmänna bestämmelser Innehåll Förord... 3 Förkortningar... 5 Inledning... 7 Vissa definitioner i AB och kommentaren... 7 Möjlighet att teckna lokala kollektivavtal... 7 1 Inledning...
Läs merHÖGSTA DOMSTOLENS DOM
Sida 1 (13) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 27 december 2013 T 2139-12 KLAGANDE KH Ombud: Jur.kand. IL-K MOTPART Försäkringskassan Huvudkontoret, Verksamhetsområde processjuridik
Läs merOm ledighet. en vägledning för statliga arbetsgivare
Om ledighet en vägledning för statliga arbetsgivare Om ledighet 2009:6 Utgiven av Arbetsgivarverket 2009 Produktion & grafisk form: Arbetsgivarverket informationsenheten Tryck: Tabergs Media Group STHLM
Läs merVad är lagligt? En arbetsrättslig vägledning om sexköp och porrkonsumtion i samband med statlig tjänst
Vad är lagligt? En arbetsrättslig vägledning om sexköp och porrkonsumtion i samband med statlig tjänst Författare Sören Öman är vice ordförande i Arbetsdomstolen och föreståndare för Stockholm Centre for
Läs merBefordran till professor och lektor
Rapport 2007:55 R Befordran till professor och lektor en rättslig översikt Högskoleverket Luntmakargatan 13 Box 7851, 103 99 Stockholm tfn 08-563 085 00 fax 08-563 085 50 e-post hsv@hsv.se www.hsv.se Befordran
Läs merDetta meddelandeblad är reviderat i maj 2013 med anledning av att Inspektionen för vård och omsorg, IVO, bildades den 1 juni 2013.
Meddelandeblad Kommuner: Kommunstyrelse, Nämnder med ansvar för SoL och LSS, Förvaltningschefer Nr 3/2011 April 2011 Landsting: Nämnder med ansvar för råd och stöd enligt LSS Detta meddelandeblad är reviderat
Läs mer1 (92) Uppdrag och samspel mellan ledande politiker och tjänstemän
1 (92) Uppdrag och samspel mellan ledande politiker och tjänstemän 2 (92) Förord Frågan om uppdrag och samspel mellan ledande politiker och tjänstemän har varit en av de prioriterade frågor som SKL:s styrelse
Läs merMeddelandeblad. Tvångs- och skyddsåtgärder inom vård och omsorg för vuxna. Hälso- och sjukvård och socialtjänst
Meddelandeblad Mottagare: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för socialtjänst, verksamhet enligt LSS och kommunal hälso- och sjukvård Medicinskt ansvariga sjuksköterskor (MAS), verksamhetschefer
Läs merFACKLIG HANDBOK. om förtroendevaldas rättigheter och skyldigheter enligt lag och avtal
FACKLIG HANDBOK om förtroendevaldas rättigheter och skyldigheter enligt lag och avtal Akademikerförbundet SSR, DIK, Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, Naturvetarna, Sveriges Farmacevtförbund, Sveriges
Läs merKonvention mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. 1
Konvention mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. 1 De stater som är parter i denna konvention, som beaktar att, i enlighet med de principer som proklamerats
Läs merRÄTTEGÅNGEN - hur blir den?
RÄTTEGÅNGEN - hur blir den? RÄTTEGÅNGEN - hur blir den? 1 Brottsoffermyndigheten Box 470 901 09 Umeå Brottsoffermyndigheten, Anna Wiberg och Monica Burman Grafisk design: Kombi Marketing AB, www.kombimarketing.se
Läs merAntagning till senare delen av läkarprogrammet vid Linköpings universitet
Linköpings universitet Rektor 581 83 Linköping Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Teresa Edelman 8534 teresa.edelman@hsv.se
Läs merDirektåtkomst och utlämnande på medium för automatiserad behandling. En rapport från E-delegationen
Direktåtkomst och utlämnande på medium för automatiserad behandling En rapport från E-delegationen 2 Förord Denna rapport har tagits fram av E-delegationens expertgruppen för juridiska frågor på uppdrag
Läs merReglemente för fastighets- och servicenämnden
Reglemente för fastighets- och servicenämnden Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Reglemente för fastighets- och servicenämnden Reglemente 2014-11-17 181 Kommunfullmäktige Dokumentansvarig/processägare
Läs merEUROPEISKA KONVENTIONEN OM SKYDD FÖR DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA
EUROPEISKA KONVENTIONEN OM SKYDD FÖR DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA EUROPEISKA KONVENTIONEN OM SKYDD FÖR DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA ändrad genom protokoll nr 11 och 14 med protokoll nr 1, 4, 6, 7, 12 och 13
Läs merPROMEMORIA 2014-02-10 1 (60) Dnr: 2013/940. Rättsenheten Kerstin M Claesson 0150-48 70 56. Parlamentariska socialförsäkringsutredningen (S 2010:04)
Rättsenheten Kerstin M Claesson 0150-48 70 56 PROMEMORIA 2014-02-10 Parlamentariska socialförsäkringsutredningen (S 2010:04) 1 (60) Underlagspromemoria om regler för myndighetsutövning, intern styrning
Läs merReviderat metodstöd för att följa upp och utvärdera operativ hälsoskyddstillsyn
Reviderat metodstöd för att följa upp och utvärdera operativ hälsoskyddstillsyn Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,
Läs merPlacerade barn som ska eller eventuellt kommer att utvisas eller avvisas. en genomgång av ansvar, rättsläge och samverkan
Placerade barn som ska eller eventuellt kommer att utvisas eller avvisas en genomgång av ansvar, rättsläge och samverkan Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial
Läs merKundval inom äldreomsorgen
Kundval inom äldreomsorgen En modell i tiden ett val för framtiden? Valdemar Hansson Aktivitet inom Kompetensstegen FoU-trainee Uppsats nr 6 April 2008 Förord Detta arbete är resultatet av en litteraturstudie
Läs merExempel 2: En kund (firmatecknare för tidigare innehavare) hävdar att den som överlåtit domännamnet inte var behörig att teckna firman. Vad gör du?
ABUSE DOCUMENT 1. Hur förhindras oegentlig överlåtelse? En person har via en whois slagning på ett domännamn fått fram namnet på den som innehar domännamnet. Han får också fram personnr eller organisationsnummer
Läs merIndividuell plan enligt Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)
Individuell plan enligt Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Inledning Denna lathund har Riksföreningen Autism (RFA) sammanställt för att underlätta för brukare som vill
Läs merStyrelseledamöters rättsliga ansvar
Bilaga 15 Det 29: e nordiska juristmötet Stockholm den 19 21 augusti 1981 Lars Erik Taxeli: Styrelseledamöters rättsliga ansvar Styrelseledamöters rättsliga ansvar 223 Styrelseledamöters rättsliga ansvar
Läs merVad händer nu? Information till all personal om diskriminering, trakasserier samt kränkande särbehandling.
Vad händer nu? Information till all personal om diskriminering, trakasserier samt kränkande särbehandling. Till Dig som enskild, anställd eller värnpliktig i Försvarsmakten - som upplever att Du är eller
Läs merEuropeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna
Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna Undertecknade regeringar, som är medlemmar av Europarådet, som beaktar den allmänna förklaring om de mänskliga
Läs mer