BER STATENS RÅD FÖR BYGGNADSFORSKNING. Intern rapport nr 4:1961. Börje Andersson: UTOMHUsFÄRGER FÖR TRÄ. Komplement till SNB- Rapport nr 42

Transkript

1 BER STATENS RÅD FÖR BYGGNADSFORSKNING Byggforskningsrådet LINNEGATAN 64 STOCKHOLM () TELEFON Intern rapport nr 4:1961 Börje Andersson: UTOMHUsFÄRGER FÖR TRÄ Kompement ti SNB- Rapport nr 42 STATENS RÅD FÖR BYGGNADSFORSKNING

2 U T O M H U S F Ä R G E R F' Ö R T R Ä av fi.ic. Börje Andersson Kompement ti SNB Rapport nr 42 (19) S t o c k h o m

3 SNB-R 42-Komp An/IA/LP-1. Inedning. I rapport nr. 42 från Statens Nämnd för Byggnadsforskning, viken utkom i sutet av år 19, ingår en utförig översikt över forskningen i Sverige rörande färger för utomhusmåning på trä inti utgången av år 196. Forskningsmetpdiken redovisas jämte försöksseriernas uppäggning och resutat. Principerna för färger för utomhusmåning på trä diskuteras och den utändska itteraturen på området refereras. Under de år, som nu förfutit sedan denna rapport skrevs, har vissa av de i rapporten beskrivna försöksserierna givit ytterigare resutat. Det har därför ansetts ämpigt att nu utge ett kompement ti nämnda rapport. Vissa av försöksserierna har ännu ej pågått så änge att de givit sutgitiga resutat även om de redan nu i amänhet visat rätt tydiga tendenser. Först i mitten av 1960-taet beräknas därför en sutgitig redogörese för dessa försök kunna ämnas.

4 SNB-R 42-Komp An/IA/LP-1 2. ~. Översikt över de senaste provserierna. I vårt and sker atjämt den övervägande dean av utomhusmåningen på trä med hjäp av ojebaserade färger~ även om vissa utveckingstendenser i annan riktning börjat märkas under de senaste åren (atexfärger). Normat sker först en grundning av träytan samt därefter mean- och färdigstrykning. I rege begagnas samma färg för de två sista strykningarna medan specie färg ofta begagnas för grundningen. I de undersökningar~ som behandas här~ ingår främst färger av denna huvudtyp med oja och/eer akyd som bindemede. 19~ startades den för~ta försöksserien - E~ ~OQ -, i viken ojebaserade trämåningsfärger av modernare typer provas i större omfattning. I de tidigare seri.erna hade huvudsakigen ingått mean- och färdigstrykningsfärger med höga hater av zinkvitt~ byvitt eer itopon. Med titandioxidens genombrott under 1940-taet som vitt, täckande~ inaktivt pigment hade nya förutsättningar skapats för att komponera goda trämåningsfärger. Man fick möjighet att uppnå god täckför~ måga utan att samtidigt pigmentbandningens reaktivitet bev så hög att fimen försprödades atför snabbt (se rapport nr. 42~ mom. 1.2., sid 9-12). Innan titandioxiden sog igenom försökte man att för detta ändamå begagna itopon. Detta pigment är visserigen iksom titandioxiden inaktivt, men det visade sig ikafut ge färger med dåig utomhusbeständighet. Titandioxidens användning begränsades ti en början av dess tendens att ge färgen mycket stark kritning. Visserigen sökte man en tid göra gäande~ att kritningstendensen skue vara en förde" Fimen hö sig ren och den erbjöd mindre probem vid ornmåning. Detta kunde dock ej undanskymrna de stora nackdear~ som är förbundna med en starkt kritande färg~ Ränder på sockar~ fönster, rn.rn. efter regn. Snabb erosion av fimen. Kraftig urbekning av jusa kuörta färger,. Undan för undan har emeertid titandioxidens kritningsbeständighet förbättrats~ des genom övergång från krista-

5 SNB-R t2-komp t.60 An/IA/LP-1 typen anatas ti ruti~ des genom ytbehanding av pigmentpartikarna. Numera finns titandioxidkvaiteter, som från kritningssynpunkt ej skijer sig ofördeaktigt från andra vi ta pigment.. Den titandioxid, som begagnats i de här redovisade försöken (ej bara serie F,- 200 utan även de föjande serierna), har icke så god kritningsresistens~ som de bästa kvaiteter, vika f.n. finnas på marknaden. Dessa har emeertid framkommit först sedan försöken varit i gång under fera år. Resutaten av kritningsbedömningarna är därför icke fut rättvisande. Uppäggningen av serie F framgår av rapport nr. 42~ sid. 2 samt tabe 4.11 och Resutaten t.o.m. år 199 ingår i tabe - i detta kompement. Med denna serie avsåg man att orientera sig om den reati~a ivsängden hos träffiåningar med mean- och färdigstrykningsfärger på några huvudtyper av pigment och-bindemede. Zinkvitt, zinkvitt + itopon~ zinkvitt + byvitt och zinkvitt + titandioxid + fynadsmede provas i kokt inoja, standoja och fet akydg Vidare studeras inverkan av grundfärgens sammansättning. Oika pigmentbandningar i inoja och i fet akyd vid oika pigmentvoymkoncentrationer. På ~tt mindre anta paneer studeras inverkan av en före måningen utförd bestrykning av panererna med impregneringsmede. Huvudparten av paneerna exponeras i 60 utning~och ett mindre anta även ve:;:tikat, I 194 års försöksserie - Fa - 69:1 - tog man het sikte på färger pigmenterade med zinkvitt + titandioxid + fynads mede~. Uppäggningen av denna serie beskrivs i rapport nr.42 på sid 2 samt i tabe 4o Här försöker man i en serie (pigmentserien) finna de gränser, inom vika haterna av aktiva och inaktiva pigment samt fynadsmede kan variera i trämåningsfärger med oja eer feta akyder som bindemede utan att rr.åningens håbarhet väsentigt påverkas därav., Pigmentvoymen är föremå för ingående provning. Färgerna provas på feta och magra grundfärger med några oika pigmentkombinationer. I en andra serie (akydserien)

6 SNB-R 42-Komp~ An/IA/LP-1 4. jämföres oika akyder som bindemede i trämåningsfärger. I en speciaserie (itoponserien) görs sutigen en mera ingående undersökning över inverkan av i topon på måningens håbarhet. Aa färgkombinationer i denna serie förekommer på paneer, som exponeras såvä i 60 utning som vertikat.. Resutaten av försöksserie Fa - 69:1 t.o.m. år 199 har smnmanstäts i tabe 6-18c 19 startades några försöksserier - Fa - 69:2 ~ i vika speciea probem tas upp ti provninge Seriernas uppäggning beskrivs i rapport nr~ 42 på sid~ 28 samt i tabe c3tt!> Här undersö;:s hur håbarheten hos 1tiitt:.g'är Gs~19~er provade huvudtyper av färger utfaer på ohyvat virke vid fet och vid mager grundning., I de övriga försöksserierna ingår endast hyvat virkeo Vidare studeras här mera ingående än i serie F inverkan på måningens håbarhet av bestrykning av paneerna med impregneringsmede före måningen. Inverkan av tidrymden mean grundning och meanstrykning samt av tidpunkten för }Janeernas exponering studeras också i der:na serie.. Den större deen av paneerna i denna serie exponeras vertikat men ett urva även i 60 utningo Resutaten av försöksserie Fa - 69:2 too.mo apri 1960 har sammanstäts i tabe 19 = _startades de hittis senaste trämåningsserierna. Däri 'ingå:ere:ri\...,serie undersökningar övor inverkan av oika fynads..;. mede i r.1ean~ och färdigstrykningsfärgen. Provpaneerna i denna serie exponeras samtiga vertikat~ Seriens uppäggning samt resutaten too.,mo 199 redovisas i tabe 23. Aa paneer i de serier~ som hittis behandats här, exponeras på provstationen i Täby~ två mi norr om Stockhom~ För att utröna om håbarheten hos färgerna bir väsentigt annorunda vid exponering på Västkusten startades 196 två försöksserier. I den ena av dessa provas ett urva färger såvä på provstationen i Täby som på en provstation på Hönö

7 SNB R 42-Komp An/IA/LP-1 i Göteborgs yttre skärgård~ r den andra som exponeras enbart på Hönö, ingår ett urva av provfärgerna i serie F ~ 200,. I 196 års serie ingår även provning av färger av s.k. båssäker typ. Undersökningar,i 'NSA~harr vi-såt,r'.y.tt om man för utomhusmåning på trä begagnar akydbaserade färger het fria från aktiva pigment så kan man ofta undgå en genom fuktvandring e j e s upp stå end"? båsbidning i färg skiktet. För att undersöka om dessa färger äger en för svenska förhåanden tifredsstäande väderbeständighet medtogs de i 196 års serie. Genom paneprovning kan däremot ej studeras, om båsbidning betingad av fuktvandring uppstår eer ej. Färgerna förekommer på paneerna 2216, 2220~ samt 2269' vika ingår i tabe 23 och 2.. Provpaneerna exponeras vertikat i ~äby och på Hönö. Seriernas uppäggning samt resutaten t.o,.m. 199 redovisas i tabe 23 = 2 ~ Under senare år har 191e~färge~ börjat få viss användning för utomhusmåning på trä. Atjämt vet man dock atför itet om dessa färgers beteende på trä utomhus föt att kunna ge några säkra uppgifter härom. I vissa fa har färgerna vid praktiskt bruk givit goda resutat~ i andra har man missyckatse Säkra håpunkter varför resutaten utfait i ena eer andra riktingen~ föreigger ej.. För att få en första orientering startades under 194 och 19 två serier paneförsök? i vika provas atexfärger~ som då fanns på. den svenska marknaden~ Dessa har strukit s på hyvade och på ohyvade furupaneer samt på tidigare ojefärgsmåade furupaneer@ Sedan dess har en betydande utvecking skett av marknadens atexfärger, varför resutaten endast får betraktas som en orientering., En viss vägedning kan dock de i tabe 26 samade resutaten t~o~m- år 199 ge~

8 SNB-R 42-Komp *4.60 An/IA/LP-1 6. Paneprovning av trärnåningsfärger kan ge uppysningar om färgernas amänna väderbeständighet. Den vanigaste defekten utgöres av krakesring småningom övergående ti avfag~ ning. Det s.k. amänna omdömet ger i första hand uttryck för utbredningen av skador av dessa typer. En annan defekt 9 som har fått stigande betydese~ sedan man minskat färgernas zinkvitthat~ är rnögebidningen,. Även om denna defekt icke uu)var ika stor inverkan på måningens håbarhet som t.ex~ krakesring och avfagning? så medför kraftig mg ebidning att den måade ytan snabbt förfuas. Det är därför väsentigt att inte förbise mögeresistensen vid bedömning av färgerna. Den tredje defekten på trärnåningsfärger är kritning. Kritning håer visserigen, som ovan nämnts, den måade ytan ' ren och kan även begränsa rnögebidningen. Vid stark kritning missfärgas emeertid omgivande ytor och borteroderas färgen snabbt, varjämte i brutna färgtoner snabb bekning inträffar.. En avvägning av färgens sammansättning så att såvä krakee~ ring och avfagning, mögebidning och kritning bir så svaga som möjigt är det må man måste ha för ögonen. I diskussionen av för söks re su ta ten tas sikte på de v t\. g ar~ på vika detta må synes kunna närmas. Utomhusprovningarnas resutat påverkas givetvis statkt av vädereken" Denna vai'ierat inte bata dag för dag utan även år från åre Även om meteoroogiska data visar reativt konstanta värden på medetemperaturet och ~fuktigheter~ m.m. på en viss pats~ så företer oika år dock ftån fätgnedbrytningsynpunkt betydande differenser. Det är nämigen de individuea vädeteksvärdena under vatje dag som här har utsagsbetydese snarare än medevärdena.. I medetaen utjämnas ofta väsentiga oikheter, Två dygnsföropp~ som ger mede~ vätden antydande Tinga aggresivitet kan var för sig representera stark aggresivitet i oika avseenden. Under den nu aktuea förseksperioden har tre av åren representerat extrema vädereksförhåanden.. Somrarna 19 och 199 var onormat torra och varma. Sommaren och även hösten

9 SNB-R 42-Komp An/IA/LP var däremot ovanigt regnigae Detta har kommit tydigt ti uttryck b.ae i de serier~ som startades 194. Många paneer har här uppvisat fuktskador i en omfattning~ som ej uppträtt i någon annan serie.. Utgaringen i denna försöks~ serie~ speciet band de paneer~ som exponerats utande har därmed bivit kraftigare än i andra serier. Den starka uttorkning av virke och måning under de torra somrarna har medfört att då fuktighet ånyo börjat uppträda~ de mekaniska påfrestningarna bivit speciet stora. Genom panejrovning kan man som ovan nämnts inte komma fram ti uppysningar om färgernas förmåga att kara de b.a.. genom fuktvandringen i en byggnad rådande påfrestningar 9 som b.a. resuterat i båsbidning och tidig avfagning av måning på fönstersnickeriers För undersökningar häröver hänvisas ti arbeten inom SNB:s måningsgrupp~ för vika redogjorts b.a. i Byggmästaren B 4 (19) P. 3-. Denna typ av defekter är dock i första hand byggnadstekniskt betingad~ Det förefaer från många synpunkter otifredsstäande att söka ösa detta probem främst genom att göra färger~ som medger att fukten passerar ut. Riktigare synes vara, att genom oika åtgärder försöka förhindra att atför stora mängder fuktighet kommer in i fönstersnickerierna från byggnadskroppen. En isoering av karmen på mursidan - t.ex.. med bitumenmateria - torde verksamt bidraga härti och endast betinga obetydiga kostnader,. Erfarenheten har ju visat att det är de extrema fuktvärdena~ som medför de berörda de= fekternao Jvan behöver föjaktigen icke arrangera en fuständig fu1dspärro Håning av bågars och karmars insidor med god färg medverkar även ti att ett övermått av fuktighet hindras tränga in i snickerierna från rummen. Det är väsentigt att färgen i första hand kan avvägas med väderbeständighet för ögonen för att en god håbarhet ska nås,

10 SNB-R 42-Komp1* An/IA/LP U Resutat av försöksserierna. ~... Mean- och färdigstrykningsfärgens sammansättning.. Resutaten av. :män,.qmgöme_för paneerna i serie F - 200~ samade i tabe ~ + samt diagram 1 visar att pigmentsammansättningen zin}cvi t t * titandioxid + doomit g i vi t avsevärt bättre resutat än enbart zinkvitt~ zinkvitt + itopon eer zinkvitt + byvitt i såvä oje- som akydbaserad färg~ Vid u,iande exponering har med de sistnämnda tre pigmentbandningarna amänt omdöme = 9 9 d.v.. s. begynnande defekter, uppnåtts redan efter kortare tid än 3 år. Amänt omdöme = 9 d.v. s,. paneerna mogna för ommåning, har uppnåtts efter högst 4 år~ Motsvarande siffror för pigmentbandningen zinkvitt + titandioxid + doomit är ~~ å resp~ år i ojebindemede samt 6 a resp. mer än år (8 a 9?) i fet inakyd.. På de paneer som exponerats ~elt1k~i har amänt omdöme = 9 uppnåtts på 2-3 år med ojefärger pigmenterade med zinkvitt + itopon eer zinkvitt + byvitt.. Ned zinkvitt + titandioxid + doomit har amänt omdöme = 9 uppnåtts först efter 6 år i ojefärger och år i akydfärgere Motsvarande tider ti amänt omdöme = är för zinkvitt -tt itopon och ziru~vitt + byvitt 3-3~ år men för zinkvitt + titandioxid + O.oomit - 8 år i ojefärg och mer än 8 år (9-10?) i akydfärg~ I akydfärgerna kan man i denna serie spåra en viss 9 men reativt ri.nga överägsenhet i pigmentbandningen zinkvitt + titandioxid + doomit hos viktproportionerna 20:0:30 framfä r 40 : 2 O ~ 40 I mean- och f8.rdigstrykningsfärgerna 31 och 32 har provats en tisats av byvit t ( 30%) ti t i tanvi ttbandningen:) Ingen inverkan hijrav, varken ti 1) Benä1mingen titanvitt anv:3.ndcs här om en bandning av titandioxid, zinkvitt och fynadsmede utan närmare angivese av viktproportionerna ~

11 SNB R 42-Komp An/IA/LP-1 det bättre eer sämre 9 har kunnat iakttas. Den totaa haten aktivt pigment är dock i dessa färger 60%. De oika pigmentbandningarna har provats i två ~igm~nt ~oyme~ i ojefärgerna och tre i akydfärgerna. Man har emeertid ej kunnat faststäa någon väsentig skinad i håbarhet mean dessa. Kritning~~(se tabe ) har visat sig uppträda tidigare och snabbare bi avsevärt starkare på färger pigmenterade med enbart zinkvitt 9 zinkvitt + itopon eer zinkvitt + byvitt än där pigmentet utgjorts av zinkvitt + titandioxid + doomit. Begynnande kritning har vid de förstnämnda tre pigmentbandningarna uppträtt inom ~ år på utande resp. inom ~ år på vertikaa ojefärgsmåade paneer. stark kritning () har uppstått inom ~ resp. 2~ år. Motsvarande värden vid titanvittpigmentering är 2~ år ti begynnande kritning samt 3~ resp. ~ år ti stark kritning. På samtiga ojefärgsmåade paneer uppstod föjaktigen småningom stark kritningn På akydfärgerna började kritningen vid titanvittpigmentering efter ca 3~ år och var kraftig först efter år. Huvudparten av dessa resutat kunde skönjas redan då r~pport nr. 42 skrevs~ men man har nu fått ytterigare bekräftese av sutsatserna~ Dessutom är det nu möjigt att kompettera dessa med resutat från senare serien. I serie Ea - 69:1 varieras i pigmentbandningen zinkvitt - titandioxid - fynadsmede proportionerna mean dessa komponentere Av tabe 6 och framgår 9 att håbarhet~n_hos ojefärgerna i amänhet försämrats 9 då haten aktivt pigment stiger över 20%. I de fa 9 där aktivt pigment ej as ingår i ojefärgen, har å andra sidan en katastrofa försämring inträtt~ viket man också haft anedning vänta sig. Här finnes ingen beståndsde 9 som kan oskadiggöra binde~ medets sura D~dbrytningsprodukter. O% aktivt pigment (zinkvitt) har givit något sämre resutat än 20%. Tabeerna över kritning~~- nr. 11 och 12 - visar något bättre resutat vid 4o% zinkvitt än vid O och 2o%. Vid

12 SNB-R 42-Knmp An/IA/LP-1 speciet hög titandioxidha t - 40 och 60% - har dock denna överägsenhet eiminerats och starkare kritning iakttagitsc 4o% byvitt i st,äet för zinkvitt har icke medverkat ti11 förbättring :.:av kritning sbeständigheten~ Det förtjänar dock att här understrykas, att fördeen hos den högre zinkvitthaten i fråga om kritningen främst framträder på de utande paneernao D.en är vidare mest framträdande under de första åren av exponeringen och försvagas efterhand. Efter års exponeringstid kritar aa de provade ojefärgerna starkt. Av tabe 24 över 196 års serie~ vari en speciet kritningsbeständig titandioxidkvaitet (RA-0) begagnats vid sidan av en kritande typ, framgår att zinkvitthaten vid en sådan titandioxidkvaitet får ringa infytande på kritningen. Ojefärgerna utan zinkvitt visar dock genomgående mycket snabb och stark kritning. Betydigt större differenser iakttas i fråga om mö,gebidninggn_(tabe 13). Det har visat sig att med såvä 10 som 2o%-zinkvitthat har betydig mögebidning uppstått på oje= färgerna i samtiga provade pigmentvoymer. Vid 4o% zinkvitc ~ hat har däremot färgerna i amänhet undgått mggeangrepp, om pigmentvoymen icke vats atför åg. Tvärtemot aa för~~ väntningar har det visat sig att inte bara zinkvitt utan även byvitt verksamt medverkat ti mögeresistenseno Doomiten har också visat sig gynnsam härför. Vid 60% aktivt pigment har ingen nämnvärd mögebidning uppträtt vid någon prova d:, pigmentvoym. Serie Fa - 69:1 har hittis pågått vä kort tid för att medge en säker bedömning av om variationen av pigmentsammansättningen i' andra avseenden utövar väsentig inverkan på håbarh~yen. Vissa indikationer föreigger dock. Diskussionen härav.- baseras främst på resutat med grundfärg 2, som gi '/: t de bästa resutaten av/~e tre som provats (tabe 6 och )o Man finner b/.a. att ett.. utbyte av en mindre de av doom.iten mot gimmer ~edfört förb~ttrat resutat~ Detta har tidigare \..- \

13 SNB-R 42-Komp An/IA/LP visats även i en ej pubicerad undersökning~ som företagits på enskit initiativ.. Där har även visats, att även andra fynadsmede såsom magnesiumsiikat och kisedioxid kan ge bättre :resuj.tat än doomit enbart.. Ofta har det emeertid visat sig att mbd förbättringen i amänt omdöme även föj t en ökad kri tnh:.g., En fynadsr:~edeshat på mer än 4o% har visat sig ofördeaktig v:i.d ).;Q% zini:vit/chsj.t c Det synes föreigga en viss tenc1en2 t.i11 ::--bä.tt:t:~.ng av resutaten med avtagande hat kri t ni ng s::::f' c;::." s:-,e I samma grad försämras emeertid ovan; ' I ser:le F'0.,~ 69 ~ 2 ingår hyvade träpaneer måade med oj e-. n~.:\'i t t.j.. t mot byi.i tt synes ha försämrat :~ t ;Jtbyte av en mindre de zinkvit t mot St.:i_fatbyvi tt har däremot ej inverkat ofördeaktigt., ,...--~~-~ - färger pigmente:>r::.d _:; med zinkvit t + i topon~ zinkvit t + byv:i.tt samt; zinnd.tt + ::.i tandioxid + doomit. Även här framträder såvä vj_d A:teponering i Täby som på Hönö den kara överägsenhsten ho,s.jen senare pigmentkombinationen framför de? andra två, I resutaten av d2n speciea i tg:qowq..q,~~ finnes möjighe c att stude:.,a inverkan av itoponhaten i meanoch färdig str:y-t:aing sfä:-cge.~;j.mrar för sig~ Av tabe 14 framgår att a3. de i top'j~h.s. tiga färdig strykningsfärgerna ( 100 ~ 30/~ 1itopoa) g i v:i.::, mycket sämre resutat än den tit2:."i''j=i.:;tp:lg:.1:3:ate~~;='.de så\:3.1 vid utande som vid vertika ex~ pone1 ing" Yed sc:cchtodur i stäet för i topon har erhåit s resuj.. ta i.; i hj.\~u.dns!>:: :G->::v8.rdiga med i topon. Å'" v tn':e (..,,_..,., -.,'1.i.._,_ f' r>a-1~ ~;..--:):t. :;.,,....J~ o."'-;rpn 1ot C-.. '-" ~ ~ att t-j.. ~- sat"" ~ av ' topon i oj eh3.serad It:.eLLc.:mstry1::':,ing sfärg icke medfört någon nackde när G n t..!..t&r.~."i ttpi[';inc:itterad ~ oj e baserad färdig stryk- "' o Aven med ays:::enao 112. de p,j]';ydbaserade färgerna kan resutaten från ser::i.e F ~, 200 nu kompetteras med erfarenheter

14 SNB-R 42-Komp An/IA/LP från senare försöksserier. I serie Fa - 69:1 provas inverkan av pigmentsammansättningen i akydbaserade färger motsvarande den ovan behandade provningen i ojefärgerna. Undersökningen har utförts des med färger på enbart fet inakyd, des på en bandning av fet inakyd och standoja 100. Se tabe 6 -. Man iakttar här, att akydfärgerna företer en större känsighet f@r tisats av aktivt pigment, speciet av zinkvitt än ojefärgerna. De bästa resutaten har hittis erhåits het utan zinkvitt~ men med O% zinkvitt har försämringen bivit rätt obetydig. Tisats av så mycket som 20% karbonatbyvitt har däremot ej haft någon skadig inverkan medan 20% och ännu mer 40% zinkvitt medfört en betydig försämring~ / irit,i.ngsin...- tabe 11 och 12 - är på akydfärgerna svagare än på ojefärgerna. D~ oika pigmentkombinationerna har icke medfört några större skinader härvidag bortsett från kombinationen Bo% titandioxid + 2o% zinkvitt, som kritat kr.e,;f.tigare än aa övriga. Det har atså även i akydfärgerna visat sig från kritningssynpunkt vara ofördeaktigt med atför hög titandioxidhat. Den mindre kritningstendensen i akydfärger jämfört med ojefärger framträder även i tabe 23 över resutaten av 196 års fjnadsmedesserie. IDeäeaafäygeashar icke givit upphov ti någon mera betydande mögebidning, varför det icke synes vara nödvändigt att ta någon större hänsyn ti den faktorn vid akydfärgens komponerande.

15 SNB-R 42-Komp An/IA/LP-1 I de akydbaserade färger~ där zinkvitthaten ej överstiger O%~ har endast en enda fynadsmedeshat provats~ nämigen samma hat som titandioxidens. I de med 20% zinkvitt pigmenterade färgerna har däremot ett ferta fy.nadsmedeshater provats* Här har det hittis visat sig, att håbarheten bivit bättre ju ägre hat doomit som begagnats~ Utbyte av en de av doomiten mot gimmer har visat sig fördeo.ktigt. Litoponets svagheter som pigment även i akydbaserade färdigstrykningsfärger~ vika framkom redan i serie F - 200~ beyses även i den speciea ]Jtoponundersökningeg 194, se tabe 1.. Liksom vid ojefärgerna har emeertid itopon ~jmeanstrykningsfärgen ej medfört någon nackde. PigmgntvQ~nQn_är föremå för omfattande provning i serie Fa - 69:1. Där provas i ojefärger PV mean ca 20 och 4o%, i akydfärger mean ca 1 och 3o% och i kombinationer av oje.. och akydfärger mean ca 1 och 3%.. Genom omräkning av i tabeerna angivna värden på färgernas viktsammansättning erhås dessa värden på PVe Dessa områden täcker i huvudsak vad som i övrigt är förenigt med måningstekniska egenskaper hos de provade färgtyperna. Inverkan av dessa variationer i pigmentvoymen har visat sig vara mindre än man tidigare trott~ åtminstone i det stadium~ där undersökningarna nu befi.nner sig.. Inverkan av pigmentvoymen på arn~int.aoomdömet är så ikartad att man kornmer ti samma sutsatser beträffande de provade färgernas reativa håbarhet~ om man jämför medevärdena mean resutaten vid samtiga pigmentvoymer eer man gör jämföresen vid varje pigmentvoym för sig.. Ett försök att få ett utsag på pigmentvoymens betydese göres i tabe 8.. Här har bidats n1edevärdet av måningsvärdena för aa kombinationer med samma hat aktivt pigment vid var j e provad pigmentvoyrn,. Mot de1313a mede värden kan g i vetvis riktas invändningar. Det framgår dock av tabeen att man kan spåra en genomgående tendens ti försämring av håbarheten med ökande pigmentvoym.. Sdnaden mean ytterighetsvärdena är dock genomgående ej större än den

16 SNB-R 42-Komp s60 An/IA/LP åriga försämringen av v1:irdena~ viket visar att en variation av pigmentvoyitien mean de provade gränsvärdena icke har dominerande betydese<! I ett fa föreigger en tendens ti motsatt inverkan av pigmentvoymen. I akydbaserade färger med 4o% aktivt pigment har ökning av pigmentvoymen medfört en viss förbättring. Detta är dock sannoikt ett utsag av den atför höga pigmentreaktiviteten8 Gör man en individue bedömning av pigmentvoymens inverkan för varje provad färg med edning av originasiffrorna, kommer man ti inom fegränserna härmed överensstämmande resutat,. Tabe 8 synes peka på ett något starkare avtagande av färgens håbarhet med pigmentvoymen vid akydfärgerna än vid ojefärgerna.. Detta bestyrkes j_ tabe 10~ där man finner att den ägsta provade pigmentvoymen i rege givit bästa resutat i akyd- och i akyd~standojefärgerna. Av serie F se tabe framgår~ att frågan om bindemedet ska utgöras av inoja och/eer standoja har iten betydese vid sidan om vaet av pigment,. Medan ett utbyte av pigmentkombinationen zinkvitt + byvitt mot zinkvitt+ titandioxid+ doomit ökat ivsängden från ca 3 ti ca år~ så har en tisats av 1% standoja 600 ti kokt inoja eer ett utbyte av inojan not standoja 100 icke medfört mer än en nätt och jämnt påvisbar förbättring från 6 a 6~- ti ca. åro Bindemedeskombinationen kokt inoja- standoja 600 = 8:1.har dock genomgående utfait bäst band ojebindemedene. I praktiken är det möjigt att detta bindemedes bättre fytning ger upphov ti större fördear än på de på aboratoriet noggrannt iordningstäda provpaneerna o På några paneer jämföres färger på svensk och på argentinsk kokt inoja~ Skinaden är visserigen ringa men den taar genomgående ti den svenska ojans förde..

17 SNB-R 42-Komp O. L~. 60 _Lm/IA/LP-1 Med fet inakyd som bindemede har genomgående erhåits bättre resutat än med o.jebindemede~ medan den feta taakyden givit sämre r sutat. Bindemeden i pigmentserien i.fa - 69:1 är kokt inoja - standoja 600 = 8~1~ fet inakyd samt fet inakyd - stando,ja 100 = ~2 ~ se tabe 6 och ~ Även i denna serie har akyden iksom även korfbinationen av akyd och standoja 100 utfait något bättre än ojane I akwdserien i Fa - 69:1 provas en rad feta samt bandningar av feta och medefeta akyder des ensamma des i bandning med standoja 100. Ingen av akyderna har hitti.s utfait bättre än den feta gycerinförestrade i.nakyd som tidigare provats i försöksserie F Akydserien synes visserigen tyda på en viss överägsenhet hos kombination av akyd med standoja framför enbart akyd. Pigmentet innehåer dock här 201h zinkvit t~ viket som ovan anförts'} visat. sig ofördeaktigt speciet i rena akydfärger~ Fismkyden samt taakyden i kombination med standoja har utfait sämstq Även i 19 och 196 års serier visar färger med fet inakyd som bindemede goda resutat.

18 SNB-R 42-Komp An/IA/LP~ L?.. Grundfärg ens sammans ä t t ni r~ I serie F ~ 200 provas ojabaserade grundfärger pigmenterade med enbart zinkv:ttt, zinwitt + byvit t, zinkvitt + krita, zincvitt + tungspat 9 zinkvitt + doomit samt zinkvitt + titandioxid + doomit med och utan b;yvitt@ Vidare provas akydbaserade grundfärger pigmenterade med zinkvitt~ zinkvitt + byvitt samt zinkvitt + titandioxid + doomits Pigmentvoymen i grundfärgen varieras mean.+o och O%. En viss men i de fj.esta fa tämigen iten skinad i håbarhet ti förmån för grundfärger med högre pigmentvoym kan genomgr'iende iakttas N Den största inverkan har pigmentvoymen i grundfärgen utövat i samband med begynnande defekter vid akydbaserade färgero I vissa fa har begynnande defekter uppträtt efter endast häften sä ång tid vid fet som vid mager grundfärg under akydfärgen. Tidrymden ti amänt omdöme ::: har däremot ej nämnvärt påverkats.. När nedbrytningen fortsatt under amänt omdöme = ~ har det ofta visat sig, att den magra grundf~rgen medfört en kraftigare avfagning in dsn feta. I serie F har det däremot icke kunnat påvisas någon tydig inverkan på måningens håbarhet av de variationer i övrigt i grundf~rgens sanunansättning~ som där provats,. En viss förde hos akydbaserad, titanvittpigmenterad grundfärg under akydbaserad meanoch f2rdig str:,rknin['; sfär g 3yne s dock föreigga~~ I serie FEL..~ctt prevas under en stor de av de ojabaserade mean - och färdig strykning sfärgerna tre oika grundfärger.. Den första av dessa består av zinkvitt - titandioxid - doomit i proportionerna 20~4 ~26 med kokt inoja som bindemede~ pigmentha t :::.: 2% ~ De andra två har ikaså kokt ino,j a som bindemede men som pigmer:t byvitt (?%) respo zinkvitt (66%). Den magra byvittpigmenterade grundfärgen har visat sig kart överägsen de andra: medan den magra zinkvittgrundfärgen utfait sän1st., Det är sannohet ~ at 'C den mycket regniga vädereken under hea 194~ då Jfrågc.'.,rarande serie utsattes., har speat en väsentig ro för att utsaget ti förmån för den mera vattenbeständiga byvittgrundfärgen bivit så tydigt*

19 SNB-R 42-Komp An/IA/LP~ I serie Fa - 69:9 har studerats hur fet grundfärg utfaer i förhåande ti mager vid måning på ohyvat virke. Ingen entydig skinad har kunnat iakttas. I tabe 16 över resutaten av ~~toponserien från 19~ kan studeras inverkan av itopon i grundfärgen. Bortsett från den magra, med enbart itopon pigmenterade grundfärgen, som, givit sämre resutat än övriga grundfärger, har en tisats av itopon ej påvisats utöva något infytande.

20 SNB-R 42-Komp An/IA/LP AQ.dra om_ _:tändigheter ~ Redan i ~ års försöksserie gjordes en jämförese av måningens håbarhet på hyvat och på ohyvat virke. Här fann man genomgående större håbarhet på ohyvat än på hyvat trä.. De provade grundfärgerna var emeertid genomgående feta.. Mean- och färdigstrykningsfärgen var vidare av en typ - zinkvitt - itopon i oja - som knappast ängre är aktuet" I försöksserie Ea -~~~ som startades 19 över inverkan av grundfärgens fethetsgrad på ohyvat virke~har en intressant kompettering av försöken från 194 erhåits. Av tabe 19 framgår resutaten~ Med mean- och färdigstrykningsfärg pigmenterad med zin\:vi t t - i topon eer zinkvit t - byvitt har även i denna serie erhåits bättre resutat på ohyvat virke än på hyvat. De feta och magra grundfärgerna har givit i huvudsak ikvärdiga resutat~ möjigen med en svag förde ti de magra& Med mean- och färdigstrykningsfärger pigmenterade med titandioxid "" zinkvit t fynadsmede i oja~ akyd eer en kombination av akyd och standoja har däremot genomgående erhåits sämre resutat på de ohyvade paneerna än på de hyvade. Även i detta fa har fet och mager grundfärg givit i huvudsak ikvärdiga :r'esu ta t., Dessa principea oikheter i håbarheten på hyvade och ohyvade panoer har medfört även en annan konsekvens.. Medan mean- och :iä~dig strykning sfärger på zinkvit t - titandioxid... fynadsmede utfait avs<;;värt bättre än färger på zinkvit t - itopon och ziruzvitt ~byvitt (se ovan) på hyvade paneer, så har inte någon tydig skinad erhåits på ohyvade paneer, I såvä 1.2~ som.t9i~ års serier ingick ett mindre anta paneer, som före måningen bestrukits med impregneringsmede,, Resutaten från 192 års serier F ingår i

21 SNB-R 42-Komp An/IA/LP~ tabe 3. Resutaten från 194 års serier har redovisats i rapport nr. 42. Dessa orienterande försök visade, att bestrykningen med impregneringsmede i många fa gav upphov ti en svag försämring av måningens håbarhet. I intet fa hade en förbättring kunnat påvisas. I detta sammanhang må även påminnas om 1948 års undersökning över håbarheten hos måning på Boiden-impregnerat virke, redovisad i meddeande nr. 42. Denna undersökning visade,~ att Boiden-impregneringen icke medförde någon försämring av måningens håbarhet. Med års undersökning för bedömning av inverkan på måningens håbarhet. och 21. avsåg man att få säkrare underag av vissa typer av betrykningsmede Resutaten redovisas i tabe 20 Man har här provat zinknaftenat, pentakorfeno och kornaftain. Hyvade träpaneer har bestrukits med dessa och har sedan måats med några oika huvudtyper av trämåningsfärger efter oika tider. Tiderna har varierat från vecka upp ti 2 år. Häften av paneerna har under tiden från bestrykningen med impregneringsmede ti grundningen förvarats inomhus. Den andra häften har exponerats vertikat på provstationen i Täby. Efter måning har samtiga paneer uppsatts vertikat på provstationen i Täby. Vid bedömning av provningsresutaten måste hänsyn tas ti att provpaneerna med index nr. och 8 utsatts ett år senare~ med indexnummer 9 och O två år senare än övriga paneer. Orsaken ti de genomgående dåiga resutaten på provpaneerna med indexnummer och 9 är att dessa erhåit kraftig sprickbidning i träet under den - 2 år ånga exponeringstiden utan färg. Av s~~andraget i tabe 21 framgår, att man kan spåra en svag tendens ti försämrad håbarhet hos måningen i de fa bestrykning med impregneringsmede skett.

22 SNB-R 42-Komp An/IA/LP Begränsar man jämfi~resen ti den typ av mean- och färdigstrykningsfärg - nr. 3 -, som är den för dagen mest intressanta band dem, som ingår i undersökningen'~ är resutaten något tydigare, Här har genomgående sämre resutat erhåits i de fa impregneringsmede begagnats än där sådana ej ingår. J.J..J._ Tidrxm.Q. me1a:n_g_rund.ui.ng_og_h_mqans.t.rj!:kning_s.sm.t. tidpunkt_fqr_expq~ringens_s1a~t~nqe~ Dessa undersökningar har hittis pågått vä kort tid~ för att man med edning av resutaten ska kunna dra säkra sutsatser. Man kan dock i tabe 22 konstatera vissa tendenser. ' Hittis har ej kunnat konstateras annan inverkan av de oika tidpy~tgrna_för_e~q~rin&ens_igång~äitä~e_än som är betingad av oikheterna i tota exponeringstid vid varje enskit besiktningstifäe. Från provningssynpunkt synes det därför icke vara nödvändigt att atid starta försöksserier vid en och samma tidpunkt~ Och från ren väderbeständighetssynpunkt synes årstiden~ då måningen börjar utsättas för atmosfärens inverkan, ha ringa betydese. Detta gäer dock givetvis under förutsättning att icke exceptionea förhåanden råder vid exponeringen. Det förtjänar här t.exo att påminnas om att den extrema regnrikedomen under 194 medverkat ti att vissa färgkombinationer i den detta år påbörjade försöksserien Fa - 69:1 utfait reativt sämre äh ofta är faeta Likaså kan givetvis i?raktiken andra omständigheter, som har Sai1band med tidpunkten för måningen, utöva infytande. Här må t.ex. nämnas vädereksförhåandena under sjäva måningsarbetet - agom temperatur och fuktighet är väsentiga för gott måningsresutat -, fuktvandringsförhåanden sammanhängande med på-copping ay uppvärmnin..gssystemeiti nybyggen, m.m. Inverkan av sådana ~aktorer kan emeertid ej utrönas genom dessa paneprov~ I fråga om inverkar. av _iild.j:.1den me1,12,n_g.r_undnirus_og,h_mi1,an-_...tz:ykning kan man iaktta,::n tendens ti försämring ag håbarheten vid ängre tidsm~anrum (upp ti~ år), som dock

23 SNB-R ~2~Komp An/IA/LP är förhåandevis ringa. Inverkan härav är i varje fa ej av den storeksordningen, att den kan ge förkaring ti fa av onormat snabba måningsskador 9 vika man iband veat hänföra därti. Emeertid må i detta sammanhang ej förbises, att paneerna under tiden mean grundning och meanstrykning varit exponerade på provstationen i Täby. Atmosfären är där tämigen ren. Det är möjigt, att man kommit ti ett annat resutat, om paneerna efter grundningen utsatts för föroreningar, som ofta förekommer i stadsuften. Denna inverkan är emeertid i så fa ej att hänföra ti tidsmeanrummet utan ti uftföroreningarna. I de undersökningar över trämåningfärger, som startats under åren 194,, 196~ har paneerna exponerats antingen i 60 vinke mot horisontapanet eer het vertikat. I fertaet fa har paneernas framsidor varit vända mot söder. Man har på detta sätt veat. uppnå maxima nedbrytningshastighet på måningen utan att samtidigt införa någon feaktig faktor., Genom att vända paneerna mot söder får man en sobestråning, som är så stark som mö~uigt. Det är emeertid ej fuständigt karagt~ om denna riktning ger snabbaa~to nedbrytning. En ytterigare faktor i detta sarnr.~anhang är den dominerande vindriktningen på provpatsen~ och_det är möjigt, 1 att en riktning något mer åt väster skue kunna ge snabbare resutat. Från amän ådringssynpunkt kan doc{ ingen väsentig anmärkning riktas mot exponering mot söder. Ett kraftigt stöd härför är den amänna iakttagesen, att söderväggen på ett trähus behöver måas om tidigare än någon av de andra väggarna, om icke speciea vindförhåanden~ närhet ti industrier som utsänder aggressiva gaser o.d. gör någon annan sida speciet utsatt. För uppkomst nv möge på ec måad yta har det däremot visat sig, att södersidan icke är mest utsatt. starkaste mögeangrepp uppstår ofta antingen på fasadens norrsida eer där

24 SNB-R 42-Komp An/IA/LP vegetation eer annat gör att sku~ga i förening med hög / fuktighet skapar en gynnsam mijö härför. Särskit i försöksserie Fa - 69:1 har det dock visat sig möjigt att på de södervända paneerna få tydiga mögeutsag.. De okaa förhåandena på Täby-stationen - gräsbevuxen äng - har visat sig befordra uppkomsten av möge.. Att man vat 60 som utningsvinke på vissa av paneerna beror på att man på detta sätt får en vid våra breddgrader maxina soinstråning på paneerna~ Samtidigt medför emeertid den utande exponeringen~ att måningen bir kraftigare utsatt för påverkan av nederbörden än om de paceras vertikattt Av de försök man hittis utfört finner man~ att kritningen på de utande paneerna emeanåt acceereras i en grad, som saknar anknytning ti praktiska förhåanden. Med vissa typer av färger har nan dessutom vid den utande exponeringen fått skador sammanhängande med fuktighetsupptagning~ som saknar reation ti praktiken... Reproducerbarheten på de utande paneerna visar sig vidare genangående vara sämre än på de vertikaa. Då man i fertaet fa icke har erhåit någon atför väsentig tidsbesparj_ng i provningen genom att exponera paneerna utande, men resutatens säkerhet emeanåt bivit idande härpå~ har man i undersökningarna successivt övergått från utande ti vertika exponering.. I 19'+ års undersökning exponerades visserigen aa paneer vertikat~ Nen det berodde på att paneerna då pacerades på husväggar~ I de försöksserj.er~ som utsattes pacerades däremot huvudparten av paneerna utande med endast enstaka referenspaneer vertikat@ I 194 års serier pacerades av varje färgkombination en pane vertikat och två utande. 19 pacerades två paneer med varje kombination vertikat och endast en utqnde~ 196 sutigen pacerades aa paneer vertikat..

25 SNB-R 42-Komp O An/IA/J""P-1 A~ tabe 3 frangår, att resutaten på de paneer i serie,e_- 20.Q~ som måats med de sämre färgkombinationerna~ fram-mm resutaten ungefär samtidigt på de utande och vertikaa paneernao Med de bästa färgerna har visserigen en något större skinad kunnat konstateras men den är i förhåande ti den totaa provningstiden ej särskit stor. I serie ;1_=...,.Q.9t, syne::; skinaden mean nedbrytningshastigheten p& de utande och v8rtikaa paneerna i vissa fa ha bi vit större, ( tabt:: 6 och ),. I denna serie har man dock fått speciet starkt utsag på den ogynnsrumna inverkan, som utande exponering kan utöva på provningsresutatens reproducerbarhet~ En de av de utande paneerna företer nänigen scador ~ betir1gade av denocmdidmai1.a2r gnrikedomen 194~ som uppenbarigen icke har direkt med färgernas väderbeständighet att göra~ Av resutaten från ~rs itopons~rie, tabe 14-1, framgår~ att man kunde ungefär samtidj_gt bedöma färgernas reativa håbarhet med edning av de vertikaa och de utande paneerna, Den övervägande deen av provpaneerna i de serier, som här behandats, he_r exponerats på provstationen i Täby två mi norr om Stockhom~ I rapport nr, 42 redovisas emeertj_d tidigare försöksserier (F' - 81 A)~ som exponerats des i Landsbro - på småändska högandet - des i Uddevaa~ Även i denna re:::oogörese ingår en serj.e ~ som exponerats på en annan pats~ nämigen Hönö i Göteborgs skärgård, Av rapport nr" 42 f:ramgår, att man i de ädre försöksserierna icke fick beägg for att trämåningen nedbryts snabbare på västkusten (Uddevaa) än i j.nandet (Landsbro) e Som bekant råder i fråga om rostskyddsfärgors ivsängd en betydande skinad mean västkusten och inandet, Som jämföresesiffror brukar anges~ att ivsängden hos en rostskyddsfärg

26 SNB-R 42-Kofp An/IA/LP-1 är ca 4 gånger så ång i Småands inand som på västkusten. Orsaken ti den ringa skinad~ som noterats för trämåningen, kunde möjigen tänkas vara ett ringa vindskydd vid exponeringspatsen i Uddevaa iksom även att Uddevaa igger så ångt från öppna havet~ att kimatet där ej är typiskt för väst{usten.. Av tabe 24 och 2 framgår emeertid~ att även om exponeringstiden hittis är vä kort för att möjiggöra definitiva sutsatser, det inte framkorr it något som tyder på snabbare färgnedbrytning på Hönö än i Täby., Mean- och färdigstrykningsfärger på ojebas pigmenterade med zinkvitt + itopon och zinkvitt + byvitt har givit ivsängder i storeksordningen 3 år, viket även var faet i serie F- 200 i Täby (tabe 3). Inga skador har iakttagits på de paneer på Hönö~ som måats med mean- och färdigstrykningsfärger på zinkvitt - titandioxid - fynadsmede, varken i oje- eer akydbindemede. Detta dröjde i Täby visserigen 6 år, men så mycket kan atså redan sägas, att någon ivsängdsreation på 4:1 som vid rostskyddsmåning ej kan föreigga här.. Ett speciet intressant utsag har de med enbart zinkvitt pigoenterade ojefärgerna givit. Härmed måade paneer utsattes samtidigt i Täby och på Hönö, se tabe 2t-. Visserigen har denna färg utfait tydigt sämre än de titanvi ttpigoenterade fä.rgerna på bägge patserna 1 :r::ten nedan amänt or.j.döme för zinkvittfärgen vid inspektionen 199 var 3,- t i Täby~ so. var värdet 8 = 9 på Hönö ~ Det är sannoikt~ a t t den jfu:1nare ofta högre fuktighetsnivån på Hönö mot i Täby utövat gynnsamt infytande på zinkvittfärgens håbarhet.

27 ~ ~ ',...., '. SNB-R 42-Komp An/IA/LP-1 j.4. Latexfärger. 2. Såsom nämndes i den inedande översikten har atexfärger under senare år vunnit ökad användning även för den utvändiga nåningen på trä. Det är dock atjämt många probem beträffande dessa färger, som icke är så säkert utredda~ att kara riktinjer kan dras upp för dessa färgers användning. Så råder t.ex. oika åsikter om hur grundningen bör utföras. Håbarheten på ängre sikt är icke karagd och ej heer förutsättningarna för ommåning. Färgerna har emeertid använts rätt mycket, och de har i fera fa varit den enda möjigheten att kara måningen av utvändiga snickerier i fastigheter, där fuktighets-förhåandona gjort norma ojemåning omöjig. I tabe 26 redovisas resutaten av orienterande undersökningar över håbarheten hos måning på trä med atexfärger, startade 194 och 19. Sanrrnansättningen hos de provade färgerna är icke känd. Färgerna utgöres av en stor de av de produkter, som under 194 och 19 förekom på den svenska marknaden. Vid bedömning av resutaten :r:1åste stor hänsyn tas ti att atexfärgerna sedan dess utveckats avsevärt. Vad som vä framför at är!\påfaande i resutaten, i är den stora spridning i ivsängd~ som iakttagits mean oika provade färger. Det förekommer i undersökningen färger, som håit endast - 2 år~ medan andra ännu efter års exponering visar obetydiga skad.or. På många av de provpaneer 9 där atexfärg strukits ovanpå gamma ojefärg, har deride av paneerna, som skuggas av skyddstaken över provpaneernas övre kortändar iakttagits båsbidning övergående ti avfagning av atexfärgen. Detta sammanhänger sannoikt med fuktansaming på dessa stäen. Motsvarande defekt har i praktiken iakttagits under taksprång på trähus.

28 SNB-R -42 f:'"' np ~~-S'~O. 30~4.60 An/IA/LP-1 4. Sa~~anfattningL 26. En redogörese har här ämnats för de resutat, som uppnåtts t.o.m. 199 av de försöksserier över färger för utomhusmåning på trä, som startats under åren Försökens uppäggning har huvudsakigen redovisats i rapport nr. 42 från Statens Nämnd för Byggnadsforskning 19 De under åren 19~ startade försöksserierna har hittis givit endast preiminära resutat, En sutig redogörese för försöken i dess hehet beräknas kunna utarbetas först i mitten av 1960-taeto Försöken har visat, att det är möjigt att tiverka meanoch färdigstrykningsfärger på såvä oja som akyd som bindemedaw, vika vid provning på hyvade träpaneer visar en ivsängd ti amänt omdöme = på år eer mer. I ojefärgernq har bästa resutat erhåits med pigmentkombinationen zinkvitt - titandioxid - fynadsmede. För att uppnå gynnsammast möjiga kompromiss mean krakeering, mögebidning och kritning bör zinkvitthaten överstiga 2afo men understiga 6o%. Som riktvärde må anges 30-4Q%. En de av, men ej a zinkvitten kan utan nackde ersättas med byvitt. Det vore sannoikt möjigt att sänka zinkvitthaten ti förmån för krakeeringsfriheten, om samtidigt ~ögeresistensen kunde ökas genom tisats av mögeförhindrande kemikaier. Dessas giftighet och gäande förordningar ägger dock hinder i vägen härför. Titandioxidkvantiteten bör avvägas med hänsyn ti täckförmåga, kra~ee:ringsfrihet samt kritningsresistens. Som riktvärde m& nä1:mas 20 ~ '--o% av en ruti kvaitet med bä~ta möjiga kritningsrasistensa Återstoden a''." pigmentet utgöres av fynadsmede. Doo:m;i t har visat sig vä aitji~dbart~ men även andra fynadsmede har givit goda resuta~g~ Speciet gynnsamma resutat har matnesiumsiikat, kisedioxid, m.f. visat, men dessa har samtidigt ökat i:ritningen. En mindre de av fynadsmedet - upp ti 10% av totaa pigmentmängden - kan med förde utgöras av gimmer. Ett gott riktvärde på fynadsmedesd en ar.. h"&' mäng. v;o o Pig

29 SNB-R t2-komp An/IA/LP-1 Pigmentvo~nen bör avvägas med hänsyn ti krakeeringsfrihet~omäge- och kritningsresistensa Som riktvärde må nämnas 2 a 30%9 Bindemedet utgöres ämpigen av kokt inoja + standoja 600. Med hänsyn ti såvä väderbeständighet som strykbarhet synes ämpigt riktvärde på standojehaten vara 1% av bindemedet. I ak,ydfärgerpa_har bästa resutat erhåits med fet inakyd.. Här har det visat sig änpigt att begagna en pigr:1entbandnj_ng bestående av enbart titandioxid och fynadsmede., Doomit har visat sig användbart~ men det har visat sig vara fördeaktigt att ersätta en de därav med gimmer. Med hänsyn ti krakeering och kritning har det visat sig änpigast med en åg pigmentvo:y m., Som rictv~irde må nämnas 1 a 2o%.. Tisättes standoja ti akyden synes samtidigt en mindre mängd zinkvitt (O%) böra t]_fogase ft.n.'.!.. Akydbaserade färger för utomhusmåning på trä har dock atjämt icke vunnit större användning i Sverige. Detta sammanhänger med att det visat sig~ att dessa färger är betydigt mera känsiga än ojefärgerna för underaget och för omständigheterna i övr~_gt kring måningen. Specie t har det visat sig~ att akydbaserad färg använd för o!iijåning på tidigare ojarnåad yta i många fa givit dåigt resutat. I Norge gick man under bp'jan av 190-taet starkt in för acydbaserade färger~ men har man på grund av många missyckanden nu gjort en ärändring häri. Akydfärgernas öv;.erägsenhet över ojefärgerna i fråga om väderbeständighet b.ar i de svenska försöksserierna icke visat sig vara så stor~ att det är motiverat att fördensku ta de härmed förenade riskerna~ Möjigen kan det bi möjigt att med de mycket feta akyder, son kan framstäas U::' isoftasyra i framtiden få ännu bättre akydbaserade trämåningsfärger, I fråga om Q.~g.. p_ra, samraansät t ni ng har huvudparten av försöken visat, att denna utövar mindre infytande på måningens håbarhet än mean- och färdigstrykningsfärgen

30 SNB-R 42-Komp An/IA/LP Feta och magra grundfärger på en rad oika pigmentbandningar har givit överensstämmande resutat på såvä hyvat som ohyvat virke. Endast i en försöksserie har en med byvitt pigmenterad mager ojegrundfärg visat fördear framför andra grundfärger. Ann. Resutaten av dessa försök måste emeertid begagnas med viss urskinad~ Beskaffenhet hos det underag, på viket måningen ska utföras, har nämigen stor betydese vid vaet av grundfärg. På ett starkt uttorkat eer gest virke med stark sugning tir en mager grundfärg sannoikt mindre ämpig. Grundfärgens fethetsgrad måste i viss utsträckning avvägas med hänsyn ti underagets sugningsförhåanden. Det är dock av stor vikt att tise, att grundfärgen icke ger upphov ti feta partier på träets yta, utan att färgen suges in ordentigt och ger en tunn, matt yta. Bestrykning av träet med ~mnregneringsmede före måningen har visat sig medföra en mindre försämring av håbarheten hos måningen. Om ång tid förfutit mean bestrykning med impregneringsmede samt grundning, varunder ytan befunnit sig utomhus, har en för måningens håbarhet och utseende ogynnsam sprickbidning i träet uppträtt. Tidnunkten vid viken exponeringen av provpaneerna startas har i en serie varierats över hea året. Ingen inverkan härav har kunnat fastst~as. Om ängre 1iQ förfutit mean grundning och meanstr~knin~ har resutaten i amänhet bivit något sämre än om tiden varit kort. Inverkan härav har dock visat sig vara förhåandevis ringa. Exponering på Hönö i Göteborgs skärgård har hittis icke visat sig medföra snabbare nedbrytning av måningen än i Täby norr om Stockhom. Med enbart zinkvitt pigmenterad ojefärg har t.o.m. visat större ivsängd på Hönö än i Täby. Exponering i 60 ~~ning mot söder har visat sig ge utsag endast obetydigt snabbare än vertika t. Den större sprj d ningen i försöksresutaten vid utande exponering samt den

31 42-Konp An/IA/LP-1 SN~-R därvid emeanåt extremt förstärkta kritningen gör att provning vertikat synes vara att föredraga~ I redogöresen ingår ti.ven resutat nv en orienterande undersö{ning av a~~feir~i- för utomhusmåning på trä.. Av de undersökningar~ son utförts~ är det atså nöjigt att dra principiea sutsatser i oika hänseenden. Det har dock ej vari t r:töjigt att prova r:1er än en ringa de av aa tänkbara kombinationer. Resutaten bör diirför betraktas endast som ar:1änna riktinjer att ägga ti grund för dessa färgers saonansättning.

32 TABELL 1 Tidrymd i &r!iii amiin omdöme 9 för uande paneer i serie F ZOO MELLAN OCH F~ROIGSTRYKNINGSFÄRGER BINDEMEDEL+ LOSNINGSMEDEL Kokt inoja (sv.} Kokt im'a (oro.) standoja standoja Lino eakyd (fet} Taakyd (fet} Lacknafta zo PIGMENT Z 62 ' Z B vitt Titandioxid 'LO 'LO Litopon Zinkvitt 'LO Krita Doomit T unospat BINDEMEDEL 3Z 3Z 32 3Z zo za Z8 3 Z /A PIGMENT ~~~~~'''MMM~~~~''''~TI~~~40~~~~~40~~ 0 ""o ).PV mmmm~%%~~mmw~~~mmww:43434:4w:4~~~~ti~~~~~ti~ /0;&_, Nr 1?. 3 4 s ? '/.4?.S GRUNDFÄRGER Tidrymd (år} ti Amänt omdöme , 1, z Z, 2, 4, 4, 4, 4, 4, 4, 2 4, 6 1 z 1, ' z 2 z 1, 1? , 1, , 1, 1, 1 1, 1 2?. 3 1, 4, 4, 4, 4, 4, 4,?. 6 \, , z 1 1,,, \, 4, 4 4, 4, 4 4. z 3 3, 3, 1 1, o 100 o o 2 1 1, 1 1, 3, 1 1, 1, ?. \ z 1 1,? , Z, 4, 4, 4, 4, , z 1 1, 1 2,, 2 'L 4 4 4, 4, , 4, 1 1, 1, B 2 2 Z, 1 1, z z :s 3 4, 4, z 6 z ? , 1, , 4?. 3 2, n 2 28 n ?. 6 3, IDO , 1 1, 4, 4 1, , 3 4, 4, 4, 4, 4, 4, , 1, 1, 1 1, 1 2, '/. 2 4, 4 4, ii,s 4 4, 1 4, 4? S8.6 14?.;s 1, :;?. 3 4, , 1 3 3, o 4, , 4, , 4, ? ?. 2, , , 3, so , 3 4, o s , 3, ? , 6, 6 BO '1 ZB 2, 2, 4, S 19 0 ' , 6 4, ' z 3, : so , Z z z \J s ' z o ~ , 1, 2, ' n 48 2 z z 3, , z 2, Z, , 1 2 3

33 TABELL 2 Tidrymd i ir ti om!n omdöme för Juande paneer i serie F ZOO MELLAN OCH FÅRDIGSTRYKNINGSFÄRGER BINDEMEDEL+ LOSNINGSMEDEL 3'2 3' '2 '2 '2 3' ' '28 ' Kokt ino'o (sv.) IDO Kokt inoj_o (arg.) IDO \00 9 standoja IDO 9 Stondo\ia \Z \4 1Z 1 14 \ 14 Linojeokyd (fet) Toakyd (fet) Locknafta 10 ID '20 'O PIGMENT ' '3 43 B vitt Titandioxid zo zo Li\opon Zinkvitt Krita Doomit '30 ' ' D TuQgspat BINDEMEDEL ' ' ' /"~'PIGMENT MMMMM'2'2'2~~~~~~~'2'2'2'2~~M~~40~~M~M40~~ o~~q )PV ~~%~' ~~~ ~~~~28M282828~~~282828ffiTI~ /~<!'-?Nr 1? Z1 22 2'3 24?.6 2?.8 29 ' GRUNDFÄRGER Tidrymd (ar) ti Amänt omdöme , 2, 3 3, 3 4 3, , ' 3 2, 3 2 2, 2 3 2, , 2 2, 2 ' 2 3, 3, 3, , 3 ' 2, IDO , , 3, 3, 2,, 6 6 2, 1, o 100 o o 2, 2 2, 2 2 2, G 2 3, 3, , 3 z 2, 2, 3, 3, 3, , 4 3, '1, , 3 3, , ' 2 2, 32 so , 2, 2, 3, , , 2 2, 1 2 ' 3 3, 2, 1, 3, 3 ' , 2, 3 6, \, 3, \ , G 1 z , 2 2, 2, 3, 3 3, 3, 3 2 4, 4, ;, 2 3 \ 2 2, 3, 3, 3, ,, 6, ' , 3, ' 2 2, 2, , 6, , 6 x zz 2, G x , , 4, 6, x , 3, 6 x x x x ~ , 2, 3 x x D GO 40 IG 23 2, 6, , x 'O 'O , 3 4, x G IDO ~ 9 34 G IDO GO , 3 4, , z , 2, 3, ;; 'O 30 ~ & , , 3 2, ,, 2 4, , 3. x Paneen har onnu ej erho\11\ Amani omdome. (se tabe 4)