Utredningsavdelning Struktur- och sammanhållningspolitik LÄRARUTBILDNINGEN INOM EUROPEISKA UNIONEN: INNEHÅLL OCH KVALITET

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utredningsavdelning Struktur- och sammanhållningspolitik LÄRARUTBILDNINGEN INOM EUROPEISKA UNIONEN: INNEHÅLL OCH KVALITET"

Transkript

1 Generaldirektoratet för EU-intern politik Utredningsavdelning Struktur- och sammanhållningspolitik KULTUR OCH UTBILDNING LÄRARUTBILDNINGEN INOM EUROPEISKA UNIONEN: INNEHÅLL OCH KVALITET STUDIE SAMMANFATTNING IP/B/CULT/FWC/ /Lot02-C02-SC02 03/2008 SV

2 Denna studie har begärts av Europaparlamentets utskott för kultur och utbildning. Detta dokument offentliggörs på följande språk: Original: EN. Översättningar: DE, FR. Skribent: Ansvarig tjänsteman: Institute of Education, University of London, United Kingdom Gonçalo Macedo Utredningsavdelning Struktur- och sammanhållningspolitik Europaparlamentet B-1047 Bryssel E-post: Texten färdigställdes i Denna studie finns tillgänglig på följande: på intranätet: webbplats: Bryssel, Europaparlamentet, De åsikter som uttrycks i texten är helt och hållet skribentens egna och överensstämmer inte nödvändigtvis med Europaparlamentets officiella ståndpunkt. Eftertryck och översättning är tillåten för icke-kommersiellt bruk med angivande av källan och under förutsättning att utgivaren underrättas på förhand och erhåller en kopia.

3 Sammanfattning Den beställda undersökningen Denna rapport beställdes på begäran av Europaparlamentets utskott för kultur och utbildning och utarbetades av en grupp från Institute of Education vid University of London. Den bygger på en undersökning av strukturen hos, innehållet i och kvaliteten på grundskolelärarutbildningen inom den offentliga sektorn i Europeiska unionen. Undersökningen består av tre delar med utförliga bilagor. I del I ges en allmän introduktion. Del II innehåller information om lärarutbildningssystemen i EU och här diskuteras kvalitetsfrågor och EU-samarbete. I del III presenteras slutsatser samt rekommendationer om lämpliga åtgärder. I bilagorna lämnas en kort faktaöversikt av grundskolelärarutbildningen i de 27 medlemsstaterna. Grundskoleutbildningen betraktas som särskilt viktig av de nationella regeringarna och arbetsgivarna. Man fäster stor vikt vid att höja kvaliteten på grundskolelärarutbildningen genom insatser som investeringar i fortbildning, systematisk introduktion i arbetslivet för nyutexaminerade lärare och handledning, möjligheter till fortlöpande kompetensutveckling för lärare och strikta kvalitetssäkringsförfaranden. Många individer och organisationer, däribland Europeiska kommissionen, arbetsgivare, lärare och föräldrar, har gett uttryck för oro för kvaliteten på grundskolelärarutbildningen. Brister när det gäller lärarnas undervisningsfärdigheter och yrkesutveckling har lyfts fram i nästan alla 27 medlemsstater. Dessutom ställs lärarna inför nya utmaningar på 2000-talet, bland annat klasser med barn som kommer från olika kulturer och har olika förstaspråk, olika nivåer på inlärningsförmågan och skilda individuella behov. Trots detta finns det inte mycket systematisk samordning mellan de olika inslagen i lärarutbildningen inom och mellan medlemsstaterna. Grundskolelärare inom och utanför EU Grundskolelärarna fyller en central funktion i de 27 medlemsstaternas nationella utbildningssystem och en effektiv grundskoleutbildning anses allmänt vara en nödvändig grund för gymnasieutbildning och övrig utbildning efter den obligatoriska skolgången. Den snabba förändringstakten i samhället och de höjda förväntningarna på skolan har breddat och fördjupat lärarnas roll. Till skillnad från andra yrken finns det dessutom en stor andel äldre arbetstagare inom lärarkåren. Inför framtiden är det viktigt att länderna inom (och utanför) EU fortsätter sina insatser för att utveckla lärarnas kunskaper och färdigheter och ytterligare utöka och förbättra utformningen av den grundläggande lärarutbildningen, introduktionskurser för nya lärare och yrkesutveckling. Man kan förutsätta att de som väljer att utbilda sig till grundskolelärare i regel är intresserade av en lärarkarriär, men skälen till att man väljer läraryrket varierar stort inom EU. I vissa länder betraktas läraryrket emellertid inte som ett prestigeyrke och man har problem med att behålla lärarstudenterna. En del söker in på lärarutbildningar för säkerhets skull för att ha något att falla tillbaka på om de inte lyckas hitta ett mer prestigebetonat arbete. I andra länder där lärarna är statligt anställda anses läraryrket ha högre status och läraryrket har även relativt hög status i flera skandinaviska länder. 1

4 Det finns vissa markanta skillnader mellan länderna när det gäller rekryteringsmetoder, utbildning, löner, anställnings- och arbetsvillkor, utvärdering och karriärstrukturer. Genom internationella analyser får länderna en möjlighet att lära sig mer om det egna systemet genom att jämföra sina erfarenheter med andra länders erfarenheter och bygga upp en kunskapsbas om hur olika utbildningspolitiska strategier påverkar lärarutbildningen. Ny forskning från Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) visar att insatser för att öka lärarnas kompetens troligen är den mest effektiva politiska åtgärden för att åstadkomma betydande förbättringar av utbildningssystemen. Att tillhandahålla fler incitament för rörlighet och undanröja onödiga hinder kan bidra allmänt till att förbättra kvaliteten på undervisningen inom och utanför EU. Lärarnas geografiska rörlighet mellan länder har kopplats till ekonomiska incitament, men rörligheten för grundskolelärare är lägre än för gymnasielärare. Lärarrörlighet förekommer mest mellan länder som delar samma språk och som ligger nära varandra. Grundskolelärarutbildning Det står klart att många av de nationella utbildningssystemen för grundskolelärare inom EU-27 följer den allmänna tendensen med täta och omfattande reformer som direkt berör grundskoleutbildningen. Grundskolelärarutbildningen inom EU uppvisar vissa gemensamma allmänna drag. Inom den grundläggande lärarutbildningen kombineras ofta teoretiska universitets- eller högskolestudier med lärarpraktik. Det är vanligt att man inom de nationella systemen utbildar allround-lärare för att undervisa i grundskolan snarare än ämneslärare. Att främja nationell identitet och medborgaranda tycks generellt sett vara ett viktigt inslag i den europeiska lärarutbildningen. Det finns också ett tydligt mönster inom EU för den sammanlagda tid som enligt läroplanen bör ägnas åt undervisning och den tid som bör ägnas åt språk eller läsning. Den sammanlagda längden på den grundläggande lärarutbildningen (inklusive introduktionskurser för nyutexaminerade lärare och provanställning) varierar från tre till fem år. Det finns betydande variationer när det gäller examinationsförfaranden, kvalifikationsnivåer, introduktion för nya lärare och fortutbildning. Fortbildning för verksamma lärare är obligatorisk i bara elva medlemsstater och där den finns utgör fortbildning för det mesta mindre än 20 timmar per år. Ingen medlemsstat har obligatorisk fortbildning under mer än fem dagar per år. Bara hälften av de 27 medlemsstaterna erbjuder nyutexaminerade lärare stöd, t.ex. i form av introduktionskurser, fortbildning och handledning under deras första verksamhetsår. Kvalitetsindikatorer Det verkar finnas fyra internationellt erkända kvalitetskriterier som bidrar till ett ökat samförstånd om hur en bra lärarutbildning bör vara utformad: examinering, introduktion i arbetslivet, fortlöpande kompetensutveckling och kvalitetssäkring. Ny forskning tyder på att det finns en koppling mellan politiska insatser för att förbättra lärarnas kompetens och elevernas resultat. Grundskolelärarutbildning och elevresultat Det är användbart att försöka identifiera en koppling mellan nationella modeller för grundskolelärarutbildning och systematiska prestationer, vilket till exempel kan mätas genom OECD:s PISA-studie eller genom PIRLS, en undersökning som genomförts av Organisationen 2

5 för utvärdering av skolresultat (IEA). Ländernas prestationer varierar ofta enligt PISA- och PIRLS-studierna, men några länder har konsekvent presterat mycket bra resultat. Dessa uppgifter ger regelbundet upphov till preliminära analyser, och en av de senaste och mest heltäckande analyserna läggs fram i en undersökning som utförts av konsultföretaget McKinsey & Company (2007) med titeln How the World s Best-Performing School Systems Come Out on Top. I undersökningen granskas uppgifter från 25 skolsystem, av vilka tio var högpresterande, bland annat Belgien, Finland och Nederländerna från EU-27. Sju andra system, bland annat det brittiska utbildningssystemet, uppvisade en stark förbättringstendens. I McKinsey-rapporten dras slutsatsen att den faktor som inverkar mest på variationerna i elevernas studieresultat är lärarnas kompetens. Högpresterande skolsystem satsar, trots markanta skillnader i uppbyggnad och förhållanden, starkt på att förbättra undervisningen eftersom detta direkt påverkar elevernas studieresultat. Inom de högpresterande systemen prioriteras tre faktorer för att förbättra undervisningen: man söker aktivt efter personer som har rätt profil för att bli bra lärare, man utvecklar dessa personer till effektiva lärare och inför system och målinriktat stöd för att se till att alla barn får tillgång till undervisning av hög kvalitet. För att bygga vidare på dessa nyckelfaktorer krävs strikta normer och utvärderingar, tydliga resultatförväntningar, differentierat stöd för elever och lärare och tillräcklig finansiering. För att rekrytera och behålla kompetenta lärare har det i de högpresterande utbildningssystemen inrättats gemensamma strategier och bästa praxis för att locka till sig lämpliga lärarkandidater. Man satsar på marknadsföringskoncept och rekryteringsteknik som inspireras av näringslivet för att öka antalet sökande med hög kompetens, skapar alternativa utbildningsvägar för dem som redan har erfarenhet, effektiva urvalsmekanismer (med processer för att snabbt sålla bort lågpresterande lärare efter anställning) och bra ingångslöner. Inom de högpresterande utbildningssystemen har man inrättat mekanismer för att kunna identifiera en gemensam uppsättning egenskaper innan de färdigutbildade lärarna börjar undervisa: hög allmän läskunnighet och räknefärdighet, stark social kompetens och kommunikationsförmåga, vilja att lära och motivation att undervisa. Flera av de frågor som tas upp i McKinsey-undersökningen kommer att kräva ytterligare forskning, men en slutsats som står klar är att förbättrad kommunikation och utbyte av god praxis kan bidra stort till att förbättra kvaliteten på lärarutbildningen inom EU-27. Sammanfattningar och rekommendationer Den evidensbas som denna rapport bygger på är till stor del resultatet av ett omfattande internationellt samarbete som har lett till att fler databaser och strategiska initiativ än någonsin har tagits fram, bland annat jämförelser av elevers kunskaper i läsning, naturvetenskapliga ämnen och matematik. Det finns ett behov av att utöka det gränsöverskridande samarbetet för att behandla de frågor som tas upp i rapporten, vilket bland annat bör omfatta utbyte av god praxis samt diskussioner om nationella skillnader och hur man kan rätta till befintliga brister. Rapporten avslutas med rekommendationer inom följande sex politikområden: 1. Nationella skillnader och genomförandet av Bolognaprocessen Syftet med Bolognaprocessen är att inrätta ett europeiskt område för högre utbildning till De skilda nationella tillvägagångssätt som har valts för lärarutbildningen inom EU-27 understryker behovet av att utöka den gränsöverskridande dialogen i syfte att inrätta ett europeiskt organ för att öka samstämmigheten på detta område. 3

6 Ett forum bör inrättas för informationsutbyte inom områden med identifierade behov inom grundskolelärarutbildningen. Detta gäller särskilt tillhandahållande av fortlöpande kompetensutveckling och effektiviteten av denna, ett område där behoven är särskilt stora. Ett erkänt europeiskt organ bör inrättas. Ett organ som kan företräda lärarutbildningssektorn och fungera som ett språkrör bör uppmuntras. 2. God praxis inom den grundläggande lärarutbildningen Följande exempel på god praxis inom den grundläggande lärarutbildningen bör spridas inom EU-27: Inledande praktik före den grundläggande lärarutbildningen. Inledande praktik som en del av lärarutbildningen. En instuderingsperiod där de nyutexaminerade lärarna undervisar i skolan under ledning av en handledare. Prov eller andra utvärderingar som måste genomgås med godkänt resultat. Provanställningsperiod under överinseende av en handledare. Introduktionsperiod för nyutexaminerade lärare, med stöd av handledare. 3. Effektiv praxis för att rekrytera och behålla lärare Den nya rapporten från McKinsey & Co. (2007) bör ges omfattande spridning inom EU-27 och rapportens viktigaste rön om högpresterande utbildningssystem bör diskuteras, bland annat följande punkter: Att aktivt söka personer som har rätt profil för att bli lärare. Att utveckla dessa personer till effektiva lärare. Att införa system och målinriktat stöd för att se till att alla barn får tillgång till undervisning av hög kvalitet. 4. Strategisk användning av kvalitetssäkring Att förbättra utbildnings- och yrkesutbildningssystemens kvalitet och effektivitet inom EU är ett av de centrala målen i Lissabonprocessen, som ska nås före I rapporten från McKinsey & Co. konstateras även att följande inslag i de högpresterande utbildningssystemen är lämpliga att överföra till EU:s utbildningssystem: Strikta normer och utvärderingar. Tydliga förväntningar. Differentierat stöd för lärare och elever. Tillräcklig finansiering. Kvalitetssäkringen inom lärarutbildningen bör ses över för att överväga en lämplig avvägning mellan: kvalitetssäkring och kvalitetsförbättring, utvärderingsfrekvens och genomförande av rekommendationer, kvalitetssäkringsprocessens effektivitet och effekter. 4

7 5. Rätta till systematiska brister: introduktionsperioder De problem och utmaningar som nyutexaminerade lärare ställs inför är av allmän karaktär, och omfattar bland annat kontakter med föräldrar, ledarrollen i klassrummet, elevdisciplin, självförtroende, professionell identitet och behovet av kvalificerade handledare. En del av länderna har emellertid inte strikta introduktionssystem. Detta är en brist i systemet som måste rättas till. Formella introduktionssystem som stöds av öppna kvalitetssäkringsprinciper bör bli ett fast inslag i utbildningen av nya lärarkandidater inom EU Ökad lärarrörlighet I länder där situationen på arbetsmarknaden gör att utbildade grundskolelärare har svårare att finna arbete kan möjligheten att arbeta i ett annat EU-land vara lockande. I en ny rapport från Europeiska kommissionen anges emellertid att lärarrörligheten mellan länderna är lägre för grundskolelärare än för gymnasielärare. Ökade incitament för ökad rörlighet och ytterligare insatser för att undanröja hindren för lärarnas rörlighet bör övervägas, möjligen i form av praktisk hjälp med flytt, barnomsorgsförmåner och språkinlärning. 5

LÄRARUTBILDNING: NULÄGE OCH UTSIKTER FÖR UTBILDNINGEN AV PRIMÄRSKOLLÄRARE I EUROPA

LÄRARUTBILDNING: NULÄGE OCH UTSIKTER FÖR UTBILDNINGEN AV PRIMÄRSKOLLÄRARE I EUROPA GENERALDIREKTORATET FÖR INTERN POLITIK UTREDNINGSAVDELNING B: STRUKTUR- OCH SAMMANHÅLLNINGSPOLITIK KULTUR OCH UTBILDNING LÄRARUTBILDNING: NULÄGE OCH UTSIKTER FÖR UTBILDNINGEN AV PRIMÄRSKOLLÄRARE I EUROPA

Läs mer

Rådets rambeslut om bekämpning av organiserad brottslighet: Vad kan göras för att stärka EU-lagstiftningen på detta område?

Rådets rambeslut om bekämpning av organiserad brottslighet: Vad kan göras för att stärka EU-lagstiftningen på detta område? GENERALDIREKTORATET FÖR EU-INTERN POLITIK UTREDNINGSAVDELNING C: MEDBORGERLIGA RÄTTIGHETER OCH KONSTITUTIONELLA FRÅGOR MEDBORGERLIGA FRI- OCH RÄTTIGHETER SAMT RÄTTSLIGA OCH INRIKES FRÅGOR Rådets rambeslut

Läs mer

Asiatisk organiserad brottslighet i Europeiska unionen

Asiatisk organiserad brottslighet i Europeiska unionen GENERALDIREKTORATET FÖR INTERN POLITIK UTREDNINGSAVDELNING C: MEDBORGERLIGA RÄTTIGHETER OCH KONSTITUTIONELLA FRÅGOR MEDBORGERLIGA FRI- OCH RÄTTIGHETER SAMT RÄTTSLIGA OCH INRIKES FRÅGOR Asiatisk organiserad

Läs mer

Skolan i Sverige och internationellt. Helén Ängmo, överdirektör Skolverket

Skolan i Sverige och internationellt. Helén Ängmo, överdirektör Skolverket Skolan i Sverige och internationellt Helén Ängmo, överdirektör Skolverket PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap PISA - Resultatutvecklingen i Sverige 2000-2012 520

Läs mer

Vallöfte: Rektorslyftet blir permanent och obligatoriskt

Vallöfte: Rektorslyftet blir permanent och obligatoriskt Vallöfte: Rektorslyftet blir permanent och obligatoriskt - 50 miljoner kronor årligen till rektorers kompetensutveckling Ett bra ledarskap är viktigt för att utveckla och förbättra skolans resultat. Skolor

Läs mer

Vallöfte: 50 miljoner kronor årligen till rektorers kompetensutveckling

Vallöfte: 50 miljoner kronor årligen till rektorers kompetensutveckling Vallöfte: 50 miljoner kronor årligen till rektorers kompetensutveckling Ett bra ledarskap är viktigt för att utveckla och förbättra skolans resultat. Skolor som saknar bra ledare saknar också ofta ett

Läs mer

Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt

Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt GENERALDIREKTORATET FÖR EU-INTERN POLITIK UTREDNINGSAVDELNING C: MEDBORGERLIGA RÄTTIGHETER OCH KONSTITUTIONELLA FRÅGOR RÄTTSLIGA FRÅGOR Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt NOT PE 462.498

Läs mer

Tillämpningen av en gemensam europeisk köplag inom ramen för Rom I-förordningen

Tillämpningen av en gemensam europeisk köplag inom ramen för Rom I-förordningen GENERALDIREKTORATET FÖR INTERN POLITIK UTREDNINGSAVDELNING C: MEDBORGERLIGA RÄTTIGHETER OCH KONSTITUTIONELLA FRÅGOR RÄTTSLIGA FRÅGOR Tillämpningen av en gemensam europeisk köplag inom ramen för Rom I-förordningen

Läs mer

Nyckeldata om språkundervisningen i europeiska skolor 2012

Nyckeldata om språkundervisningen i europeiska skolor 2012 Nyckeldata om språkundervisningen i europeiska skolor 2012 Nyckeldata om språkundervisningen i europeiska skolor 2012 ger en heltäckande bild av hur språkundervisning är uppbyggd i 32 europeiska länder.

Läs mer

10667/16 SON/gw 1 DGG 2B

10667/16 SON/gw 1 DGG 2B Europeiska unionens råd Bryssel den 27 juni 2016 (OR. en) 10667/16 LÄGESRAPPORT från: till: Rådets generalsekretariat Delegationerna FSTR 35 FC 29 REGIO 42 SOC 434 AGRISTR 36 PECHE 243 CADREFIN 38 Föreg.

Läs mer

Gränsöverskridande livssituationer i EU

Gränsöverskridande livssituationer i EU GENERALDIREKTORATET FÖR EU-INTERN POLITIK UTREDNINGSAVDELNING C: MEDBORGERLIGA RÄTTIGHETER OCH KONSTITUTIONELLA FRÅGOR RÄTTSLIGA FRÅGOR Gränsöverskridande livssituationer i EU En jämförande studie om civilståndshandlingar

Läs mer

Sociala tjänster för alla

Sociala tjänster för alla Sociala tjänster för alla Sociala tjänster för alla 4 En stark röst för anställda i sociala tjänster i Europa EPSU är den europeiska fackliga federationen för anställda inom sociala tjänster. Federationen

Läs mer

KOMMUNIKATION OM EUROPA FÖR DESS MEDBORGARE: NUVARANDE FÖRHÅLLANDEN OCH FRAMTIDSUTSIKTER

KOMMUNIKATION OM EUROPA FÖR DESS MEDBORGARE: NUVARANDE FÖRHÅLLANDEN OCH FRAMTIDSUTSIKTER GENERALDIREKTORATET FÖR INTERN POLITIK UTREDNINGSAVDELNING B: STRUKTUR- OCH SAMMANHÅLLNINGSPOLITIK KULTUR OCH UTBILDNING KOMMUNIKATION OM EUROPA FÖR DESS MEDBORGARE: NUVARANDE FÖRHÅLLANDEN OCH FRAMTIDSUTSIKTER

Läs mer

Rådets Slutsatser av den 12 maj 2009 om en strategisk ram för europeiskt utbildningssamarbete ( Utbildning 2020 )

Rådets Slutsatser av den 12 maj 2009 om en strategisk ram för europeiskt utbildningssamarbete ( Utbildning 2020 ) C 119/2 Europeiska unionens officiella tidning 28.5.2009 IV (Upplysningar) RÅDET UPPLYSNINGAR FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER OCH ORGAN Rådets Slutsatser av den 12 maj 2009 om en strategisk ram

Läs mer

Komparativ studie om surrogatmoderskap i EU:s medlemsstater

Komparativ studie om surrogatmoderskap i EU:s medlemsstater GENERALDIREKTORATET FÖR INTERN POLITIK UTREDNINGSAVDELNING C: MEDBORGERLIGA RÄTTIGHETER OCH KONSTITUTIONELLA FRÅGOR RÄTTSLIGA FRÅGOR Komparativ studie om surrogatmoderskap i EU:s medlemsstater SAMMANFATTNING

Läs mer

(Meddelanden) EUROPAPARLAMENTET

(Meddelanden) EUROPAPARLAMENTET 4.8.2011 Europeiska unionens officiella tidning C 229/1 II (Meddelanden) MEDDELANDEN FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER, BYRÅER OCH ORGAN EUROPAPARLAMENTET Arbetsordning för Konferensen mellan de parlamentariska

Läs mer

Förslag till en gemensam europeisk köplag: ett e-handelsperspektiv

Förslag till en gemensam europeisk köplag: ett e-handelsperspektiv GENERALDIREKTORATET FÖR INTERN POLITIK UTREDNINGSAVDELNING C: MEDBORGERLIGA RÄTTIGHETER OCH KONSTITUTIONELLA FRÅGOR RÄTTSLIGA FRÅGOR Förslag till en gemensam europeisk köplag: ett e-handelsperspektiv SAMMANFATTNING

Läs mer

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till EUROPEISKA KOMMISSIONEN Strasbourg den 13.3.2018 SWD(2018) 69 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN Följedokument till förslaget till Europaparlamentets

Läs mer

INTERNATIONALISERINGEN AV HÖGRE UTBILDNING

INTERNATIONALISERINGEN AV HÖGRE UTBILDNING GENERALDIREKTORATET FÖR INTERN POLITIK UTREDNINGSAVDELNING B: STRUKTUR- OCH SAMMANHÅLLNINGSPOLITIK KULTUR OCH UTBILDNING INTERNATIONALISERINGEN AV HÖGRE UTBILDNING STUDIE Sammanfattning En studie av förståelsen

Läs mer

Nya regler för europeiska företagsråd. En inblick i direktiv 2009/38/EG

Nya regler för europeiska företagsråd. En inblick i direktiv 2009/38/EG Nya regler för europeiska företagsråd En inblick i direktiv 2009/38/EG Vad gör de europeiska företagsråden? Europeiska företagsråd är organ som företräder företagens europeiska arbetstagare. Genom företagsråden

Läs mer

ÖVERSYN AV DE ANTAGNA PARTNERSKAPSAVTALEN

ÖVERSYN AV DE ANTAGNA PARTNERSKAPSAVTALEN GENERALDIREKTORATET FÖR INTERN POLITIK UTREDNINGSAVDELNING B: STRUKTUR- OCH SAMMANHÅLLNINGSPOLITIK REGIONAL UTVECKLING ÖVERSYN AV DE ANTAGNA PARTNERSKAPSAVTALEN SAMMANFATTNING OCH KOMMENTARER Sammanfattning

Läs mer

Europeiska unionens råd Bryssel den 18 december 2015 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare

Europeiska unionens råd Bryssel den 18 december 2015 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare Europeiska unionens råd Bryssel den 18 december 2015 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2015/0286 (NLE) 15495/15 FÖRSLAG från: inkom den: 11 december 2015 till: Komm. dok. nr: Ärende: FISC 192 ECOFIN

Läs mer

Kommittédirektiv. Höjd kunskapsnivå och ökad likvärdighet i svensk skola. Dir. 2015:35. Beslut vid regeringssammanträde den 1 april 2015

Kommittédirektiv. Höjd kunskapsnivå och ökad likvärdighet i svensk skola. Dir. 2015:35. Beslut vid regeringssammanträde den 1 april 2015 Kommittédirektiv Höjd kunskapsnivå och ökad likvärdighet i svensk skola Dir. 2015:35 Beslut vid regeringssammanträde den 1 april 2015 Sammanfattning En kommitté en skolkommission ska lämna förslag som

Läs mer

Varför det är livsavgörande att kunna läsa

Varför det är livsavgörande att kunna läsa Varför det är livsavgörande att kunna läsa Per Kornhall Författare och debattör per@kornhall.se!!! FilDr Skolstrateg Medlem av Kungl. vetenskapsakademins skolkommitté och Europakommissionens DG Network

Läs mer

Förslag till förordningar om makars förmögenhetsförhållanden

Förslag till förordningar om makars förmögenhetsförhållanden GENERALDIREKTORATET FÖR EU-INTERN POLITIK UTREDNINGSAVDELNING C: MEDBORGERLIGA RÄTTIGHETER OCH KONSTITUTIONELLA FRÅGOR RÄTTSLIGA FRÅGOR Förslag till förordningar om makars förmögenhetsförhållanden SAMMANFATTNING

Läs mer

Erasmus för alla vanliga frågor (se även IP/11/1398)

Erasmus för alla vanliga frågor (se även IP/11/1398) MEMO/11/818 Bryssel den 23 november 2011 Erasmus för alla vanliga frågor (se även IP/11/1398) Vad är Erasmus för alla? Erasmus för alla är EU-kommissionens förslag till nytt program för allmän och yrkesinriktad

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd 11.11.2014 2014/0124(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd till utskottet för

Läs mer

Haagkonventionen av den 13 januari 2000 om internationellt skydd för vuxna

Haagkonventionen av den 13 januari 2000 om internationellt skydd för vuxna GENERALDIREKTORATET FÖR EU-INTERN POLITIK UTREDNINGSAVDELNING C: MEDBORGERLIGA RÄTTIGHETER OCH KONSTITUTIONELLA FRÅGOR RÄTTSLIGA FRÅGOR Haagkonventionen av den 13 januari 2000 om internationellt skydd

Läs mer

UPP TILL BEVIS! SJU ÅTGÄRDER SOM KAN LYFTA DEN SVENSKA SKOLAN

UPP TILL BEVIS! SJU ÅTGÄRDER SOM KAN LYFTA DEN SVENSKA SKOLAN UPP TILL BEVIS! SJU ÅTGÄRDER SOM KAN LYFTA DEN SVENSKA SKOLAN UPP TILL BEVIS! Skolan och jobben kommer att vara den viktigaste frågan under denna mandatperiod. Dessa två politikområden hänger ihop. Om

Läs mer

Uwe CORSEPIUS, generalsekreterare för Europeiska unionens råd

Uwe CORSEPIUS, generalsekreterare för Europeiska unionens råd EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 11 december 2013 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2013/0408 (COD) 17633/13 ADD 2 DROIPEN 159 COPEN 236 CODEC 2930 FÖLJENOT från: mottagen den: 28 december 2013

Läs mer

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 25.3.2013 SWD(2013) 78 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN Följedokument till Förslag till Europaparlamentets

Läs mer

Löner och löneklyftan mellan kvinnor och män inom sjukvård och omsorg

Löner och löneklyftan mellan kvinnor och män inom sjukvård och omsorg Löner och löneklyftan mellan kvinnor och män inom sjukvård och omsorg Rapport från EPSU:s studie om löner i vårdbranschen i förhållande till övergripande lönenivåer och löneklyftan i olika länder inom

Läs mer

Europeiska unionens råd Bryssel den 23 oktober 2015 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare

Europeiska unionens råd Bryssel den 23 oktober 2015 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare Europeiska unionens råd Bryssel den 23 oktober 2015 (OR. en) 13348/15 ECOFIN 798 UEM 383 FÖLJENOT från: inkom den: 22 oktober 2015 till: Komm. dok. nr: Ärende: Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska

Läs mer

2011-09-14. Vidare föreslås insatser för att fortbilda förskolelärare och förskolechefer inom två viktiga områden, barn i behov av

2011-09-14. Vidare föreslås insatser för att fortbilda förskolelärare och förskolechefer inom två viktiga områden, barn i behov av 2011-09-14 3,8 miljarder till lärarreformer Den globala skuldkrisen påverkar också Sverige. Tillväxten dämpas och arbetsmarknaden försämras. En stor osäkerhet kring den ekonomiska utvecklingen ställer

Läs mer

Europeiska unionens råd Bryssel den 26 oktober 2016 (OR. en) Jeppe TRANHOLM-MIKKELSEN, generalsekreterare för Europeiska unionens råd

Europeiska unionens råd Bryssel den 26 oktober 2016 (OR. en) Jeppe TRANHOLM-MIKKELSEN, generalsekreterare för Europeiska unionens råd Europeiska unionens råd Bryssel den 26 oktober 2016 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2016/0338 (CNS) 13732/16 ADD 3 FISC 172 IA 100 FÖRSLAG från: inkom den: 26 oktober 2016 till: Komm. dok. nr: Ärende:

Läs mer

Europeiska unionens råd Bryssel den 10 maj 2017 (OR. en)

Europeiska unionens råd Bryssel den 10 maj 2017 (OR. en) Europeiska unionens råd Bryssel den 10 maj 2017 (OR. en) 8964/17 I/A-PUNKTSNOT från: till: Rådets generalsekretariat ENV 422 FIN 290 FSTR 40 REGIO 56 AGRI 255 Ständiga representanternas kommitté (Coreper)/rådet

Läs mer

BILAGA. till. Rådets beslut

BILAGA. till. Rådets beslut EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 31.7.2015 COM(2015) 381 final ANNEX 1 BILAGA till Rådets beslut om Europeiska unionens ståndpunkt gällande AEP-kommitténs arbetsordning, i enlighet med det inledande

Läs mer

(Text av betydelse för EES) (2014/287/EU)

(Text av betydelse för EES) (2014/287/EU) 17.5.2014 L 147/79 KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT av den 10 mars 2014 om fastställande av kriterier för etablering och utvärdering av europeiska referensnätverk och deras medlemmar samt för att underlätta

Läs mer

15648/17 mh/sk 1 DGD 1C

15648/17 mh/sk 1 DGD 1C Europeiska unionens råd Bryssel den 12 december 2017 (OR. en) 15648/17 LÄGESRAPPORT från: Rådets generalsekretariat av den: 11 december 2017 till: Delegationerna Föreg. dok. nr: 14755/17 Ärende: CT 160

Läs mer

106:e plenarsessionen den 2 3 april 2014. RESOLUTION från Regionkommittén "STADGAN OM FLERNIVÅSTYRE I EUROPA"

106:e plenarsessionen den 2 3 april 2014. RESOLUTION från Regionkommittén STADGAN OM FLERNIVÅSTYRE I EUROPA 106:e plenarsessionen den 2 3 april 2014 RESOL-V-012 RESOLUTION från Regionkommittén "STADGAN OM FLERNIVÅSTYRE I EUROPA" Rue Belliard/Belliardstraat 101 1040 Bruxelles/Brussel BELGIQUE/BELGIË Tfn +32 22822211

Läs mer

FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION TILL RÅDET

FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION TILL RÅDET Europaparlamentet 2014-2019 Plenarhandling B8-1365/2016 9.12.2016 FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION TILL RÅDET i enlighet med artikel 134.1 i arbetsordningen om EU:s prioriteringar inför det 61:a mötet i FN:s

Läs mer

SV Förenade i mångfalden SV A8-0206/205. Ändringsförslag. Marita Ulvskog för utskottet för sysselsättning och sociala frågor

SV Förenade i mångfalden SV A8-0206/205. Ändringsförslag. Marita Ulvskog för utskottet för sysselsättning och sociala frågor 21.3.2019 A8-0206/205 205 Artikel 2 punkt 2 stycke 2a (nytt) Medlemsstaterna ska tillämpa direktiven 96/71/EG och 2014/67/EU under hela den utstationeringsperiod på deras territorium på förare inom vägtransportsektorn

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM17. Meddelande om en öppen utbildning. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Utbildningsdepartementet

Regeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM17. Meddelande om en öppen utbildning. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Utbildningsdepartementet Regeringskansliet Faktapromemoria Meddelande om en öppen utbildning Utbildningsdepartementet 2013-10-30 Dokumentbeteckning KOM (2013) 654 Meddelande från Kommissionen till Europaparlamentet, Rådet, Europeiska

Läs mer

Kommissionens arbetsdokument

Kommissionens arbetsdokument Kommissionens arbetsdokument En kontinuerlig och systematisk dialog med sammanslutningar av regionala och lokala myndigheter i utformningen av politiken. INLEDNING Som svar på den önskan som uttrycktes

Läs mer

Learning study elevers lärande i fokus

Learning study elevers lärande i fokus Learning study elevers lärande i fokus McKinsey & Co. How the world s best-performing school systems come out on top. Högpresterande länder tar in kompetensutvecklingen till klassrummet och gör den till

Läs mer

BILAGA. till FÖRSLAG TILL RÅDETS BESLUT

BILAGA. till FÖRSLAG TILL RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 29.7.2015 COM(2015) 368 final ANNEX 1 BILAGA till FÖRSLAG TILL RÅDETS BESLUT om fastställande av den ståndpunkt som på Europeiska unionens vägnar ska intas i det stabiliserings-

Läs mer

FRAMTIDEN BÖRJAR I SKOLAN. Håkan Bergman

FRAMTIDEN BÖRJAR I SKOLAN. Håkan Bergman FRAMTIDEN BÖRJAR I SKOLAN Håkan Bergman Tre fokus för högre kunskapsresultat Tidiga insatser Skickliga lärare Jämlik skola Stödinsatser i skolan sätts in för sent Andel elever med åtgärdsprogram i årskurs

Läs mer

Riktlinjer Samarbete mellan myndigheter enligt artiklarna 17 och 23 i förordning (EU) nr 909/2014

Riktlinjer Samarbete mellan myndigheter enligt artiklarna 17 och 23 i förordning (EU) nr 909/2014 Riktlinjer Samarbete mellan myndigheter enligt artiklarna 17 och 23 i förordning (EU) nr 909/2014 28/03/2018 ESMA70-151-294 SV Innehållsförteckning 1 Tillämpningsområde... 2 2 Syfte... 4 3 Efterlevnads-

Läs mer

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 22.6.2011 KOM(2011) 358 slutlig Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT om utnyttjande av Europeiska fonden för justering av globaliseringseffekter i enlighet

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 15.12.2016 2017/0000(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE med ett förslag till Europaparlamentets rekommendation

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE Europaparlamentet 2014-2019 Budgetutskottet 2016/0257(COD) 19.1.2017 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från budgetutskottet till utskottet för sysselsättning och sociala frågor över förslaget till Europaparlamentets

Läs mer

14411/18 tf/chs 1 LIFE.1.C

14411/18 tf/chs 1 LIFE.1.C Europeiska unionens råd Bryssel den 19 november 2018 (OR. en) 14411/18 SOC 715 EMPL 535 ECOFIN 1064 EDUC 430 NOT från: till: Ärende: Rådets generalsekretariat Ständiga representanternas kommitté (Coreper)/rådet

Läs mer

14127/16 SA/ab,gw 1 DGG 2B

14127/16 SA/ab,gw 1 DGG 2B Europeiska unionens råd Bryssel den 8 november 2016 (OR. en) 14127/16 LÄGESRAPPORT från: Rådets generalsekretariat av den: 8 november 2016 till: Delegationerna Föreg. dok. nr: 13265/16 Ärende: FIN 774

Läs mer

Europeiska unionens officiella tidning

Europeiska unionens officiella tidning 5.7.2014 L 198/7 EUROPEISKA CENTRALBANKENS BESLUT av den 31 januari 2014 om nära samarbete med nationella behöriga myndigheter i deltagande medlemsstater som inte har euron som valuta (ECB/2014/5) (2014/434/EU)

Läs mer

8461/17 ck/ss 1 DGG 2B

8461/17 ck/ss 1 DGG 2B Europeiska unionens råd Bryssel den 25 april 2017 (OR. en) 8461/17 LÄGESRAPPORT från: Rådets generalsekretariat av den: 25 april 2017 till: Delegationerna Föreg. dok. nr: 7875/17 + ADD 1 Komm. dok. nr:

Läs mer

UPPFÖRANDEKOD (HOW TO GET ALONG CODE) RIKTLINJER FÖR EUROPEISKA FRISÖRER SAMVERKAN

UPPFÖRANDEKOD (HOW TO GET ALONG CODE) RIKTLINJER FÖR EUROPEISKA FRISÖRER SAMVERKAN 1 Confédération Européenne des The International Hairdressing Organisations Patronales de la Coiffure Union (CIC Europe) (Uni-Europa) Gooierserf 400 Rue de l'hôpital, 31, Box 9 NL-1276 KT HUIZEN B-1000

Läs mer

EUROPEISKA DATATILLSYNSMANNEN

EUROPEISKA DATATILLSYNSMANNEN 8.2.2014 Europeiska unionens officiella tidning C 38/3 EUROPEISKA DATATILLSYNSMANNEN Motivering till Europeiska datatillsynsmannens yttrande om Europaparlamentets och rådets förslag till förordning om

Läs mer

FALSKA UPPGIFTER OM CIVILSTÅND

FALSKA UPPGIFTER OM CIVILSTÅND GENERALDIREKTORATET FÖR EU-INTERN POLITIK UTREDNINGSAVDELNING C: MEDBORGERLIGA RÄTTIGHETER OCH KONSTITUTIONELLA FRÅGOR RÄTTSLIGA FRÅGOR FALSKA UPPGIFTER OM CIVILSTÅND SAMMANSTÄLLNING Detta dokument har

Läs mer

FÖRBÄTTRA KONCEPTET HÖGHASTIGHETSLEDER TILL SJÖSS

FÖRBÄTTRA KONCEPTET HÖGHASTIGHETSLEDER TILL SJÖSS GENERALDIREKTORATET FÖR EU-INTERN POLITIK UTREDNINGSAVDELNING B: STRUKTUR- OCH SAMMANHÅLLNINGSPOLITIK TRANSPORT OCH TURISM FÖRBÄTTRA KONCEPTET HÖGHASTIGHETSLEDER TILL SJÖSS SAMMANFATTNING OCH KOMMENTARER

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET ***II GEMENSAM STÅNDPUNKT

EUROPAPARLAMENTET ***II GEMENSAM STÅNDPUNKT EUROPAPARLAMENTET 1999 Sammanträdeshandling 2004 19/07/1999 C5-0022/1999 ***II GEMENSAM STÅNDPUNKT Ärende: GEMENSAM STÅNDPUNKT (EG) NR /99 ANTAGEN AV RÅDET DEN 28 JUNI 1999 INFÖR ANTAGANDET AV RÅDETS OCH

Läs mer

Ett europeiskt utbildningspolitiskt nätverk för nyckelkompetenser http://keyconet.eun.org Om KeyCoNet-projektet (2012-2014) KeyCoNet är ett europeiskt nätverk som arbetar för att identifiera och analysera

Läs mer

Erasmus+ Europeiskt samarbete utvecklar yrkesutbildningen

Erasmus+ Europeiskt samarbete utvecklar yrkesutbildningen Erasmus+ Europeiskt samarbete utvecklar yrkesutbildningen 2015-04-16 Christina Jansson Internationalisering som utvecklingskraft Se och reflektera Utbyta metoder och arbetssätt Förändra Utveckla något

Läs mer

III RÄTTSAKTER SOM ANTAGITS I ENLIGHET MED AVDELNING VI I FÖRDRAGET OM EUROPEISKA UNIONEN

III RÄTTSAKTER SOM ANTAGITS I ENLIGHET MED AVDELNING VI I FÖRDRAGET OM EUROPEISKA UNIONEN L 348/130 Europeiska unionens officiella tidning 24.12.2008 III (Rättsakter som antagits i enlighet med fördraget om Europeiska unionen) RÄTTSAKTER SOM ANTAGITS I ENLIGHET MED AVDELNING VI I FÖRDRAGET

Läs mer

Kommittédirektiv. Förbättrade resultat i grundskolan. Dir. 2012:53. Beslut vid regeringssammanträde den 24 maj 2012

Kommittédirektiv. Förbättrade resultat i grundskolan. Dir. 2012:53. Beslut vid regeringssammanträde den 24 maj 2012 Kommittédirektiv Förbättrade resultat i grundskolan Dir. 2012:53 Beslut vid regeringssammanträde den 24 maj 2012 Sammanfattning En särskild utredare ska bedöma när de åtgärder som har vidtagits från 2007

Läs mer

En grundskola i världsklass. Teknikföretagens prioriterade frågor för grundskolan

En grundskola i världsklass. Teknikföretagens prioriterade frågor för grundskolan En grundskola i världsklass Teknikföretagens prioriterade frågor för grundskolan 2 TEKNIKFÖRETAGENS PRIORITERADE FRÅGOR FÖR GRUNDSKOLAN En grundskola i världsklass Den tekniska och digitala utvecklingen

Läs mer

EUROPEISK ÖVERENSKOMMELSE OM MINSKNING AV ARBETSTAGARNAS EXPONERING FÖR RISKEN AV ARBETSRELATERADE MUSKEL/SKELETT-ÅKOMMOR INOM JORDBRUKET

EUROPEISK ÖVERENSKOMMELSE OM MINSKNING AV ARBETSTAGARNAS EXPONERING FÖR RISKEN AV ARBETSRELATERADE MUSKEL/SKELETT-ÅKOMMOR INOM JORDBRUKET EUROPEISK ÖVERENSKOMMELSE OM MINSKNING AV ARBETSTAGARNAS EXPONERING FÖR RISKEN AV ARBETSRELATERADE MUSKEL/SKELETT-ÅKOMMOR INOM JORDBRUKET BAKGRUND Europeiska Unionens strategiska mål, såsom det formulerats

Läs mer

Hur kan vi attrahera framtidens forskningstalanger? Vad kan vi göra för att fler ska söka sig till tekniska och naturvetenskapliga program?

Hur kan vi attrahera framtidens forskningstalanger? Vad kan vi göra för att fler ska söka sig till tekniska och naturvetenskapliga program? Hur kan vi attrahera framtidens forskningstalanger? Vad kan vi göra för att fler ska söka sig till tekniska och naturvetenskapliga program? Per Kornhall, utvecklingsavdelningen per.kornhall@skolverket.se

Läs mer

10/01/2012 ESMA/2011/188

10/01/2012 ESMA/2011/188 Riktlinjer och rekommendationer Samarbete, inbegripet delegering, mellan Esma, behöriga myndigheter och behöriga sektorsmyndigheter enligt förordning (EU) nr 513/2011 om kreditvärderingsinstitut 10/01/2012

Läs mer

2014-03-12. Läxhjälp i skolan för alla

2014-03-12. Läxhjälp i skolan för alla 2014-03-12 Läxhjälp i skolan för alla Läxhjälp i skolan för alla Skolan ska se varje elev och tidigt upptäcka den som behöver mer stöd. Alliansregeringen vill stärka kunskapsinriktningen i skolan, med

Läs mer

2013-09-13. Mer kunskap och högre kvalitet i skolan

2013-09-13. Mer kunskap och högre kvalitet i skolan 2013-09-13 Mer kunskap och högre kvalitet i skolan Mer kunskap och högre kvalitet i skolan Enskolasomrustarmedkunskapochundervisningavgodkvalitetär grundläggandeförattskapalikvärdigalivschanserochstärkasammanhållningeni

Läs mer

Varje barn har rätten till en skola med en kvalitetsutvecklingskultur som grundas i synergi mellan intern och externa utvärderingsprocesser.

Varje barn har rätten till en skola med en kvalitetsutvecklingskultur som grundas i synergi mellan intern och externa utvärderingsprocesser. Varje barn har rätten till en skola med en kvalitetsutvecklingskultur som grundas i synergi mellan intern och externa utvärderingsprocesser. Denna deklaration ligger i linje med den europeiska visionen

Läs mer

Riktlinjer. Regler och förfaranden vid obestånd för deltagare i värdepapperscentraler 08/06/2017 ESMA SV

Riktlinjer. Regler och förfaranden vid obestånd för deltagare i värdepapperscentraler 08/06/2017 ESMA SV Riktlinjer Regler och förfaranden vid obestånd för deltagare i värdepapperscentraler 08/06/2017 ESMA70-151-294 SV Innehållsförteckning 1 Tillämpningsområde... 3 2 Definitioner... 4 3 Syfte... 5 4 Efterlevnads-

Läs mer

1 EGT nr C 24, 31.1.1991, s. 3. 2 EGT nr C 240, 16.9.1991, s. 21. 3 EGT nr C 159, 17.6.1991, s. 32.

1 EGT nr C 24, 31.1.1991, s. 3. 2 EGT nr C 240, 16.9.1991, s. 21. 3 EGT nr C 159, 17.6.1991, s. 32. Rådets direktiv 91/533/EEG av den 14 oktober 1991 om arbetsgivares skyldighet att upplysa arbetstagarna om de regler som är tillämpliga på anställningsavtalet eller anställningsförhållandet Europeiska

Läs mer

EUROPEISKT AVTAL OM YRKESUTBILDNING INOM JORDBRUKET

EUROPEISKT AVTAL OM YRKESUTBILDNING INOM JORDBRUKET EUROPEISKT AVTAL OM YRKESUTBILDNING INOM JORDBRUKET BRYSSEL, DEN 2 DECEMBER 2002 EFFAT (EUROPEAN FEDERATION OF TRADE UNIONS IN THE FOOD, AGRICULTURE AND TOURISM SECTORS ) GEOPA (EMPLOYERS GROUP OF THE

Läs mer

6535/15 CJS/cs 1 DG B 3A. Europeiska unionens råd. Bryssel den 27 februari 2015 (OR. en) 6535/15 SOC 98 EMPL 46

6535/15 CJS/cs 1 DG B 3A. Europeiska unionens råd. Bryssel den 27 februari 2015 (OR. en) 6535/15 SOC 98 EMPL 46 Europeiska unionens råd Bryssel den 27 februari 2015 (OR. en) 6535/15 SOC 98 EMPL 46 NOT från: Ständiga representanternas kommitté (Coreper I) till: Rådet (sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård

Läs mer

Förskolan 580 barn 10 förskolor 38 avdelningar 130 personal. Grundskolan 1490 elever 6 skolor 170 personal. Särskolan 30 elever 2 skolor 35 personal

Förskolan 580 barn 10 förskolor 38 avdelningar 130 personal. Grundskolan 1490 elever 6 skolor 170 personal. Särskolan 30 elever 2 skolor 35 personal Anders Månsson, skolchef i Skolområde Norra, Kristianstad Anders Månsson 2012-09-27 1 Förskolan 580 barn 10 förskolor 38 avdelningar 130 personal Grundskolan 1490 elever 6 skolor 170 personal Särskolan

Läs mer

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 121.2 och 148.4,

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 121.2 och 148.4, 29.7.2014 SV Europeiska unionens officiella tidning C 247/127 RÅDETS REKOMMENDATION av den 8 juli 2014 om Finlands nationella reformprogram 2014, med avgivande av rådets yttrande om Finlands stabilitetsprogram

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Utkast till KOMMISSIONENS BESLUT. av den [ ] om ändring av dess arbetsordning BILAGA

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Utkast till KOMMISSIONENS BESLUT. av den [ ] om ändring av dess arbetsordning BILAGA SV EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den K(2002) 99 Utkast till KOMMISSIONENS BESLUT av den [ ] om ändring av dess arbetsordning BILAGA BESTÄMMELSER FÖR DOKUMENTHANTERING Utkast till KOMMISSIONENS

Läs mer

EQUALITY PAYS OFF (Jämställdhet lönar sig) WORKSHOP

EQUALITY PAYS OFF (Jämställdhet lönar sig) WORKSHOP EQUALITY PAYS OFF (Jämställdhet lönar sig) WORKSHOP Fånga upp och behålla kvinnlig toppkompetens Datum: 8 oktober 2013 Plats: Elite Palace Hotel Sankt Eriksgatan 115 11343 Stockholm VARFÖR DELTA? Sex skäl

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT

Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 4.4.2017 COM(2017) 165 final 2017/0076 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om undertecknande, på Europeiska unionens vägnar, och provisorisk tillämpning av det bilaterala

Läs mer

Ökat statligt ansvar för en jämlik skola

Ökat statligt ansvar för en jämlik skola 2014-06-18 PM Ökat statligt ansvar för en jämlik skola En jämlik kunskapsskola Socialdemokratins fokus är att skapa en jämlik skola med höga kunskaper och bildning. Skolan är hjärtat i det jämlika samhället,

Läs mer

Omvärldsanalys, framtidens skola och skollagen

Omvärldsanalys, framtidens skola och skollagen Omvärldsanalys, framtidens skola och skollagen Bertil Östberg 2011-06-20 Grundskolan och gymnasieskolan läget Utgångsläget Sverige medel eller under medel i PISA, PIRLS och TIMMS Men kunskaperna sjunker

Läs mer

Rekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION. om Maltas nationella reformprogram 2016

Rekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION. om Maltas nationella reformprogram 2016 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 18.5.2016 COM(2016) 338 final Rekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION om Maltas nationella reformprogram 2016 med avgivande av rådets yttrande om Maltas stabilitetsprogram

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Budgetutskottet 15.2.2012 2011/0455(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från budgetutskottet till utskottet för rättsliga frågor över förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning

Läs mer

Education at a Glance 2010: OECD Indicators. Education at a Glance 2010: OECD-indikatorer. Summary in Swedish. Sammanfattning på svenska

Education at a Glance 2010: OECD Indicators. Education at a Glance 2010: OECD-indikatorer. Summary in Swedish. Sammanfattning på svenska Education at a Glance 2010: OECD Indicators Summary in Swedish Education at a Glance 2010: OECD-indikatorer Sammanfattning på svenska I OECD-länderna eftersträvar regeringarna en politik för en effektivare

Läs mer

Prolongering av Huvudöverenskommelse om lön och allmänna anställningsvillkor samt rekommendation om lokalt kollektivavtal m.m.

Prolongering av Huvudöverenskommelse om lön och allmänna anställningsvillkor samt rekommendation om lokalt kollektivavtal m.m. Förhandlingsprotokoll HÖK 12 2015-11-16 Prolongering av Huvudöverenskommelse om lön och allmänna anställningsvillkor samt rekommendation om lokalt kollektivavtal m.m. HÖK 12 Parter Sveriges Kommuner och

Läs mer

BILAGA. till. förslag till rådets beslut

BILAGA. till. förslag till rådets beslut EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 16.3.2016 COM(2016) 149 final ANNEX 1 BILAGA till förslag till rådets beslut om fastställande av den ståndpunkt som ska intas på Europeiska unionens vägnar i den gemensamma

Läs mer

FÖRSLAG TILL RESOLUTION

FÖRSLAG TILL RESOLUTION EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Plenarhandling 15.7.2014 B8-0051/2014 FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av ett uttalande av kommissionen i enlighet med artikel 123.2 i arbetsordningen om ungdomssysselsättning

Läs mer

Aktuellt i spåren av Bryssel

Aktuellt i spåren av Bryssel Aktuellt i spåren av Bryssel PPT från alla vi besökte Fortsatt dialog bjuda hit? Intresse att få gruppens inspel och synpunkter på OECD rapporter och EC landspecifika rekommendationer Signaler om stärkta

Läs mer

Kommittédirektiv. En nationell strategi för den kommunala musik- och kulturskolan. Dir. 2015:46. Beslut vid regeringssammanträde den 30 april 2015

Kommittédirektiv. En nationell strategi för den kommunala musik- och kulturskolan. Dir. 2015:46. Beslut vid regeringssammanträde den 30 april 2015 Kommittédirektiv En nationell strategi för den kommunala musik- och kulturskolan Dir. 2015:46 Beslut vid regeringssammanträde den 30 april 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska ta fram förslag till

Läs mer

1.0 Kortfattade landsrapporter

1.0 Kortfattade landsrapporter 1.0 Kortfattade landsrapporter Detta avsnitt består av 27 kortfattade landsrapporter som presenterar de huvudsakliga lärlingsutbildningarna och praktikprogrammen i varje medlemsstat. Rapporterna ger en

Läs mer

MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA

MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för framställningar 29.8.2014 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA Ärende: Framställning nr 1657/2013, ingiven av Paul Ryan, irländsk medborgare, om behovet av en reform av

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för utrikesfrågor 25.5.2012 2011/0366(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för utrikesfrågor till utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 14.10.2005 KOM(2005) 492 slutlig Förslag till RÅDETS BESLUT om gemenskapens ståndpunkt i associeringsrådet EG Turkiet beträffande genomförandet av artikel

Läs mer

En bild av skolan eller Bilder av skolan? November 2010 Astrid Pettersson

En bild av skolan eller Bilder av skolan? November 2010 Astrid Pettersson En bild av skolan eller Bilder av skolan? November 2010 Astrid Pettersson Hemsida A Rektorer behöver stärka sitt ledarskap Elever lär sig utan att förstå Skolan sätter betyg på olika grunder Skolan utvärderar

Läs mer

Studera till lärare! Umeå School of Education Umeå universitet

Studera till lärare! Umeå School of Education Umeå universitet Studera till lärare! Umeå School of Education Umeå universitet www.use.umu.se 1 Grundlärarprogrammet fritidshem, 180 hp...6 Grundlärarprogrammet förskoleklass och åk 1-3, 240 hp... 8 Grundlärarprogrammet

Läs mer

SKOLAN. Hur stärker vi kvalitetsarbetet?

SKOLAN. Hur stärker vi kvalitetsarbetet? SKOLAN Hur stärker vi kvalitetsarbetet? Per Kornhall PhD, Teacher s diploma. Author and consultant in school development Member of the Royal Swedish Academy s School Committee. per@kornhall.se KVALITET

Läs mer

Framtidens skolor i Gråbo - inriktning

Framtidens skolor i Gråbo - inriktning ! 1 Infrasupport Personalenheten Mia Gottfridson Granath Personalutvecklare 0302-52 12 57 Framtidens skolor i Gråbo - inriktning Bakgrund Sveriges ledande miljökommun Lerums kommun har visionen att år

Läs mer

9016/19 mm/he 1 DG TREE 1.B

9016/19 mm/he 1 DG TREE 1.B Europeiska unionens råd Bryssel den 24 maj 2019 (OR. en) 9016/19 LÄGESRAPPORT från: till: Rådets generalsekretariat Delegationerna Föreg. dok. nr: 8639/19 Ärende: EDUC 232 SOC 345 EMPL 259 MI 412 ECOFIN

Läs mer

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) / av den

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) / av den EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 3.10.2016 C(2016) 6265 final KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) / av den 3.10.2016 om den gemensamma övervaknings- och utvärderingsram som föreskrivs i Europaparlamentets

Läs mer