Kartläggningen genomförs i samarbete med Malmö stad och Stockholms stad och väntas bli klar under hösten 2018.

Transkript

1 Stadsledningskontoret Tjänsteutlåtande Utfärdat Diarienummer 1251/18 Handläggare Jeanette Stål Telefon: E-post: Redovisning av uppdraget att redogöra för åtgärder för hög forskningskvalitet och hög svarsfrekvens i kartläggning av hedersrelaterat våld och förtryck Förslag till beslut I kommunstyrelsen Stadsledningskontoret uppdrag från kommunstyrelsen , 460 p 1, att redogöra för vilka åtgärder som vidtagits för att säkerställa hög forskningskvalitet samt hög svarsfrekvens i den pågående kartläggningen för att motverka hedersrelaterat våld och förtryck, förklaras fullgjort. Sammanfattning Utifrån en motion av Helene Odenjung (L) fick Stadsledningskontoret (KS ) i uppdrag av Kommunstyrelsen att genomföra en kartläggning av det hedersrelaterade våldets omfattning och karaktär i Göteborgs Stad. Kartläggningen genomförs i samarbete med Malmö stad och Stockholms stad och väntas bli klar under hösten Enligt beslut i Kommunstyrelsen ( , 460 p 1) fick Stadsledningskontoret i uppdrag att omgående återkomma med en redogörelse för vilka åtgärder som kommer att vidtas för att säkerställa hög forskningskvalitet samt hög svarsfrekvens i den pågående kartläggningen för att motverka hedersrelaterat våld och förtryck. Nedan följer en redogörelse för hur Stadsledningskontoret arbetat för att säkerställa hög forskningskvalitet och hög svarsfrekvens i kartläggningen. I korthet har det inneburit ett brett teoretiskt perspektiv genom att involvera forskare med olika bakgrund och forskningstradition och att genomföra studien med en bred ansats för att fånga utsatta i skilda positioner. Det har också inneburit att ta fram utgångspunkter i bred samverkan mellan akademi, offentlig sektor och civilsamhälle och att genom många och upprepade påtryckningar i flera olika kanaler trycka på vikten att delta i kartläggningen, oavsett vilken typ av skola det handlar om sett till geografi, sammansättning av elevunderlag etc. Ekonomiska konsekvenser Den budget som fastslogs vid uppdragets början kvarstår, trots förlängd tidsram för utförandet. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 1 (6)

2 Barn- mångfalds- och jämställdhetsperspektiven Genom den breda ansats som kartläggningen genomgående har och har haft ökar möjligheten att synliggöra och nå även de som sällan representeras när det kommer till hedersrelaterat våld och förtryck, som pojkar, hbtq-personer, funktionshindrade, personer från andra områden eller religioner än de som oftast hänvisas till. Hedersrelaterat våld och förtryck drabbar i synnerhet barn och ungdomar som är hemmaboende och beroende av sina familjer/släkter. Kartläggningens primära respondentgrupp bland utsatta har varit lite äldre barn, niondeklassare, dock kommer kunskapen som kartläggningen ger användas till att förebygga och förhindra att våldet och/eller förtrycket sker samt att stötta utsatta, oavsett om det upptäcks bland yngre barn, unga vuxna eller bland vårdnadshavare. Barns rätt till ett liv i trygghet, fritt från våld är centralt för arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck. Miljöperspektivet Stadsledningskontoret har inte funnit några särskilda aspekter kopplade till miljöperspektivet. Omvärldsperspektivet Hedersrelaterat våld och förtryck är en fråga som det senaste decenniet alltmer kommit i fokus, såväl politiskt som i media och i det offentligas intresse. Att kartläggningen nu genomförs i Sveriges tre största städer möjliggör jämförelser och en analys av generella tendenser. Materialet får därmed en högre användbarhet för fler. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 2 (6)

3 Ärendet Enligt kommunstyrelsens beslut redogörs här för hur Stadsledningskontoret arbetat för hög forskningskvalitet och hög svarsfrekvens i den pågående kartläggningen av omfattning och karaktär för hedersrelaterat våld och förtryck. Beskrivning av ärendet I ett tjänsteutlåtande (KS ) beskrev Stadsledningskontoret grundförutsättningarna för uppdraget och föreslog att Göteborgs stad, utifrån målsättningen att skapa relevans och jämförbarhet, avsåg samverka med Stockholms stad och Malmö stad. I Stadsledningskontorets beredning av ärendet fördes samtal med personer med olika professionella ingångar, både från akademin och praktiker. Samtalen berörde redan befintliga rapporter och undersökningar på området nationellt och lokalt, begreppsdefinitioner, uppdragets avgränsningar samt möjliga metoder för genomförande. Samverkan med Stockholms Stad och Malmö Stad påbörjades under hösten Därefter utvecklade Stockholm och Malmö motsvarande uppdrag och beslut har tagits att genomföra kartläggningen gemensamt. Utöver denna samverkan har även kopplingar till Socialdepartementet och därefter Socialstyrelsen i relation till det nationella uppdraget att kartlägga hedersrelaterat våld och förtryck etablerats. Urval av forskare Utifrån uppdragets karaktär och komplexitet ansågs att en kartläggning grundad i vetenskaplig forskning krävs och att akademin således var en lämplig utförare för att bidra till största möjliga jämförbarhet. Beslut togs i Göteborgs Stads Kommunstyrelse enligt ett tjänsteutlåtande (KS ) kring kartläggningens inriktning. Där står bland annat att läsa att kartläggningen bör präglas av en intersektionell ansats för att ge en så heltäckande bild av det hedersrelaterade förtrycket och våldets karaktär och omfattning som möjligt. Detta bedöms förutsätta en kombination av kvalitativa och kvantitativa metoder i kartläggningsarbetet. [ ] En kartläggning som utgår från en bred ansats där det hedersrelaterade våldet och förtrycket inkluderar såväl flickor/kvinnor, pojkar/män, sexuell läggning, funktionalitet och könsidentitet ger staden förbättrade möjligheter att främja, förebygga och vidta adekvata skyddsåtgärder för de som utsätts. Staden kan därmed på ett bättre sätt säkerställa att alla invånare får tillgång till sina mänskliga rättigheter. För att säkerställa en bred ansats i studien genomfördes samtal med forskare och praktiker, samt litteraturgenomgång under hösten 2016 och vintern Därefter bjöds ett antal forskare in utifrån syfte att samtala kring hur en möjlig arbetsgrupp av forskare skulle kunna samarbeta med de tre städerna utifrån en bred ansats. På denna träff med forskare ( ) bjöds sju forskare, en representant från Socialdepartementet och tjänstepersoner från de tre städerna in. Urvalet av forskare hade sin utgångspunkt i att spegla frågans komplexitet och att hitta en kombination av forskare som dels var villiga att samarbeta utifrån en ansats, samt säkerställa att olika forskningsområden och kompetenser täcktes in. Ansvariga tjänstepersoner i de tre städerna har varit tydliga med att det är avgörande att de olika forskarna samarbetar med avsikt att komplettera varandras kompetenser och med syfte att de kvantitativa och kvalitativa studierna förstärker varandra och bidrar till en stärkt Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 3 (6)

4 analys. Efter konsultation med jurister i de tre städerna togs beslut att använda forskningsundantaget i lagen om offentlig upphandling. Därefter gjordes ett urval av två ansvariga forskare, Runa Baianstovu vid Örebro Universitet och Sara Högdin vid Halmstad Högskola, som utifrån en uppdragsbeskrivning fick ge förslag på forskningsplan och på forskare som skulle ingå i de två delstudierna. Avtal Avtalet arbetades fram under våren 2017 och skrevs på I avtalet fördelades uppdraget på ett flertal forskare varav en är huvudansvarig för den kvantitativa datainsamlingen och en annan för den kvalitativa datainsamlingen. Därutöver ansvarar en samordnare för helheten och uppdragets genomförande samt redovisningen av resultatet. Meritförteckning till de utvalda forskarna finns i projektplanen, en bilaga 1 till avtalet. Studiens utgångspunkt och syfte Från avtalet: Utgångspunkten för uppdraget är att hedersrelaterat våld och förtryck är en komplex samhällsfråga där det finns flera perspektiv och spänningar dem emellan vilket försvårar både kunskapsinhämtning samt arbetet med förebyggande insatser. Uppdraget avser att studera det hedersrelaterade våldets omfattning och karaktär i Stockholm, Göteborg och Malmö med ett tudelat syfte: dels att bidra till att belysa det hedersrelaterade våldets och förtryckets komplexitet och dels att ge de tre städerna kunskapsunderlag till förbättrade möjligheter att främja, förebygga och vidta adekvata insatser både för dem som utsätts samt för förövarna. Studien ska utgå ifrån en bred ansats för att ge en så heltäckande bild som möjligt av det hedersrelaterade våldet och förtrycket i de tre städerna med utgångspunkt i att flera dimensioner och maktordningar samverkar med varandra. Lokala referensgrupper Från avtalet: Uppdragsgivarna åtar sig att ordna möten med referensgrupper i de tre städerna där, utöver lokala tjänstepersoner och forskarna, även representanter från den idéburna sektorn ingår. Antalet referensgruppsmöten ska vara minst tre stycken. Syftet med referensgruppen i Göteborg har varit tudelat, dels att vara ett bollplank för kartläggningens genomförande och dels att förankra kartläggningen under studiens gång. Urvalet av personer till referensgruppen tog sin utgångspunkt i en kartläggning av aktörer som arbetar mot hedersrelaterat våld och förtryck (Social resursförvaltning Göteborgs stad, ). Kartläggningen har fokus på både kommunala insatser och civilsamhälleorganisationers verksamheter. Flertalet av dessa aktörer bjöds in till referensgruppen. Två av civilsamhälleorganisationerna som kontaktades meddelade att de inte längre har specifikt fokus på heder utifrån att projektmedel upphört. Urvalet förankrades även bland nyckelpersoner som arbetar mot hedersrelaterat våld och förtryck i stadens verksamheter. Samtal genomfördes med strategiska personer om vilka som skulle kunna tänkas ingå och bidra med sina erfarenheter. Urvalet gjordes därefter med målsättning att få en spridning av professioner och civilsamhälleorganisationer till referensgruppen. Vid första referensgruppsmötet ( ), som kallades till med relativt kort varsel, deltog 14 personer, varav fem från civilsamhället, de två ansvariga forskarna, sex från stadens verksamheter och en från socialstyrelsen. Vid andra mötet ( ) deltog 22 personer, varav fyra forskare, nio från stadens verksamheter, en från Västra Götalandsregionen, sex från civilsamhället och två från socialstyrelsen. Fler Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 4 (6)

5 civilsamhälleorganisationer bjöds in och kunde inte delta men visade intresse av att komma vid nästa träff. Vid tredje mötet ( ) deltog 13 personer, varav två forskare, fem från stadens verksamheter, fem från civilsamhället och en från socialstyrelsen. Regelbundna avstämningar Från avtalet: Under uppdragets gång åtar sig Uppdragsgivarna att ordna regelbundna avstämningar i en arbetsgrupp där forskare och representanter från samtliga tre städer ingår. Dessa ska ske med en regelbundenhet av ca 6 veckor och kan delvis ske via Skype eller liknande. Regelbundna avstämningar har genomförts, främst via Skype, men även via träffar i de tre städerna. Frekvensen har överlag varit högre än den regelbundenhet av 6 veckor som angavs i avtalet. Kvantitativ delstudie Enkätundersökning i årskurs 9 genomfördes i Göteborg under november-december Inför detta hade information om enkätundersökningen spridits via nätverket för chefer inom sektor utbildning, där vikten av enkäten poängterats samt att beslutet av kartläggningen tagits av Kommunstyrelsen. 24 kommunala grundskolor valdes ut utifrån ett representativt urval gjort av forskarna för att säkerställa att samtliga stadsdelar blev representerade. Ett informationsbrev gick ut till rektorer på de utvalda skolorna. En person i forskargruppen administrerade kontakten med skolorna och representanter från Elektra, Fryshuset, var behjälpliga att presentera och administrera enkäten under lektionstid. Av de 24 utvalda kommunala skolorna, deltog 15 skolor. Därutöver kontaktades samtliga fristående grundskolor med undervisning i årskurs 9, totalt 34 stycken, varav 4 medverkade i enkätundersökningen. Efter en presentation i Kommunstyrelsen (Protokollsutdrag KS ) där en uppdatering om kartläggningen gjordes uttrycktes önskemål om att svarsfrekvensen skulle höjas. Därefter kontaktades samtliga 9 kommunala skolor som valt att inte delta, samt respektive sektorchefer, för att erbjuda ett nytt tillfälle för att besvara enkäten. 7 av dessa skolor genomförde under våren 2018 enkäten. En skola ersattes av en alternativ skola som forskare valde ut och den sista skolan valde efter ett antal påtryckningar att inte delta. Förklaringar som framkommit till varför svarsfrekvensen varit låg är att enkäten varit för omfattande, att det finns en allmän enkättrötthet bland lärare och elever, att lärare inte har prioriterat enkäten och att det stundtals varit stökigt i klassrummet när enkätundersökningen skulle genomföras. Anledningar till att skolor avböjt att medverka är bland andra att det innebar för lång tid att avsätta en hel lektionstimme till enkäten, att enkätförfrågningarna är för många då även nationella prov och idrottsdagar tar värdefull lektionstid i anspråk och att inte alla elever haft tillgång till digitala enheter för att genomföra enkäten då vissa skolor har en policy mot mobiltelefoner under lektionstid. Det erbjöds dock möjlighet att genomföra enkäten även i pappersformat. Kvalitativ delstudie I avtalet framgår att 12 fokusgruppsintervjuer och 12 individuella djupintervjuer ska genomföras i varje stad. Under november och december 2017 genomfördes den kvalitativa delstudien i Göteborg. 12 fokusgrupper och 3 enskilda intervjuer genomfördes Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 5 (6)

6 med professionella/stadens verksamheter. 12 djupintervjuer genomfördes med personer som har varit utsatta/har direkt erfarenhet. Ansvarig tjänsteperson på Stadsledningskontoret var delaktig i arbetet med att föreslå personer till fokusgruppsintervjuer och individuella djupintervjuer utifrån målsättningen att spegla frågans komplexitet och studiens intersektionella ansats. En lista sammanställdes med nyckelpersoner från stadens verksamheter, bland annat socialtjänst, kultur/fritid, elevhälsa, ungdomsmottagningar, familjecentraler, hälsotek, integrationscentrum, skyddat boende, kompetenscentrum våld i nära relationer (Dialoga), stadsdelars samordnare våld i nära relationer, rättsväsendet, funktionshinderverksamhet, familjehemsverksamhet, samordnare för Bygga broar med flera. Listan innehöll därutöver flera förslag på kontakter till civilsamhällesorganisationer. Utöver detta användes referensgruppen där deltagare antingen själva deltog i studien eller skickade ut inbjudan till sina respektive nätverk. Via stadens samordnare för hedersrelaterat våld och förtryck spreds inbjudan till stadens myndighetsövergripande hedersnätverk. Inbjudan skickades även ut till andra strategiska personer i stadens verksamheter och civilsamhälleorganisationer med förfrågan om att vidarebefordra till personer av intresse. Chefsnätverk för skola, socialtjänst och elevhälsa besöktes eller kontaktades för att vidare informera om kartläggningen och sprida inbjudan till att delta i intervjuer. Tilläggsavtal och redovisning av studien: Under december 2017 blev ansvarig forskare för den kvantitativa delstudien sjukskriven. Samtal med Örebro Universitet och Halmstads Högskola genomfördes med syfte att finna en lösning. Ett förslag var att delrapportera den kvalitativa delstudien enligt avtal senast den och att den kvantitativa delstudien och en sammanfattande analys skulle redovisas under hösten Preliminära resultat presenterades från den kvalitativa studien i kommunstyrelsen (Protokollsutdrag KS ) av ansvarig forskare. Ett tilläggsavtal är ingått med Örebro Universitet, Uppdrag AB där det framgår att de ansvarar för analysen av den kvantitativa delstudien samt att rapportera studien i dess helhet senast då färdiga rapporter ska levereras till Uppdragsgivarna. Under november och december ska även halvdagsseminarier i de tre städerna genomföras. Jeanette Stål Planeringsledare Klas Forsberg Avdelningschef Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 6 (6)