ALLMÄNT 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

Transkript

1 Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också från andra källor. Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Kuwait 2011 ALLMÄNT 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Kuwait är en konstitutionell monarki med en emir som statschef. Landet har efter emir Jabir al-ahmad al-jabir Al Sabahs trontillträde år 1977 upplevt en obruten ekonomisk tillväxt och har utvecklats till en modern välfärdsstat med en fri marknad. År 2006, efter en lagändring 2005, fick kuwaitiska kvinnor för första gången möjlighet att rösta och ställa upp som kandidater i parlamentsval. Vid parlamentsvalet i maj 2009 valdes för första gången fyra kvinnor in i parlamentet. Kuwait har ratificerat sex centrala FN-konventioner om de mänskliga rättigheterna, men med reservationer för sharia-rättens tillämpning. Den 18 maj 2011 valdes Kuwait in i FN:s råd för mänskliga rättigheter, något som kritiserades av många då Kuwait inte ansågs vara kvalificerat. Brister förekommer i respekten för de mänskliga rättigheterna. Dödsstraff tillämpas och Amnesty International rapporterar att minst 14 personer, varav tre kvinnor, har dömts till döden under Däremot finns inga rapporter om verkställda avrättningar under Uppgifter om övervåld i samband med polisförhör förekommer, men det finns inga uppgifter om ofrivilliga försvinnanden. Homosexuella handlingar bestraffas hårt enligt den religiösa sharia-rätten. Omkring 60 procent av arbetskraften utgörs av utländska arbetstagare som inte omfattas av gällande politiska och sociala rättigheter. Utländska arbetstagare uppges fortfarande vara utsatta för diskriminering och ibland övergrepp, detta gäller inte minst hushållsanställda. Rapporter om slavliknande förhållanden förekommer men de vanligaste klagomålen gäller löner som inte betalas ut och

2 2 långa arbetsdagar. Försök har dock gjorts för att gå ifrån det så kallade sponsorsystemet (kefala) som ses som orsaken till problemet. Kuwait saknar en egentlig flyktingpolitik och det finns därför varken något ordnat mottagningssystem eller någon fungerande asylprocedur. Behandlingen av statslösa, så kallade bidoons, är fortfarande ett problem, men deras ställning håller långsamt på att förbättras. Ett steg i rätt riktning är att ett fåtal erhåller kuwaitiskt medborgarskap varje år. Av rapporter framkommer att många av de förbättringar som aviserats under 2011 förverkligats endast till viss del. Internet, filmer, böcker och tidskrifter censureras, främst med hänvisning till den religiöst grundade samhällsmoralen. Journalister idkar i viss mån likaså självcensur. Förenings- och församlingsfriheten är författningsfäst, men i praktiken omgärdad av inskränkningar, och större möten kräver förhandsgodkännande. Politiska partier finns inte och endast en facklig centralorganisation, Kuwait Trade Union Federation (KTUF), är tillåten. Islam (sunni-inriktningen dominerar men det finns också många shiiter) är statsreligion. Enligt författningen råder religionsfrihet, men endast de religioner som utövas av kuwaitiska medborgare får ha egna helgedomar. Den lagenliga rätt som finns att byta religion gäller i praktiken inte konvertering från islam. Missionerande verksamhet är inte tillåten. Diskriminering av andra religioner än islam förekommer, främst genom nekande av bygglov för religiösa byggnader och tempel. Trots nyvunna politiska rättigheter förekommer diskriminering av kvinnor. Barn till kuwaitiska kvinnor som är gifta med icke-kuwaitier får exempelvis inte kuwaitiskt medborgarskap vid födseln. För kuwaitiska män med utländska hustrur finns inga motsvarande inskränkningar. Det finns högt uppsatta kuwaitiska kvinnor både inom den statliga verksamheten och i näringslivet. Kuwaitiska barns rättigheter är väl tillgodosedda vad gäller hälsa och utbildning. Såvitt känt finns ingen barnprostitution. Barn under 18 år får inte tjänstgöra som soldater. Kunskapen om och respekten för mänskliga rättigheter är fortfarande bristfällig, men utvecklingstrenden är positiv. Bland annat är mänskliga rättigheter numera ett obligatoriskt ämne i skolorna. Trots brister ses Kuwait som något av ett föredöme bland Gulf-staterna när det gäller en begynnande demokratisering.

3 3 2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Kuwait har ratificerat följande centrala konventioner med reservation för artiklar som anses strida mot sharia eller inhemsk lagstiftning. Konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, International Covenant on Civil and Political Rights (ICCPR) med förklarande tillägg för artiklarna 2 (paragraf 1 och 3) samt artikel 23 och med reservationer mot artikel 25 (b). Kuwait har inte undertecknat eller ratificerat tilläggsprotokollen om enskild klaganderätt och avskaffande av dödsstraffet. Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, International Covenant on Economic, Social and Cultural Rights (IECSCR) med reservation mot artiklarna 2 (2), 3, 8 (1d) och 9. De fakultativa protokollen har inte undertecknats eller ratificerats. Konventionen om avskaffandet av alla former av rasdiskriminering, Convention on the Elimination of all forms of Racial Discrimination (CERD) med reservation mot artikel 22. Det fakultativa protokollet har inte undertecknats eller ratificerats. Konventionen om avskaffande av alla former av diskriminering mot kvinnor, Convention on the Elimination of all forms of Discrimination Against Women (CEDAW) med reservation mot artiklarna 9 (2), 16 (f) och 29 (1). Tilläggsprotokollet om enskild klagorätt är inte undertecknat eller ratificerat. Konventionen mot tortyr, Convention against Torture and Other Cruel, Inhuman or Degrading Treatment or Punishment (CAT) med reservationer för artikel 20 och artikel 30, punkt 1. Tilläggsprotokollet om förebyggande av tortyr har varken undertecknats eller ratificerats. Konventionen om barnets rättigheter, Convention on the Rights of the Child (CRC) med en förklaring rörande artiklarna 7 och 21. Även tilläggsprotokollen om handel med barn och barn i väpnade konflikter har ratificerats. Landet har undertecknat Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen (ICC), men ännu inte ratificerat den. Kuwait har inte undertecknat eller ratificerat flyktingkonventionen, konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (CPD) eller konventionen mot påtvingade försvinnanden (ICCPED). Kuwait rapporterar löpande till FN:s respektive konventionskommittéer, dock med vissa längre uppehåll i rapporteringen till kommittén för CERD (rasdiskrimineringskommittén) samt CRC (barnrättskommittén).

4 4 Den 18 maj 2011 valdes Kuwait in i FN:s råd för mänskliga rättigheter, något som kritiserades av bland annat Human Rights Watch då landet inte ansågs vara kvalificerat. MEDBORGERLIGA OCH POLITISKA RÄTTIGHETER 3. Respekt för rätten till liv, kroppslig integritet och förbud mot tortyr Tortyr är förbjuden enligt författningen och Kuwait har ratificerat konventionen mot tortyr (CAT). Anklagelser förekommer om myndighetspersoners övergrepp mot misstänkta i samband med gripanden och polisförhör. Amnesty International rapporterar om ett fall i januari 2011 där en person, Mohammad Ghazzai al-mutairi, arresterades för innehav av alkohol och blev utsatt för tortyr och sexuellt våld på polisstationen. Han fördes till sjukhus men var död vi ankomsten. Inga av statsmakten sanktionerade och politiskt motiverade avrättningar utan rättsliga processer har rapporterats. Det finns heller inga uppgifter om politiskt motiverade försvinnanden. Kuwait har tre fängelser, två för män och ett för kvinnor, samt en förvaringsanstalt för gästarbetare i väntan på utvisning. Rapporter om övergrepp mot fångar samt oförmåga från myndigheterna att motverka våld mellan interner förekommer. Frihetsberövade medborgare från medlemsländer i Gulfstaternas samarbetsråd (GCC) och västerlänningar behandlas generellt sett bättre än övriga i fängelserna. Inspektioner och ej i förväg anmälda kontroller utförs enligt Kuwaits inrikesministerium. Man har även gett vissa icke-statliga frivilligorganisationer möjlighet till inspektioner av fängelserna. 4. Dödsstraff Dödstraff utdöms av kuwaitiska domstolar för grova brott såsom mord, våldtäkt, narkotikasmuggling och kidnappning. Tillvägagångssättet för dödstraff är hängning och verkställs mer eller mindre offentligt, där kroppen visas upp i avskräckande syfte. Vid FN:s generalförsamling 2010 röstade Kuwait emot resolutionen för ett globalt dödsstraffsmoratorium i syfte att helt avskaffa dödsstraffet. Dödstraffet tillämpas inte på personer under 18 år och emiren har rätten att benåda dödsdömda. Inga avrättningar har rapporterats under 2011 men Amnesty International uppger att minst 14 personer har dömts till döden under året.

5 5 5. Rätten till frihet och personlig säkerhet Lagen förbjuder godtyckliga frihetsberövanden och staten respekterar i regel dessa förbud. Det har däremot förekommit rapporter om att poliser godtyckligt frihetsberövat statslösa och gästarbetare. Inga rapporter finns om politiska fångar i landet. I oktober 2009 fick gifta kvinnor för första gången rätt att erhålla resehandlingar utan sin makes tillstånd. Landets medborgare kan fritt resa inom landet samt byta arbetsgivare efter egna önskemål. De statslösa personer (bidoons) som befinner sig i landet har ofta svårigheter att erhålla giltiga resehandlingar, vilket försvårar deras rörelsefrihet. Gästarbetare inom låglönesektorn måste oftast lämna ifrån sig sina resehandlingar till sina sponsorer vid ankomsten till Kuwait och har därmed begränsad rörlighet under sin kontraktstid. 6. Rättssäkerhet och rättsstatsprincipen Strafflagen gör gällande att misstänkta brottslingar får hållas frihetsberövade i fyra dagar innan beslut om häktning måste fattas. Vid åtal kan den åtalade hållas häktad i ytterligare 21 dagar i väntan på rättslig process. Överklagningsinstanser finns och uppges fungera väl. Den högsta rättsinstansen är den så kallade Superior Constitutional Court (högsta konstitutionella domstolen) och behandlar främst tvister som rör författningen och stiftandet av nya förordningar. Det finns även militära domstolar. Domare utses av emiren på livstid om de är kuwaitiska medborgare. Ickekuwaitier som utses har tidsbestämda förnyelsebara kontrakt som löper på två till tre år och de står därmed i en form av beroendeställning till staten. Lagen föreskriver dock att alla domare ska vara helt oberoende från myndigheterna. Emiren har rätt att benåda dömda personer. Familjerättsliga mål behandlas av religiösa sharia-domstolar. Kritik finns om att kuwaitiska medborgare ofta får mildare straff än ickekuwaitiska medborgare. I april 2010 fick en kuwaitisk kvinna sitt straff reducerat till sju års fängelse efter att först ha blivit dömd till 15 år för mord på sin utländske hushållsanställde. 7. Straffrihet

6 6 Det finns inga rapporter om straffrihet för statliga representanter. 8. Yttrande-, tryck-, mötes-, förenings- och religionsfrihet m.m. Kuwait ligger på 60:e plats (av 178) i Reportrar utan gränsers (Reporters Sans Frontieres) mätning av pressfriheten 2011(samma plats som 2009). Tillbakagången 2010 var bland annat resultatet av rättegången mot bloggaren och journalisten Mohamed Abd Al-Qader Al-Jaseem som i november 2010 dömdes till ett års fängelse för förtal efter att i sin blogg ha uttalat sig kritiskt mot premiärministern. Under 2011 tyder flera rapporter på att yttrandefriheten på internet har satts under press av den kuwaitiska staten. Framför allt har det handlat om att enskilda bloggare och användare av Twitter har anklagats för att ha kritiserat regeringen eller emiren, men även regeringschefer i närliggande länder. Mest uppmärksammat var fallet med bloggaren Abdul Nasser som arresterades den 7 juni 2011 och anklagades för att ha förolämpat Saudiarabiens och Bahrains styrande familjer. Han dömdes till slut till tre månaders fängelse för nedlåtande uttalanden om sunnimuslimer på sitt Twitterkonto men friades från övriga anklagelser. Nasser uppgav själv att hans konto hade blivit hackat och att han hade blivit misshandlad i häktet. Det krävs av internetleverantörer att de blockerar sidor som inte rättar sig efter den kuwaitiska tryckfrihetsförordningen. Tidningar måste erhålla utgivningslicens från informationsministeriet. Böcker och filmer censureras av en censurkommitté, underställd informationsministeriet, med inriktning på material som anses vara omoraliskt eller antiislamiskt. Självcensur anses vara utbrett och tillämpas av journalister i ämnen som berör emiren och kungafamiljen, religion (främst kritik mot islam och anmärkningar och kritik kring sekterism som kan väcka anstöt), sexuella anspelningar samt kritik av andra arabländers ledare. Även historia är ett ämne där självcensur tillämpas, speciellt om det rör gamla konflikter mellan olika stammar och deras tidigare ställning i förhållande till kungafamiljen. Trots detta anses Kuwait enligt Reportrar utan gränser vara den Gulf-stat med störst respekt för pressfrihet och kuwaitiska medier benämns vara de friaste i regionen. Trots att författningen föreskriver full religionsfrihet förekommer begränsningar för vissa minoriteter. Mötes- och församlingsfriheten är författningsfäst i enlighet med konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter. Trots att de respekteras i stort

7 förekommer rapporter om att säkerhetspolis avbryter politiska möten, så kallade diwaniyas, och demonstrationer. I slutet av 2010 stormade säkerhetspolis en diwaniya som hölls i ett hem, vilket ledde till att fyra parlamentsledamöter, en professor och en journalist skadades och fick föras till sjukhus. I samband med detta stängde kuwaitiska myndigheter tv-kanalen al-jazeeras kontor efter att de dokumenterat händelsen. Traditionellt ägs de stora nyhetstidningarna och tv-kanalerna av enskilda personer som i olika grad för fram en egen agenda genom respektive medier De politiska rättigheterna och de politiska institutionerna Kuwait är en konstitutionell monarki där emiren är statschef. Författningen antogs 1962 efter frigörelsen från det brittiska protektoratet. Emiren, Sabah al- Ahmad al-jabir Al Sabah, valdes i januari 2006 sedan parlamentet röstat om att avsätta den nytillträdde, svårt sjuke, emiren från makten. Emiren utses alltid ur familjen Al Sabah. Emiren utser premiärministern som sedan utser övriga ministrar till regeringen. Ministrar får automatiskt en plats i parlamentet, men saknar rösträtt om parlamentet väljer att rösta om avsättande av ministrar. Kuwait är det enda landet i regionen där parlamentsledamöter har rätt att utfråga ministrar, en rätt som ofta nyttjas. Parlamentets sammanträden sänds ocensurerat på kuwaitisk tv. Politiska partier är officiellt inte tillåtna i Kuwait men likasinnade parlamentsledamöter samlas ofta kring gemensamma frågor. Parlamentet består av en kammare med 50 ledamöter och väljs vid allmänna val vart fjärde år. Alla medborgare över 21 år har rösträtt med undantag för nyblivna medborgare som måste inneha medborgarskap i minst 30 år för att få rösta. Kvinnor tilläts rösta och ställa upp som kandidater för första gången 2005 efter en ändring i författningen, men fick inga platser i parlamentet i 2006 års val. Vid parlamentsvalet i maj 2009 valdes för första gången fyra kvinnor in i parlamentet. Av röstberättigade i valet år 2009 var 54,3 procent kvinnor. Kuwait har fler demokratiska inslag än övriga Gulf-stater. Oppositionen i landet är aktiv och har vid ett flertal tillfällen under de senaste åren lyckats avsätta premiärministern. Senaste gången var i slutet av november 2011 då sittande premiärminister Shejk Nasser al-mohammad al-sabah avgick efter

8 8 häftiga protester och anklagelser om korruption. En månad senare upplöste emiren parlamentet. Nyval genomfördes i februari 2012, då islamister vann framgångar och ingen kvinna valdes in. EKONOMISKA, SOCIALA OCH KULTURELLA RÄTTIGHETER 10. Rätten till arbete och relaterade frågor Av landets knappt 2,6 miljoner invånare är strax under 1,3 miljoner ickekuwaitiska medborgare. Enligt statistik från 2009 förvärvsarbetar drygt 1,2 miljoner utlänningar i Kuwait, vilket motsvarar 60 procent av landets sammanlagda arbetsstyrka. Av dessa arbetar fler än som hushållsanställda. Kuwaitier dominerar i den offentliga sektorn, en sektor som sägs vara kraftigt överbemannad. Trots satsningar från staten för att få in kuwaitier i den privata sektorn är den fortfarande helt dominerad av utlänningar. Kuwait Trade Union Federation (KTUF) är den enda tillåtna fackliga paraplyorganisationen i Kuwait och enligt lag måste samtliga fackföreningar vara anslutna till den. I december 2009 tillkännagavs en ny arbetsmarknadslagstiftning som förbättrar arbetsvillkoren för anställda i den privata sektorn. Gästarbetande hushållsanställda omfattas dock varken av rätten att organisera sig i fackliga organisationen eller av den nya arbetsmarknadslagstiftningen. Det enskilt största problemet inom landets yrkeskårer rör de omkring gästarbetande hushållsanställda. Den bakomliggande faktorn till problemet är det så kallade sponsorsystemet (kefala), som anammas av flera av länderna i regionen. Gästarbetaren måste ha en sponsor för att få arbetstillstånd. Arbetsgivaren står ofta för kostnaden för arbetsvisumet, vilket innebär att den anställde inte kan få ett utresevisum utan arbetsgivarens medgivande. Detta försätter ofta den anställde i ett beroendeförhållande där resehandlingar och lön förvaras hos arbetsgivaren tills dess att kontraktet löpt ut. De vanligaste klagomålen gäller innestående löner och långa arbetsdagar. Systemet har kritiserats av internationella människorättsorganisationer och kuwaitiska staten har under de senaste åren uppmärksammat problemet. En ny lag som trädde i kraft den 20 februari 2011 innebär att det är förbjudet att anställa minderåriga under 15 år. Lagen kräver också att en myndighet etableras för att överse rekryteringen och anställningen av immigrerad arbetskraft.

9 Strejker förekommer, främst bland anställda i den privata låglönesektorn. I juni 2008 strejkade omkring städare, enligt uppgift främst bangladeshier, med krav på högre löner och förbättrade arbetsvillkor. Samma yrkeskår strejkade i oktober Strejker inom den offentliga sektorn är däremot förbjudna. Av den internationella arbetsorganisationens (ILO) åtta centrala konventioner, har Kuwait ratificerat följande: - Förbud mot tvångsarbete, nr 29 och Förbud mot barnarbete, nr 138 och Icke-diskriminering i arbetslivet, nr 111 (dock inte nr 100) - Föreningsfrihet och förhandlingsrätt, nr 87 och Rätten till bästa uppnåeliga hälsa Hälsosektorns andel av statens budget uppgick 2010/2011 till sju procent och Kuwait erbjuder fri sjukvård till alla medborgare. Kritik har dock framförts från FN:s kommitté för ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter att Kuwait, trots sin ratificering av konventionen (CESCR), inte erbjuder samma sociala skyddsnät för gästarbetare och statslösa som för egna medborgare. Gästarbetare och statslösa har dock rätt till subventionerad sjukvård. 12. Rätten till utbildning Läs- och skrivkunnigheten i landet uppgår till 93,3 procent och är en av de högsta i arabvärlden. Andelen av statens budget avsatt till utbildningsväsendet år 2010/2011 uppgick till tolv procent och kostnadsfri tillgång till utbildning finns för alla medborgare upp till och med universitetsnivå. Statslösa och gästarbetare omfattas däremot inte av fri utbildning. 13. Rätten till en tillfredsställande levnadsstandard Den ekonomiska tillväxten i Kuwait har varit god de senaste åren. Kuwait har en av världens högsta BNP per capita, cirka US-dollar. Enligt FN:s utvecklingsprograms (UNDP) välfärdsindex (HDI) placerar sig Kuwait på plats 63 av 187 år Det är en försämring jämfört med 2010 då Kuwait låg på 47:e plats. Medellivslängden beräknas till 77,09 år med en något högre siffra för kvinnor än för män.

10 10 OLIKA GRUPPERS ÅTNJUTANDE AV DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA 14. Kvinnors rättigheter Kuwait har undertecknat och ratificerat konventionen om avskaffande av diskriminering av kvinnor, CEDAW. Undantag har gjorts för artikel 9(2) som ger kvinnan rätt att föra vidare sitt medborgarskap till sina barn, artikel 16(f) som stipulerar rätten till vårdnad om barn och förmyndarskap samt 29(1) som rör den internationella domstolen i Haag. Undantagen är sådana som anses strida mot nationell lagstiftning eller sharia-lagstiftning. Tilläggsprotokollen är inte ratificerade. Samtidigt som kvinnors position i samhället har stärkts de senaste åren med bland annat möjligheten till rösträtt 2005 samt att kvinnor valdes in i parlamentet i valet 2009 är diskrimineringen i samhället utbredd, särskilt inom familjelagstiftningen. Kvinnliga kuwaitiska medborgare som är gifta med utländska medborgare får inte föra vidare sitt kuwaitiska medborgarskap till sina barn, något som inte gäller kuwaitiska män gifta med utländska kvinnor. Såväl män som kvinnor kan skilja sig, men skillnaden är stor vad gäller förutsättningarna. Medan män enligt sharia-rätten kan utträda ur äktenskapet utan att ange någon särskild grund, måste kvinnor ansöka om skilsmässa inför domstol och kunna ange något av följande skäl för sin begäran: att mannen inte betalar underhåll, har varit frånvarande i över ett år utan godtagbar anledning, har suttit i fängelse i över tre år eller, enligt vittnen, har uppträtt med ord eller handling på ett sätt som omöjliggör fortsatt samlevnad. Kvinnliga vittnen ges hälften så stor vikt som manliga i familjerättsliga mål. Arvslagstiftning baserad på sharia innebär i normalfallet att män ärver dubbelt så mycket som kvinnor. Våld mot kvinnor i hemmet förekommer och uppmärksammas alltmer. Osäkerhet kring omfattningen råder emellertid eftersom många kvinnor drar sig för att informera myndigheterna. I en majoritet av anmälda fall är kvinnan av utländsk härkomst. Inomäktenskaplig våldtäkt är inte olaglig. Abort är olaglig i Kuwait och bestraffas med upp till tio års fängelse. Med anledning av den hårda straffsatsen uppges det att läkare är motvilliga att utföra abort, även i fall då kvinnans liv är i fara. Preventivmedel säljs över disk på apotek.

11 11 I oktober 2009 gavs kvinnor rätten av den konstitutionella domstolen att ansöka om pass utan sin makes medgivande. Ogifta kvinnor har tidigare åtnjutit denna rättighet. Samma månad beslutades att kvinnliga parlamentsledamöter inte behöver bära hijab slöja som täcker håret på arbetsplatsen. Enligt tillgänglig statistik är 45 procent av de kuwaitiska förvärvsarbetarna kvinnor, vilket är den högsta siffran i regionen. Dock är kvinnan fortfarande starkt underrepresenterad i den offentliga sektorn, speciellt på högre poster. I juli 2010 tilläts för första gången patrullerande kvinnliga poliser i Kuwait. 15. Barnets rättigheter Kuwaitiska barns rättigheter är väl tillgodosedda vad gäller hälsa och utbildning. Icke-kuwaitiska barn, dit räknas barn till kuwaitiska kvinnor med utländsk/statslös make, kan däremot inte räkna med fri utbildning i statliga skolor. Skolplikt råder till 15 års ålder. Enligt uppgift förekommer inte barnarbete eller handel med barn. Såvitt känt förekommer inte barnprostitution. Barn under 18 år får inte tjänstgöra som soldater. 16. Rättigheter för personer som tillhör nationella, etniska, språkliga och religiösa minoriteter samt urfolk Situationen för statslösa personer (bidoons) utgör ett av de största problemen på området mänskliga rättigheter i Kuwait. Enligt officiella siffror finns det omkring statslösa personer i landet, många av dem med lång och nära anknytning till Kuwait. De statslösa diskrimineras genom avsaknaden av många rättigheter och förmåner som ges till medborgare, främst med inskränkningar beträffande rörelsefrihet, arbete, utbildning och hälsovård. I oktober 2010 lanserades ett förslag på en femårsplan för att ge cirka statslösa, registrerade i 1965 års folkräkning, medborgarskap. I november 2010 inrättades ett statsorgan som fick i uppdrag av regeringen att lösa problemen med medborgarskap, men inga enskilda fall har, enligt en rapport från organisationen Refugees International från oktober 2011, funnit en lösning. Staten har gjort liknande ansatser tidigare för att komma till rätta med de statslösas situation, förbättringen har dock hittills varit marginell. Kuwait har inte ratificerat FN:s konventioner om statslöshet. I april 2011 aviserades det att registrerade bidooner skulle få tillgång till elva nya områden av medborgerlig service, bland annat tillgång till gratis utbildning och sjukvård, utfärdandet av legal dokumentation och möjlighet att arbeta inom

12 12 offentlig sektor. I samtal och utifrån rapporter framträder dock bilden av att dessa rättigheter endast till del genomförts och fortfarande omgärdas av exkluderande restriktioner. De statslösa ökar i omfattning varje år då även barn till statslösa utesluts från att erhålla medborgarskap. En annan faktor bakom ökningen är att invandrare som länge bott och arbetat i Kuwait förlorat effektiv nationalitet i hemlandet vilket leder till att deras barn inte kan erhålla medborgarskap i föräldrarnas hemländer. Trots att författningen föreskriver full religionsfrihet förekommer begränsningar mot vissa minoriteter. Rapporter under 2009 och 2010 har gjort gällande att bland annat Melkitkyrkan och shiamuslimer diskriminerats i form av svårighet att få bygglov för kyrkor och moskéer. 17. Diskriminering på grund av sexuell läggning eller könsidentitet Manlig homosexualitet är förbjuden enligt lag och homosexuella handlingar bestraffas med upp till tio års fängelse om någon av parterna är under 21 år. Parlamentet drev i december 2007 igenom ett lagförslag om förbud att bära kläder avsedda för det andra könet. Brottet bestraffas med uppemot ett års fängelse samt höga bötesbelopp. Lagen har sedan den stiftades upprätthållits och flera gripanden uppges ha gjorts. Vissa källor uppger att det under 2009 förekom flera fall där transpersoner häktades och utsattes för övergrepp och misshandel men sedan släpptes utan rättsliga åtgärder. Hbt-frågors känsliga natur i landet gör att möjligheten att få tillförlitliga uppgifter om homo-, bi- och transpersoners situation är mycket begränsad. 18. Flyktingars rättigheter Kuwait saknar officiell policy när det gäller flyktingar och saknar en egentlig flyktingpolitik. De flyktingar som tar sig till Kuwait bistås ofta genom FN:s flyktingkommissariat, UNHCR, och förflyttas som kvotflyktingar till andra länder där de kan få uppehållstillstånd. Kuwait uppger också att många av landets statslösa egentligen kommit till landet som flyktingar men medvetet förstört sina resehandlingar i hopp om att erhålla kuwaitiskt medborgarskap. I författningen förbjuds utlämning av politiska flyktingar till annat land. Kuwait har inte undertecknat eller ratificerat FN:s flyktingkonvention.

13 Rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lagen förbjuder diskriminering av personer med funktionsnedsättning och föreskriver att alla ska ha tillgång till offentliga byggnader. Statens bidragssystem till kuwaitiska medborgare med funktionsnedsättning erbjuder transportmöjligheter, boende och arbetsträning. Myndigheterna verkar för att förbättra situationen för personer med funktionsnedsättning och de senaste åren har det gjorts ekonomiska satsningar med syfte att integrera dem i samhället. Allmänhetens attityd gör att många med funktionsnedsättning utsätts för social diskriminering och hålls inte sällan undangömda i hemmet. Det finns specialskolor och statligt stödda föreningar för barn med funktionsnedsättning. Staten arbetar också för att integrera personer med funktionsnedsättning in i arbetslivet genom att uppmuntra privata arbetsgivare att i ökad utsträckning anställa dem. Kuwait har dock inte ratificerat konventionen för personer med funktionsnedsättning. ÖVRIGT 20. Frivilligorganisationers arbete för mänskliga rättigheter Frivilligorganisationer måste få tillstånd från social- och arbetsmarknadsministeriet för att få verka i landet. Människorättsorganisationen Kuwait Society of Human Rights har verkat i landet sedan 1983, först i statlig regi, men sedan 2004 som fristående organisation. Organisationen fokuserar på att förbättra situationen för de utländska gästarbetarna i landet, men arbetar även med andra frågor som rör respekten för de mänskliga rättigheterna. Social- och arbetsmarknadsministeriet förbehåller sig rätten att neka organisationer tillstånd att verka inom landet om det anser att organisationen inte bidrar med någon allmännytta eller om liknande organisationer redan är etablerade i landet. Ministeriet kan när som helst välja att stänga ner organisationen eller ändra dess styrelse. 21. Internationella och svenska insatser på området mänskliga rättigheter Varken Sverige eller EU har något utvecklingssamarbete med Kuwait. Flera internationella organisationer med verksamhet på människorättsområdet verkar i landet, däribland Internationella röda korset, Internationella

14 14 arbetsorganisationen (ILO), FN:s utvecklingsprogram (UNDP) och FN:s flyktingkommissariat (UNHCR). I december 2010 delade EU-delegationen i Saudiarabien, som även är ackrediterad i Kuwait, ut en människorättsutmärkelse, det så kallade Chaillotpriset, till Kuwait Lawyers Association som verkar för att kvinnor ska få arbeta som jurister och domare i Kuwait. Priset delas årligen ut till en organisation som arbetar för mänskliga rättigheter i någon av Gulf-staterna.