Gnosjö kommun. Ekonomisk 3-årsplan

Transkript

1 Gnosjö kommun Ekonomisk 3-årsplan Antagen av fullmäktige 2017-xx-xx, xxx.

2 Innehåll 1. INLEDNING EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR REGERINGENS BEDÖMNING AV DEN MAKROEKONOMISKA UTVECKLINGEN Högkonjunkturen förstärks i år och nästa år SAMMANFATTNING OCH SLUTSATSER FRÅN EKONOMIRAPPORTEN Åtgärder krävs för kostnadsgap Stora investeringsbehov i välfärdslokaler SKATTEUNDERLAGSTILLVÄXTEN AVTAR GRADVIS Jämförelse med regeringens och ESV:s DISPONERING AV RESULTATUTJÄMNINGSRESERVEN KOMMUNAL VERKSAMHET, SAMMANVÄGT PRISINDEX VÄLFÄRDSMILJARDERNA SOM AVISERADES I BP NYA VÄLFÄRDSMILJARDER I BP BUDGETPROPOSITION 2018 OCH HÖSTÄNDRINGSBUDGETEN FÖR ÅR Kommunalekonomisk utjämning UTDEBITERING EKONOMI- OCH VERKSAMHETSSTYRNING VISION OCH INRIKTNINGSMÅL VISION INRIKTNINGSMÅL Invånare Verksamhet Personal Ekonomi VERKSAMHETSMÅL Invånare Verksamhet Personal Ekonomi GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING INNEBÄR FÖR GNOSJÖ KOMMUN FINANSIELLA PROFILER FÖR GNOSJÖ KOMMUN Finansiella nyckeltal under RESULTAT MED PROGNOS INVESTERINGSNIVÅN LÅNESKULDEN SOLIDITET INKLUSIVE PENSIONSAVSÄTTNINGAR OCH LÖNESKATT INOM LINJEN RISK RÄNTERISK FINANSIELL RISK BORGENSÅTAGANDE PENSIONSÅTAGANDE BEFOLKNINGSFÖRÄNDRING BUDGETARBETET DRIFTBUDGET LÅNGTIDSPLAN... 19

3 8.1. DRIFTFÖRÄNDRINGAR Budgetförslag - Verksamhetsbehov Drift INVESTERINGAR BUDGETFÖRSLAG - VERKSAMHETSBEHOV INVESTERINGAR RESULTATBUDGET BALANSBUDGET AVSLUTANDE KOMMENTAR... 26

4 1. Inledning Enligt kommunallagen 8 kap 5 skall budgeten innehålla en plan för ekonomin för en period av tre år och där budgetåret skall vara periodens första år. Syftet med en långtidsplan är att få en överblick över den framtida utvecklingen för att åstadkomma bättre styrmöjligheter och därmed en möjlighet att anpassa verksamheterna efter de behov och resurser som finns. Långtidsplanen är en ytterst viktig del i styrningen av kommunens verksamheter på lång sikt. I årsbudgetdokumentet finns redovisat hur de målen skall genomgöras för kommunen som helhet. Under respektive nämnd/utskott redovisas den ekonomiska resurstilldelningen samt hur nämnden skall bidra till att målen uppnås. Långtidsplanen sätter fokus på större förändringar under de kommande åren utifrån dagens förutsättningar. 2. Ekonomiska förutsättningar 2.1. Regeringens bedömning av den makroekonomiska utvecklingen (Nedan följer utdrag från cirkulär17:46 och 17:47, samt Ekonomirapporten hösten 2017 från Sveriges Kommuner och Landsting) Regeringen bedömer i budgetpropositionen att tillväxten i Sverige blir stark, 3,4 procent år 2017 respektive 2,6 procent år Det är en upprevidering jämfört med vårpropositionen. Den globala tillväxten är idag visserligen under genomsnittet för 2000-talet. Men konjunkturuppgången i världen fortsatte under 2017 med en snabbare ökning av industriproduktion och världshandeln. Det ser ut att bli en något starkare tillväxt 2017 och 2018 i de länder som är viktiga för Sveriges utrikeshandel, vilket bidrar till en starkare svensk export Det förefaller inte som den politiska osäkerheten i Europa och USA i någon större omfattning påverkat den ekonomiska utvecklingen, indikatorerna tyder snarare på att ett relativt högt förtroende hos både hushåll och företag. Aktivitetsnivån i den svenska ekonomin har varit hög de senaste åren och det fortsätter ett tag till. Det är framförallt de inhemska delarna i ekonomin som utvecklats starkt. Den offentliga konsumtionen ökade kraftigt i samband med den stora flyktingkrisen. Investeringarnas andel av BNP är på den högsta nivån sedan början av 1990-talet, den höga befolkningstillväxten ställer krav på såväl bostäder som verksamhetslokaler. Nästa år bedömer regeringen dock att investeringarna växer i en långsammare takt eftersom nivån på investeringarna nu är så pass hög. Det finns även kapacitetsrestriktioner i byggandet. Vidare bedömer regeringen att hushållskonsumtionen kommer utvecklas starkt då låga räntor, hög sparkvot och en positiv utveckling på arbetsmarknaden ger en gynnsam grogrund för hushållskonsumtionen. Även utrikeshandeln väntas ge ett positivt bidrag till tillväxten i Sverige Högkonjunkturen förstärks i år och nästa år Efter några års stark tillväxt råder högkonjunktur i svensk ekonomi. Nivån på BNP och arbetade timmar är högre än i en neutral konjunktur. Det finns tydliga tecken på att det är svårare än normalt för arbetsgivarna att besätta lediga platser. Särskilt svårt inom delar av offentlig sektor, men där är det till stor del också ett strukturellt problem. Arbetslösheten uppgår till cirka 6,5 procent, vilket kan tyckas högt i en högkonjunktur, men det döljer den tydliga uppdelningen på arbetsmarknaden som finns. Under andra kvartalet i år hade drygt 69 procent av den inrikes födda befolkningen i åldern arbete och endast drygt 4 procent av arbetskraften var arbetslös. Motsvarande siffror 1

5 för utrikes födda var drygt 62 respektive knappt 15 procent. I praktiken torde det innebära att det råder full sysselsättning för inrikes födda och delar av de utrikes födda, medan det däremot råder hög arbetslöshet bland stora delar av de utrikes födda. Vår bedömning är att ekonomin fortsätter att växa det närmaste året, så långt som vår sträcker sig. Därefter innebär vår framskrivningsmetod att ekonomin återgår till ett konjunkturellt normalläge under Det innebär med nödvändighet att tillväxttalen blir betydligt lägre efter Vilken väg konjunkturen i verkligheten kommer att ta vet ingen nu. Det kan både bli en mer ihållande högkonjunktur eller en snabbare nedgång. För en fortsatt högkonjunktur talar de tecken på en något bättre tillväxt i omvärlden och att det trots allt finns vissa möjligheter att öka sysselsättningen i gruppen utrikes födda. Vi vet dock av erfarenhet att den internationella utvecklingen snabbt kan ta en annan och svagare utveckling. Den inhemska utvecklingen rymmer också stor osäkerhet. Bostadsbyggandet har bidragit stark till tillväxten men kan knappast öka nämnvärt från nuvarande nivåer. Hushållens höga belåning innebär en stor risk om priserna på bostäder av något skäl faller. Trots ett alltmer ansträngt arbetsmarknadsläge beräknas löneutvecklingen bli fortsatt dämpad. Tolvmånaderstalen för KPI har tillfälligt nått över 2 procent, men en starkare krona gör att inflationen pressas tillbaka under nästa år. Resursutnyttjandet i svensk ekonomi beräknas stabiliseras på en hög nivå nästa år. Under 2019 och 2020 förutsätts konjunkturläget normaliseras. BNP, sysselsättning och skatteunderlag utvecklas dessa år därför svagare än normalt. BNP-ökningarna begränsas till runt 1,5 procent samtidigt som antalet arbetade timmar i den svenska ekonomin stagnerar. Situationen för kommunsektorns del blir särskilt problematisk av att befolkningen och behoven av skola, vård och omsorg fortsätter växa i snabb takt. Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges BNP* 3,4 3,4 2,8 1,6 1,3 1,6 Sysselsättning, timmar* 2,1 1,2 0,9 0,2 0,4 0,4 Relativ arbetslöshet, nivå 7,0 6,6 6,4 6,5 6,5 6,5 Timlön, nationalräkenskaperna 2,3 3,1 3,1 3,4 3,4 3,4 Timlön, konjunkturlönestatistiken 2,4 2,5 3,1 3,4 3,4 3,4 Konsumentpris, KPIF-KS 1,3 2,0 1,8 1,9 2,0 2,0 Konsumentpris, KPI 1,0 1,9 1,8 2,3 2,8 2,6 Realt skatteunderlag 2,6 1,6 1,0 0,8 0,5 0,9 Befolkning 1,3 1,4 1,1 1,0 1,0 1,1 *Kalenderkorrigerad utveckling Sammanfattning och slutsatser från Ekonomirapporten Höstens Ekonomirapport pekar på ett relativt starkt 2017, men att stora utmaningar väntar. Demografins utveckling innebär ökade kostnader. Den kraftiga ökningen av befolkningen i yngre och äldre åldrar är nu betydligt snabbare än den för antalet personer i yrkesverksam ålder. Därför tilltar behovet av verksamhet mer än det som beräknas kunna finansieras genom ökad sysselsättning och därmed ökade 2

6 skatteintäkter. Om inga åtgärder vidtas uppstår ett gap mellan intäkter och kostnader på 59 miljarder kronor år Från och med 2018 förväntar vi oss att behovet av välfärd ökar betydligt snabbare än skatteintäkterna, säger Annika Wallenskog, chefsekonom på SKL Åtgärder krävs för kostnadsgap De kommunala verksamheterna kommer att behöva ett ökat fokus på att arbeta annorlunda med allt ifrån ny teknik till förbyggande vård. Nya arbetssätt för att förändra och utveckla verksamheten måste intensifieras och i ännu större utsträckning inriktas på effektiviseringar. Det handlar också om att kommunsektorn och staten gemensamt behöver underlätta för att få fler i arbete och förbättrad integration. Staten måste bidra till att underlätta effektiviseringar i sektorn. Det sektorn behöver är mer av generella och värdesäkrade statsbidrag, och mindre av riktade, detaljstyrande bidrag Stora investeringsbehov i välfärdslokaler Kommunernas investeringar beräknas för år 2017 till 2020 landa på cirka 270 miljarder kronor för att bygga bland annat 600 förskolor, 350 grundskolor och gymnasieskolor, 350 gruppbostäder och äldreboenden och 150 nya idrottsanläggningar, enligt de 233 kommuner som svarat på SKL:s enkät. - Inom en tioårsperiod från år 2006 till 2016 har omfattningen på investeringar ökat med cirka 70 procent och utvecklingen kommer att fortsätta, säger Annika Wallenskog, chefsekonom på SKL Skatteunderlagstillväxten avtar gradvis Skatteunderlagsen för är baserad på den samhällsekonomiska bild som beskrivs kortfattat här ovan och som presenterats utförligt i höstens Ekonomirapport den 17 oktober. Med stöd av konjunkturuppgångens starka sysselsättningstillväxt har skatteunderlaget vuxit i snabb takt (diagram 1). Den goda konjunktur Sverige nu befinner sig i innebär stramare arbetsmarknad med tilltagande svårighet att öka arbetade timmar ytterligare. I år är utvecklingen fortfarande relativt stark, men därefter försvagas utvecklingstalen successivt till nära noll Effekten på skatteunderlaget motverkas delvis av att löneökningstakten stiger något. Efter 2019 förutsätts såväl arbetade timmar som löner utvecklas i enlighet med en ekonomi i konjunkturell balans. 3

7 Diagram 1. Skatteunderlagstillväxt och bidrag från vissa komponenter Procent respektive procentenheter Källa: Skatteverket och SKL. Sammantaget betyder detta att skatteunderlagets underliggande ökning gradvis avtar till en takt som 2019 understiger genomsnittet för den tid som gått sedan millennieskiftet, för att därefter tillta något. År 2018 är skatteunderlagets faktiska ökning 0,6 procentenheter mindre än den underliggande. Det beror på att skatteintäkterna minskar till följd av regeringens förslag om höjt grundavdrag för personer som fyllt 65 år, som kompenseras genom en höjning av anslaget Kommunalekonomisk utjämning med motsvarande belopp Jämförelse med regeringens och ESV:s Regeringens har snabbare tillväxt av skatteunderlaget i år och mot slutet av perioden än SKL:s. Regeringen baserar sin på större ökning av arbetade timmar än SKL:s samtliga år, framförallt 2017 och Till en mindre del motverkas detta av att SKL räknar med snabbare lönehöjningar. Åren 2018 och 2019 räknar SKL även med större beskattningsbara sociala ersättningar till hushållen, delvis till följd av att SKL utgår från högre arbetslöshet. På regeringssammanträdet den 28 september skulle regeringen fastställa de uppräkningsfaktorer för 2017 och 2018 som ligger till grund för preliminär utbetalning av kommunal- och landstingsskatt Sannolikt kommer de att fastställas till 1,048 respektive 1,034 i enlighet med den som publicerades i Budgetpropositionen för Något definitivt besked har inte delgivits ännu. Tabell 2. Olika skatteunderlagser Procentuell förändring SKL, sep 5,0 4,4 3,4 3,5 3,8 3,9 21,7 Reg, sep 4,9 4,8 3,4 4,0 3,9 22,8 ESV, sep* 5,3 4,5 3,5 3,4 3,4 3,5 21,8 SKL, aug 5,0 4,3 4,1 3,6 3,5 22,3 *ESV:s gjordes innan Budgetpropositionen för 2018 var publicerad, vilket betyder att förslaget om höjt grundavdrag 2018 för personer som fyllt 65 år inte var känt. 4

8 Källa: Ekonomistyrningsverket, Regeringen, SKL. I Ekonomistyrningsverkets (ESV) växer skatteunderlaget snabbare än i SKL:s 2016, framförallt till följd av högre pensionsinkomster och lägre grundavdrag. SKL:s för 2018 visar nästan lika stor ökning av skatteunderlaget som ESV:s trots att SKL men inte ESV beaktat förslaget om höjt grundavdrag för personer som fyllt 65 år. Förklaringen är att ESV räknar med svagare utveckling av såväl arbetade timmar som timlön. Även 2020 och 2021 har SKL:s större skatteunderlagstillväxt än ESV:s på grund av att både timlön och arbetade timmar tilltar snabbare Disponering av resultatutjämningsreserven Enligt kommunallagen får medel från en resultatutjämningsreserv (RUR) användas för att utjämna intäkter över en konjunkturcykel. När detta får göras måste framgå av de egna riktlinjerna för god ekonomisk hushållning. Ett sätt att avgöra om RUR får disponeras är att jämföra utvecklingen av det årliga underliggande skatteunderlaget för riket med den genomsnittliga utvecklingen de senaste tio åren. Med en sådan tillämpning får reserven användas om det årliga värdet väntas understiga det tioåriga genomsnittet. Med vår nuvarande skulle det vara möjligt 2019, 2020 och 2021 (tabell 3). En annan förutsättning är att medlen från RUR ska täcka ett negativt balanskravsresultat. Tabell 3. Rikets underliggande skatteunderlagsutveckling; tioårigt genomsnitt samt årlig utveckling Förändring i procent per år Snitt 10 år 4,0 4,0 3,9 3,8 4,0 4,1 Årlig ökning 5,1 4,3 4,0 3,5 3,8 3,9 Differens 1,1 0,3 0,1 0,3 0,2 0,2 Källa: Skatteverket och SKL. 5

9 2.5. Kommunal verksamhet, sammanvägt prisindex I våra kalkyler beräknas kommunernas verksamhetskostnader både i löpande och fasta priser. Den årliga förändringen av kostnaderna i fasta priser kallas också verksamhetens volymförändring. Volymförändring utgörs alltså av skillnaden mellan förändring i löpande pris och prisförändringar på arbetskraft (löneökningar) och annan förbrukning. I tabellen nedan redovisas vår senaste bedömning av prisförändringar under perioden Syftet med uppgifterna är att göra det möjligt för kommuner att räkna om från löpande till fasta priser, t.ex. i budgetarbetet, med samma förutsättningar som används i SKL:s kalkyler. Tabell 4. Prisindex för kommunal verksamhet (PKV) Arbetskraftskostnader* 3,6 3,2 3,3 3,1 3,8 3,3 Övrig förbrukning 0,7 2,1 2,3 2,6 2,6 2,6 Prisförändring 2,7 % 2,8 % 3,0 % 3,0 % 3,4 % 3,1 % *Inklusive förändringar i arbetsgivaravgifter och kvalitetsjustering. Prisförändringen på arbetskraft innevarande år är SKL:s för timlöneökningarna för anställda i kommunerna inklusive kända förändringar av lagstadgade och avtalsenliga avgifter. Bedömningen för kommande år baserar sig på timlöneutvecklingen för hela arbetsmarknaden enligt SKL:s (dock justerad för den statliga lärarlönesatsningen), och beslutade förändringar av arbetsgivaravgifterna. För 2016 och 2017 påverkar lärarlönesatsningen PKV med cirka 0,3 procentenheter per år. Allt högre avsättningar för förmånsbestämda pensioner innebär kraftigt ökade pensionskostnader framöver. Det påverkar även utvecklingen av sociala avgifter, främst 2018 och Det bör dock betonas att denna utveckling är starkt förknippad med de antagande om priser, löner m m som ligger bakom kalkylen. Osäkerheten ökar för varje år framåt. För 2018 och 2020 påverkar det PKV med 0,3 respektive 0,4 procentenheter. Det sker en kontinuerlig ökning av kvaliteten på arbetsinsatsen, bland annat till följd av högre utbildningsnivå, och därmed höjda löner. Vi betraktar denna kvalitetsökning som en volymförändring och inte som en prisförändring, därför justeras timlöneökningarna ned med en uppskattning av kvalitetsökningen. Priset på övrig förbrukning utgörs av en sammanvägning av vår för KPIF-KS, dvs. konsumentprisindex med fast ränta och konstant skatt, och en uppskattad löneandel. Lönekostnader respektive övriga prisförändringar vägs med sina respektive vikter i totalkostnaderna. 6

10 2.6. Välfärdsmiljarderna som aviserades i BP2017 I samband med Budgetpropositionen för 2017 beslutade riksdagen om ett tillskott till kommunsektorn om 10 miljarder fr.o.m för att kommuner och landsting ska ha långsiktiga planeringsförutsättningar. Pengarna till kommunsektorn fördelas dels via det kommunalekonomiska utjämningsanslaget dvs. i kronor per invånare, dels med en fördelningsnyckel där hänsyn tas till antal asylsökande och nyanlända. Av tillskottet som fördelas per invånare erhåller kommunerna 70 procent och landstingen 30 procent. Av det tillskott som fördelas med hänsyn till antal asylsökande och nyanlända får kommunerna 80 procent och landstingen 20 procent. Från år 2021 är tanken att hela tillskottet ska ligga i anslaget för den kommunalekonomiska utjämningen som generellt statsbidrag. OBS! Den del av pengarna som fördelas efter invånarantal, ingår i anslaget för kommunalekonomisk utjämning och därmed även i våra beräkningar av regleringsposten ovan. Den del som fördelas utifrån flyktingvariabler ingår inte i våra beräkningar. Tabell 5. Fördelning av 10 miljarder till välfärden, kommunernas andel Miljoner kronor och kronor per invånare År Totalt, mnkr Generell fördelning, mnkr Generell fördelning, kronor/invånare Modellberäknad fördelning, mnkr Källa: Regeringens skrivelse Preliminär fördelning kommuner och landsting Nya välfärdsmiljarder i BP18 I Budgetpropositionen för 2018 föreslår regeringen att kommuner och landsting tillförs 5 miljarder år 2019 (3,5 till kommuner och 1,5 till landsting) och ytterligare 5 miljarder Detta tillskott görs utöver de redan beslutade välfärdsmiljarderna enligt Budgetpropositionen för Dessa nya tillskott förs till det generella statsbidraget och fördelas således lika i kronor per invånare till kommunerna respektive landstingen. I SKL:s beräkningar av regleringsposten ingår dessa medel och påverkar därmed regleringsposten positivt fr.o.m Se cirkulär 17:46 tabell 6 och 7 nedan Budgetproposition 2018 och höständringsbudgeten för år 2017 (Nedan följer utdrag från cirkulär 17:46 från Sveriges Kommuner och Landsting) Budgetpropositionen syftar till att ange politikens inriktning för perioden Höständringsbudgeten anger förändringar i årets budget. Nedan sammanfattas några av satsningarna: Ökade resurser till välfärden tillförs de generella statsbidragen med 3,5 miljarder 2019 och 7 miljarder från år

11 425 miljoner införs som bidrag till arbete mot långtidsarbetslöshet, via s.k. extratjänster. En miljard riktas till skolområdet för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling år 2018, år 2019 riktas 3,5 miljarder och år 2020 riktas 6 miljarder 500 miljoner riktas som en jämlikhetspeng till skolan år miljoner riktas till socioekonomiskt eftersatta kommuner. Ytterligare 250 miljoner till förstärkt bemanning inom den sociala barn- och ungdomsvården. Stimulansmedel om 350 miljoner införs för att öka motivationen att delta i daglig verksamhet. 300 miljoner satsas för gratis simskola och ytterligare 250 miljoner för avgiftsfria aktiviteter för barn under skollov (200 finns redan i år). Anslaget för krisberedskap höjs med 100 miljoner till kommunerna. Klimatklivet ökas med 800 miljoner år 2018, 1,3 miljarder år 2019 och 2,3 miljarder år Kommunalekonomisk utjämning Tabell 6. Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner Miljoner kronor Totalt enligt cirkulär 16: Tillskott Ökade resurser till välfärden Regleringar enligt finansieringsprincipen Skolstart vid sex års ålder Nyanlända elever i grundskolan Förslag från Skolkommissionen Genomströmning gymnasieskolan (bl.a.) 7,5 8 8,9 Förslag från Skolkostnadsutredningen Offentlighetsprincipen 12,5 Försöksverksamhet med branschskolor Prao i årskurs 8 och Missbruk av spel om pengar Läsa-skriva-räkna-garanti Utveckling nationella prov Betygsättning i moderna språk 8 8 Övriga regleringar Skatteavtalet Sverige Danmark Kompensation sänkt skatt för pensionärer Totalt enligt detta cirkulär

12 Tabell 7. Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner Kronor per invånare Totalt enligt cirkulär 16: Tillskott Ökade resurser till välfärden Regleringar enligt finansieringsprincipen Skolstart vid sex års ålder Nyanlända elever i grundskolan Förslag från Skolkommissionen Genomströmning gymnasieskolan (bl.a.) Förslag från Skolkostnadsutredningen Offentlighetsprincipen 1 Försöksverksamhet med branschskolor 0,1 0,3 0,3 Prao i årskurs 8 och Missbruk av spel om pengar Läsa-skriva-räkna-garanti 4 4 Utveckling nationella prov Betygsättning i moderna språk 1 1 Övriga regleringar Skatteavtalet Sverige Danmark Kompensation sänkt skatt för pensionärer Totalt enligt detta cirkulär Utdebitering Skatteberäkningarna för perioden är baserad på att utdebiteringen kvarstår på 22,24 %, samt att befolkningen ökar med i genomsnitt 90 antal invånare per år under planeringsperioden. 3. Ekonomi- och verksamhetsstyrning Gnosjö kommuns budgetprocess har sin utgångspunkt utifrån den nya föreslagna styrmodellen i vilken budgetprocessen ingår, vilken kommer att beslutas av kommunfullmäktige i januari Styrmodellen innehåller vision, inriktningsmål och verksamhetsmål. Verksamheterna skall sedan ta fram verksamhetsplaner som innehåller aktiviteter för att uppnå verksamhetsmålen samt budgetförslag som anger behoven för att kunna nå målen. Väl förankrade verksamhetsmål i kombination med ekonomiska ramar ger bättre förutsättningar för att förebygga ekonomisk obalans. 9

13 4. Vision och inriktningsmål 4.1. Vision Gnosjö möjligheternas anda 4.2. Inriktningsmål Inriktningsmålen delas in under fyra perspektiv: ekonomi, personal, brukare/invånare och verksamhet Invånare Gnosjö kommun är en attraktiv kommun att bo, verka och vistas i Verksamhet Kommunens verksamheter är effektiva, serviceinriktade och håller en hög kvalitet Personal Kommunens organisation har en god arbetsmiljö där medarbetarnas kompetens och initiativ tas tillvara Ekonomi Våra gemensamma resurser ska hanteras på ett ansvarfullt sätt Verksamhetsmål Invånare har alla invånare i Gnosjö kommun möjligheter till en rik fritid i en hälsosam och hållbar livsmiljö möjliggör Gnosjö kommun stora kulturupplevelser genom gränsöverskridande samarbeten och digital innovation. 3. Gnosjö kommun erbjuder ett företagsklimat i toppklass Verksamhet är Gnosjö Sveriges bästa kommun, med under invånare, på digitalisering är Gnosjö kommun en av länets fem bästa skolkommuner. 3. Gnosjö kommun tar tillvara brukarens självbestämmande och stärker medborgaren till ett tryggt och självständigt liv. 10

14 är Gnosjö kommun bland de 25 % bästa i Sverige på service, tillgänglighet och gott bemötande Personal är Gnosjö kommun en av Sveriges mest attraktiva kommunala arbetsplatser. 2. Alla tillsvidareanställda har den sysselsättningsgrad som de önskar Ekonomi Det är viktigt att det finns en medveten balans mellan finansiella resurser, verksamhetsvolym och kvalitet och att de finansiella målen står för en långsiktig strategi avseende kommunens finansiella utveckling. Det är utifrån det finansiella läget och de finansiella målen som beslutet skall tas om den totala budgetramen inför Gnosjö kommuns ekonomiska resultat uppgår genomsnittligt till minst 2 % av skatteintäkterna och generella statsbidrag år Resultatet för varje enskilt år beslutas i november i samband att budgeten fastställs. Förändringen av eget kapital visar årets resultat. Om årets totala intäkter för kommunen överstiger årets totala kostnader (inkl. avskrivningar och extraordinära kostnader) blir förändringen positiv. I företagsekonomiska termer uttrycks förändringen av eget kapital som vinst eller förlust. 2. Gnosjö kommuns tjänster utförs, senast 2020, på ett effektivt sätt, med en hög nöjdhet till en rimlig kostnad. 3. Alla investeringar, exklusive nybyggnation, finansieras med egna medel 5. God ekonomisk hushållning innebär för Gnosjö kommun Att verksamheten bedrivs effektivt i enlighet med visionen och inriktningsmålen. Att de ekonomiska målen uppnås Finansiella profiler för Gnosjö kommun Finansiella nyckeltal under Resultat före extraordinära poster. En grundläggande förutsättning för att uppnå och vidmakthålla en god ekonomisk hushållning är att balansen mellan löpande intäkter och kostnader är god. Ett mått på balansen mellan de löpande intäkterna och kostnaderna är resultat före extraordinära poster. Detta resultat innehåller alla kommunens löpande kostnader och intäkter och bör i förhållande till verksamhetens bruttokostnader ligga mellan 2 och 3 % över en längre tidsperiod. Detta för att kommunen skall kunna bibehålla sin kort- och långsiktiga handlingsberedskap. För expansiva kommuner med stora investeringsbehov bör resultatet i de flesta fall ligga mellan 3 % och 5 % om 11

15 kommunens finansiella handlingsutrymme skall bibehållas. För kommuner med befolkningsminskning kan det räcka med ett resultat mellan 1 % och 2 %. Gnosjö redovisade under 2014 ett resultat före extraordinära poster i förhållande till verksamhetens bruttokostnader på -0,9 %. Det förbättrades något till -0,6 % under 2015, för att 2016 förbättras ytterligare och uppgå till 2,1 %. För kommunerna i länet uppgick motsvarande genomsnittligt resultat till 0,9 % under Under 2015 stärktes det till 1,3 %, för att 2016 förbättras till 3,0 %. Slutsatsen är att Gnosjö uppvisade en starkare resultatutveckling mellan 2014 och 2016 men ett svagare resultat under 2016 jämfört med snittet i länet. Gnosjös resultat på 2,1 % under 2016 kan anses som tillfredställande god ekonomisk hushållning ur ett resultatperspektiv. En viktig förklaring till den goda resultatförbättringen under 2015 och 2016 var att kommunerna hade ett antaljämförelsestörande poster i form av tillfälliga engångsintäkter som: återbetalning från AFA Försäkring och en kraftig ökning av riktade statsbidrag, främst kostnadsersättning för flyktingar, bemanning inom äldreomsorgen, höjda lärarlöner och satsning på elever på lågstadiet. Dessa intäkter fick kommunerna inte under 2014, vilket till viss del förklarar den goda resultatutvecklingen under perioden. Utan dessa poster hade resultatnivå legat lägre under perioden. Gnosjö redovisade under 2016 det nionde starkaste resultatet i länet. Detta innebar en 3:a i den finansiella profilen. Detta var en förbättring jämfört med 2014 och 2015, då kommunen fick en 2:a respektive en 1:a. Gnosjö redovisade under de tre senaste åren mellan 2014 till 2016 ett genomsnittligt resultat per år i förhållande till verksamhetens bruttokostnader på 0,2 %, vilket är inte kan anses vara god ekonomisk hushållning. Snittet i länet uppgick till 1,7 %. Gnosjös genomsnittliga resultat under de tre senaste åren på 0,2 % gav en 1:a i profilen under 2016, vilket var samma utfall som under

16 5.2. Resultat med Gnosjö har under flera år legat långt ifrån en god ekonomisk hushållning ur ett resultatperspektiv. Detta förbättrades 2016 då resultatet hamnade över målet med god marginal, 2,8 % av skatteintäkterna. Prognosen i delårsrapporten 2017 visar ett resultat på 8,5 mkr, vilket motsvarar 1,5 % av skatteintäkterna. 13

17 Mkr Mkr Resultat med Resultat 14,6 12,9 1,8 7,1-5,4-3,5 14,7 8,5 11,3 11,6 11,9 Finansiellt mål 9,0 9,0 9,0 9,4 9,7 10,0 10,5 11,0 11,3 11,6 12,0 I diagrammet ovan visas det finansiella målet 2 % av skatteintäkterna med den röda linjen och resultatet för och för ,0 600,0 500,0 Skatt/nettokostnadsutveckling 400,0 300,0 200,0 100,0 0, Skatteintäkt 448,3 449,5 448,0 469,0 484,1 502,1 525,4 549,3 566,4 582,2 597,7 Nettokostn 431,4 434,6 443,9 460,9 488,7 505,0 510,2 540,5 553,3 570,5 588,3 I diagrammet kan utläsas att skatteintäkterna är högre än nettokostnaderna under samtliga år utom 2014 och Det är dock bara 2010, 2011och 2016 som kommunen når målet gällande en förändring av eget kapital som uppgår till minst 2 % av skatteintäkterna. Ytterligare strukturella sparåtgärder behöver vidtas om kommunens ekonomi skall blir stabil framöver. Även om omvärlden är osäker och svårförutsägbar vilket innebär att mycket kan hända, både positivt och 14

18 Mkr negativt så måste man ändå utgå ifrån att det inte kommer att bli några drastiska ökningar av skatteintäkterna däremot är nog risken större för en sämre skatteutveckling om det inte blir större stabilitet i omvärldsekonomin. För kommunens framtid behövs tydliga åtgärder som långsiktigt förbättrar ekonomin och gör att kraft istället kan läggas på utvecklings- och framtidsfrågor Investeringsnivån I relation till det finansiella målet att resultatet under planperioden uppgår genomsnittligt till minst 2 % av skatteintäkter och generella statsbidrag, vilket för 2018 innebär ett resultat på tkr, måste investeringsnivån anpassas till ett genomsnitt av avskrivningar och resultat på maximalt 33,4 mnkr/år. En högre nivå innebär på sikt att en större del av skatteintäkterna går till finansiella kostnader och en mindre del till verksamhetskostnader. Nettoinvesteringar prog 2018 prog 2019 prog 2020 prog Nettoinvesteringar 23,8 29,2 31,2 53,1 25,4 35,8 32,1 45,4 49,9 42,9 33,6 Genomsn avskr+res 33,4 33,4 33,4 33,4 33,4 33,4 33,4 33,4 33,4 33,4 33,4 Avskrivn+resultat 39,6 35,6 25,6 33,0 20,7 23,6 43,6 37,4 41,2 43,4 45, Låneskulden Det finns ett lånebehov under Förutsättningen att kunna minska låneskulden är beroende av att målen hålls för driftresultat, samt att investeringarna inte överstiger 33,4 mnkr i genomsnitt under tidsperioden. 15

19 Mkr Låneskuld 120,0 100,0 80,0 60,0 40,0 20,0 0, Låneskuld 73,0 63,0 60,3 80,4 80,5 100,8 102,0 102,0 102,0 102,0 102, Soliditet inklusive pensionsavsättningar och löneskatt inom linjen Soliditeten beskriver hur stor del av kommunens totala tillgångar som har finansierats med Eget Kapital, eller hur stor del av investeringarna som har finansierats med sparade medel. 29% 28% 27% 26% 25% 24% 23% 22% 21% Soliditet inkl. pensionsavsättningar och löneskatt Soliditet Finansiellt mål Målet är att Soliditeten inte ska vara lägre än 25 %. Detta mål uppnås för perioden enligt en med undantag för En förutsättning för att målet uppnås är att resultatet som ett 16

20 genomsnitt för åren uppgår till minst 2 % av skatteintäkterna, samt att investeringsnivån som genomsnitt inte ligger över 33,4 mnkr under denna period. 6. Risk 6.1. Ränterisk Med ränterisk avses risken för förändringar i räntenivån. Om lånestocken består av en allt för stor del rörliga lån är ränterisken större vid ränteförändringar. Utav kommunens lån 2017 ligger 65 % av det totala lånebeloppet 99,8 mkr hos Kommuninvest med en rörlig ränta. Räntan har under en lång period varit låg, vilket är positivt för kommunen. Den låga räntenivån förväntas vara fortsatt låg under Tidsplanen för när lånen skall slutbetalas läggs ut över tiden för att lånen inte skall förfalla samtidigt och för att kommunen därmed inte skall utsättas för risken att drabbas av en hög ränta för en stor del av lånen. Denna risk fördelas nu på fler år. För 2017 är andelen samtliga lån med kreditförfall om 0-1 år 15 %. Eftersom en på ränteutvecklingen är gynnsam bedöms risken som liten att lånen omsätts till en hög ränta. Den genomsnittsliga räntan har minskat. Gnosjö kommun har ökat andelen lån med rörlig ränta under 2016, eftersom ränteläget medför minusränta, vilket innebär att vi får pengar istället för att betala Finansiell risk I och med att kommunen har en stabil lånenivå som inte ökar markant, samt att möjligheten finns att utnyttja checkkrediten är den finansiella risken mycket låg Borgensåtagande Kommunen har ett borgensåtagande till Fastighetsbolaget Järnbäraren AB som fr. o m 2009 var utformat som borgensram på maximalt 165 mkr. Ett tilläggsbeslut togs 2011 på ytterligare 24,7 mkr som avsåg byggnation Humleåsen. Dessa beslut har ersatts med ett nytt på den sammanlagda summan 189,7 mnkr. Ytterligare utökning av borgen har skett under 2017 till 261,0 mkr. Kommunen har ett borgensåtagande för Stiftelsen Isabergstoppen på 6,0 mnkr som beslutades Det har minskat och är 2017 på 2,5 mkr. Kommunen har ett borgensåtagande för Kamratstödet på 300 tkr. Det totala borgensåtagandet 2017 är 263,8 mnkr Pensionsåtagande Pensionskostnaden beräknas öka från 30,4 mnkr år 2017 till 36,7 mnkr år Den totala pensionsskulden beräknas till 184,9 mnkr år

21 Antal 6.5. Befolkningsförändring Då de i budgeten ingående skatteintäkterna har beräknats förutsätts att invånarantalet under perioden fortsätter att öka. Det har skett en ökning med cirka 100 personer från 2016 till Gnosjö har satt ett mål i Översiktsplanen 2015 att arbeta för en befolkningsökning så att invånarantalet uppgår till år Detta innebär en ökning med 641 invånare, vilket utgör en ökning med 80 invånare per år i genomsnitt under de kommande åtta åren Antal invånare 31/ Ant inv 31/ Budgetarbetet Respektive förvaltning har erhållit ekonomiska ramar samt utarbetat verksamhetsmål kopplade till kommunfullmäktiges inriktningsmål. Genom inriktningsmålen visar Kommunfullmäktige åt vilket håll verksamheten skall styras inom de ramar som är tillgängliga Driftbudget Förändrad ram år 2018 i förhållande till 2017 års budget (löneökningar ingår) 18

22 Ram 2017 enl beslut KF nov Ram 2018 enl förslag till beslut KF nov Justering av ram Ny ram för 2018 Kommunledningsförv altningen Teknik o fritidsförvaltn Samhällsbyggn nämnd Kultur-o utbildn.utskott Socialutskott Summa Långtidsplan 8.1. Driftförändringar Budgetförslag - Verksamhetsbehov Drift De verksamhetsbehov som inkommer från kommunens olika verksamheter behandlas i budgetberedningen. Där görs en prioritering av de behov som bedöms mest angeläget att satsa på under det närmast kommande året och därpå följande två år. 19

23 Äskning Beviljas Äskning Äskning Avdeln./nämnd Benämning År År Kommunledningsförvaltningen Valnämnden 50 Ny dataskyddsförordning E-arkiv 150 Utveckling Intranät 75 Systemstöd kvalitetsarbete God man ensamkommande barn Utbildningar inom HR IT-investeringar, Budgetfinansierad Utveckling av ekonomisystemet Kultur- & utb.utsk. Drift av tre förskoleavd Kocktjänst 450 Utökad undervisning i matematik en tjänst 550 Datorer 7-9, Ipads 1-6 till elever o personal IT-pedagogisk support IKT tjänster Göra lärarlönelyftet permanent Specialpedagog 620 Lärare i svenska som andra språk 550 Kurator 20% 100 Skolsköterska 50% 285 Lärare i svenska som andra språk Kapitalkostnader Teknik- & Kapitalkostnad Fritid fritidsförvaltningen Kapitalkostnad Teknik Samhällsbyggn.n. Bostadsanpassning Ekologkomptens 50% tjänst Socialutskottet Driftkostn 4 gruppbostäder o 6 serv lgh Utökad korttidsvård 3,5 tjänster Bostäder för personer i missbruk Administratörtjänst 450 Utvecklingsledare 700 Hyra Hamngården 655 Intäktsbortfall pga fastställda taxor Missbruksvård på hemmaplan Total Total

24 Mkr 9. Investeringar Nettoinvesteringar 23,8 29,2 31,2 53,1 25,4 35,8 32,1 45,4 49,9 42,9 33,6 Genomsnitt avskrivn+resultat Nettoinvesteringar 33,4 33,4 33,4 33,4 33,4 33,4 33,4 33,4 33,4 33,4 33,4 Avskrivn+resultat 39,6 35,6 25,6 33,0 20,7 23,6 43,6 37,4 41,2 Specifikation av nettoinvesteringar (tkr) Nämnd Budget 2017 Budget 2018 Budget 2019 Budget 2020 Kommunledningsförvaltningen Kultur - & utbildningsutskott Teknik- & fritidsförvaltning Samhällsbyggnadsnämnd Socialutskott Nettoinvesteringar Budgetförslag - Verksamhetsbehov Investeringar 21

25 Avdeln./nämnd Benämning År År Kommunledningsförvaltningen Kultur- & utb.utsk. Äskning Beviljat Äskning Äskning Samhällsutveckling Attraktivare Gnosjö & Hillerstorp Systemstöd kvalitetsarbete Utveckling av utdatasystemet Qlikview Utveckling av personalsystemet Heroma IT-investeringar, Resultatenhet IT-investeringar, Budgetfinansierad Utveckling av ekonomisystemet Kommunhus inventarier Upprustning av kök Utrustning till bibliotek Hillerstorp 100 Investeringsram Kultur-Konstink/uppfräschn & upprustn Teknik- & fritidsförvaltningen Markköp Markberedning Tomt- & markförsäljning Kompletterande arbeten Asfaltering GC-vägar GC-väg Hestra Parkering kommunhuset 900 Om- & utbyggnad gatljus Trafiksäkerhetshöjande åtgärder Landskapsförskönande åtgärder Fritidsverksamhet, investeringsram Utegym 250 Ljussättning bassäng 300 Rehabbassäng VA-ledningar förnyelse VA-utbyggnad Nissafors bruk VA-utbyggnad Käringagärde VA-utbyggnad samt gata Sjöbovägen

26 VA-ledningar förnyelse VA-utbyggnad Nissafors bruk VA-utbyggnad Käringagärde VA-utbyggnad samt gata Sjöbovägen Arbetsmiljöåtgärder VA Överföringsledning Marås-Gnosjö ren.v VA-verk Reningsverk Gnosjö biobädd/inloppsdel Reningsverk Hillerstorp Centrifug Avfallshantering Utjämningsmagasin för dagvatten Maskiner & fordon Mätverksamhet Vägföreningarna - Beläggning Utvändiga ytor Fastighetsförvaltningen, underhåll Energiinvesteringar Div ombyggnader Demenscenter Hillerstorp Trygghetsboende Hamngården Samhällsbyggn.n. Ärendehanteringssystem Ev.nytt dataprogram Socialutskottet Inventarier till ev ny gruppbostad Ledningssystem 200 Nytt verksamhetssystem Möbler mm Total Totalt beviljat VA kollektivet Exkl VA kollektivet

27 10. Resultatbudget Budget Budget Budget Budget Budgetår Verksamhetens nettoramar Utbetalda pensioner Kompl.pensioner (KP) Pensionsskuldsförändring Kapitalkostnader som är med i ram Avskrivningar Verksamhetens nettokostnad Skatteintäkter Finansiella intäkter Finansiella kostnader Pensionsskuldsränta Skatte- och finansiella intäkter Förändring av Eget Kapital Finansieringsbudget Budgetår Den löpande verksamheten Årets resultat Justering för av- o nedskrivningar Justering för övr ej likvidpåv poster Ökning/minskning kortfr fordringar Ökning/minskning av förråd Ökning/minskning kortfr skulder Medel från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Inköp av materiella anläggningstillgångar Medel från investeringsverksamheten Finansieringsverksamhet Nyupptagna lån, ökning av avsättningar Amortering av skuld, minskning av avsättningar Ökning av långfristiga fordringar Minskning av långfristiga fordringar Medel från finansieringsverksamheten Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut Förändring av likvida medel

28 11. Balansbudget Enl bokslut Prognos Budget Budget Budget Budgetår TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Förråd och lager Kortfristiga fordringar Likvida medel Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar SKULDER O EGET KAPITAL Eget Kapital Eget Kapital vid årets början Årets resultat Summa Eget Kapital Avsättningar Pensionsavsättningar Övriga avsättningar Summa avsättningar Skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa skulder Summa skulder och Eget Kapital

29 Mkr 12. Avslutande kommentar Resultat med Resultat 14,6 12,9 1,8 7,1-5,4-3,5 14,7 8,5 11,3 11,6 11,9 Finansiellt mål 9,0 9,0 9,0 9,4 9,7 10,0 10,5 11,0 11,3 11,6 12,0 Gnosjö har under flera år legat långt ifrån en god ekonomisk hushållning ur ett resultatperspektiv. Detta förbättrades 2016 då resultatet hamnade över målet med god marginal, 2,8 % av skatteintäkterna. Prognosen i delårsrapporten 2017 visar ett resultat på 8,5 mkr, vilket motsvarar 1,5 % av skatteintäkterna. Det kommer att krävas effektiviseringar av verksamheterna för att kunna nå målet 2 % av skatteintäkterna i fortsättningen. En fördel för Gnosjö är att kommunens långsiktiga handlingsförmåga i form av soliditet fortfarande är relativt stark, trots en lägre resultatnivå under de senaste åren. Kommunen måste dock förbättra sitt resultat i framtiden för att soliditeten skall bibehållas och ge en trygghet för att möta lågkonjunkturer, befolkningsförändringar och investeringstoppar i framtiden. Detta måste finansieras och en viktig grundpelare är då att redovisa ett resultat som finansierar merparten av investeringarna för att slippa öka skuldsättningen alltför kraftigt i kommunen. Då kommer framtida generationer inte tvingas finansiera vad tidigare generationer har konsumerat, utan kan få använda sina skatteintäkter fullt ut för egen konsumtion. 26