Krav på biogas och el som drivmedel i upphandling av kollektivtrafik i Eskilstuna kommun (TUPP 07)

Transkript

1 Kommunstyrelsen Kommunledningskontoret Miljö och samhällsbyggnad KSKF/2018:234 Kristina Nyström (12) Kommunstyrelsen Krav på biogas och el som drivmedel i upphandling av kollektivtrafik i Eskilstuna kommun (TUPP 07) Förslag till beslut 1. I upphandingen av allmän kollektivtrafik Tupp 07, ska särskilda krav på drivmedel ställas. Kraven ska innebära att busstrafiken ska drivas på el respektive fysisk biogas på minst samma nivå som Övrig busstrafik ska drivas med 100 procent förnybart drivemedel. 2. Av upphandlingsunderlaget ska framgå att vid utbyte av dieselbussar under avtalstiden ska de, i samråd med kommunen, ersättas med biogas- eller elbussar, med målet att samtliga bussar ska drivas med biogas eller el. 3. Upphandlingen bör utformas så att man vid anbudsutvärdering kan jämföra anbudspriser för olika kravnivåer på el- och biogas. 4. Om en utvärderingsmodell, som innebär att anbud med olika drivmedelsalternativ prismässigt ska jämföras med varandra, används ska anbudspriserna först viktas för att spegla estimerad prisökning på biodiesel samt kommunens värdering av biogasens och mervärden. 5. Krav ska ställas på att el för bussdriften ska vara produktionsspecificerad som 100 procent från förnybar källa. Sammanfattning Södermanlands Kollektivtrafikmyndighet, som för kommunens räkning utför upphandlingen av kollektivtrafiken, behöver besked om vilka krav kommunen vill ställa gällande drivmedel i kommande kollektivtrafikupphandling. Stadsbussarna i Eskilstuna har sedan 2003 drivits med biogas och sedan 2016 även med el, medan landsbygdsbussarna går på biodiesel. Kommunen har som mål att biogasanvändningen i kollektivtrafiken till 2020 minst ska motsvara nivån för Introduktionen av el i stadstrafiken innebär att biogas bör användas mer i landsbygdstrafiken. Den av kommunstyrelsen tillsatta biogasutredningen har i en delrapport dragit slutsatserna att det är av stor strategisk vikt att

2 Eskilstuna kommun (12) biogasanvändningen i busstrafiken kvarstår och har dessutom rekommenderat kommunen att ha höjda ambitioner vad gäller biogasanvändningen i kollektivtrafiken. Eskilstuna kommuns främsta motiv till att ställa krav på biogas och el är att: - Biogas och el är viktiga drivmedel för att klara mål om fossilbränsleoberoende fordonsflotta och klimatneutral fordonsflotta till För kommunens del är det mycket strategiskt att bibehålla en marknad för biogas, eftersom biogasen tillverkas av en restprodukt från vattenrening, och avfallshanteringen. Biogasen kan i ett längre perspektiv spela en viktig roll i omställningen till en fossiloberoende och cirkulär ekonomi. - Övergången till eldrift innebär kraftiga reduktioner av både buller, emissioner och energiförbrukning. - Både el och biogas har förutsättningar för stabil och ökande tillgång, vilket minskar bränsleprisrisken för kommunen. Detta är extra viktigt mot bakgrunden att tillgång på ren biodiesel kommer att begränsas kraftigt, med stigande priser som följd. Detta som en följd av ökad efterfrågan och högre krav på hållbarhet, som är en följd av nya förordningar samt EU-beslut. - Kommunen har även lagstadgat uppdrag att i sin planering främja hushållningen med energi samt verka för en säker och tillräcklig energitillförsel (Lag (1977:439) om kommunal energiplanering 1), vilket ett strategiskt arbete med att främja biogasteknik bidrar till. Ärendebeskrivning Bakgrund Eskilstuna kommun har sedan 2003 ställt krav på att stadsbussarna i kommunen ska drivas med biogas. Antalet biogasbussar har sedan successivt ökat genom att dieselbussar som ändå skulle bytas på grund av ålder har ersatts av biogasbussar beslutades att även resterande dieselbussar i stadstrafik skulle ersättas av biogasbussar. Från och med 2016 har kommunen, kollektivtrafikmyndigheten och bussleverantören i samråd även infört elbussar i stadstrafiken, genom att några gasbussar bytts mot elbussar. I dagsläget består bussflottan för Eskilstunas kollektivtrafik av 42 biogasbussar, 12 elbussar och 26 dieselbussar. Dieselbussarna används enbart i landsbygdstrafik och tankas med biodiesel (RME) I övriga länet används i stort sett enbart biodiesel (HVO). Kommunens mål och direktiv till bolagen I Eskilstuna kommuns Klimatplan finns mål om att produktionen av biogas ska öka så att kommunen är självförsörjande senast år 2020, samt att biogasproduktionen minst ska motsvara 2016 års användning.

3 Eskilstuna kommun (12) Utifrån detta har Kommunföretag och Eskilstuna Energi och Miljö fått i uppdrag att utreda de framtida förutsättningarna för ökad produktion och marknadsavsättning av biogas samt ta fram en biogasstrategi. Av uppdraget framgår också att separerad rötning av matavfall ska eftersträvas om en ny anläggning byggs. Biogasstrategi och biogasgruppens rekommendationer Utifrån mål och direktiv om ökad produktion av biogas har en koncernövergripande biogasutredning tillsatts. Utredningsarbetet sker i en arbetsgrupp bestående av politiker med deltagande av tjänstemän. Genom dialog med experter, representanter för näringsliv och andra myndigheter bildar sig gruppen en uppfattning om biogasens framtida markandsroll och produktionsvillkor för biogas. Arbetet är inte slutrapporterat, men i en delrapport redovisar gruppen följande slutsatser av sitt arbete: - Om upphandlingen av busstrafiken resulterar i annat bränsle än biogas äventyras gjorda investeringar för nuvarande biogasproduktion. Leveransen till bussarna ger den ekonomiska bas för verksamheten som krävs. - En inriktning som innebär fler biogasbussar i kollektivtrafiken än dagens nivåer, ger förutsättningar för det fortsatta arbetet att nå ägardirektivets mål om ökad biogasproduktion och separat rötning av matavfall i en ny anläggning. Ökad produktion är en försättning för ekonomisk bärkraft för en ny anläggning i egen eller annans regi. På kort sikt skulle detta innebära att kompletterade inköp måste ske av gas. Tillgången till biogas till acceptabelt pris bedöms för närvarande som god. Biogasgruppen ger rekommendationen att ansvarigt politiskt organ beslutar att inriktningen vid upphandling av busstrafik från år 2020 ska vara med bränslet biogas förutom de idag 12 eldrivna centrumbussarna. Biogasgruppens rekommendation är även att förfrågningsunderlag för upphandling av busstrafik bör innefatta olika tekniska lösningar och bränslen för fossilfria transporter; el-, biodiesel- och biogasdrift. Upphandling Södermanlands kollektivtrafikmyndighet har det övergripande ansvaret för länets kollektivtrafik och ansvarar för upphandling av trafikföretag för att utföra transporterna. Direktionen för kollektivtrafikmyndigheten har tagit ett inriktningsbeslut om att upphandlingarna ska följa branschens rekommendationer vad gäller miljökrav på fordon, men att det ska finnas möjlighet till att anpassa olika kravnivåer med hänsyn till särskilda förutsättningar i respektive upphandling. För samtlig busstrafik i den aktuella upphandling är det Eskilstuna kommun som har det ekonomiska ansvaret och också rådighet över de krav som ställs i upphandlingen.

4 Eskilstuna kommun (12) Nuvarande avtal löper ut 31 december 2020 och arbetet med upphandling av ny leverantör har startat. Om inte Eskilstuna kommun ger SKTM direktiv att ställa specifika drivmedelskrav kommer man i upphandlingen ställa funktionskravet att drivmedlet ska vara fossilfritt/förnyelsebart, vilket ger leverantören frihet att välja drivmedelsteknik. Erfarenhet från andra upphandlingar visar att ett sådant krav leder till att leverantören erbjuder dieselbussar som kan köra på biodiesel. För att säkerställa att upphandlingen resulterar en drivmedelsmix som ligger i linje med kommunens strategi och som, ur ett koncernperspektiv är ekonomiskt fördelaktigt, måste kommunen ställa särskilda krav. I förslaget till beslut anges Eskilstuna kommuns viljeinriktning, som ska vara underlag för de krav, utvärderingsprinciper och avtalsvillkor SKTM formulerar vad gäller drivemedel i upphandlingen. Kraven är utformade för att vara tydliga i sin viljeinriktning, så att de ger underlag för investeringsbeslut hos bussleverantör och för gasproducent. Samtidigt behöver det finnas en flexibilitet i kraven, som gör att de inte blir onödigt kostnadsdrivande. Övergången till fler biogas- och elbussar kan med fördel ske i samband med utbyte av äldre dieselbussar. I de förslagna beslutspunkterna uttrycks också ett önskemål om att utforma upphandlingen så att man kan jämföra anbudspriser utifrån krav på högre andel eleller biogasbussar jämfört med dagens nivå. Eskilstuna kommun anger också att om det i utvärderingen blir aktuellt att prismässigt jämföra anbud med olika drivmedelsalternativ ska anbudspriserna först viktas för att spegla estimerad prisökning på biodiesel samt kommunens värdering av biogasens och mervärden. Det finns inte lagliga möjligheter att ställa krav på att biogasen ska köpas av en specifik leverantör, och sådana krav kommer inte att ställas. Motiv till krav på viss andel biogas och el Argumenten för biogas är många och tekniken ses som ett viktigt steg på vägen i övergången från en fossilberoende och cirkulär ekonomi. Biogasen medför att man samtidigt behandlar avfall och producerar fossilfritt bränsle. I processen bildas också biogödsel som kan återföras som näring på åkermark, om det uppfyller kvalitetskrav gällande renhet. Många pekar också på fördelen med att ha en inhemskt producerat bränsle, istället för att vara beroende av biodiesel som till stor del importeras, eller tillverkas av importerade råvaror. Det finns en stabil nationell politisk enighet om biogasens roll den framtida bränslemixen. El som drivmedel har stora fördelar framförallt genom minskat buller och låga utsläpp. Elbussar är också relativt billiga i drift, tack vare inhemsta och utländska subventioner. Nackdelen är beroendet av laddinfrastruktur, eller kortare räckvidden, och elbussar har hittills främst passat i stadstrafiken. En annan nackdel är att den snabba teknikutvecklingen ger hög restvärdesrisk.

5 Eskilstuna kommun (12) Ytterligare ett motiv till att undvika att bli beroende av biodiesel i kollektivtrafiken är det osäkra läget gällande tillgången på biodiesel. Nationella åtgärder för att minska trafikens klimatpåverkan innebär ökad efterfråga på biodiesel för låginblandning i all fossil diesel. Samtidigt införs hårdare krav på att biodieseln ska vara tillverkad på ett hållbart sätt, som inte medverkar till skövling av regnskog. Även på EU-nivå har beslut fattats i syfte att uppnå hållbarare bränsleproduktion och trafik, som i praktiken innebär begränsningar i tillgången på biodisel. Sammantaget kommer detta enligt flertalet bedömare att innebära kraftigt ökade priser och till och med att det ej går att få tag på ren biodiesel under ett antal år framöver. Konsekvenser ur koncernperspektiv I beskrivningen av konskevenser har vi utgått från tre scenarier: - Inga krav ställs, upphandlingen resulterar i dieselbussar. - Krav ställs som innebär dagens nivå vad gäller el- och biogasbussar, med en successiv ökning. - Tillkommande konsekvenser av att ny rötkammare byggs i Eskilstuna. Beskrivningen är inte fullständig, utan ska mer ses som en beskrivning av risker och möjligheter med respektive scenarier. Inga krav ställs bussflottan består av dieselbussar - Kollektivtrafiken skulle bli billigare än idag, eftersom dieselbussar är billigare i drift än de gasbussar som finns i nuvarande avtal (se Exempel 1 nedan). - Planerad investering i befintlig biogasanläggning, samt ytterligare ett tankställe kan ändå genomföras, men det ekonomiska värdet på investeringen minskar betydligt. Även investeringar i t.ex. mottagningsanläggning för flytande biogas förlorar sitt värde. - Produktionen av gas från avloppsslammet kan i detta scenario täcka den lokala marknadsefterfrågan så ägardirektiven uppfylls. - Klimatplanens mål uppfylls ej. - Försäljningsvolymen för EEM minskar med cirka två tredjedelar då biogasanvändningen i busstrafiken försvinner. EEMs kapitalkostnader för gasproduktionen måste tas ut på en mindre försäljningsvolym, vilket leder till högre kostnader för biogas vid den publika pumpen. Ev. produktionsstöd för biogas, som har aviserats av regeringen, kan motverka utvecklingen, men det är oklart i vilken grad. - Högre pris ger lägre efterfrågan, samt högre kostnader för kommunens övriga verksamheter. Kommunens bilflotta består till drygt 60 procent av biogasbilar.

6 Eskilstuna kommun (12) - Om även underlaget vid den publika pumpen skulle vika, till följd av prisökning, skulle alternativ användning för gasen behöva sökas. Detta medför nya investeringar, men betydligt lägre lönsamhet och miljönytta. - I värsta fall kommer gasen att facklas bort. Krav ställs på biogas och el - Eftersom krav inte kan ställas på att biogasen ska köpas av EEM behöver prisnivån för biogasen ses över för att vara konkurrenskraftig. Ökade volymer gas ger dock EEM bättre förutsättningar att hålla konkurrenskraftiga priser. - Kollektivtrafiken har goda förutsättningar att bli lika dyr eller till och med något billigare än idag. Kommunen har inget restvärdesansvar för befintliga gasbussar. Dessutom är de flesta bussar i nuvarande avtal gamla, och kommer ändå att behöva bytas ut. Ersätts dessa av nya gasbussar, som är betydligt billigare i drift än gamla (se Exempel 3 nedan) borde det innebära lägre priser. Exakt hur fordonsflottans sammansättning kommer att se ut beror på befintliga fordonsflottor hos bussleverantörerna. Kostnadseffekten beror också på vilket pris EEM tar ut för biogasen. - Investeringar i depån, eller annan infrastruktur för tankning/laddning kommer på sikt att krävas. För elbussar ligger man redan idag nära en sådan gräns medan det är mer oklart när den inträffar för biogasbussarna. - Med planerade investeringar i produktionsanläggningen och nytt tankställe kommer den totala efterfrågan att överstiga den lokala produktionen med 1,2 miljoner ton. - I takt med att dieselbussar byts mot biogas kommer förutsättningarna för lokal produktion förbättras. Beslut om en femte rötkammare kan tas när marknadsförutsättningar finns. - Högre produktion i befintlig anläggning, genom inblandning av matavfall, medför att kvittblivningsproblemet för slammet blir större. Nuvarande lösning, att använda det för sluttäckning av deponi, får kortare livslängd. - Högre produktion i befintlig anläggning medför också större belastning på avloppsreningsverket, vilket kan leda till åtgärdskrav utifrån gällande miljötillstånd. När förutsättningarna finns för ytterligare en biogasanläggning med separat rötning av biogas: - Mindre slam kommer att produceras i befintlig anläggning och kvittblivningsproblemet som slammet innebär minskar. - Mindre produktion i befintlig anläggning medför mindre belastning på reningsverket och lättare att klara utsläppsnivåer i miljötillstånd.

7 Eskilstuna kommun (12) - Kommunen sparar ungefär 4 miljoner kronor per år i att låta annan kommun behandla matavfallet. - Mer jobb skapas lokalt. - På sikt kan även annat biologiskt avfall behandlas i biogasanläggningen, till exempel jordbruksrester, vilket förbättrar lönsamheten hos dessa aktörer. - Med separat rötning av matavfallet fås en biogödsel som kan återföras till jordbruket, lokalt i Eskilstuna vilket gynnar lokala jordbrukare. I dag sprids detta i annan kommun. Ökad användning av biogas och el i kollektivtrafiken medför även andra samhällsekonomiska vinster, och för biogas även lokalekonomiska, vinster. Dessa är dock svåra att på ett enkelt sätt kvantifiera och redovisas inte här. Förutsättningar i kostnadsjämförelse för biogasbussar För att få en uppfattning om de ekonomiska effekterna av att ställa utökade krav på biogas i bussflottan har tre olika jämförelser av livscykelkostnader för olika typbussar genomförts. Kostnadsjämförelsen inbegriper hela kostnadsbilden för kommunen, inklusive prisrisken för bränslekostnader. Sett enbart till kostnaderna för kollektivtrafiken har krav på biogas tidigare förknippats med högre kostnader jämfört med diesel. Detta har framförallt berott på lägre energieffektivitet i gasmotorerna. Mycket har dock hänt i utvecklingen av gasmotorer, och de mest nyutvecklade har en energieffektivitet väl i nivå med moderna dieselbussar. De flesta gasbussar i drift i Eskilstunas stadstrafik i dag är gamla. Vid en bedömning av kostnadseffekter av krav i den nya upphandlingen är det mer relevant att utgå ifrån en mer modern gasbuss-flotta. En annan faktor som påverkat ekonomin är priset på biogasen. Dagens pris speglar en situation med en relativt småskalig produktion av biogas i Eskilstuna. Vid större produktionsvolymer finns förutsättningar för ett mer konkurrenskraftigt pris. Jämförelsen mellan biodiesel och biogas har därför gjorts utifrån ett teoretiskt kalkylpris som lämnats av Eskilstuna Energi och miljö under antagande om att alla bussar utom de 12 elbussarna går på biogas. Priset på biodiesel beräknas däremot öka med i snitt 7 procent per år medan priset på biogas ökar med 3 procent per år. 1 En tredje faktor som påverkar kostnadsbilden för biogasbussar är ett dyrare inköpspris. Restvärdesskillnaden jämfört med en dieselbuss är satt till noll, det vill säga trots ett dyrare inköpspris beräknas restvärder efter 10 år vara detsamma som en dieselbuss. Detta kan anses vara ett moderat antagande. Resultat av kostnadsjämförelse 1 Det finns inga prognoser för vad den osäkra framtiden för biodiesel kommer att innebära för priser för den närmaste tiden. Antagandet om 7 % prisökning har stämts av med expert på Energimyndigheten, som menar att priset kan stiga mer på kort sikt, men med stor osäkerhet om vad som händer på längre sikt.

8 Eskilstuna kommun (12) En jämförelse utifrån gjorda antaganden visar att: - En genomsnittlig biogasbuss är dyrare än en genomsnittlig dieselbuss. Detta innebär att om upphandlingen resulterar i en bussflotta med genomgående äldre biogasbussar kommer det innebära högre kostnader för kollektivtrafiken jämfört med om inga sådana krav ställs. Denna jämförelse kan sägas visa hur det ser ut idag. (se exempel 1 nedan). - En modern gasbuss i region/landsbygdstrafik är betydligt billigare än en äldre biogasbuss i stadstrafik. Denna jämförelse illustrerar att fortsatt krav på biogas motsvarande dagens nivå kan resultera i lägre kostnader än idag, genom förnyelse av biogasbussflottan och överflyttning av gasbussarna till landsbygdstrafik (se exempel 3 nedan). - En modern gasbuss i regiontrafik har potential att vara prisneutral i drift jämfört en dieselbuss över en period på 10 år. Högre kapitalkostnader balanseras upp av lägre bränslekostnader. I räkneexemplet har dock lägre bränslepriser antagit än dagens nivå. Vid ett pris på dagens nivå så är gasbussen dyrare. Om det är EEM som leverarar gasen så är kostnadseffekten neutral ur ett koncernperspektiv. Denna jämförelse är den mest relevanta när det gäller ökad ambition när det gäller biogas, eftersom det speglar kostnadseffekten av att köpa in en ny biogasbuss istället för en dieselbuss. Eskilstuna Energi och miljö bedömer att det inte finns tekniska hinder i nuvarande bussdepå att utöka tankkapaciteten till 68 biogasbussar. Kostnader för utökad tankningskapacitet i bussdepån är dock inte inräknade i ovanstående jämförelse.

9 Eskilstuna kommun (12) Kostnadsbilden för biogas i kollektivtrafiken varför skiljer det mellan regioner? Utförd av 2050 på uppdrag av Västra Götalandsregionen, december FRIDA 42 PREEM maj Prisuppgift från EEM maj Svenska Petroleum och Biodrivmedel Institutet. Prognosen är avstämd med Energimyndigheten maj Information från Scania, mars Sammanställning: Gasfordons energieffektivitet, Energigas Sverige 2013

10 Eskilstuna kommun (12) Kostnadsbilden för biogas i kollektivtrafiken varför skiljer det mellan regioner? Utförd av 2050 på uppdrag av Västra Götalandsregionen, december FRIDA 42 PREEM maj Svenska Petroleum och Biodrivmedel Institutet. Prognosen är avstämd med Energimyndigheten maj Information från Scania, mars Sammanställning: Gasfordons energieffektivitet, Energigas Sverige Prisuppskattning från EEM maj Detta pris speglar en situation där ökade volymer ger förutsättningar för lägre biogaspris.

11 Eskilstuna kommun (12) Kostnadsbilden för biogas i kollektivtrafiken varför skiljer det mellan regioner? Utförd av 2050 på uppdrag av Västra Götalandsregionen, december FRIDA 42 PREEM maj Prisuppgift från EEM maj Detta pris speglar en situation där ökade volymer ger förutsättningar för lägre biogaspris. 44 Svenska Petroleum och Biodrivmedel Institutet. Prognosen är avstämd med Energimyndigheten maj Information från Scania, mars Sammanställning: Gasfordons energieffektivitet, Energigas Sverige 2013

12 Eskilstuna kommun (12) Erfarenheter av andra upphandlingar Kalmar Länstrafik har i nyligen genomfört en kollektivtrafikupphandling för länet där man ställt krav biogas i vissa geografiska områden. Erfarenheten från denna upphandling var att kostnaderna för kollektivtrafiken istället för en väntad ökning sjönk, jämfört med föregående avtal. KOMMUNLEDNINGSKONTORET Pär Eriksson Kommundirektör Kristina Birath Miljö- och samhällsbyggnadsdirektör Beslutet skickas till: Stadsbyggnadsnämnden Direktionen för Södermanlands kollektivtrafikmyndighet Ordförande för Kommunfastigheters biogasgrupp, Lars Andersson

13 Eskilstuna Kommunföretag AB Anders Andersson/ Eskilstuna Energi och Miljö AB Samtliga nämnder och styrelser Stadsbyggnadsnämnden Kommunstyrelsen DELRAPPORT, FÖRSLAG TILL BESLUT På förslag från den politiska styrgruppen för biogasutredningen bestående av Lars Andersson, Ann-Sofie Wågström, Johan Holmqvist, Arne Jonsson och Tommy Hamberg beslutade styrelsen för Eskilstuna Kommunföretag AB samt att lämna följande förslag till åtgärder till berörda samt att lämna delrapporten till kommunstyrelsen för information att etablera tankställe för biogas i Eskilstunas södra/östra delar, lämnas till Eskilstuna Energi och Miljö AB. Personsäkerhets och tillgänglighetsaspekter ska beaktas. att inriktningen vid anskaffning av fordon ska vara biogas, lämnas till samtliga nämnder och styrelser. att inriktningen vid upphandling av busstrafik från år 2020 ska vara med bränslet biogas förutom de idag 12 eldrivna centrumbussarna, lämnas till Stadsbyggnadsnämnden. Kort bakgrundsbeskrivning till ovanstående förslag Anledningen till denna skrivelse riktad till Kommunstyrelsen är att upphandling av bussar för Eskilstuna påbörjas i närtid samt att ett stort antal av kommunens tjänstefordon kommer att bytas under innevarande år. Av nedanstående framgår att denna handling skrivs innan ett beslutsunderlag för den långsiktiga biogasutvecklingen kan redovisas. Den av Eskilstuna Kommunföretag inrättade biogasgruppen har haft ett antal möten där olika branschexperter presenterat sin syn på biogasmarknaden. Det som bland annat talar för biogasen ur ett större perspektiv är dess roll i ett kretsloppsbaserat lokalt samhälle och en mer cirkulär ekonomi. Material för biogasframställning finns inom egen verksamhet, dels i avloppsslam och dels i insamlat matavfall. Ambitionen att i större omfattning hitta bra kretsloppslösningar är tydlig i nationella mål, ägardirektiv och klimatplan. Biogasen spelar också en stor roll för att nå målet om fossiloberoende fordonsflotta och det nationella målet om minskad klimatpåverkan från transporter med 70 %. 1

14 Bedömningen som branschföreträdare tillsammans med Energimyndigheten gör, är att strategin för att nå målet inte kan vara att försöka ersätta bränslen med en specifik teknik. Istället behövs flera olika tekniker och bränslen, utifrån olika transporters förutsättningar. Sett ur ett nationellt perspektiv är biogasen dessutom en inhemskt producerad energibärare som ur ett säkerhetspolitiskt perspektiv kan spela en viktig roll. En tillbakablick på utvecklingen för olika bränslen visar att användningen av biogas har legat relativt konstant, medan andra förnyelsebara bränslen har ökat kraftigt. Om vi tittar framåt kommer efterfrågan på biogas att växa. Framförallt för att kompensera för den brist som väntas uppstå på HVO, på grund av en kombination av ökad efterfrågan (utifrån lagen om reduktionsplikt) och minskad tillgång (på grund av krav på ursprungsmärkning av råvaror). Även EU regler som är under beredning pekar på att biogas från avfall kommer att behöva öka. En sådan framtida ökning kräver dock att hittills gjorda satsningar förvaltas och vidmakthålls. Transportsystemet är ett trögt system där efterfrågan och utbud måste gå i takt. Vidtas inte ett antal åtgärder skyndsamt kan resultatet bli att biogasens möjligheter att konkurrera på den lokala marknaden reduceras kraftigt, med risk att den på sikt försvinner lokalt. Detta är skälet till de förslag som nu lämnas. Bedömningen som görs är att det är avgörande för framtida beslutsalternativ att nuvarande marknad bibehålls och att om möjligt öka både marknadsvolym och marknadsandel. Reinvestering i befintlig anläggning Beslut har fattats av Eskilstuna Energi och Miljös styrelse 23 februari Genom reinvestering i ett lager och hygienisering/uppvärmning av rötbart material bedöms årsproduktionen kunna uppgå till cirka Nm3. Etablering av ytterligare tankställe för biogas En etablering av att ytterligare tankställe för biogas har både strategisk och praktisk betydelse för kommunen. Rent praktiskt innebär dagens situation ett bekymmer för många av kommunens verksamheter som har biogasbilar. Dessa verksamheter tvingas idag tanka på bilens sekundärbränsle på grund av avståndet till tankstationen. Konsekvensen blir både att bilen måste tankas väldigt ofta (eftersom tanken för sekundärbränsle är liten) och inte minst att investeringen i ett fossilfritt fordon har varit förgäves. På en strategisk nivå är ett nytt tankställe viktigt för att ge möjlighet för flera att gå över till biogas. Även om detta inte ger en omedelbar stor volymökning så har det ett viktigt signalvärde kring biogasens framtida betydelse och utveckling. 2

15 Bedömningen är att en ytterligare tankstation ökar efterfrågan med Nm3. Sannolikt ökar efterfrågan inte bara utifrån de personbilar som finns inom den kommunala verksamheten utan även hos privata aktörer. Även om det inte handlar om någon stor volym ökar förutsättningarna för att på sikt kunna motivera investering i ytterligare ökad produktionskapacitet. Information vi har så här långt indikerar en investeringsnivå under 4 mkr för en enklare anläggning. Kalkylarbetet har påbörjats. Även om det i dagsläget inte finns någon kvalificerad beräkning av en tankstations lönsamhet är bedömningen att en etablering inte kommer att belasta resultatet över tid. En viktig parameter för lönsamhetsberäkningen är var placering sker som i sin tur påverkar kostnadsbilden avseende exempelvis markhyra, underhåll och bevakning. Med en resultatmarginal brutto, beroende av pris och volym, mellan 0,8 1 mkr och kapitalkostnader på cirka 0,5 mkr finns utrymme för övriga kostnadsposter. Ett önskemål är att etablering sker i anslutning till befintlig service. I dagsläget innebär exempelvis bränslepriset och Bonus/Malus-systemet, som införs från 1 juli 2018, att elfordon ekonomiskt sett kommer ut bättre än biogasfordon vid en jämförelse. Ur ett koncernperspektiv budgeterar Eskilstuna Energi och Miljö ett överskott för gasverksamheten 2018 på cirka 1,5 mkr. Sänks bränslepriset med cirka 3 kronor är biogasfordon ekonomiskt jämförbara med elfordon och blir därmed kostnadsneutrala för de förvaltningar som har fordon. Angiven prisjustering utifrån en förbrukning på Nm3 motsvarar 1,5 mkr. Det lägre priset kompenseras av en väsentligt högre volym varför resultatpåverkan blir marginel. Efter reinvesteringen kommer redovisat resultat ändå att överstiga budgeterad nivå. Oavsett prisnivå blir kommunkoncernen (bortsett från viss skatteeffekt) varken rikare eller fattigare utifrån internförsäljning av biogas. Förslaget innebär att snarast ta fram beslutsunderlag för etablering av tankstation i Eskilstunas södra/östra del och att samtidigt se över principer för prissättning av biogas. Macken kan etableras i såväl egen som i extern regi. Det är vid etablering viktigt att trygghetsaspekter beaktas och att läget uppfattas som tillgängligt. Kontakter har även tagits med externa intressenter kring möjligheten till etablering i privat regi. Inriktning biogasfordon i kommunens verksamheter För att behålla/öka nivån på biogasefterfrågan, utifrån ovanstående, rekommenderas att instruktion lämnas till förvaltningarna och bolag att anskaffning av biogasfordon ska prioriteras före fordon med andra bränslen om inte tungt vägande skäl finns. Denna inriktning bör gälla vid anskaffning av såväl personbilar som tyngre fordon. I dagsläget utgörs kommunens personbilsflotta av cirka 60 % biogasfordon. Förbrukningen av fordonsgas som bränsle uppgår dock till enbart 23 %. De biogasfordon som anskaffas ska sedan självklart köras på biogas. 3

16 Upphandling av busstrafik från år 2020 En absolut grundläggande förutsättning för lokal biogasproduktion är leveransen till busstrafiken. Nuvarande trafikupphandling sträcker sig till år Upphandlingen för tiden därefter har påbörjats. Förfrågningsunderlag för upphandling av busstrafik bör innefatta olika tekniska lösningar och bränslen för fossilfria transporter; el-, biodiesel- och biogasdrift. Innan beslut fattas behöver uppskattade skillnader i kostnader och andra konsekvenser tydliggöras. De krav som formuleras i ett förfrågningsunderlag kommer att få avgörande betydelse för de offerter som kommer att erhållas och utvärderingen av dessa. Är kraven partikelfritt kommer elbussar att premieras. Är kravet i stället fossilfritt blir resultatet i dagsläget biodiesel. Ställs kravet utifrån ett kretsloppsperspektiv på biogas kommer resultatet att bli biogas. Denna typ av krav kan med fördel ställas med referens till den upphandling som genomförts av Länstrafiken i Kalmar län. Under 2017 uppgick förbrukningen för busstrafik till cirka Nm3. Enligt uppgift drivs för närvarande 42 bussar med biogas. Om upphandlingen resulterar i annat bränsle än biogas upphör förutsättningarna för framtida produktionsökningar och kanske även nuvarande produktion. Leveransen till bussarna ger den ekonomiska bas för verksamheten som krävs. Idag sker trafik även med 26 bussar som drivs med biodiesel RME. Detta innebär att det finns en stor potential för ökad biogasanvändning. Utan djupare analys om möjligheten att övergå till biogas kan volymen uppskattas till ca Nm3. I nuläget skulle detta innebära att kompletterade inköp måste ske av gas. Tillgången till biogas till acceptabelt pris bedöms för närvarande som god. Hur den ekonomiska helhetsbilden ser ut har inte bedömts i detta skede. Biogas är i dagsläget ett dyrare bränsle än exempelvis HVO. Hur anskaffningspris och restvärde skiljer mellan gas-, diesel- och elbussar har inte analyserats. Ovanstående behöver klargöras innan slutligt ställningstagande görs i förfrågningsunderlag. Utgångspunkten ur ett mera kommunalpolitiskt perspektiv är att biogasbussar finns i stadstrafik (ej stadskärna) och att detta är önskvärt även fortsättningsvis, bland annat för att öka förutsättningarna för ett lokalt kretslopp och entreprenörskap. Om den stora potentialen skulle tas tillvara innebär det bättre förutsättningar för det fortsatta arbetet att nå ägardirektivets mål om ökad biogasproduktion och även möjligheterna att åstadkomma separatrötning, återföring till jordbruket, genom att det ger bättre ekonomisk bärkraft för en ny anläggning i egen eller annans regi. Det är i dagsläget inte aktuellt att ta ställning i denna del. Däremot föreslås att Stadsbyggnadsnämnden, för att ge bättre förutsättningar för ovanstående, uttalar att biogas ska användas som bränsle där detta är lämpligt i kommande busstrafikupphandling, dvs i den trafik som idag utgörs av biogas- och RME-drivna bussar, totalt 68 bussar. 4

17 Andra aspekter De överväganden som ovanstående förslag baseras på utgår från nuvarande och känd förändring av beskattning och stimulansåtgärder. I dagsläget är biogas gynnat i förhållande till fossila bränslen. Även i det kommande bonus-malussystemet gynnas biogasfordon. Samtidigt gäller nuvarande regler till år 2020 vilket innebär att de kan komma att förändras därefter. Om förändringar kommer att innebära förbättringar eller försämringar relativt andra bränslen finns idag ingen tydlig bild kring. Frågan om hur antalet jobb påverkas har inte beaktats i ovanstående. Vid framtagande av beslutsmaterial bör nödvändigheten av sådan konsekvensbeskrivning bedömas. Biogasfrågan är svår att se skild från ett antal andra områden. Det finns en tydlig koppling till samhällets hantering av avfall/återvinningsmaterial med stora värden om restmaterialet, gödsel, skulle kunna återföras till jordbruksmark som en del i kretsloppet. Biogas har från ett samhällsperspektiv även en säkerhetsaspekt då det är en inhemsk producerad energibärare. Detta större synsätt beaktas inte i denna delrapport. Förslagen strider dock inte mot ett sådant synsätt. Slutrapport om biogasens framtid i Eskilstuna beräknas till halvårsskiftet