13 Rapport från Eskilstuna Kommunföretag AB - Förslag till biogasstrategi för Eskilstuna kommunkoncern (KSKF/2018:467)

Transkript

1 Kommunstyrelsen Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Sida 1(2) 13 Rapport från Eskilstuna Kommunföretag AB - Förslag till biogasstrategi för Eskilstuna kommunkoncern (KSKF/2018:467) Beslut Förslag till kommunfullmäktige 1. Eskilstuna Kommunföretag ABs rapport Förslag till biogasstrategi för Eskilstuna kommunkoncern, daterad den 30 oktober 2018, godkänns. 2. Eskilstuna Kommunföretag AB får i uppdrag att förbereda ett eventuellt beslut om investering i en ny biogasanläggning. Det inbegriper att fördjupa och slutföra utredning av etablering av ny lokal produktionsanläggning, samt att ha dialog med eventuella privata intressenter. 3. Eskilstuna Kommunföretag AB får i uppdrag att tillse att en investering i en ny biogasproduktion genomförs, under förutsättning att Eskilstuna Energi och Miljö AB blir leverantör av biogas till den allmänna kollektivtrafiken och att det inte finns annan aktör i kommunen som kan leverera biogas producerat av lokalt matavfall. Ärendebeskrivning Kommunledningskontoret har inkommit med en skrivelse i ärendet daterad den 9 januari Av skrivelsen framgår bland annat att Eskilstuna Kommunföretag AB utifrån 2018 års ägardirektiv har utrett de framtida förutsättningarna för ökad produktion och marknadsavsättning av biogas, med målsättningen att vara självförsörjande på den nivå som motsvarar marknadsefterfrågan. Slutrapportens slutsats är att en ny anläggning för lokal produktion av biogas bör etableras. Eskilstuna Kommunföretag ABs rekommendation är att Eskilstuna kommun ger Eskilstuna Kommunföretag AB i uppdrag att fullfölja, fördjupa och slutföra en utredning av etablering av ny lokal produktionsanläggning i egen eller i privat regi. Kommunstyrelsen har den 29 maj 2018, 141, beslutat att ställa krav i pågående upphandling av kollektivtrafik, på att en stor del av bussarna ska drivas på biogas. Det är därför viktigt att strategin kring biogassatsningen fullföljs, och att kommunen signalerar sin intention, att se till att det finns lokal biogas att tillgå. Kommunledningskontorets bedömning En väl genomförd biogassatsning förutsätter en tydlig och gemensam strategi, som minskar osäkerheten för de olika aktörerna och gör att åtgärder på utbuds- och efterfrågesidan går i takt. Även privata investerare gynnas av en sådan tydlighet, till exempel kring vilka krav som kommer att ställas i kollektivtrafikupphandlingen. Vi gör Eskilstuna tillsammans Justerandes sign Utdragsbestyrkande

2 Kommunstyrelsen Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Sida 2(2) Den strategi som formulerats av den tillsatta biogasutredningen bör därför följas, och de rekommenderade åtgärderna genomföras. Det föreslagna beslutet ger en tydlig signal till aktörerna inom kollektivtrafiken om att det kommer att finnas tillgång på lokalt producerad biogas i offentlig eller privat regi. Denna tydlighet är viktig för att minska anbudslämnarnas riskpåslag, och därmed priserna, i kollektivtrafikupphandlingen. Samtidigt signalerar beslutet en öppenhet för privata investeringar i lokal biogasproduktion. Om det beslutas om investering i en ny biogasproduktion i egen regi innebär det att organisationen för biogasproduktion och försäljning inom Eskilstuna Energi och Miljö AB behöver utvecklas. Yrkanden Sarita Hotti (S), Jari Puustinen (M), Arne Jonsson (C) och Maria Chergui (V) yrkar bifall till kommunledningskontorets förslag. Vi gör Eskilstuna tillsammans Justerandes sign Utdragsbestyrkande

3 Kommunstyrelsen Kommunledningskontoret Miljö och samhällsbyggnad KSKF/2018:467 Kristina Nyström (4) Kommunstyrelsen Godkännande av slutrapport från Kommunföretags biogasutredning samt uppdrag kring investering i ny biogasproduktion Förslag till beslut Förslag till kommunfullmäktige 1. Eskilstuna kommunföretag ABs rapport Förslag till biogasstrategi för Eskilstuna kommunkoncern, daterad den 30 oktober 2018, godkänns. 2. Eskilstuna Kommunföretag AB får i uppdrag att förbereda ett eventuellt beslut om investering i en ny biogasanläggning. Det inbegriper att fördjupa och slutföra utredning av etablering av ny lokal produktionsanläggning, samt att ha dialog med eventuella privata intressenter. 3. Eskilstuna Kommunföretag AB får i uppdrag att tillse att en investering i en ny biogasproduktion genomförs, under förutsättning att Eskilstuna Energi och Miljö blir leverantör av biogas till den allmänna kollektivtrafiken och att det inte finns annan aktör i kommunen som kan leverera biogas producerat av lokalt matavfall. Sammanfattning Eskilstuna Kommunföretag AB har utifrån 2018 års ägardirektiv utrett de framtida förutsättningarna för ökad produktion och marknadsavsättning av biogas, med målsättningen att vara självförsörjande på den nivå som motsvarar marknadsefterfrågan. Slutrapportens slutsats är att en ny anläggning för lokal produktion av biogas bör etableras. Kommunföretags rekommendation är att Eskilstuna kommun ger Eskilstuna Kommunföretag AB uppdrag att fullfölja, fördjupa och slutföra utredning av etablering av ny lokal produktionsanläggning i egen eller i privat regi. Kommunstyrelsen har den 29 maj 2018, 141, beslutat att ställa krav i pågående upphandling av kollektivtrafik, på att en stor del av bussarna ska drivas på biogas. Vi gör Eskilstuna tillsammans

4 Eskilstuna kommun (4) Det är därför viktigt att strategin kring biogassatsningen fullföljs, och att kommunen signalerar sin intention, att se till att det finns lokal biogas att tillgå. Ärendebeskrivning Utredningens uppdrag och genomförande Eskilstuna Kommunföretag AB har utrett den framtida strategin för biogasproduktionen i Eskilstuna i enlighet med uppdrag i ägardirektiven för I utredningen har förutsättningarna för lokal produktion samt de nationella och lokala marknadsförutsättningarna för biogas analyseras. Biogasens samhällsnytta har studerats översiktligt. Dialog har förts med marknadsaktörer för att undersöka sannolikheten att investeringar i en lokal biogasanläggning kan tillkomma genom privata investeringar. Utredningen har drivits av en biogasgrupp bestående av politiker från Eskilstuna Kommunföretag ABs styrelse, Eskilstuna Energi och miljö ABs styrelse samt kommunstyrelsen. Utredningens slutsatser och rekommendationer har godkänts av styrelsen för Eskilstuna Kommunföretag AB den 11 november Slutsatser och rekommendationer har även lämnats till kommunstyrelsen i en tidigare delrapport som godkändes av Eskilstuna kommunföretags styrelse den 4 april 2018, med tillägg den 24 april Utredningens slutsatser och rekommendationer Biogasutredningen förordar en väg framåt som innebär att separat rötning av matavfall ska ske i kommunen, genom att en ny rötningsanläggning etableras. Eskilstuna Kommunföretag ABs rekommendationen till Kommunfullmäktige är därför: att överlämna rapporten till Eskilstuna kommun med rekommendationen att ge Eskilstuna Kommunföretag AB uppdrag att fullfölja, fördjupa och slutföra utredning av etablering av ny lokal produktionsanläggning i egen eller i privat regi då lokal produktion av biogas är möjlig. Denna rekommendation vilar på slutsatser både om biogasens samhällsnytta och om de marknadsmässiga förutsättningarna. Den affärsmässiga risken för en kommunal investering ny produktionskapacitet bedöms i utredningen som låg, förutsatt att anläggningen kan producera flytande biogas, som har en större marknad än gasformig gas. En sådan investering kräver dock en viss volym för att vara lönsam, vilket medför att strategin även behöver omfatta åtgärder för att stimulera efterfrågan. Den lokala aktör som har störst påverkan på marknadsefterfrågan är Eskilstuna kommun. Utifrån delrapporten från utredningen beslutade därför styrelsen för Eskilstuna Kommunföretag AB i april 2018 att lämna följande förslag till åtgärder: att uppdrag att etablera tankställe för biogas i Eskilstunas södra/östra delar, lämnas till Eskilstuna Energi och Miljö AB. Vi gör Eskilstuna tillsammans

5 Eskilstuna kommun (4) att inriktningen vid anskaffning av fordon ska vara biogas, lämnas till samtliga nämnder och styrelser. att inriktningen vid upphandling av busstrafik från år 2020 ska vara med bränslet biogas förutom de idag 12 eldrivna centrumbussarna. Tidigare fattade beslut i ärendet Kommunstyrelsen fattade den 29 maj 2018, 141, beslut om att ställa krav på biogas och el i den pågående upphandlingen av allmän kollektivtrafik. Kraven ska innebära att busstrafiken ska drivas på el respektive biogas på minst samma nivå som 2017, och att den trafik som inte drivs på el företrädesvis ska drivas på biogas. Kommunledningskontorets bedömning En väl genomförd biogassatsning förutsätter en tydlig och gemensam strategi, som minskar osäkerheten för de olika aktörerna och gör att åtgärder på utbuds- och efterfrågesidan går i takt. Även privata investerare gynnas av en sådan tydlighet, till exempel kring vilka krav som kommer att ställas i kollektivtrafikupphandlingen. Den strategi som formulerats av den tillsatta biogasutredningen bör därför följas, och de rekommenderade åtgärderna genomföras. Det föreslagna beslutet ger en tydlig signal till aktörerna inom kollektivtrafiken om att det kommer att finnas tillgång på lokalt producerad biogas i offentlig eller privat regi. Denna tydlighet är viktig för att minskar anbudslämnarnas riskpåslaget, och därmed priserna, i kollektivtrafikupphandlingen. Samtidigt signalerar beslutet en öppenhet för privata investeringar i lokal biogasproduktion. Konsekvenser för hållbar utveckling och en effektiv organisation Biogas är en teknik som kan ge flera positiva effekter. En väl genomförd biogassatsning bidrar bland annat till målen om fossilfria transporter, bättre luftkvalitet, ökad energisäkerhet, lokalt kretslopp, lokala arbetstillfällen och god ekonomisk hushållning. Genom minskad användning av biodiesel, och därmed palmoljeprodukter, bidrar användningen av biogas även till bevarande av biologisk mångfald och mänskliga rättigheter internationellt. Inriktningen på biogas och el i kollektivtrafiken innebär också att risken för att drabbas av stigande drivemedelspriser minskar. Risken för att priserna stiger kraftigt på både fossil diesel och ren biodiesel bedöms i nuläget vara stor. Om det blir beslut om investering i en ny biogasproduktion i egen regi innebär det att organisationen för biogasproduktion och försäljning inom Eskilstuna Energi och Miljö AB behöver utvecklas. Pär Eriksson Kommundirektör Kristina Birath Miljö- och samhällsbyggnadsdirektör Vi gör Eskilstuna tillsammans

6 Eskilstuna kommun (4) Beslutet skickas till: Eskilstuna kommunföretag AB Stadsbyggnadsnämnden Kommunstyrelsen, kommunledningskontoret, miljö och samhällsbyggnad Vi gör Eskilstuna tillsammans

7 Protokollsutdrag Eskilstuna Kommunföretag AB ESKILSTUNA KOMMUNFÖRETAG AB SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsesammanträde 11/ Blad 12 Biogasstrategi Dnr 2018:103 Styrelsen beslutade att godkänna rapporten Förslag till biogasstrategi för Eskilstuna kommunkoncern, samt att överlämna rapporten till Eskilstuna kommun med rekommendationen att ge Eskilstuna Kommunföretag uppdrag att fullfölja, fördjupa och slutföra utredning av etablering av ny lokal produktionsanläggning i egen eller i privat regi då lokal produktion av biogas är möjlig. Energi och Miljös styrelse ska informeras om biogasstrategin på decembermötet. Den plats som är föreslagen för placering av ny biogasmack har en gammal detaljplan från Krävs det ny detaljplan? Utpekad plats saknar bemanning och annan service.

8 Förstudie: Biogasstrategi för Eskilstuna kommunkoncern Dokumentbeteckning: Version nr: Upprättad av (namn/enhet): Upprättad datum: Anders Andersson, Eskilstuna Kommunföretag AB Godkänd av (namn/enhet): Ändrad datum: RAPPORT FÖRSLAG TILL BIOGASSTRATEGI FÖR ESKILSTUNA KOMMUNKONCERN

9 1 Sammanfattning Ägardirektiv med kommentarer Tillvägagångssätt Nuläge, teknik och ekonomi i Eskilstuna Producerade och sålda volymer Produktionsanläggning och investeringsalternativ Ekonomi Bakgrund: Biogasens roll i transportsektorn Omvärldsanalys nationella mål och styrmedel Nationella mål för transportsektorn pekar på snabb utfasning av fossila bränslen Nationella specifika mål och insatser för biogas biogasen gynnas men de långsiktiga spelreglerna är under utredning Ökad insamling av matavfall ett miljömål som har stor påverkan Långsiktiga spelregler efter 2020 osäkerhet om vad som kommer att gälla Branschexperters syn många ser biogasens möjligheter Produktionskapacitet och efterfrågan på nationell nivå Produktion på nationell och internationell nivå Fordon och tankställen Regional och nationell efterfrågan Produktionskapacitet på regional och lokal nivå Biogasanläggningar, ekonomi och översiktlig teknisk bedömning Tillgång på rötningsbart material Efterfrågan på regional och lokal nivå Dagens efterfrågan Lokala aktörer som påverkar marknaden samt potentiell efterfrågan Sammanställning av bedömd marknadspotential och produktionsvolym Efterfrågan på biogas, potential Tillgång till biogas, potential Konkurrentanalys Egenregi kontra extern regi Andra konsekvenser; kretslopp och arbetstillfällen Klimatpåverkan Påverkan på luftkvalitet Arbetstillfällen

10 14 Rekommendation/Beslutsalternativ Bilaga Bilaga Bilaga Ny Teknik, Miljardinvesteringar hotas av importerad biogas FÖRKORTNINGAR Nm 3 = Normalkubikmeter. Standardenhet som anges för 1 m 3 gas vid något val av standardtryck och temperatur. ARV = Avloppsreningsverk LBG = Liquefied Bio Gas, Flytande biogas LNG = Liquefied Natural Gas, Flytande fossilgas CBG = komprimerad trycksatt biogas SKTM = Sörmanlands Kollektiv Trafik Myndighet RME = Biodiesel, Raps Metyl Ester 1 TWh = GWh = MWh = kwh Biogas är ett gasformigt biobränsle som bildas vid anaerob (syrefri) nedbrytning av organiskt material. Biogas, 97 % metan, 1 Nm 3 innehåller 9,67 kwh. 1 Nm 3 motsvarar cirka 0,75 kg. 3

11 1 Sammanfattning Biogasgruppens arbete har utifrån 2018 års ägardirektiv inriktats på att utreda de framtida förutsättningarna för ökad produktion och marknadsavsättning av biogas, med målsättningen att vara självförsörjande till den nivå som motsvarar marknadsefterfrågan. Gruppen lämnar förslag på en väg framåt där separerat rötning förordas genom att en ny anläggning etableras. I tidigare delrapport har förslag om etablering av ytterligare en biogastankstation lämnats. Den samstämmiga bilden, utifrån intervjuer, bedömning av experter och de politiska satsningar som görs, är att biogasen kommer att ha en viktig roll i den omställning som pågår mot fossilfria transporter. Budskapet är att vägen framåt inte handlar om ett val mellan olika bränslen, utan en kombination av flera för att nå de olika miljömålen. Det görs stora investeringar i biogas på nationell nivå, både i produktion och i tankställen. Beviljade åtgärder inom biogasområdet som fått stöd från Klimatklivet motsvarar en total investeringsvolym på 2,2 miljarder kronor. När det gäller tankställen kommer den största utvecklingen troligen ske inom flytande gas, där korridorer med tankställen ska möjliggöra flöden av transporter med tunga fordon över längre sträckor. För tyngre fordon finns indikationer på en tydlig ökning av utbudet. Fordonsutvecklingen har inneburit att kapacitet och effekt för biogasdrift motsvarar eller överträffar andra drivmedel. Utvecklingen av antalet lätta fordon är svårare att uttala sig om. Effekterna av Bonus-Malus är ännu inte tydliga för biogas. Marknaden påverkas också av signaleffekter, till exempel pågående elbils-hype i media. Det finns dock ett brett utbud av lätta biogasfordon, och signaler från fordonstillverkare är att de kommer att kunna leverera de fordon som marknaden efterfrågar. Styrande miljömål, mål om ökad insamling av matavfall, utökade möjligheter att inrätta miljözoner i stadstrafiken, övergång till flytande gas för exempelvis färjedrift med mera tyder på att all producerad biogas kommer att hitta avsättningsmöjligheter i framtiden så länge prisbilden är acceptabel. Den lokala aktör som långsiktigt har störst påverkan på marknadsefterfrågan är Eskilstuna kommun. Ur ett större regionalt perspektiv kan politisk samsyn om biobränsleval ge markanta efterfrågeökningar. Genom att få till stånd en samverkan mellan Eskilstuna och Strängnäs vid upphandling av lokal såväl som kommunöverskridande kollektivtrafik kan biogas gynnas. Om man sammanfattar biogasrapporten i några korta meningar kan slutsatsen uttryckas på följande sätt: För att nå uppsatta mål om fossilfrihet inom transportsektorn bör möjligheten till ökad produktion av biogas tas tillvara. 4

12 Tre alternativa vägar finns: 1) Leverans av matslurry till anläggning utanför Eskilstuna för produktion av biogas, 2) Lokal produktion genom investering i egen regi i kommunen. Utredning biläggs denna rapport efter granskning av utomstående eller 3) Lokal produktion genom etablering av extern part i kommunen exempelvis bolaget Eskilstuna Biogas AB. För att uppfylla ägardirektivet, dvs separatrötning enligt alternativ 2 eller 3, måste ny rötkapacitet tillkomma, i egen eller extern regi. För att få ekonomi i en ny anläggning krävs volym. Tänkt anläggning dimensioneras för produktion av cirka 3,4 miljoner Nm 3. Tillsammans med gasproduktion vid Ekeby uppgår den totala produktionsvolymen till drygt 4,2 miljoner Nm 3. Avsättning för hela denna volym saknas för dagen lokalt, då efterfrågan på sikt uppskattas till knappt 3 miljoner Nm 3 framförallt för busstrafik, varför förädling till flytande gas minskar affärsrisken genom att en större geografisk marknad finns. Uppskattningsvis skulle en ny produktionsanläggning generera mellan arbetstillfällen. Gasum AB har tittat på möjligheten att etablera i Eskilstuna. Det de kommer fram till är att Eskilstuna har en mindre (lägre) potential än vad de primärt bedömde. Samtidigt har bolaget redan inom en 100 km radie tre produktionsanläggningar. Man ser råvarutillgång som en definitivt begränsande faktor. I en fortsatt utredning av möjlig egenregietablering är säkerställande av tillgången på rötningsbart material och dess gaspotential av avgörande betydelse. Lokal produktion skapar arbetstillfällen i Eskilstuna och minskar transporter till/från anläggningar utanför kommunen. Flera andra positiva effekter talar för lokal produktion, exempelvis utökat lokalt kretslopp då råvaran för biogasproduktionen finns lokalt och återföring av restprodukten gödningsmedel kan ske till närområdet. Dessutom innebär lokal gasproduktion ett lägre externt beroende då övriga bränslen/energibärare importeras. Den ekonomiska risken bedöms som låg. Även den tekniska risken är till stor del låg. Produktion av flytande biogas kan möjligen bedömas ha en något högre teknisk risk. Biogasgruppen anser att lokal produktion av biogas är möjlig och rekommenderar därför Eskilstuna kommun att ge Eskilstuna Kommunföretag uppdrag att fullfölja, fördjupa och slutföra utredning av etablering av ny lokal produktionsanläggning i egen eller i privat regi. 5

13 2 Ägardirektiv med kommentarer Av ägardirektiven för år 2018 framgår följande: Särskilda utredningsuppdrag till Eskilstuna Kommunföretag: Bolaget ska utreda de framtida förutsättningarna för ökad produktion och marknadsavsättning av biogas. Eskilstuna Energi och Miljö, Biogasproduktion: Bolaget ska tillsammans med kommunstyrelsen och privat näringsliv i en grupp för ändamålet utreda förutsättningarna för en ökad produktion och avsättning av biogas med målsättningen att vara självförsörjande till den nivå som motsvarar marknadsefterfrågan. Gruppen ska lämna förslag på en väg framåt. Separerad rötning ska eftersträvas om en ny anläggning byggs. Ytterligare en biogastankstation ska byggas om utredningen så visar. Samordningsansvaret för utredning av ovanstående ägardirektiv ligger hos Eskilstuna Kommunföretag AB. Ökad produktion Möjligheterna att öka produktionen är i allt väsentligt en ekonomisk fråga. Beroende av investeringsbelopp kan biogasproduktionen öka från dagens drygt 0,75 miljoner Nm 3 per år till cirka 1,8 miljoner Nm 3 med nuvarande anläggning som bas. Skulle ytterligare rötkammare, med möjlig hantering upp till m 3 matslurry (Eskilstunas nuvarande volym m 3 ), byggas med all teknisk infrastruktur som denna kräver bedöms produktionsvolymen kunna öka till 5 miljoner Nm 3. Lokalt rötningsbart material finns exempelvis i form av insamlat matavfall där vi under 2017 bara kunnat utnyttja cirka 5 % i egen anläggning för biogasproduktion. Det finns också potential att öka insamlingen av lokalt matavfall. Tillgången till rötningsbart material bedöms som säkerställd. Ur hushållskollektivets perspektiv är värdet på slurryn detsamma oavsett om avsättning sker lokalt eller inte, till egen eller till produktion i privat regi. Transportavstånd har dock en ekonomisk betydelse. Ju kortare transport desto lägre kostnad för kollektivet. Med väntad ökad insamlingsgrad av matavfall i regionen (se avsnitt 6.3) kan en säkrad avsättning av matavfallet i en lokal anläggning även bli ekonomiskt fördelaktig jämfört med att finna avsättning för detta på annat håll. Om rötningsalternativet saknas tillkommer troligen en kostnad för förbränning. Jordbruket och främst restmaterial från djurhållning skulle vid en utbyggnad med en separat femte rötkammare kunna producera väsentligt större biogasvolymer. En investering i en femte rötkammare, vid rötning 6

14 av rent matavfall, innebär också att restmaterialet efter rötning kan återföras till jordbruksmark. Marknadsefterfrågan Under 2017 uppgick fordonsgasförsäljningen till cirka 2,4 miljoner Nm 3. Biogasens andel uppgick till cirka 95 %, varav 1/3 utgjordes av egen produktion och resterande 2/3 av inköpt biogas. I och med byte från biogas till 12 elbussar i central stadstrafik beräknas försäljningen under 2018 uppgå till 1,9 miljoner Nm 3. Helt avgörande för den framtida efterfrågan är om busstrafiken, helt eller delvis, kör på biogas eller ej. Upphandling av busstrafik från år 2020, när nuvarande avtal med Transdev upphört, har påbörjats. Om de 26 bussar som idag använder RME som drivmedel i stället drivs med biogas, tillsammans med nuvarande 42 biogasbussar, ökar efterfrågan väsentligt. Total efterfrågan kan uppskattningsvis uppgå till 2,7 miljoner Nm 3. Utan biogasbussar i kollektivtrafik kommer kvarvarande efterfrågan, utifrån 2017 års försäljning, att uppgå till cirka 0,8 miljoner Nm 3. En optimerad befintlig anläggning som enbart använder avloppsslam kan maximalt komma upp i 1 miljoner Nm 3 årsproduktion. Volym som överstiger efterfrågan kommer att användas för eget bruk på Ekeby reningsverk alternativt facklas bort. 1 Biogastankstation Ytterligare ett tankställe skulle öka efterfrågan genom att ökad tillgänglighet ger nödvändiga praktiska förutsättningar för anskaffning av biogasfordon. Tillskottet från kommunkoncernens egen fordonsflotta (befintliga och utbyte) tillsammans med ökad privatmarknad bedöms innebära en efterfrågeökning på cirka 0,45 miljoner Nm 3. 2 Inklusive bedömd efterfrågeökning vid etablering av ytterligare en tankstation, tillsammans med biogasökning i kollektivtrafik, kan den lokala efterfrågan uppgå till drygt 3,3 miljoner Nm 3. Avgränsning Rapporten avgränsas i allt väsentligt till ägardirektivets uppdrag att utreda de framtida förutsättningarna för ökad produktion och marknadsavsättning av biogas inkluderande övriga inriktningar som separat rötning och biogastankstation. Rapporten behandlar inte alternativ produktion av biodiesel eller vätgas. Bränslealternativ som har en direkt betydelse för biogasfrågan i Eskilstuna berörs, exempelvis betydelsen av bränsleval för kollektivtrafik. Någon beskrivning i övrigt av för- respektive nackdelar tas inte upp, exempelvis var och hur olika tekniker och drivlinor tillverkas och dess miljökonsekvenser. Andra aspekter, exempelvis jämställdhetsperspektiv 1 Biogas Öst, Framtidens biogasutveckling i Eskilstuna kommun 2 Biogas Öst, Nyetablering av biogastankställe i Eskilstuna 7

15 eller påverkan på kommunkoncernens ekonomiska situation och nyckeltal, ska redovisas i samband med att förslag till beslut läggs fram. 8

16 3 Tillvägagångssätt Eskilstuna Kommunföretags styrelse beslutade om uppstart av grupp för arbetet med biogasfrågan utifrån ägardirektiven. Politisk styrgrupp tillsattes bestående av Lars Andersson, Kommunföretag sammankallande Tommy Hamberg, Kommunföretag Johan Holmqvist, Kommunföretag Ann-Sofie Wågström, Energi och Miljö Arne Jonsson, Kommunstyrelsen Arbetsgrupp tjänstemän Anders Andersson, Kommunföretag sammankallande Ulf Björklund, Energi och Miljö Vesa Hiltula, Energi och Miljö Admir Ibrisevic, Energi och Miljö Kristina Nyström, Kommunledningskontoret Styrgrupp och arbetsgrupp har haft månatliga möten där den politiska styrgruppen har gett inriktningen för det operativa arbetet med faktainsamling. Vid gruppens möten har extern kompetens deltagit Ulf Jonson, Energimyndigheten Fredrik Svensson, Energigas Sverige Martin Ahrne, Biogas Öst Ulrika Åkerblom Sandberg, SKTM David Pettersson, SKTM Jonas Strömberg, Scania Hans Kättström, Nordic Gas Solutions Carina Färm, VAFAB Miljö Niklas Leksell, VAFAB Miljö Mats Eklund, Linköpings Universitet/Biogas Research Center Studiebesök har gjorts hos Gasum, Örebro. Ett antal personer har intervjuats, bland annat Muhammad Deravian, chef Fordonsenheten, Eskilstuna kommun Anna Bergfors, Stadsbyggnadsförvaltningen (har även deltagit vid biogasmöten), Eskilstuna kommun Samtal har även förts med personer från exempelvis OKQ8, EON mfl. Arbetsgruppen eller delar därav utökad med expertis från olika affärsområden har haft ett antal ytterligare möten för diskussion om olika lösningar och dess konsekvenser på ekonomi och uppfyllande av ägardirektiv. Brev med frågor kring den framtida synen på biogasmarknaden har skickats till Scania, Volvo Cars, AB Volvo och Volkswagen. 9

17 4 Nuläge, teknik och ekonomi i Eskilstuna 4.1 Producerade och sålda volymer Biogasproduktion och försäljning av fordonsgas hos Eskilstuna Energi och Miljö AB startade Produktion av biogas sker vid Ekeby reningsverk. Merparten av rötningsmaterialet utgörs av avloppsslam som bildas vid reningen av avloppsvatten. Matavfall i form av slurry tillförs och samrötas med avloppsslammet i mindre utsträckning 3. I dagsläget ger rötningen cirka 0,75 miljoner Nm 3 biogas utan tillsats av matslurry. 4. Gasen renas/uppgraderas till fordonsgaskvalitet. För Eskilstuna Energi och Miljös del har produktionen minskat sedan Dels på grund av att rötkamrarna har renoverats, vilket medfört att volymen tillförd matslurry har behövt minskas, och dels på grund av en åldrande anläggning med minskad kapacitet. Eskilstunas andel av total produktionsvolym uppgår till cirka 0,4 % av den samlade produktionen i Sverige. Av 2017 års produktion gick 100 % till drift av fordon. Fordonsgasen, bio- och fossilgas, säljs dels till Sörmlandstrafiken som har ett avtal om att köpa fordonsgas t o m Utöver det finns en publik tankstation vid Sörmlandstrafikens bussdepå i Eskilstuna Efterfrågan har varit tämligen konstant senare år. Försäljningen har under perioden legat kring 2,4-2,5 miljoner Nm 3. Skillnaden mellan producerad volym biogas och efterfrågan har täckts genom inköp av fossil- och biogas, där tillgång på biogas men även pris har påverkat fördelningen. Från december 2011 fanns det över 50 stycken biogasbussar i Eskilstuna. Några av dessa har under 2017 och 2018 bytt mot elbussar, varför antalet i oktober 2018 är 42 stycken. 3 Rötning av avloppsslam eller samrötning mellan avloppsslam och matslurry innebär att rötrestens näringsinnehåll inte kan tillvaratas som gödningsmedel på odlingsmark, då rötresten innehåller föroreningar från avloppsvattnet. Rötresten används idag som sluttäckning på deponi. När denna är färdigtäckt har kommunen ett kvittblivningsproblem i och med rötslammet från Ekeby. Vid separat rötning av matslurryn är rötresten tillräckligt ren för att sprida på åkermark. 4 För stunden (oktober 2018) produceras ingen biogas då förnyelse av tillstånd för gasledningen från Ekeby till bussdepån pågår. 10

18 Den totala efterfrågan på biogas var 2017 cirka 2,2 miljoner Nm 3 För 2018 prognosticeras försäljningen till 1,9 miljoner Nm 3. Minskningen hänförs till helårseffekt av utbytet av biogasbussar till elbussar. Totala försäljningsvolymer (grön + grå linje) Nm 3 : Produktionsanläggning och investeringsalternativ Den övre delen av nedanstående schematiska bild visar grovt hur biogasinfrastrukturen idag ser ut. Den nedre delen visar hur en fristående produktionsanläggning kompletterar nuvarande struktur. Framställning av biogas bygger på beprövad teknik. Ett alternativ till den nedre delen är att förbehandlat matavfall C (slurry) körs till anläggning för gasproduktion utanför Eskilstuna. Nuvarande anläggning kräver reinvesteringar för att anläggningens produktionspotential ska kunna tas tillvara. Dels i ett mellanlager för cirka 5 mkr och dels i hygieniseringsutrustning/utrustning för uppvärmning cirka 10 mkr. Beslut har fattats av Eskilstuna Energi och Miljös styrelse våren Produktionen kan i och med detta öka till cirka 1,3 miljoner Nm 3. Investeringen bedöms ha en återbetalningstid på cirka 3 år. 11

19 A: Fettavskiljarmottagning G: Gaspanna M: Gaslager B: Råslam, föravvattning H: Gasfackla N: Publik mack C: Förbehandling matavfall I övre: Gasrening O: Busstankning D: Mottagningsvolym I nedre: Uppgradering till flytande biogas E: Rötkammare J: Biogastank F: Gasklocka K: Högtryckskompressorer L: LNG/LBG I det förstudiearbete som nu pågår för att se konsekvenser och ekonomisk bärkraft av en ny separat rötningsanläggning ingår även att se på möjligheten att producera flytande biogas. I denna del kan vissa tekniska utmaningar finnas. Eskilstuna Energi och Miljö prövade efter beslut 2010 möjligheten att etablera en kryoanläggning vid Lilla Nyby. Strategin innebär dels utnyttjande av deponigasen från Lilla Nyby vilken renas till fordonsgas genom så kallad kryogen teknik, dels genom samarbete med lantbrukare där biogas från gårdsbaserad rötning, via gasledningar från gårdarna, uppgraderas i EEM s gasreningsanläggningar. Den anläggning som förvärvades fungerade dock aldrig som det tänkts. För att uppfylla ägardirektivet, dvs separatrötning, måste ny rötkapacitet tillkomma, i egen eller extern regi. För att få ekonomi i en ny anläggning krävs volym. Tänkt anläggning dimensioneras för produktion av cirka 3,4 miljoner Nm 3. Tillsammans med gasproduktion vid Ekeby uppgår den totala produktionsvolymen till drygt 4,2 miljoner Nm 3. Avsättning för hela denna volym saknas för dagen lokalt, då efterfrågan på sikt uppskattas till 12

20 knappt 3 miljoner Nm 3 framförallt för busstrafik, varför förädling till flytande gas minskar affärsrisken genom att en större geografisk marknad finns. 4.3 Ekonomi I budgethandlingen för 2018 beskrivs biogasverksamheten på följande vis: Mål och uppgifter: Sedan december 2011 finns det ett 50-tal biogasbussar i Eskilstuna som beräknas förbruka ca 1,7 miljoner Nm 3 201x. Den publika macken beräknas ha en försäljning på ca 650 tusen Nm 3. Beslut har fattats att ersätta 12 stadsbussar med elbussar. Den förändringen räknar vi med kommer få full effekt från och med För att möta behovet av förnyelsebar biogas behöver vi säkerställa tillgången på biogas. Att investera i rötning är dyrt och kräver tillgång på rötbart material (substrat). Utredning pågår med att ta fram alternativa produktions- och distributionssätt som säkrar tillgången på biogas. Inköp av flytande biometan kommer att ske om lämplig leverantör finns och ekonomin så tillåter vilket kan innebära att biogas kan köpas periodvis när andra producenter har överskott. Biogasanläggningen lyder under SEVESO, vilket gör arbetet komplext. Utsedd ansvarig för biogasverksamhete koordinerar så att medarbetare vidareutbildas, oavsett vilket affärsområde de tillhör. Budget för 2018 baseras på att verksamheten drivs vidare på nuvarande sätt (Budget 2018 är inte representativ för kalenderåret 2018 då leverans inte kunnat ske pga att tillstånd saknats för leverans till befintlig tankstation). Budgeten beskriver dock nuvarande anläggning under ett normalår på ett korrekt sätt). Budgeterat resultat uppgår till kkr. Baserat på volymen 2,35 miljoner Nm 3 ger budgeterade intäkter ett genomsnittligt pris på 11,06 kronor per Nm 3. Resultatutvecklingen Bokslut 2015 Bokslut 2016 Bokslut 2017 Budget 2018 Prognos 2018 Rullande 12 månader 3,3 mkr 2,0 mkr 1,5 mkr 1,5 mkr -3,0 mkr 0,1 mkr Utifrån den tidigare avlämnade delrapporten och den pågående förstudien för en femte rötkammare (separat produktionsanläggning) är framtida resultatförbättring trolig. 13

21 5 Bakgrund: Biogasens roll i transportsektorn Lite historia hämtad från Energimyndighetens Analys av marknaderna för biodrivmedel : I Sverige fanns 242 biogasanläggningar i bruk under 2012 som producerade en energimängd motsvarande 1,6 TWh, varav den dominerande mängden, 53 procent, används inom transportsektorn. I tabell kan man se att den totala biogasproduktionen har ökat med drygt 0,33 TWh, mer än en fjärdedel, under en femårsperiod. Den största procentuella produktionsökningen har gårdsbioanläggningarna gjort, dock från en låg nivå, medan samrötningsanläggningarna har ökat mest räknat i energimängd. Under samma period har deponiernas biogas produktion minskat mest, både procentuellt och mängdmässigt. 5 Utvecklingen för biogas i landet inom fordonsektorn har varit kraftig under 2000-talet, vilket visas i Figur 1. Biogas som fordonsbränsle har mellan 2012 och 2016 ökat från cirka 0,84 till cirka 1,35 TWh. Samtidigt har inblandningen av naturgas minskat. Figur 1 Utveckling av försäljning av fordonsgas Om biogasbranschens bedömda potential, och förslag till målsättningen enligt Förslag till nationell biogasstrategi på 12 TWh till år 2030 (se avsnitt 6.2) ska nås krävs en produktion som är 8 gånger större än 2016 års produktion. 5 Energimyndigheten, Analys av marknaderna för biodrivmedel, 14

22 För att biogasen ska få en avgörande betydelse för miljömålen i stort behöver i första hand infrastrukturen för systemtunga intressentergrupper som kollektivtrafik, tunga transportfordon och sjöfart byggas ut. 15

23 6 Omvärldsanalys nationella mål och styrmedel 6.1 Nationella mål för transportsektorn pekar på snabb utfasning av fossila bränslen År 2009 antogs Energipolitiska mål för Sverige som sade att år 2020 skulle det vara minst 10 % förnybar energi i transportsektorn. Riksdagen har 2017 antagit ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige som innehåller nya klimatmål, en klimatlag. Ramverket baseras på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Moderaterna, Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna (och för vissa delar Vänsterpartiet). Den innehåller följande mål: Till år 2030 jämfört med 2010 ska växthusgaser reduceras med 70 %. Inga nettoutsläpp av växthusgaser från transporter För att nå dessa mål har sex myndigheter tillsammans tagit fram en strategisk plan för omställning av transportsektorn. Den innehåller ett antal grundläggande principer för omställningen, samt en rad åtaganden som de sex myndigheterna kommer att genomföra och förslag på styrmedel och andra insatser som regeringen och andra aktörer kan besluta om. Strategisk plan för omställning av transportsektorn till fossilfrihet, ER 2017: Nationella specifika mål och insatser för biogas biogasen gynnas men de långsiktiga spelreglerna är under utredning I regeringens Betänkande av Utredningen om fossilfri fordontrafik, SOU 2013:84 bedömdes att 20 TWh biodrivmedel behövdes för att nå en fossiloberoende fordonsflotta. Av dessa bedömdes biogasen kunna utgöra 12 TWh. Målet innebär att en kraftig ekonomisk satsning sannolikt behövs. Det saknas politiskt fastställda volymmål för biogas på nationell nivå. I Förslag till nationell biogasstrategi har ett antal aktörer inom biogasbranschen bedömt att biogasen kan stå för 15 TWh, varav 12 TWh i transportsektorn och 3 TWh inom industrin, för att nå målet till år I Sverige producerades 2 TWh biogas under Hela 64 procent av biogasen uppgraderas till fordonsgas. Drygt 4 miljoner ton rötrester har också producerats, varav hälften användes som gödningsmedel i jordbruket Energigas Sverige mfl, Förslag till nationell biogasstrategi Energigas Sverige 16

24 Trots att det inte finns några volymmål så är det tydligt att biogas ses som en viktig teknik för att nå målen om fossilfrihet på nationell politisk nivå. Ett tecken på det är att det under senare år har fattats en rad inriktningsoch konkreta beslut som lyfter fram biogasens roll i energiomställningen. Idag finns ett antal styrmedel (ett urval): Avdrag för 100 % av energiskatten och koldioxidskatten för biogas som du förbrukat eller sålt som motorbränsle (till 2020) Bonus/malus. För biogasfordon finns en bonus på kr på anskaffningar efter 1 juli 2018 samt att förmånsvärdet blir lägre än för fossildrivna fordon. Laddhybrider till el/vätgasfordon får en bonus från kr till kr beroende av koldioxidutsläpp. Stöd till biogas från gödsel (förordning 2014:1528) I vårbudget 2018 finns ytterligare stödåtgärder som gynnar biogas: Gödselgasstödet höjs med 30 miljoner kronor och förlängs till år Energimyndighetens samordningsuppdrag för laddinfrastruktur ska utökas och även gälla gas En miljard kronor till el- och biogassatsningar i fordonsindustrin Möjlighet för kommuner att införa nya miljözoner samt översyn av regelefterlevnad vid nya miljözoner Reduktionsplikt för bensin och diesel samt ändrade drivmedelsskatter Ändrad beräkning av bilförmån med anledning av bonus-malus Förstärkning och förlängning av Klimatklivet Industriklivet En delegation för cirkulär ekonomi ska tillsättas. 6.3 Ökad insamling av matavfall ett miljömål som har stor påverkan En drivkraft för utvecklingen av biogastekniken är att det samtidigt är en teknik för att behandla biologiskt avfall. Det finns ett nationellt mål om att 50 procent av matavfallet ska samlas in separat till år I nuläget ligger insamlingsnivån strax under 40 procent men eftersom implementeringen av separata insamlingssystem i storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö pågår kan den insamlade mängden väntas öka snabbt de kommande åren. I regel hamnar kommunerna på nivåer betydligt högre än 50 procent när de väl upprättar insamling för matavfallet I regeringens vårbudget för 2018 satsades 270 mkr i metangasreduceringsstöd till anläggningar som producerar biogas. Stödet riktar sig till anläggningar som producerar gas av gödsel, och innefattar inte biogasproduktion från avloppsslam varför vår nuvarande produktion inte får del av bidraget

25 6.4 Långsiktiga spelregler efter 2020 osäkerhet om vad som kommer att gälla Biogasmarknaden påverkas i mycket hög grad av politiska styrmedel. Förutsättningarna för att fatta investeringsbeslut ökar om politiska spelregler är långsiktiga och tydliga. Många bedömare anser att regering, myndigheter och näringsliv kommer att skapa de långsiktiga och stabila villkor för biogasen som innebär att biogasen kommer att ha en viktig och prioriterad roll i framtiden. Biogas är en teknik som har brett politiskt stöd, utifrån att det är en teknik som med stor samhällsnytta med koppling till avfallshantering och näringsåterförsel Det kan dock finnas skillnader mellan partier i vilken användning av biogasen (fordonsbränsle eller annat) som man ser som prioriterad, samt om det är produktionsstöd eller efterfrågestimulanser som är det bästa sättet att gynna tekniken. 11 Samtidigt finns det osäkerhet kring hur de långsiktiga spelreglerna och marknadsförutsättningarna ser ut efter år I slutet av 2017 kunde man i Ny Teknik 12 läsa Miljardinvesteringar hotas av importerad biogas utifrån att dansk biogasproduktion kunde ta del av dels det danska produktionsstödet och dels den svenska skattebefrielsen. Artikeln redovisas i bilaga 4. Regeringen har utifrån detta gett uppdrag till riksdagsledamoten Åsa Westlund (S) att utreda biogasens villkor och föreslå ett nytt regelverk tagit till sig dessa slutsatser utifrån de problem som hämmar den inhemska produktionen av biogas. Utredarens uppdrag är att lämna förslag på ändringar i stödsystemet för att göra den svenska biogasen mer konkurrenskraftig. Utredningen ska redovisas senast 3 juni Branschexperters syn många ser biogasens möjligheter Energimyndighetens Analys av marknaderna för biodrivmedel I Energimyndigheten skrift Analys av marknaderna för biodrivmedel från 2013 finns nedanstående slutsatser: Det finns ytterligare möjligheter att producera biogas från avfall och slam och att öka uttaget ur befintliga deponier. Rötning av gödsel ger stora klimat- och miljönyttor som motiverar ett samhälleligt stöd för att förbättra den privata lönsamheten. Även produktion av biogas ur vall är motiverat att stödja. Det är snarare produktionen än efterfrågan som bör stimuleras. 11 Muntl Ellenor Grundfelt, Ansvarig styrmedel och remisser, Energigas Sverige våren Ny teknik, 18

26 På större anläggningar för biogasproduktion bör uppgradering till drivmedel av biogasen prioriteras framför annan användning, där uppgradering är ekonomiskt försvarbart. Biogasen gör störst miljönytta då den används i tung trafik i stadsmiljö. Den lämpar sig särskilt till bussflottor i innerstadstrafik som har en jämn och hög efterfrågan på bränsle och där alternativet är diesel och där hälsoeffekterna av minskade partikelutsläpp är störst. Volymerna biogas i närtid är alltför små för att motivera storskaliga satsningar på gasledningar och distributionssystem. Insamlandet av hushållsavfall bör utvecklas för att stärka biogasutvecklingen. I kommuner där matavfall samlas in för kompostering finns det skäl att övergå till rötning. Målsättningen om 35 procent biologisk behandling av avfall har varit viktigt för att kommuner ska prioritera rötning framför förbränning. Ett fortsatt etappmål inom miljömålssystemet är viktigt för att få samma styrande effekt. Det är viktigt att kunskapen kring olika rötningsprocesser, optimering av rötrestprocesser och rötresters växtnäringsvärde utvecklas och förs ut till biogasproducenter, lantbrukare med flera. 13 Energigas Sverige och Biogasstrategi 2.0 Energigas Sverige är en branschorganisation som bland annat tagit fram Förslag till nationell biogasstrategi år 2015, med en uppdaterad version Mycket kortfattat kan man summera Energigas Sveriges syn på Biogasens roll idag och i framtiden som positiv. Ett skäl är exempelvis de satsningar som sker på produktionsanläggningar. Anläggningar under uppförande är bland andra: Scandinavian biogas - LBG i Trondheim E.ON Högbytorp Rena Hav Hagaberg, Sotenäs kommun Småländska bränslen Ljungby kommun Vafab Miljö Västerås 13 Energimyndigheten, Analys av marknaderna för biodrivmedel Tema: Fordonsgasmarknaden ES 2013:08 Slutsatserna som presenteras kommer ursprungligen från Förslag till en sektorsövergripande biogasstrategi som Kordbruksverket, Energimyndigheten och Naturvårdsverket tog fram Finansiärer av projektet Nationell biogasstrategi är Avfall Sverige, Biogasbolaget, E.ON. Gasnätet Stockholm, Göteborg Energi, Purac, Region Skåne, Scandinavian Biogas, SSAB, Svensk Biogas i Linköping, Swedegas, Öresundskraft och Energigas Sverige 19

27 Energigas Sverige konstaterar dock också att det saknas långsiktiga spelregler på bigasområdet och osäkerheten om vad som händer efter 2020, när dagens styrmedel slutar gälla, gör att många aktörer är försiktiga med sina investeringar Förslag till nationell biogasstrategi 2.0, från april 2018 har ett stort antal politiska styrmedel och åtgärderföreslagits. Samlad bild från biogasgruppens genomförda intervjuer Dem biogasgruppen har intervjuat anser att biogasen rent klimat- och miljömässigt står sig bäst bland de nu diskuterade drivmedlen. Biogasanvändningen behöver växa om klimatmålen ska nås. Varje regering som vill uppnå Parisavtalet, EUs eller landets egna klimatmål måste arbeta för att biogasens ställning stärks. I första hand genom produktionsstöd, men även genom ökade subventioner till biogasbilar som behöver vara långsiktiga. Biogas Östs syn på biogasen och dess framtid är positiv. Man betonar vikten av att inte se frågan sektor för sektor utan att ha ett helhetsperspektiv. Samma uppfattning förs fram av professor Mats Eklund, Linköpings universitet. En gemensam uppfattning som framförs av flera är att biogas inte konkurrerar med andra bränslen ur ett helhetsperspektiv, utan istället kompletterar andra bränslen, för att uppsatta miljömål ska kunna nås. I allt väsentligt finns en samstämmighet i tron på biogasen i framtiden. Att däremot få mera exakta bedömningar, av i vilken takt, vilka volymer, lokala förutsättningar och konsekvenser, är svårare. I dagsläget styrs utvecklingen i hög grad av politiska beslut. Brev med frågor kring den framtida synen på biogasmarknaden har skickats till Scania, Volvo Cars, AB Volvo och Volkswagen. Samtliga, förutom AB Volvo, har svarat. Scania och Volkswagen är mycket positiva till biogasens framtid för fordon. Volvo Cars inriktar sig mera på eldrift i dagslägen, men kan snabbt ställa om ifall marknadsförutsättningarna ändras. Om man generaliserar budskapet i de intervjuer och möten som hållits kan man sammanfatta det med att i stort sett samtliga är positivt inställda till och tror på biogasens framtid. Systemsyn är ett genomgående tema och politiska styrmedel och offentliga åtgärder grundförutsättningar för en positiv utveckling för biogasen. Noteringar från möten och intervjuer med marknadsaktörer återges i bilaga 3. 20

28 7 Produktionskapacitet och efterfrågan på nationell nivå 7.1 Produktion på nationell och internationell nivå Mycket av nationell biogasproduktion utgår fortfarande från reningsanläggningar, deponier och gårdsanläggningar, det vill säga lokal produktion för lokal avsättning. I och med de mål som beslutats för fossilfrihet inom transportsektorn och de satsningar som görs för produktion och distribution av flytande biogas kommer sannolikt tillgången att öka. Allt tyder på att antalet produktionsanläggningar kommer att öka. Självklart har ekonomin en stor betydelse, men även lagar och regler som energi- och miljöskatter, samt regelverk kring exempelvis hantering av biologiskt avfall påverkar. Nationella mål om ökad insamling av matavfall ger ökad tillgång på substrat som ska behandlas (se avsnitt 6.3). Av sökning på Naturvårdsverkets hemsida 15 framgår att beviljade åtgärder inom biogasområdet avseende Klimatklivet per uppgår till drygt 1,1 miljarder kronor. Den genomsnittliga bidragsdelen är 51 % varför den totala investeringen vid fullt genomförande uppgår till 2,2 miljarder kronor. Beviljade bidrag överstigande 10 mkr framgår av bilaga 2. Bidrag har även lämnats till en mängd tankstationer. En av de aktörer som enligt uppgift investerar kraftfullt är Gasum AB, ett finländskt statligt gasbolag. Företaget bidrar även till utbyggnaden av tankningsinfrastrukturen för flytande biogas. Bolaget har uttalat målet att etablera 50 tankstationer till år Internationellt Internationellt sett är storskalig produktion och distribution av biogas liten. De anläggningar som finns är främst kopplade till djurhållning, och gynnas av nationella djurhållningsstöd. Produktion som sker i Danmark gynnas av på detta sätt dubbelt. Dels produktionsstöd i Danmark och dels nedsättning av energiskatt respektive befrielse från koldioxidskatt i Sverige. Ändrade svenska skatteregler kommer sannolikt att innebära att importen till Sverige kommer att reduceras. Internationellt dominerar användningen av fossil gas. 7.2 Fordon och tankställen Tydlig utveckling för tunga fordon men mer tvekande inom lätta juli

29 För tyngre fordon finns indikationer på en tydlig ökning av utbudet. Fordonsutvecklingen har inneburit att kapacitet och effekt för biogasdrift motsvarar eller överträffar andra drivmedel. Utvecklingen av antalet lätta fordon är svårare att uttala sig om. Effekterna av Bonus-Malus är ännu inte tydliga för biogas, och detta styrmedel kan sägas gynna elbilar framför biogas. Marknaden påverkas också av signaleffekter, till exempel pågående elbils-hype i media. Etablering av ytterligare tankställen spelar självklart in om än främst lokalt, andra aktörers satsningar och agerande, förändringar i stöd och beskattning, ökade krav och kostnader för gastanksbesiktning med mera påverkar också. Situationen är komplex. Det finns dock ett brett utbud av lätta biogasfordon, och signaler från fordonstillverkare är att de kommer att kunna leverera de fordon som marknaden efterfrågar. Inom färjetrafiken sker en övergång mot flytande gas, men bland annat betydande investeringar i bunkringskapacitet för naturgas i Göteborgs hamn. I dagsläget är det naturgas som används, men Swedgas som äger anläggningen och gasnätet i Västsverige har som mål att 30 procent av gasen i nätet ska vara förnybar till 2030 och 100 procent förnybar till När det gäller antalet tankställen kommer den största utvecklingen troligen ske inom flytande gas, där korridorer med tankställen ska möjliggöra flöden av transporter med tunga fordon över längre sträcker i kontinuerlig trafik. För att påskynda utvecklingen har Regeringen uppdragit åt Statens Energimyndighet att, i syfte att främja omställningen till fossilfrihet för tunga transporter, utlysa medel för utveckling och användning av flytande biogas i kombination med inrättandet av ett innovationskluster för flytande biogas. Tankställen för komprimerad gas ökar men förefaller ofta vara lokala kommunala angelägenheter. 7.3 Regional och nationell efterfrågan Biogas öst har i rapport Framtidens biogasutveckling i Eskilstuna kommun 17 lyft fram ett antal faktorer som bedöms påverka den framtida efterfrågan positivt på nationell nivå: Bonus-Malus Dieselgate Risk för brist och prisökning på HVO i samband med införande av krav på ursprungsmärkning och reduktionsplikt. Nya direktiv inom EU Utveckling av tunga gasfordon Biogas Öst, Framtidens biogasutveckling i Eskilstuna kommun 22

30 Andra länder satsar Lång väg att gå innan transportsektorn är elektrifierad Positiv utveckling inom industri och sjöfart på sikt Genombrott för flytande biogas i sikte Nationell biogasutredning I Energimyndighetens senaste långtidsprognos Scenarier över Sveriges energisystem bedömdes energianvändningen av biogas för inrikes transporter för perioden uppgå till 1,2 TWh per år. I sin senaste korttidsprognos Korttidsprognosen i siffror våren bedöms biogasanvändning uppgå till 1,4 TWh (148 miljoner m 3 ) för åren 2018 och 2019, dvs nästan en 20 % ökning i närtid. Energimyndighetens kommande prognoser kommer att bli intressanta då flera satsningar har presenterats efter att denna prognos presenterats. 18 Energimyndighetens senaste långtidsprognos Scenarier över Sveriges energisystem Energimyndigheten, Korttidsprognosen i siffror våren

31 8 Produktionskapacitet på regional och lokal nivå Nedanstående karta visar befintliga och planerade produktionsanläggningar i närområdet. Dessa beskrivs närmare i avsnitt 8.1 nedan. Samtliga befintliga anläggningar tillverkar komprimerad biogas, varför avsättningen av transportkostnadsskäl i första hand måste ske lokalt. Detta innebär att nuvarande anläggningar inte kan anses konkurrera med varandra avseende avsättning av biogas på marknaden. Klimatklivsbidrag har lämnats för produktionsanläggningar till 2 projekt i närområdet, dels till Stigtomta Biogas AB utanför Nyköping och dels till Eskilstuna Biogas AB. Om projekten innebär produktion av komprimerad eller flytande biogas är inte känt. I dagsläget innebär detta att det är ett fåtal intressenter som producerar biogas i närområdet. Lokalt är Eskilstuna Energi och Miljö AB ensamma producenter. Figur 2 Produktionsanläggningar och tankställen i Mälardalen: Källa: Biogasanläggningar, ekonomi och översiktlig teknisk bedömning Något objektivt material har inte tagits fram utan nedanstående kommentarer baseras enbart på muntlig information eller information som lämnats till gruppen av de olika intressenter som redovisat sin syn på biogasens framtid. 24

32 En observation är att befintliga eller påtänkta anläggningar i närområdet har ungefär samma storlek och kapacitet som ligger mellan 3 6 miljoner Nm 3 per år. Orsaken tros vara tillgången till rötningsbart material i närområdet för att få acceptabel transportekonomi, samtidigt som avsättningen av gasen i första hand är lokal. Gasum AB uppger att en anläggning bör ha en kapacitet på minst 5 6 miljoner Nm 3 per år för att ekonomiskt motivera produktion av flytande gas, vilket innebär att beroendet av lokal avsättning av gasen upphör. Enligt uppgift har Gasum gjort förlust ett antal år i Sverige. Senaste året omsatte man 120 mkr med en förlust på 31 mkr. Soliditeten är 8,6 %. Bakom bolaget finns en stark ägare i finska staten som förhoppningsvis har tålamod. Gasum är på väg att skaffa sig monopol i Sverige på biogasproduktion både genom etablering och förvärv. Det är framförallt kommuner som utgör resten av marknaden. Det kan diskuteras om detta är bra eller dåligt. Svag konkurrens men samtidigt en aktör som aktivt bygger biogasinfrastruktur. Den avsiktförklaring som tecknades juli 2018 har frånträtts av Gasum. Det motiv som anges är följande: Vår genomförbarhetsstudie visar på en mindre (lägre) potential än vad vi primärt bedömde. Med tanke på att vi redan inom en 100 km radie har tre produktionsanläggningar gör vi bedömningen att Eskilstunaregionen inte är optimal för ytterligare produktionskapacitet. Det finns även andra aktörer som har planer för regionen och vi ser råvarutillgång som en definitivt begränsande faktor. Givetvis är vi mycket intresserade av att hitta affärslösningar rörande er matavfallsslurry och vi ser mycket goda möjligheter att använda den i någon av de befintliga anläggningarna. Ifall ni ändå avser att använda slurryn i egen regi och då bygga en rötningsanläggning är vi intresserade av att inleda samtal om att vi blir köpare av er rågas. Vi ser Eskilstuna som en viktig knutpunkt för vägtransport och spedition varför vi genomför studier på placering av tankanläggningar kring Eskilstuna. Dessa anläggningar behöver försörjas med gas och alternativet att ni producerar rågas som köper av er för användning i våra tankstationer (efter uppgradering) ser vi också som en intressant lösning. Så oavsett nedanstående önska vi fortsätta våra hittills givande samtal. Vafab Miljö, Västerås producerar i dagsläget cirka 3 miljoner m 3 per år. Kapacitetshöjande investeringar med en ny rötkammaranläggning pågår som kommer att öka produktionen väsentligt. Avsättningen av gas bedöms vara säker. I första hand är det insamlingsuppdraget som driver biogasaffären. Ekonomiskt omsätter biogasaffären 75 mkr (varav mkr från VL, kollektivtrafik) och går ekonomiskt ihop. Eskilstuna Biogas AB (fd Strängnäs Biogas AB) har uppvaktat Eskilstuna Energi och Miljö för att få till ett samarbete då verksamheten i hög grad bygger på gasproduktion från insamlat matavfall. Bolaget önskar få ta 25

33 hand om matslurryn från EEM (bedöms av bolaget ha ett aktuellt marknadspris på 50 kr/ton) men står inte och faller med detta. Eskilstuna har tidigare erbjudits delägande i bolaget. De ekonomiska beräkningar som presenterats tyder på att verksamheten har god ekonomisk lönsamhet. Detta styrks även av de beräkningar vi själva gjort kring etablering av en ny produktionsanläggning. Stigtomta Biogas AB bildades av 5 lantbrukare, men har numera Gasum AB som majoritetsägare. Investeringen i en anläggning ligger för närvarande vilande trots Klimatklivsbidrag på 42 mkr då lönsamheten är för låg på grund av låga biogaspriser. Tänkt kapacitet är att kunna röta ton gödsel. (Kalkylen tål max 2 mils transport. Hönsgödsel något längre.) Bolaget har inte haft någon egen distribution och försäljning mot slutkund (ändras genom Gasums inträde) varför marginalen mellan produktionskostnad och försäljningspris bedömts vara för liten. Eskilstuna har i detta avseende väsentligt bättre förutsättningar då man kontrollerar hela kedjan, rötningsbart material, gasproduktion och avsättning på marknaden. Såväl befintliga som eventuellt kommande anläggningar är för det ekonomiska resultatet i hög grad beroende av utvecklingen av ekonomiska styrmedel som skattebefrielse, produktionsstöd, investeringsbidrag m.m. Tekniskt finns tydliga signaler att produktionen går mot flytande biogas. 8.2 Tillgång på rötningsbart material Den lokalt utsorterade och insamlade volymen matavfall ger idag ton slurry. Under 2017 behandlades cirka 5 % av detta i den egna anläggningen för biogasproduktion. Det finns således potential för ökad produktion i befintlig anläggning. Skulle ytterligare rötkammare med produktionsvolymen 5 miljoner Nm 3 byggas lokalt krävs ton matslurry som substrat. (1 ton = 1 m3). Naturvårdsverket räknat ut att varje person producerar 103 kg matavfall. Eskilstuna och Strängnäs har tillsammans invånare vilket ger ton mat. En insamlingsgrad på 80 % ger ton mat från det insamlade hushållsavfallet. Utöver hushållens avfall tog EEM under 2015 via särskilda avtal även emot ton matavfall från verksamheter i Eskilstuna och andra kommuner. Då avsättningen för slurry minskade, och på grund av bytet av förbehandlingsanläggning för mat, så uppstod ett överskott av slurry, och avtalen sades upp. Det finns ett behov av behandling av matavfall på marknaden och potential finns att åter ta emot biologiskt avfall från verksamheter. Från 2020 tillkommer en ny kund som kommer att levererar ytterligare ton matavfall. Totalt bedöms potentialen vara ton matavfall vilket skulle bli skulle ge oss ton slurry Uppgift från ansvarig för återvinningsverksamheten på Eskilstuna Energi och Miljö 26

34 9 Efterfrågan på regional och lokal nivå 9.1 Dagens efterfrågan Regional efterfrågan Biogas öst pekar i sin rapport Framtidens biogasutveckling i Eskilstuna kommun 21 även på att det finns en regional kraftsamling bland politiken. Detta skulle kunna ge stor effekt, om det skulle leda till en regional övergång till biogas i kollektivtrafik. Utifrån aktuell situation bedöms samordning/samsyn som svag. Regional trafik har nyligen upphandlats utan krav på biogas som bränsle. Lokal efterfrågan Under 2017 uppgick den lokala fordonsgasförsäljningen till cirka 2,4 Nm 3. Biogasens andel uppgick till cirka 95 %, varav 1/3 utgjordes av egen produktion och resterande 2/3 av inköpt biogas. I och med utbyte av biogasbussar mot elbussar i central stadstrafik beräknas försäljningen under 2018 uppgå till 1,9 miljoner Nm 3. Av detta utgör den allmänna kollektivtrafiken 1,3 miljoner Nm 3. Helt avgörande för den framtida efterfrågan är om busstrafiken, helt eller delvis, kör på biogas. I den öppna macken har efterfrågan ökat och ligger idag på cirka 0,8 miljoner Nm Lokala aktörer som påverkar marknaden samt potentiell efterfrågan Den lokala aktör som långsiktigt har störst påverkan på marknadsefterfrågan är Eskilstuna kommun. Upphandling av allmän kollektivtrafik Eskilstuna kommun beställer och bekostar den allmänna kollektivtrafiken inom kommunen. Kommunalförbundet Sörmlands kollektivtrafikmyndighet, SKTM får utföra upphandlingen 22 åt kommunen, men kommunen har rådighet över de krav som ställs i upphandlingen. Från och med januari 2019 kommer region Södermanland ansvara för kollektivtrafiken i länet, och en skatteväxling att genomföras. Kommunernas direkta rådighet över trafiken kommer därmed att försvinna. Upphandling av busstrafik från 1 januari år 2020, när nuvarande avtal med Transdev upphört, har påbörjats. Kommunstyrelsen i Eskilstuna 23 har 21 Biogas Öst, Framtidens biogasutveckling i Eskilstuna kommun 22 Förbundsordning för Kommunalförbundet Sörmlands kollektivtrafikmyndighet 23 Beslut KSKF 2018:234, Krav på biogas och el som drivmedel i upphandling av kollektivtrafik i Eskilstuna kommun (TUPP 07) 27

35 utifrån den delrapport 24 som lämnats från Biogasgruppen via Eskilstuna Kommunföretag AB förordat biogas och el som drivmedel i kollektivtrafiken. KS beslut sade i korthet att man ville gå bort från biodiesel i busstrafiken och istället satsa på biogas och el. Beslutet pekar ut en tydlig riktning och ambitionsnivå, men ger en handlingsfrihet i verkställandet vad gäller avvägningen mellan el och biogas. Införandetakten och vilka kostnader och konsekvenser som detta innebär ska tydliggöras. I ett PM har olika kravnivåer för el respektive biogas testats, utifrån kortoch långsiktiga konsekvenser för biogasproduktionen och uppskattade kostnad och andra konsekvenser för kollektivtrafiken jämfört med två referensscenarier. Slutsatsen är att de rimliga strategierna är att antingen maximera elen eller maximera biogasen med bibehållen elektrifieringsnivå som idag. Resultatet för dessa två alternativ visas i figur 3 nedan. Resultatet av beräkningen visar att en övergång till biogas även i landsbygdstrafiken (av SKTM kallad regional trafik) kommer förbrukningen av biogas till kollektivtrafiken att öka till 1,6 miljoner Nm 3. Det vill säga; förutom den dagens förbrukning i kollektivtrafiken kan ett utbyte av de 26 bussar som idag går på biodiesel, RME, tillföra en efterfrågeökning på cirka 0,4 miljoner Nm Att biogasvolymen har minskat i förhållande till tidigare bedömningar beror dels på att nya biogasbussar är bränsleeffektivare än äldre och dels för att tre regionala linjer (motsvarande km) flyttats till annat avtalsområde. Övriga transportupphandlingar Övrig offentligt upphandlad särskild kollektivtrafik; färdtjänst, skolskjuts och sjukresor använder idag delvis biogas som bränsle men skulle kunna tillföra volym på sikt. Den regionala busstrafiken, där inte upphandlingsansvaret ligger hos Eskilstuna kommun, använder enligt uppgift i huvudsak biodiesel som bränsle. Samordning och samsyn i bränsleval inom länet uppfattas som svagt. Om bränslet skulle vara biogas skulle detta innebära väsentligt större volymer än vad som totalt förbrukas idag. Upphandling av kollektivtrafik i Strängnäs kommun kommer snart att påbörjas. Kontakter för att utreda samarbete skulle kunna innebära en biogasvolym motsvarande nuvarande 33 dieselbussar som under 2017 körde cirka 1,6 miljoner km. 24 Delrapport Biogasgrupp + tillägg Rapporten innehöll rekommendationer om att inriktningen är att Kommunstyrelsen även ska uttala att kommunens fordon i första hand ska använda biogas som drivmedel, att krav skulle ställa på biogas som drivemedel i kollektivtrafiken, samt uttala sig positiv till att ytterligare tankställe etableras. Motivet är att behålla och utöka den lokala efterfrågan som finns för att förbättra förutsättningarna för lokal utbyggnad av biogasproduktionen. 25 PM Biogas och el i kollektivtrafikupphandlingen, Kristina Nyström 28

36 Figur 3 Sammanställning av volymer och ekonomiska konsekvenser för kollektivtrafiken av olika strategier. Beräkningen av kostnaden ska endast ses som ett nyckeltal som speglar kostnadsnivå år 1 respektive år 5 i det nya avtalet, jämfört med nuvarande avtal, och inte en faktisk totalt kostnad. Källa: PM Biogas och el i kollektivtrafikupphandlingen, Kristina Nyström

37 Kommunkoncernens fordonsflotta Kommunen/kommunkoncernen är den ojämförligt största aktören för biobränsle efter busstrafiken. I dagsläget har kommunkoncernen upp emot 300 biogasfordon. Försäljningen i Eskilstuna till personbilar och lättare fordon uppgår till cirka 0,8 miljoner Nm 3, motsvarande cirka 35 % av total försäljning. Primärkommunen står för cirka 25 % av denna förbrukning, 0,2 miljoner Nm 3. Om samtliga fordon som kan köras på biogas använde detta bränsle skulle förbrukningen teoretiskt öka med cirka 0,3 miljoner Nm 3. Den analys som gjorts påvisar nödvändigheten av ytterligare tankningsmöjligheter och förmodligen översyn av prissättningen för att öka tankningen av biogas i kommunens biogasfordon. Eskilstuna Energi och Miljö/Eskilstuna Strängnäs Energi och Miljö är den som enskild juridisk person har störst påverkan på efterfrågan. Bolaget kör enligt statistik 2017 sina fordon på 12 % biogas, 33 % diesel, 53 % HVO och 2 % bensin. Många av de fordon som bolaget har är tyngre fordon med hög förbrukning. Ett fåtal avfallsinsamlingsfordon går idag på biogas. Byte av de fordon som idag inte drivs med biogas till biogasfordon ger grundläggande ekonomiska förutsättningar för ett ytterligare tankställe utifrån dagens prissättning på gas. Samtidigt skulle detta och ovanstående ge en tydlig signal till marknaden att kommunen satsar på biogas. Biogasgruppen har i delrapport föreslagit att biogasfordon ska prioriteras vid anskaffning. Privata aktörer Ett antal privata aktörer som lokala företag, taxirörelser etc har idag biogasdrivna fordon. Potentialen hos lokala entreprenörer/företag och privatpersoner finns, men är säkerligen beroende av praktiska frågor som tillgänglighet och prissättning på gas, förutom politiska styrmedel som skatter, bidrag och kontroller. Det besiktningskrav som nu införts på provtryckning av gastankar i fordon kan påverka efterfrågan negativt. För den sponsring som idag sker inom kommunkoncernen skulle, där så bedöms relevant, krav kunna ställas på att mottagande verksamhets fordon ska drivas med biogas. Även vid upphandling av entreprenörer skulle biogasdrift kunna premieras. Även i det fall det inte tillför några stora volymer, kan hanteringen innebära ett stort signalvärde mot marknaden i övrigt. Som offentlig aktör behöver vi arbeta med långsiktigt förtroendeskapande och behöver troligen vara tydligare med budskap kring nyttan med biogas ur ett helhetsperspektiv, för att skapa trygghet och trovärdighet för nuvarande och presumtiva kunder. Att idag välja fordon/bränsle kan upplevas som ytterst svårt. Vid framtida etablering av serviceanläggning för fordon i Eskilstuna Logistikpark finns frågan om tankmöjligheter för biogas med, såväl CBG som LBG. Om detta realiserades skulle det sannolikt vara mycket positivt för den lokala synen på och utvecklingen av den totala långsiktiga efterfrågan på biogas.

38 Andra påverkansaktörer på lokal och regional nivå Biodriv Öst är en storregional samverkansplattform som samlar aktörer från offentlig sektor, näringsliv och forskning i Uppsala, Stockholm, Södermanland, Västmanland, Uppsala, Örebro och Östergötlands län som vill verka för omställningen till förnybara alternativ i transportsektorn. Biodriv Öst kommer under åren driva projektet Transportutmaningen Södermanland. I projektet kommer åkerier, transportföretag och andra företag i Sörmland att få information och rådgivning. Företag kommer även att få möjlighet att under en testperiod provköra nya fordon i sin verksamhet. Andra aktörer som har en nyckelroll i att främja utvecklingen är lokala bilhandlare. Undersökningar visar att bilhandlare idag ofta låter bli att informera om andra bilmodeller än bensin- och dieselbilar 26. Ökad kunskap om nya drivmedelstekniken kan vara ett sätt att ändra på detta, till exempel genom information från kommunens energi- och klimatrådgivare

39 10 Sammanställning av bedömd marknadspotential och produktionsvolym 10.1 Efterfrågan på biogas, potential Åtgärder Kollektivtrafik lokalbussar 1) 1,4 1,1 1,1 1,6 1,6 Kollektivtrafik regionalbussar 2) Befintlig tankstation, personbilar 3) 0,8 0,8 0,8 0,8 0,8 Ny tankstation, tunga fordon 4) Ny tankstation, kommunfordon 5) 0,1 0,2 0,3 Totalt 2,2 1,9 2,0 2,6 2,7 1) Förutsätter biogas som bränsle efter upphandling. 2) Totala potentiella volymen regionalbusstrafik bedöms uppgå till Nm 3. Samsyn krävs mellan regionens offentliga aktörer. 3) Ingen förändring antas. 4) Utbud av flytande gas saknas idag i Eskilstuna, varför det inte heller finns någon aktiv marknad. 5) Utbyte i takt med avskrivning Tillgång till biogas, potential Total efterfrågan per år [miljoner Nm 3 ] Total efterfrågan per år [miljoner Nm 3 ] Åtgärder Nuvarande produktion 1) 0,75 0,75 0,75 0,75 0,75 Reinvestering Ekeby, tillkommande 2) 0,55 0,55 Ny anläggning 3) 3,375 Inköp 4) 1, 45 1,15 0,7 1,3 Totalt 5) 2, 2 1,9 2,0 2,6 4,125 1) Biogasvolym från slamhantering. 2) Utökning med matslurry i befintliga rötkammare. Förutsätter fortsatt dispens för samrötning efter att ny ansökan inlämnats senast maj ) Egen eller privat regi. Investering i ny anläggning kan ske tidigare än år ) Inköp av skillnad mellan efterfrågan och tillgång. 5) Om anläggning byggs i egen regi kommer m 3 att behöva säljas år Om anläggningen byggs i privat regi kommer m 3 att behöva köpas (förutsatt att tankstationer drivs i egen regi). 32

40 11 Konkurrentanalys Vad gäller konkurrentanalys finns möjligen en risk att frågan underskattas. Eskilstunas underlag för försäljning är idag så litet att det mer eller mindre måste anses som uteslutet att någon extern etablering för tankning av CBG/CNG kommer att ske om inte kommunkoncernen garanterar volym. Vad gäller gas till bussarna/kollektivtrafiken har Eskilstuna Energi och Miljö i praktiken ett tekniskt leveransmonopol. Det är inte troligt att någon kan bygga upp ett parallellt leveranssystem med ett konkurrenskraftigt gaspris. Etablering av tankställe för LBG/LNG konkurrerar inte med den verksamhet vi idag bedriver. Frågan aktualiseras först vid ett beslut om en ny produktionsanläggning i egen regi. Ett sådant beslut bygger samtidigt på avsättning utanför den lokala marknaden, varför alla etableringar av tankmöjligheter bör välkomnas. Konkurrentanalys känns alltså inte helt relevant på säljsidan. Runt om i landet finns, förutom i södra Sverige med den danska gasen, ingen eller möjligtvis mycket begränsad konkurrens inom ett lokalt geografiskt område. Däremot finns olika lokala producenter i olika kommuner. Det beror många gånger på att biogasen inte enbart är en fråga om ekonomisk vinst utan att den även har sitt ursprung i hållbarhetsfrågan, den cirkulära ekonomin och resurshantering. Den som bygger en stor anläggning i Eskilstuna kommer att få ett i det närmaste monopol på gasproduktion i området, då ekonomin inte möjliggör transport av rötningsbart material över längre sträckor. Utan tankmöjlighet för flytande gas innebär det i praktiken även monopol vad gäller distribution och försäljning, då det ekonomiskt inte går att motivera längre transporter av komprimerad gas. Med stor säkerhet kommer den som bygger en anläggning att vilja förvärva Eskilstuna Energi och Miljös produktionsanläggning eller åtminstone köpa all deras produktion. Ingen aktör har råd med ett priskrig på gasen. De rena affärs- och teknikriskerna får anses vara väldigt små i att satsa på biogas. Dock finns en politisk risk som inom energi- och miljöområdet måste anses väsentlig. 33

41 12 Egenregi kontra extern regi En fördel med egenregi är att biogasproduktionen är en kraftigt integrerad del av den samlade verksamhet som bedrivs inom Eskilstuna Energi och Miljö idag. Rötningsbart material kommer dels från det avloppsslam som hanteras vid Ekeby ARV och dels från insamlat biologiskt avfall främst från hushåll men även från insamling av biologiskt avfall från verksamheter. Gasproduktionen vid Ekeby ARV kommer att fortsätta oavsett vilka beslut i övrigt som fattas. Om befintliga rötkammares kapacitet ska tas tillvara genom samrötning påverkas mängden utsläpp vilka är beroende av de tillstånd som verksamheten har och kommer att få. I och med detta är det svårt att se att nuvarande anläggning kan överlåtas till extern part. Ett annat skäl är det starka samband mellan gaspris och Eskilstuna kommuns kostnad för kollektivtrafik som finns. Nuvarande anläggning innebär i praktiken ett monopol för leverans av gas inklusive prissättning till bussdepån. Avsättningen av insamlat biologiskt avfall säkerställs om produktionsanläggningen drivs i egen regi. Möjligheten att skapa långsiktiga ekonomiska förutsättningar ökar sannolikt för såväl gasproduktionen som av taxesättningen för hantering av hushållens avfall. Bedömningen är att verksamheten totalt har en begränsad risk men stor ekonomisk potential. Utredningen av Eskilstuna Energi och Miljö AB. Förstudie Investering i fristående anläggning för biogasproduktion bifogas efter att denna granskats av extern part. 27 Vid gasproduktion i extern regi kan sannolikt ovanstående områden hanteras avtalsmässigt så att skillnaderna mot egenregi inte blir oönskat stora vad gäller hantering, priser och volymer över tid. Troligen behöver juridiska resurser tas i anspråk för att säkerställa innehållet i olika avtal. Andra fördelar som extern regi kan innebära får bedömas för den specifika parten, exempelvis att man har tillgång till nödvändig unik kompetens, gör utfästelser om andra satsningar inom kommunen eller liknande. 27 Eskilstuna Energi och Miljö AB. Förstudie Investering i fristående anläggning för biogasproduktion 34

42 13 Andra konsekvenser; kretslopp och arbetstillfällen En mycket stor andel av de personer som har intervjuats understryker vikten av att utgå från en övergripande systemsyn. Professor Mats Eklund, Industriell miljöteknik och föreståndare Biogas Research Center vid Linköpings universitet uttrycker att vida systemgränser motverkar problembyten, det vill säga att man använder en lösning som sedan, ur ett större perspektiv, visar sig föra med sig andra, nya problem. Biogas gynnas av systemexpansionssyn. Figur 4 Biogas medverkar till alla globala hållbarhetsmål enligt Professon Mats Eklund Produktion av biogas som en del av kretsloppet stödjer enligt Mats Eklund alla FNs hållbarhetsmål 28. Genom separatrötning av matavfall får man två produkter, biogas och biogödsel (förutsatt att matavfallet är fritt från föroreningar). Detta innebär att man skapar ett kretslopp av näring mellan stad och land samtidigt som behovet av fossila bränslen minskar. Samtidigt minskar samhällets sårbarhet avseende energiförsörjning Klimatpåverkan Hur stor den totala klimatnyttan av biogasanvändning är beror på ett antal 28 FN:s globala hållbarhetsmål på 35

43 faktorer; exempelvis från vilka substrat biogasen produceras, hur den produceras och till vad den används. Biogasproduktion från gödsel och matavfall har högst klimatnytta, medan produktion från jordbruksproduktioner har lägst. Det är viktigt att inga utsläpp av metan sker i processen eftersom detta är en stark klimatgas. Rötrestens hantering och användning spelar också roll. Betydande reduktion uppstår om rötresten från biogasanläggningen används som gödningsmedel (biogödsel) och genom att utsläpp från den mineralgödsel som ersätts undviks. En viktigt faktorer för att avgöra klimatnyttan med en biogassatsning är om man behöver blanda ut den med fossil gas för att klara efterfrågan, samt vilket annat bränsle som biogasen ersätter Påverkan på luftkvalitet Biogas som ersätter fossil energi bidrar till minskade utsläpp av kväveoxider (NOx). Kväveoxider påverkar bildandet av marknära ozon som är skadligt för såväl växter som djur och människor. För att minska utsläppen av NOx ställs tuffare krav inom transportsektorn i Europa, både för lätta och tunga fordon. Gasfordon innebär med automatik lägre utsläpp av kväveoxider. Biogasdrift innebär också låga utsläpp av partiklar och inga partikelfilter krävs. Tunga fordon med gasdrift visar utsläppsvärden som ligger långt under Euro6- kraven. Partiklar som orsakas av däck- och vägslitage är dock desamma. En övergång till biogas inom sjöfarten skulle innebära kraftigt minskade svaveloxider, SOx Arbetstillfällen Etablering av en produktionsanläggning skapar arbetstillfällen oavsett om den drivs i egen eller extern regi. Mats Eklund ser dock hellre att man pratar om biogasen som värdeskapande för att stärka näringslivet generellt, där omhändertagande av avfall för produktion av biogas såväl direkt som indirekt får positiva effekter. 36

44 Figur 5 Värdeskapande drivet av biogasstaden Källa: Professon Mats Eklund , Biogas som värdeskapare Vid diskussion med Gasum AB är deras bedömning att biogasproduktion skapar 2 arbetstillfällen per producerad GWh i hela kedjan. En normalstor anläggning för 5 miljoner Nm 3 per år skapar med andra ord cirka 100 arbetstillfällen. Sannolikt är det faktiska resultatet beroende av typ av material som rötas. Direkta arbetstillfällen på produktionsanläggningen utgör bara en liten del av det totala antalet. I och med att biogaskedjan huvudsakligen är lokal både kan och bör produktionen förläggas inom kommunens gränser. 37

45 14 Rekommendation/Beslutsalternativ Biogas bör inte ses som en isolerad affärsaktivitet utan en komplex och integrerad del i kretsloppet och därmed angränsande verksamheter. Som Energigas Sverige uttrycker det Biogas bidrar därmed till att flera miljömål nås och till måluppfyllelse inom åtskilliga politikområden till exempel klimat, energi, miljö, landsbygd, transport, handel, jobb och näring. Det behövs samordning mellan politikområdena och en helhetsbild över samtliga nyttor. I tidigare avlämnad delrapport har grundläggande förutsättningar för biogasens framtid berörts. Bland annat gäller detta lokal kollektivtrafik. Det som inte berördes i delrapporten var möjligheten till politisk samsyn om biobränsleval ur ett större regionalt perspektiv vilket skulle ge markanta efterfrågeökningar. Genom att få till stånd en samverkan mellan Eskilstuna och Strängnäs vid upphandling av lokal såväl som kommunöverskridande kollektivtrafik kan biogas gynnas. Om inte lokal kollektivtrafik drivs med biogas finns inte förutsättningar för lokal avsättning och lönsam produktion för egen del. Detta innebär att biologiskt avfall måste transporteras från Eskilstuna för förbränning eller gasproduktion på annat håll. Detta ger en lägre miljönytta och att sysselsättning skapas någon annanstans. Möjligtvis kan privat aktör etablera produktion i Eskilstuna utifrån sina förutsättningar. I så fall ger det i stort samma effekter på miljönytta och sysselsättning som om etablering sker i egen regi. Översiktliga utredningar om konsekvenser av olika bränslen/fordonstyper för kollektivtrafiken i Eskilstuna visat att kostnaden för framtida kollektivtrafik med biodiesel eller biogas sannolikt blir lägre än dagens kostnad. 29 En del av kostnaden kan i detta alternativ dock bli en intäkt för kommunens biogasverksamhet, vilket gör det ekonomiskt fördelaktig på koncernnivå. Biodieseldrift har initialt en något lägre kostnad än biogasdrift, men kan med stigande priser för biodiesel blir dyrare 30. Kostnaden för utökad eldrift är högre. Om utvärderingen av de olika alternativen ur ett samhällsekonomiskt perspektiv tar hänsyn till andra faktorer som buller, koldioxid- och kväveoxidutsläpp minskar skillnaderna. Tre olika beslutsalternativ står till buds: 1. Fortsätta som idag nuvarande produktionsanläggning. Innebär att köp av fysisk eller finansiell biogas till kollektivtrafiken krävs. Detta innebär att ingen inriktning på biogas i den kommande upphandlingen av kollektivtrafik behövs. Skulle annat bränsle än biogas väljas kommer biogasförsäljning på sikt att upphöra. Rötningsbart material körs utanför kommungränsen. 2. Ny produktionsanläggning egen regi. Rådighet över hela kedjan, risker och möjligheter. 29 Kristina N 30 Risken med detta alternativ är att nya regler om ursprungsmärkning och om låginblandning i fossil diesel gör att bris uppstår och att trafiken istället körs på fossil diesel. 38

46 3. Ny produktionsanläggning privat regi. Rådighet över del av kedjan, avtalsreglering risker och möjligheter. Rekommendationen är beroende av val av bränsle vid kollektivtrafikupphandlingen. A. Utifrån förutsättningen med maximering av biogas i kollektivtrafiken är förslaget att uppdra åt Eskilstuna Kommunföretag AB att snarast utreda etablering av en lokal biogasproduktionsanläggning. Utredningen ska utvärderas mot villkor som kan erhållas vid etablering i privat regi. En etablering, förutsatt fullföljandet av tidigare lämnade förslag, innebär att ägardirektiven uppfylls, dvs biogasproduktionen ökar så att självförsörjning uppnås, åtgärder har vidtagits som ökat marknadens efterfrågan, rötning sker separerat från rötning av avloppsslam och ytterligare biogastankstation kommer att byggas. B. Utifrån förutsättningen kollektivtrafik utan inriktning mot biogas är förslaget att uppdra åt Eskilstuna Kommunföretag AB att så långt möjligt, inom ramen för god ekonomi, bistå en privat aktör vid en etablering av lokal biogasproduktionsanläggning. o Produktion av rå biogas från avloppsslammet fortsätter, vilket bör ge upp till ca 1 miljon Nm 3 biogas o Förutsatt att vi får fortsätta med samrötning med matavfall kan vi producera upp till ca 1,4 miljoner Nm 3 biogas o Avsättning av all producerad volym är inte säkerställd vilket i sin tur innebär Överskott av producerad biogas måste facklas bort Det finns inget behov av att tillföra och röta matavfall längre Re-/investeringar i uppgraderingsanläggningen blir svårt att motivera och den blir så småningom uttjänt Biogas som produceras från avloppsslammet tas om hand lokalt för uppvärmning och/eller i gasmotor/turbin för produktion av el Produktion av fordonsgas på Ekeby avvecklas helt på sikt En privat etablering innebär att ägardirektiven uppfylls förutsatt att avtal tecknas med aktören, dvs biogasproduktionen ökar så att den lokala produktionen överstiger efterfrågan, åtgärder har vidtagits som ökat marknadens efterfrågan, rötning sker separerat från rötning av avloppsslam och ytterligare biogastankstation kan komma att byggas. 39

47 Eftersom besked har lämnats till SKTM att inriktningen är biogasdrift i kollektivtrafiken gäller förslag enligt alternativ A, dvs biogasgruppen anser utifrån vad som sagt ovan att lokal produktion av biogas är möjlig och rekommenderar därför Eskilstuna kommun att ge Eskilstuna Kommunföretag uppdrag att fullfölja, fördjupa och slutföra utredning av etablering av ny lokal produktionsanläggning i egen eller i privat regi Lars Andersson Arne Jonsson Ann-Sofie Wågström Johan Holmqvist Tommy Hamberg 40

48 Bilaga 2 Bidrag överstigande 10 mkr i den förteckning som redovisas på Naturvårdsverkets hemsida maj 2018: Produktionsanläggning för LBG i Linköping kr Klintehamn Biogas kr Biogasanläggning i Nymölla kr Kapacitetsökning av biogasanläggning kr Produktion av biogas vid reningsverk kr Biogasanläggning kr Brista One Stop Solution kr Gödselbaserad biogasanläggning med gödselförädling kr Biogasproduktion med uppgradering kr Produktion och distribution av uppgraderad biogas kr Förbehandling av matavfall för Biogasproduktion kr Innovativ uppgradering och gödselförädling kr Rena Hav biogasanläggning kr Byggnation av rötkammare och förbehandling kr Högbytorp Torrötningsanläggning kr Förbehandlingsanläggning för matavfall kr Produktionsanläggning för biogas kr Uppföra lantbruksbaserad biogasanläggning kr Uppföra lantbruksbaserad biogasanläggning kr 41

49 Bilaga 3 Noteringar från möten och intervjuer med marknadsaktörer Ulf Jonson, Energimyndigheten, möte Nuvarande regler för skattestöd, befrielse från energiskatt och koldioxidskatt, upphör Exempelvis dansk biogasproduktion är skattemässigt gynnad varför import sker som utnyttjar båda skattesystemen. Energi och Miljödepartementet har uppdraget att ta fram förslag till kommande regler. Energimyndigheten kommer att få förslaget på remiss. Oklart när detta kommer. Fråga ställd till Ulf Jonson som lämnat följande svar efter mötet: Tyvärr måste vi vara lite tråkigt formella i svaret angående detta. Det vi vet är som jag nämnde att det skissas på ett utredningsdirektiv, samtidigt så tickar ju klockan. Ett alternativ är att utredningen hinns med och nya regelverk träder ikraft, ett annat alternativ är att utredningen inte kommer hinna bli klar och Sverige ansöker om fortsatt godkännande för nuvarande stöd. Inom ramen för Klimatklivet kan stöd erhållas för exempelvis biogasproduktion eller tankställen. Fredrik Svensson, Energigas Sverige, möte Fredrik Svensson informerade bland annat om utvecklingen av biogasfordon och tankställen. Bedömningen är att biogas finns om bara efterfrågan finns. Även flytande biogas finns tillgänglig vid 6 tankställen idag. Tyngre fordon/motorer för flytande gas finns/håller på att tas fram av exempelvis Volvo och Scania. Upphandling riktad mot biogasbussar i Kalmar har genomförts utan överklagande. Mål till år 2030 är 15 TWh, en ökning från 2 TWh idag. Det är viktigt att se biogasen i ett helhetsperspektiv då det inte bara är en fråga om bränsle till fordon utan även en del av kretsloppet. Martin Ahrne, Biogas Öst, möte Martin Ahrne informerade om Biogas Östs syn på biogasmarknaden och kommenterade även den rapport som lämnats. Ett viktigt budskap är att se biogasen i ett helhetsperspektiv, inte sektor för sektor. Basen i efterfrågan ligger hos kollektivtrafiken. Flera personbilar som körs på biogas är en positiv bonus, men tillför inga avgörande volymer % av förbrukningen utgörs av inhemsk biogasproduktion. 42

50 Anna Bergfors, Eskilstuna kommun/sörmlandstrafiken, möte Anna Bergfors beskrev organisationen kring kollektivtrafiken. Varje kommun tecknar egna avtal, oftast långa. I Eskilstunas fall har upphandling gjorts i 6 år + 3 optionsår. Nuvarande avtal sträcker sig till år 2020 och avser den allmänna kollektivtrafiken. I dagsläget körs 42 biogas-, 12 el- och 26 RME-bussar. Gräns för högsta ålder på bussarna ställs idag. Särskild kollektivtrafik (färdtjänst, skolskjuts, sjukresor). Trendtaxi 50 % bio och 50 % HVO till 58 fordon. 1 år gammalt avtal. Max sex år gamla bilar. Det finns stora tröskelkostnader om antalet elbussar ska öka. SKTM (Sörmlands Kollektiv Trafik Myndighet) har uppdraget för kommande upphandling Förfrågningsunderlag helt klart början Förvaltningen ställer krav och utreder förutsättningar för biogas på vissa linjer. Tankinfrastrukturen inget problem. Eskilstuna är upphandlat som ett område med en transportör. Jonas Strömberg, Hållbarhetsdirektör Scania, möte Jonas Strömberg arbetar brett med gröna transporter och transportsystem och ser diversifiering som nödvändig för att nå miljömålen. Betonar nödvändigheten av affärmässiga lösningar och tar elbussar från Kina som exempel på där marknaden är satt ur spel. En lösning måste leva på egna kommersiella meriter. Jonas Strömbergs syn är att biogas är en biprodukt när man hanterar avfallsproblemet. Idag finns en trend att producera lokal energi. Jonas Strömberg tror på en stark tillväxt av biogasfordon och ser inga problem att få avsättning för LBG fram mot år Används tillgängliga bränslen och teknik kommer man att nå 2030-målet. Hans Kättström, Nordic Gas Solutions, möte Hans Kättström har cirka 25 års erfarenhet av biogasfrågor. Nordic Gas Solutions är ett företag som bygger lösningar för biogastankning. En fråga som bolaget arbetar med är hur man ska kunna bygga billigare tankstationer. Idag finns inte argumentet mot gastankning att det tar tid. Det är helt en teknisk fråga som går att lösa enkelt. Hans Kättström berättade om tankstationsutvecklingen, Vöru har byggt en tankstation för såväl komprimerad som flytande gas, Borlänge har en station som nu går med vinst och OKQ8 har tre mackar på gång. Nordic Gas Solutions vill gärna etablera en tankstation i Eskilstuna. Finns bara 43

51 markområde (20 * 20 kvm + yta för in- och utfart) och ett åtagande om basförbrukning (break-even ligger kring Nm 3 = cirka 3 bussar) går en tankstation att få till. Bedömningen är att marknadens efterfrågan kommer att öka markant. Hans Kättström är helt öppen för olika former av upplägg, allt från att ta hand om vårt rötningsbara material (samarbete med Scandinavian Biogas) och sälja i egen ägd mack till att sälja ett tankställe till oss. Carina Färm och Niklas Leksell, Vafab Miljö, möte Carina Färm och Niklas Leksell berättade om Vafab Miljös biogasresa. Situationen idag är att efterfrågan överstiger produktionskapaciteten. Gasum AB levererar uppgraderad biogas för att fylla glappet. Produktionen sker i en rötkammare med slurry från Vafabs egen verksamhet såväl som från externa. Full kapacitet är cirka Nm 3 = MWh. För att öka kapaciteten görs en satsning på utbyggnad för 93 mkr brutto. Kompletteringen med bland annat ytterligare en rötkammare kommer att öka produktionen, tillgängligheten och säkerställa driften på ett betydligt bättre sätt än idag. Klimatklivsbidrag erhålls med 32 mkr. Satsningen ersätter och kompletterar nuvarande anläggning och innebär en väsentlig kapacitetsökning. Avtalet med VL (knappt 160 bussar) är verksamhetens nödvändiga bas. Elbussar körs på en linje (5-7 bussar). Ny bussupphandling kommer att göras från år Avsättningen av gas bedöms vara säker. I Västerås finns 3 tankstationer. Till tankstationerna i Fagersta, Sala och Köping flakas biogas. Vafab ser verksamheten ur ett kretsloppsperspektiv som ger såväl energi som ett bra gödningsmedel vilket återförs till odlingsmark. I första hand är det insamlingsuppdraget som driver biogasaffären. Ekonomiskt omsätter biogasaffären 75 mkr (varav mkr från VL) och går ekonomiskt ihop. Mohammad Deravian, Fordonsenheten, möte Fordonsenheten hanterar primärkommunens fordon, totalt cirka 520 stycken varav 409 personbilar och övriga exempelvis släp och toalettvagnar. Av de fossilfria fordonen drivs 232 med biogas, ytterligare 30 är beställda men ej levererade, 65 elbilar, 11 etanol och 3 HVO. Målet 2020 är helt fossilfritt. Idag är 76 % fossilfria. Alla hybridbilar där huvuddrivmedlet är fossilt ska bort. Bedömningen är att år 2020 kan 300 bilar vara biogas och 100 fordon eldrivna. En avgörande förutsättning är att ytterligare ett tankställe etableras. Idag utgör biogasfordon 60 % av fordonsflottan, medan bränsleandelen enbart uppgår till 23 %. 44

52 Kommunen leasar (finansiellt) idag fordonen vilket innebär att man har restvärderisken. Bränsle är idag viktigare än märke för restvärdet. Intern miljöavgift utgår idag för fordon, med undantag för elbilar som inte påförs denna avgift. Fordonsenheten har inga uppgifter om hur bilarna rör sig. Möjligen har Vård och omsorgssidan den informationen. Mats Eklund, professor vid Linköpings Universitet/ Biogas Research Center, möte Mats Eklund är professor i Industriell miljöteknik och föreståndare för Biogas Research Center vid Linköpings Universitet. Mats Eklund är bland annat delaktig till dokumentet Nationell biogasstrategi som presenterades i början av året. Mats har läst vår delrapport och tycker den ser bra ut. Bedömningen är att vi har bra kunskap. Sverige skiljer sig till del från de flesta andra länder genom biogasproduktion mot fordonssektorn utifrån krav på avfallshantering. I andra länder dominerar fossilgas för fordon eller rötning i jordbruk för eget behov av energi. I sin forskning söker man en bredare analyssyn hållbarhetsmål i hela samhället. Mats betonar vikten av systemexpansion för att fånga den samhälleliga nyttan där avloppsrening, avfallshantering, kollektivtrafik och näringsåterföring ses som integrerade delar. Breddade systemgränser motverkar problembyten. Biogas gynnas av systemexpansionssyn. Mats Eklunds uppfattning är att biogasen i Sverige för en passiv tillvaro marknadsföringsmässigt. Som ett gott exempel lyfter han fram en finländsk korvkampanj: Extra värde: producerad med finsk biogas! Vi är dåliga på att lyfta fram att biogas stärker näringslivet, Värdeskapande drivet av biogasstaden. Även om det finns nyckeltal som uppskattar hur många jobb biogas skapar vill Mats Eklund hellre prata om hur biogas stärker industrins konkurrenskraft. Som exempel nämner han Sotenäs fiskindustri som bygger biogasanläggning för att skapa mervärde. Som kommunal aktör har vi möjlighet att skapa tydliga förutsättningar som att tillhandahålla långa leveransavtal med prisstabilitet genom vår egenproduktion. Som privat aktör är Scania en stor nyckel till teknikutveckling! En i mitt tycke intressant tanke som togs upp var ett bottom-up-synsätt: vad vill va-verksamheten se sig som? Vattendistributör och -renare eller bedriver man energi och gödningsverksamhet. Synsättet påverkar hur man agerar. Territorieanalys är av intresse, dvs inventering av vad som finns i närområdet som kan bidra till biogasproduktion utanför den kommunala organisationen! Varför större anläggning i Eskilstuna? 45

53 - Vad finns i territoriet som kan skapa mervärde? - Lokala tillgångar och lokal försörjning. - Trögheten i systemet gör att vi fortsätter som tidigare. Utmana business as usual. - Merparten av alla biodrivmedel utom biogas importeras. Mats Eklunds bedömning är att det finns väldigt få risker med biogassatsningar. Föroreningar i biogödsel är en risk. En rekommendation är att satsa på kompetensutveckling för att det ska bli bra! Organisationsfrågan är viktig. Kjell Johansson, LRF Södermanland, möte Ursprungligen startade biogasfrågan som ett projekt på gårdsnivå genom Agroöst. Sedermera bildades Stigtomta Biogas AB av 5 lantbrukare. Bedömningen var att kunna röta ton gödsel. Investering i en anläggning ligger för närvarande vilande trots Klimatklivsbidrag med 42 mkr då lönsamheten är för låg på grund av låga biogaspriser. Numera är Gasum AB majoritetsägare. Troligen kommer Gasum att köpa ut övriga delägare, för att i stället teckna separata avtal om gödselleverans. Förhoppning finns om ett investeringsbeslut under 2018 efter att nytt miljötillstånd sökts och erhållits. Byggtid cirka 1 år. Kjell Johanssons uppfattning är att biogas är viktigt, dels för att få lokal produktion av energi och dels för att hantera matavfall och gödsel från djurhållning som annars blir ett problem. Rötresten kan återföras som gödning till odlingsmark och minskar därmed behovet av import av gödningsmedel. Kaj Wågdahl, Eskilstuna Biogas AB, möte Namnändring har gjorts från Strängnäs Biogas AB. Avtal om köp av mark, 3 ha, väster om logistikparken i Kjula. Nuvarande klimatklivsbidrag 32 mkr (40 % av 80 mkr) har kompletterats i ny ansökan på 88 mkr (55 % av 160 mkr). Besked väntas under september. Samtidigt som anläggningen blivit dyrare genom kronförsvagning så har oljepriset stigit vilket påverkar värdet på producerad biogas. Sammantaget bedömer Kaj Wågdahl att projektet påverkats marginellt av dessa omvärldsförändringar. Utöver biogas och gödsel så kommer anläggningen även att kunna producera en tredje produkt, flytande koldioxid. Inriktningen är även att kunna öppna en publik tankstation utefter Ärlavägen där utlastningspunkten kommer att vara. Ställning till detta tas när tillstånd finns för övrig verksamhet. Tanken är att sälja flytande gas till ett antal större kunder. Bolaget önskar få ta hand om matslurryn från EEM men står inte och faller med detta enligt Kaj Wågdahl. 46

54 Studiebesök hos Gasum i Örebro Arbetsgruppen besökte Gasum ABs anläggning i Örebro. Erik Woode, Senior Manager, Business Development, berättade om Gasum och de planer bolaget har, främst inom biogasområdet. Gasum har ambitionen att bli nordens ledande biogasproducent genom att öka produktionen från 0,3 TWh till 2 TWh. Bolaget har investeringsplaner motsvarande 500 mkr inom de närmsta åren. Vid en anläggningsinvestering motsvarande GWh är Erik Woodes bedömning att storleken är lämplig för produktion av LBG, dvs flytande biogas. Fördelen med LBG är att affärsrisken minskar, då kundunderlaget ökar från att vara lokalt till att vara konkurrenskraftigt mot andra fordonsbränslen nationellt. Gasum är aktivt verksam i utbyggnaden av tankinfrastrukturen för flytande biogas och har en stark tro på en positiv utveckling för tyngre transportfordon. Ambitionen är att etablera 50 tankstationer för flytande biogas för tyngre fordon till år

55 Bolaget äger (98 %) och driver en biogasanläggning i Västerås i ett nära samarbete med en grupp lokala lantbrukare. Anläggningen uppfördes under 2013 och är en samrötningsanläggning för rötning av i huvudsak gödsel och restprodukter från lantbruket i närområdet. Den producerade biogasen uppgraderas till fordonsgaskvalité i en vattenskrubberanläggning och leds via gasledning till närliggande kund. Den befintliga biogasproduktionen i Västerås, som drivs av Svensk Växtkraft AB, behövde kompletteras på grund av en växande efterfrågan. Denna marknadsexpansion möttes genom ett avtal med SBI (Swedish Biogas International) Västerås (numera Gasum Västerås) där 3 miljoner Nm 3 fordonsgas per år ska produceras. Biogödseln, varav en del är ekologiskt godkänd, återtas av de lantbrukare som också är delägare. Byggnationen inleddes vintern 2013, och driftstart skedde senhösten samma år. 31 Förutom ovanstående anläggningar har bolaget även anläggningar i Mellansverige i Katrineholm och Lidköping. Investeringsbidrag har även beviljats för anläggning i Stigtomta, Nyköping. Eskilstuna Energi och Miljö och Gasum tecknade juli 2018 en avsiktsförklaring med ambitionen att utreda om en etablering av en produktionsanläggning i Eskilstuna kommun är tänkbar. Gasum har under september meddelat att det inte är aktuellt med etablering i Eskilstuna

56 Övrig informationsinsamling Förutom ovanstående möten och diskussioner en mängd artiklar har lästs och brev har skickats till ett antal fordonstillverkare om deras syn på framtiden för biogasfordon. Kortfattat kan de svar som kommit återges på följande sätt: Volvo Car Satsar för närvarande på elbilsutveckling. Skulle marknaden efterfråga biogasfordon kommer man att erbjuda detta alternativ. Politiska styrmedel har stor påverkan på efterfrågan. Volkswagen Satsar stort på gasfordon i exempelvis Tyskland och kommer att erbjuda ett antal även i Sverige. Scania Satsar kraftfullt på utvecklingen av biogasdrivna tyngre fordon, vilka i dagsläget har lika eller bättre prestanda än dieseldrivna motsvarigheter. 49

57 Bilaga 4 Ny Teknik, Miljardinvesteringar hotas av importerad biogas :04 Foto: Tomas Oneborg / SvD / TT Det här är en debattartikel. Åsikterna som framförs är skribentens egna. DEBATT. Åtskilliga miljoner svenska skattekronor går åt till att stödja importerad biogas, som redan har fått subventioner i tillverkningslandet. Den skeva konkurrensen sätter hård press på de svenska biogasproducenterna, skriver Caroline Steinwig, Avfall Sverige. Sverige går i otakt med övriga Europa vad det gäller stöd till biogasen. Importerad biogas med produktionsstöd i hemlandet får också skattebefrielse när den säljs i Sverige. Den svensktillverkade biogasen däremot får bara skattebefrielse, inget produktionsstöd, vilket gör att den blir dyrare än importerad. Konkurrensen från importerad biogas riskerar att slå ut den tidigare så framgångsrika produktionen av inhemsk biogas och biogödsel. Staten, kommunerna och privata aktörer har redan tillsammans investerat cirka 5-7 miljarder kronor i dagens system för biogas- och biogödselproduktion från samhällets avfall och restprodukter. Det här är investeringar som stat, kommun och näringsliv gjort för att uppfylla de svenska miljömålen. I praktiken innebär nuvarande situation att ytterligare åtskilliga miljoner svenska skattekronor används till att ekonomiskt stödja importerad biogas, som redan har fått subventioner i tillverkningslandet. Produktion av biogas och biogödsel är en metod att tillverka ett lokalt producerat drivmedel och lokalt producerad växtnäring av lokalt insamlat matavfall och andra 50