SKOGSLEDENS FÖRLÄNGNING, INFILTRATION AV DAGVATTEN

Transkript

1 PM SKOGSLEDENS FÖRLÄNGNING, INFILTRATION AV DAGVATTEN

2 INNEHÅLL 1 BAKGRUND UTFÖRDA MÄTNINGAR GRUNDVATTEN- OCH JORDFÖRHÅLLANDEN SLUGTEST RESISTIVITETSMÄTNING GRUNDVATTENMODELL SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER REFERENSER... 8 Bilaga 1. Resistivitetsmätning Bilaga 2. Uppbyggnad grundvattenmodell i Geostudio SEEP/W Tyréns AB Sturegatan Borlänge Tel: Säte: Stockholm Org.nr: O:\BOR\276953\R\_Text\Infiltrations-PM_ _efter granskning.docx 2(8)

3 1 BAKGRUND OCH SYFTE Det kommunala dagvattensystemet i Köping är idag hårt belastat och kommunen vill därför minimera ytterligare belastning vid utbyggnad av det nya bostadsområdet Skogsledens förlängning. Detta PM redogör för förutsättningarna att infiltrera hela eller delar av det uppkomna dagvattnet vid utbyggnad av bostadsområdet. Utredningen har utförts av Tyréns på uppdrag av Stadsarkitektkontoret i Köpings kommun och utgör ett tillägg till tidigare framtagen dagvattenutredning (Tyréns, 2017). I den tidigare utförda dagvattenutredningen för området har beräkningar gjorts för att bestämma utformning av ett fördröjningsmagasin. Beräkningarna visar att fördröjningsmagasinet behöver kunna magasinera vatten i storleksordningen 3000 m 3 för att fördröja ett 100-årsregn eller omkring 6500 m 3 om magasinet även ska kunna ta emot vattenmängder vid ett extremt snösmältningsscenario. Utflödet behöver vara minst 10 liter/s för att magasinet ska fungera tillfredsställande. Detta utflöde kan kopplas direkt till det kommunala dagvattennätet, eller helst infiltreras. Infiltrationsförutsättningarna har utvärderats utifrån resultat av resistivitetsmätning, slugtest samt uppbyggnad av en enkel grundvattenmodell, vilket beskrivs nedan. För beskrivning av nuvarande förhållanden, beräkning av uppkomna dagvattenvolymer etc. hänvisas till den tidigare framtagna dagvattenutredningen. 2 UTFÖRDA MÄTNINGAR 2.1 GRUNDVATTEN- OCH JORDFÖRHÅLLANDEN Som grund för uppbyggnad av grundvattenmodellen ligger de mätningar av grundvattennivåer, avstånd till berg samt jordprovtagning som har redovisats i dagvattenutredningen (Tyréns, 2017). Grundvattenflödet bedöms strömma i samma riktning som naturliga rinnvägar för ytvattnet dvs mot nord-nordost. I Tabell 1 redovisas resultat av grundvattenmätningar som utförts i de rör som är belägna på åkern. Grundvattenrörens lokalisering redovisas i Figur 1. Mätningarna visar som väntat att grundvattennivåerna har sjunkit under sommaren. För resultat från samtliga grundvattenmätningar inom planområdet hänvisas till dagvattenutredningen (Tyréns, 2017). Tabell 1. Resultat av mätning av grundvattennivåer under maj och september Rör Gv-nivå * Gv-nivå Gv-nivå m u my RH2000 m u my RH2000 m u my RH T08 0,52 +12,78 0,79 +12,51 1,58 +11,72 17T09 0,86 +11,47 1,07 +11,26 2,10 +10,23 17T10 1,89 +9,30 2,16 +9,03 3,12 +8,07 * mätning utförd 0-3 dagar efter installation, vilket innebär att grundvattennivån inte kan anses stabil. Uppdrag: , Skogsledens förlängning dagvattenutredning Beställare: Köpings kommun Stadskansliet Koncept O:\BOR\276953\R\_Text\Infiltrations-PM_ _efter granskning.docx 3(8)

4 Figur 1. Utförda undersökningar på åkern i planområdets östra del. Linje 1-4 utgör mätlinjer för resistivitetsmätning, vilket beskrivs i avsnitt 2.3. Uppdrag: , Skogsledens förlängning dagvattenutredning Beställare: Köpings kommun Stadskansliet Koncept O:\BOR\276953\R\_Text\Infiltrations-PM_ _efter granskning.docx 4(8)

5 Tabell 2. Bedömda jordlagerföljder ned till friktionsjord i samband med skruvprovtagning samt resultat av JB-sondering. Rör Jordlagerföljder, angivna intervall avser djup under markytan [m] Cirka djup till berg [m] 17T T08 0-0,5 matjord 4 0,5-1,6 något siltig grusig sandig morän 1,6-2,5 siltig sandmorän 17T09 0-0,2 matjord - 0,2-3,9 lera 3,9-5,0 friktionsjord 17T10 0-0,1 matjord - 0,1-1,1 lera 1,1-1,6 sandig lera 1,6-2,0 silt 17T21-5,5 17T T T T25 8,5 17T T27 0-0,4 lera 6 0,4-1,2 silt 17T28 0-0,1 matjord - 0,1-1,4 lera 1,4-2,3 lera med sandskikt 2,3-3 grusig sandig siltig morän 2.2 SLUGTEST I den södra delen fanns sedan tidigare slugtest utförda (Sweco, 2017) i rören 16S104 och 16S106 (Figur 1). Båda rören har filter som nedförts till friktionsjorden under leran. Slugtesten visar att den hydrauliska konduktiviteten i friktionsjorden är i storleksordningen 10-6 m/s i den södra delen, se Tabell 3. Kompletterande slugtest har utförts i den norra delen i provtagningspunkterna 17T09 och 17T10, vilka visar på betydligt större genomsläpplighet. Även här sitter rörens filterdel i friktionsjorden under leran. I rör 17T10 längst i norr var genomsläppligheten närmare 10-3 m/s. I 17T09 rann vattnet undan snabbt i början och K-värdet var närmare 10-4 m/s, men sjönk efter omkring 25 minuter och var på slutet närmare 10-7 m/s. Eftersom det är det initiala förloppet som är intressant vid utvärdering av slugtest bedöms K-värdet vara högt även i detta rör. Tabell 3. Uppmätta K-värden genom slugtest Grundvattenrör, beteckning Hydraulisk konduktivitet (K-värde), m/s Nivå spets, meter u markytan 16S104 (Sweco, 2016) 3,8*10-6 1,91 16S106 (Sweco, 2016) 1,3*10-6 1,72 17T09 (Tyréns, 2017) 9,15*10-5 * 5,1 17T10 (Tyréns, 2017) 8,25*10-4 5,57 * Avser K-värde under första 25-minuters-perioden. 2.3 RESISTIVITETSMÄTNING Resistivitetsmätning utfördes av Tyréns i två omgångar, den maj samt den 12:e juli 2017 på åkern i planområdets östra del. Syftet var att undersöka djup till berg samt det underliggande moränlagrets utbredning och mäktighet. Mätningarna utfördes längs fyra mätlinjer varav en längre mätlinje i nord-sydlig riktning och tre kortare mätlinjer i öst-västlig riktning, se Figur 1. Vid tolkningen av resultaten har bl.a. närliggande JB-sonderingar använts. Uppdrag: , Skogsledens förlängning dagvattenutredning Beställare: Köpings kommun Stadskansliet Koncept O:\BOR\276953\R\_Text\Infiltrations-PM_ _efter granskning.docx 5(8)

6 Resultaten visar att lerlagrets mäktighet samt djup till berg ökar från norr till söder samt från väster till öster. I den södra delen finns indikationer om en sprickzon, vilken eventuellt korsar linje 2 i snäv vinkel. Förekomsten av en sprickzon går dock inte att bekräfta utifrån undersökningarna. Resistivitetsmätningarna redovisas i sin helhet i Bilaga 1. 3 GRUNDVATTENMODELL Med hjälp av programmet Geostudio SEEP/W har 2D-grundvattenmodeller byggts upp längs de fyra resistivitetslinjerna, se Bilaga 2. Genom modellen är det möjligt att studera hur friktionsjordens mäktighet och uppmätta K-värden påverkar möjligheterna att infiltrera. I modellen har följande antaganden gjorts: Grundvattenflödet har antagits vara riktat i syd-nordlig riktning längs Linje 1 och i västöstlig riktning längs Linje 2-4. Lerlagret och det underliggande lagret med friktionsjord är homogena och följer de tolkningar av jordlager som gjorts utifrån resistivitetsmätningar. Grundvattennivåer följer mätningar som gjorts då de högsta nivåerna uppvisats under mätperioden. I modellen har det antagits att fördröjningsmagasinet utformas som ett långsmalt dike med längden 200 meter och 5 meter bred. Modellen har körts utifrån ett antal olika scenarier. Olika bredd på fördröjningsmagasinet liksom varierande höjd har analyserats, där det sistnämnda visar vad som händer vid byggnationen av en vall längs med magasinets östra sida. Infiltrationsförutsättningarna har vidare analyserats både längst i norr där genomsläppligheten är som störst och söder om den planerade VAledningen eftersom infiltration längst i norr sannolikt inte är möjligt pga. VA-ledningens läge. Resultaten visar att: Vattennivån i magasinet har stor betydelse för infiltrationshastigheten. För att bygga upp ett vattentryck i magasinet och därmed öka infiltrationsmöjligheterna är lagring på höjden genom anläggande av en vall att föredra. Bäst infiltrationsmöjligheter ges om ett långsmalt magasin anläggs vinkelrätt mot grundvattnets strömningsriktning, dvs optimal utformning av magasinet skulle vara i nordväst-sydostlig riktning. Pga planområdets utformning är detta inte möjligt. En breddning av diket för att på så sätt få mer yta vinkelrätt mot grundvattnets flödesriktning har dock endast marginell inverkan på infiltrationshastigheten. Inte oväntat har K-värdena stor inverkan på möjligheterna att infiltrera. I den norra delen där K-värdena är högst är förutsättningarna för infiltration bättre. Här ligger också grundvattenytan lägst i förhållande till marknivån, vilket innebär att mer vatten kan magasineras på höjden. Bedömningen är att grundvattenflödet är riktat åt samma håll som naturliga ytavrinningsvägar, dvs mot nord-nordost. Detta innebär att också vattnet som infiltreras kommer att röra sig mot nord-nordost. Därmed blir det resultaten från körningar av Linje 1 som blir styrande. - Totalt sett bedöms infiltrationen i ett 200 meter långt och 5 meter brett magasin utan vall, som följer åkerkanten i planområdets norra del, uppgå till omkring 10 m 3 /dygn, vilket motsvarar 0,12 liter/s. - Om magasinet förskjuts söderut så att den hamnar söder om den planerade VAledningen blir infiltrationen cirka 4 m 3 /dygn (utan vall), vilket motsvarar 0,05 liter/s. - Om en 2 meter hög vall anläggs ökar infiltrationshastigheten till omkring 0,5 liter/s i den norra delen. Uppdrag: , Skogsledens förlängning dagvattenutredning Beställare: Köpings kommun Stadskansliet Koncept O:\BOR\276953\R\_Text\Infiltrations-PM_ _efter granskning.docx 6(8)

7 4 SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER Resultaten från grundvattenmodellen visar att det endast är möjligt att infiltrera omkring 0,1 liter/s om magasinet ligger i nivå med befintlig mark. Vid anläggande av en 2 meter hög vall kan uppemot 0,5 liter/s infiltreras. Detta innebär att infiltrationshastigheten är långt ifrån det beräknade utflödet från fördröjningsmagasinet på 10 liter/s (Tyréns, 2017). Alla modeller är förknippade med osäkerheter och mätningar har endast utförts i ett fåtal punkter. Det är därmed möjligt att infiltrationshastigheten i verkligheten är högre eller lägre. T.ex. gav resistivitetsmätningarna indikationer om att en sprickzon kan förekomma, vilket kan innebära att infiltrationsförutsättningarna i själva verket är högre. Orsaken till att inte mer vatten kan infiltreras är höga grundvattennivåer i området, en relativt liten mäktighet hos det vattenförande lagret samt begränsad genomsläpplighet. Dessutom behöver fördröjningsmagasinet pga planområdets utformning vara beläget längs med åkerkanten i nordost-sydvästlig riktning, vilket är samma riktning som grundvattenflödet och därmed mindre gynnsamt för infiltration. För att få en fungerande dagvattenlösning behöver magasinet utformas som ett fördröjningsmagasin snarare än ett infiltrationsmagasin. Genom att vid anläggande av fördröjningsmagasinet gräva ned till friktionsjorden är det möjligt att erhålla en permanent vattenyta i magasinet vilket kan tillföra rekreationsvärden. Det ger också möjlighet till viss infiltration och grundvattenbildning, även om infiltrationstakten inte är tillräcklig för att klara av extremflöden. För att infiltrationen ska bli så stor som möjligt, bör magasinet placeras så långt norrut som möjligt, se exempel i Figur 2. Även om infiltration inte blir aktuellt kan en vall anläggas längs fördröjningsmagasinets östra sida om det är önskvärt att minska magasinets area eller för att uppnå massbalans vid överskott av de lermassor som uppstår vid urgrävning av magasinet. Den naturliga grundvattennivån utgör fördröjningsmagasinets nedre gräns för reglervolymen och avgör hur stora vattenvolymer som kan magasineras. För att få en bättre uppfattning om grundvattennivåernas variationer rekommenderas att nivåmätningar utförs under minst ett år, helst flera år. Nivåmätningarna bör göras minst 4 gånger per år och tätare (1 gång/månad) under perioder med generellt höga grundvattennivåer t.ex. under våren eller under extremt nederbördsrika perioder. Om nivåerna visar sig vara högre än tidigare uppmätt kan det vara nödvändigt att anlägga en vall för att öka magasinets reglerhöjd, alternativt öka fördröjningsmagasinets area. Uppdrag: , Skogsledens förlängning dagvattenutredning Beställare: Köpings kommun Stadskansliet Koncept O:\BOR\276953\R\_Text\Infiltrations-PM_ _efter granskning.docx 7(8)

8 Figur 2. Exempel på placering av fördröjningsmagasin med reglervolymen 3000 m 3 i områdets norra/mellersta del. 5 REFERENSER Tyréns, Skogsledens förlängning, dagvattenutredning Uppdrag: , Skogsledens förlängning dagvattenutredning Beställare: Köpings kommun Stadskansliet Koncept O:\BOR\276953\R\_Text\Infiltrations-PM_ _efter granskning.docx 8(8)

9 RAPPORT RESISTIVITET SKOGSLEDENS FÖRLÄNGNING DAGVATTENUTREDNING RAPPORT

10 UPPDRAG , Skogsledens förlängning dagvattenutredning Titel på rapport: Resistivitet - Skogsledens förlängning dagvattenutredning Status: Rapport Datum: MEDVERKANDE Beställare: Kontaktperson: Köping Kommun Namn Konsult: Uppdragsansvarig: Handläggare: Kvalitetsgranskare: Tyréns AB Moa Nicolaisen Peter Agerberg Carl-Henrik Månsson REVIDERINGAR Revideringsdatum Version: Namn, Företag Initialer: Namn, Företag Uppdragsansvarig: Datum: Handlingen granskad av: Datum: ÅR-MÅN-DAG Tyréns AB, Peter Myndes Backe Stockholm Tel: Org.nr:

11 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING UPPDRAG OCH SYFTE FÄLTARBETE MODELLERING AV MÄTDATA METODIK RESISTIVITET RESULTAT OCH TOLKNING LINJE LINJE LINJE LINJE BILAGOR Bilaga 1 Tolkade resistivitetsprofiler Uppdrag: , Skogsledens förlängning dagvattenutredning Beställare: Köping Kommun Slutrapport C:\Users\peag\Desktop\Uppdrag\Köping\leverans \Rapport Resistivitet Köping docx 3(8)

12 1 INLEDNING 1.1 UPPDRAG OCH SYFTE Resistivitetsundersökning med syfte att kartlägga jordlager, bergnivå och sprickzoner som ett led i utredningen av förutsättningarna för dagvatten och markavvattning i undersökningsområdet. Undersökningen genomfördes av Tyréns AB i två omgångar, den maj samt den 12:e juli FÄLTARBETE Undersökningarna utfördes av Peter Agerberg och Josefine Sandqvist, Tyréns AB. Processering och tolkning av resistivitetsdata är gjord av Peter Agerberg, Tyréns AB. Resistivitetsinstrumentet som användes var ABEM Lund Imaging System, Terrameter LS. Elektrodavståndet 2 m och gradient konfiguration användes i samtliga linjer. IP mättes med 1 s integrationstid. Figur 1. Använd resistivitetsutrustning, ABEM Lund Imaging system med Terrameter LS. Uppdrag: , Skogsledens förlängning dagvattenutredning Beställare: Köping Kommun Slutrapport C:\Users\peag\Desktop\Uppdrag\Köping\leverans \Rapport Resistivitet Köping docx 4(8)

13 Vid undersökningstillfället maj gjordes två separata resistivitetslinjer om vardera 520 och 240 meter, linje 1 & 2 i figur 2. Vid undersökningstillfället 12:e juli gjordes två separata mätlinjer om vardera 160 meter, linje 3 & 4 i figur 2. Linjerna är inmätta med en RTK GNSS av märket Trimble. På grund av vegetationen kunde inte alla elektrodpositioner mätas in i slutet av linje 3. För linje 4 var det bara möjligt att mäta in elektroder 1 69, därmed finns ingen position för de sista elektroderna Figur 2. Översiktsbild över undersökningsområdet. Bilden är ej skalenlig. 1.3 MODELLERING AV MÄTDATA Resistivitetsmodellering utfördes av Peter Agerberg i dataprogrammet Res2Dinv vilket skapar modeller av markens elektriska ledningsförmåga där finita elementmetoden (FEM) i kombination med s.k. inversmodellering används. Uppdrag: , Skogsledens förlängning dagvattenutredning Beställare: Köping Kommun Slutrapport C:\Users\peag\Desktop\Uppdrag\Köping\leverans \Rapport Resistivitet Köping docx 5(8)

14 Rådata från mätningarna processerades varvid datapunkter med kraftigt avvikande mätvärden eller av dålig kvalitet raderades. Processerad mätdata inverterades med robust L1-norm, vilket innebär att man tillåter relativt stora skillnader i resistivitet mellan cellerna i den inverterade modellen. 2 METODIK RESISTIVITET Från resistivitetsmätningar erhålls en bild över det undersökta områdets resistivitetsfördelning i marken, d.v.s. markens elektriska ledningsförmåga. Genom att sända ut likström mellan två elektroder i marken, och därefter mäta potentialfallet mellan två andra elektroder, kan markens elektriska motstånd mätas i en punkt. Flertalet elektroder ansluts till en kabel vilket tillåter att en mängd olika mätkombinationer kan göras under en relativt kort tid. Linjen kan sedan förlängas till önskad längd genom att successivt flytta första kabeln till slutet och fortsätta mätningen, med s.k. roll-along teknik. Nedträngningsdjup och upplösning är beroende av bl.a. vilken typ av elektrodkonfiguration som används och elektrodavståndet. Korta elektrodavstånd ger en högre upplösning men ett mindre nedträngningsdjup. Upplösningen minskar alltid mot djupet. Innan data från resistivitetsmätningar kan tolkas måste de bearbetas och modelleras. Vid modelleringen inverterar man fram en modell över hur markens elektriska egenskaper fördelar sig i mätprofilerna. Resultaten ger oftast en god bild över geologiska lager och andra variationer i marken. Modellerna ska dock inte analyseras i allt för stor detalj, eftersom flera inverterade modeller kan passa samma data. Vidare kan enstaka dåliga mätvärden skapa artefakter i den inverterade modellen. Resistiviteten för olika material skiljer sig. Som exempel har kompakt berg en hög resistivitet jämfört med en vattenmättad lera, som mycket lätt släpper igenom elektrisk ström och därmed får en mycket låg resistivitet. Resistivitetsspannet däremellan för olika jord- och bergarter är varierande. Genom vetskapen att olika jord- och bergmaterial motsvarar olika resistiviteter kan markens lagerföljd tolkas längs mätt linje. För en mer säker tolkning krävs kompletterande information, t.ex. referensborrningar. IP (Inducerad Polarisation) är ett mått på materialets uppladdningsförmåga. Höga IP-effekter erhålls i många fall i t.ex. lervittrade sprickzoner och i kontakten mellan intrusionsbergart och omgivande berg och ger i dessa fall ytterligare indikationer som är till hjälp i tolkningen av resistivitsdata. IP är dock betydligt mer störningskänsligt än resistivitet och påverkas därför mer av markburna ledningar, dålig elektrodkontakt etc., och bör därför tolkas med försiktighet. IP mäts i samband med resistivitetsmätning som spänningens avklingning under en viss tidsperiod efter det att strömimpulsen stängts av. Mätvärdet presenteras vanligtvis i enheten mv/v vilket motsvarar spänningen orsakad av markens polarisationseffekter (IP-effekt) jämfört med den totala pålagda spänningen. 3 RESULTAT OCH TOLKNING Under avsnitt 3.1 t.o.m. 3.4 redovisas otolkade resistivitetsprofiler. Tolkningen redovisas i bilaga 1 och diskuteras i nedanstående text. Se figur 2 för linjernas läge i plan samt avståndsmarkering. Vid tolkningen har resultaten från närliggande JB-sonderingar, utförda av Tyrens AB vecka , beaktats, samt jordartskarta, berggrundskarta och flygmagnetometrisk karta från SGU. Lågresistiva jordar, d.v.s. lera och silt har i tolkningen slagits ihop och benämns i bilaga 1 enbart som lera. Högresistiva jordar, d.v.s. sandiga och grusiga jordar benämns som friktion. Lågresistiva zoner i berget beror i de flesta fall på en förhöjd vattenföring eller lervittring. Uppdrag: , Skogsledens förlängning dagvattenutredning Beställare: Köping Kommun Slutrapport C:\Users\peag\Desktop\Uppdrag\Köping\leverans \Rapport Resistivitet Köping docx 6(8)

15 3.1 LINJE 1 Syd Norr Profilen för linje 1 startar i söder och löper i nordlig riktning. 80 meter in på linjen korsas den av linje 2, 245 meter in på linjen korsas den av linje 3 och vid längdmätning 480 meter korsas den av linje 4. Det översta jordlagret består av lera med en mäktighet på som mest ca 4 meter i profilens nordliga ände, därunder återfinns friktionsmaterial. Berget bedöms ligga som djupast i profilens norra ände där tolkat djup når ca 8 meter under marknivån. Söder om BP 17T21 finns en lågresistiv zon vilken tolkats som en vattenförande försvagning i berget. Den lågresistiva zonen ligger i området där linje 2 korsar profilen, dock finns inga lågresistiva indikationer i Linje 2 vilket tyder på att sprickan ligger söder om linjekorsningen. Riktningen på sprickzonen går ej att ta ut eftersom man då skulle behöva ha flera parallella linjer. 3.2 LINJE 2 Öst Väst Profilsträckning för linje 2 går i öst västlig riktning, 150 meter in på linjen korsar den linjesträckningen för linje 1. Ungefär 200 meter av linjen ligger ute på åkern och resterande 40 meter går upp i skogsbeklädd moränmark. Översta jordlagret för den del av linjen som ligger ute på åkern består av lera med en maximal mäktighet av ca 4 meter i profilens östra del. Under leran ligger friktionsmaterial som 200 meter in på profilen når en maximal mäktighet av omkring 8 meter. Mellan meter in på linjen finns ett lågresistivt område vilket tyder på en vattenförande spricka i berget. Det lågresistiva området är förhållandevis utbrett vilket skulle kunna bero på att sprickan korsar profilen i snäv vinkel, detta går dock inte att bekräfta. Uppdrag: , Skogsledens förlängning dagvattenutredning Beställare: Köping Kommun Slutrapport C:\Users\peag\Desktop\Uppdrag\Köping\leverans \Rapport Resistivitet Köping docx 7(8)

16 3.3 LINJE 3 Öst Väst Profilsträckning för linje 3 går i öst västlig riktning, 95 meter in på linjen korsar den linjesträckningen för linje 1. De första 110 metrarna av linjen ligger ute på åkern och resterande 50 meter går upp i skogsbeklädd moränmark. Översta jordlagret för den del av linjen som ligger ute på åkern består av lera med en tolkad maximal mäktighet av ca 4 meter i mitten av profilen. Underliggande friktionsmaterial når en maximal mäktighet av ca 8 meter i mitten av profilen. Bergytan ligger plant inom ett djupintervall av meter. Från längdmätning 65 meter vidare mot linjeslut är resistivitetsnivåerna markant lägre vilket kan tyda på en försvagning i berget som löper längsmed profilen. 3.4 LINJE 4 Öst Väst Profilsträckning för linje 4 går i öst västlig riktning, 65 meter in på linjen korsar den linje 1. De första 125 metrarna av linjen ligger ute på åkern och resterande 35 meter går upp i skogsbeklädd moränmark. Översta jordlagret för den del av linjen som ligger ute på åkern består av lera med en tolkad maximal mäktighet av ca 7 meter i mitten av profilen. Mäktigheten hos underliggande friktionsmaterial uppskattas till mellan 1-2 meter. Bergytan ligger plant på ett djup av ca 8 meter. Ungefär 40 meter in på linjen sjunker resistivitetsnivåerna vilket kan tyda på en vattenförande spricka i området. Uppdrag: , Skogsledens förlängning dagvattenutredning Beställare: Köping Kommun Slutrapport C:\Users\peag\Desktop\Uppdrag\Köping\leverans \Rapport Resistivitet Köping docx 8(8)

17 Linje 1 Bilaga 1 Syd Norr

18 Linje 2 Bilaga 1 Öst Väst

19 Linje 3 Bilaga 1 Öst Väst

20 Linje 4 Bilaga 1 Öst Väst

21 Bilaga 2. Uppbyggnad av grundvattenmodell med Geostudio SEEP/W Från: Nicolaisen, Moa Skickat: den 23 oktober :48 Till: Nicolaisen, Moa Ämne: VB: Köping modell - bilder mm Parameters K-värde: Linje 2,3 = 9,1E-5 m/s K-värde: Linje 4 = 8,25 E-4 m/s K-värde: Linje 1 = 9,1 E-5 i söder och 8,25E-4 m/s i norra delen Alla flöde värden är per meter. DVS att modellen antar att den 2D profil är 1 m bred. Om i verkligheten det är 50 m bred måste man multiplicera resultat med 50. Jag lekte med bredden av diket, det har ingen meningsfullt betydelse till flödet. En 2D modell i två rättvinklad riktningar ger en grov bild av flöde i 3D, men det måste tolkas försiktigt. Resultaten från linje 2,3, och 4 används för att räkna infiltrationen i linje 1 som skulle inte orsaka översvämningar. Linje 1 Modell Resultat Närbild av flöde från norra delen av modellen

22 Linje 2 Modell Resultat Närbild av flöde

23 Linje 3 Modell Närbild av flöde Linje 4

24 Linje 4 Modell Resultat Närbild av flöde