LOKAL ÖVERENSKOMMELSE OM SAMVERKAN FÖR ATT MINSKA UNGDOMSARBETSLÖSHETEN Sundsvalls kommun och Arbetsförmedlingen Sundsvall

Transkript

1 LOKAL ÖVERENSKOMMELSE OM SAMVERKAN FÖR ATT MINSKA UNGDOMSARBETSLÖSHETEN Sundsvalls kommun och Arbetsförmedlingen Sundsvall Reviderad överenskommelse

2 Inledning Innehåll 1 Inledning 4 2 Bakgrund till DUA-överenskommelsen 5 3 Parter 6 4 Syfte 7 5 Mål 8 6 Målgrupp 9 7 Redovisning av befintlig verksamhet 10 8 DUA-arbete under 2016 och framåt 12 9 Verksamhet i samverkan Dokumentation och uppföljning Överenskommelsens varaktighet och revidering Bilaga 1: Målgrupp Antalet unga som inte fullföljer gymnasiet i kommunen Antalet unga som kommunen har inom sitt aktivitetsansvar 17 Ca 606 ungdomar som ännu inte fyllt 20 år ingår i kommunens aktivitetsansvar ungdomar som ännu inte fyllt 20 år finns på introduktionsprogrammen. Till detta har vi lagt till de elever som läsåret 2013/2014 saknar examensbevis och de som hoppat av studierna Antalet unga som uppbär försörjningsstöd på grund av arbetslöshet Antalet unga som finns registrerade hos Arbetsförmedlingen, inklusive antal unga deltidsarbetslösa och antal som inte står direkt till arbetsmarknadens förfogande Unga som varken arbetar eller studerar och som vare sig kommun eller Arbetsförmedling har kontakt med i åldern år Efterfrågat behov på arbetsmarknaden Arbetskraft ungdomar Sundsvall Tillträdande och åldersavgångar Ungdomsarbetslöshet Sammanfattning målgrupp Ungdomars behov Jämställdhetsintegrering Bilaga 2: Redovisning av befintlig verksamhet Bilaga 3: Verksamhet som ska bedrivas i samverkan Befintlig gemensam verksamhet utvecklas vidare Utveckling av samverkan Verksamhet för ungdomar, En väg in Kommunens aktivitetsansvar Utbildningskontrakt Traineejobb 40 2

3 Inledning Arbetsförmedlingen samt Sundsvalls kommun, 2016 Författare, reviderad upplaga 2016: Jeanette Lundberg, Caroline Holmström, Emil Ulander. Datum: Arbetsförmedlingen samt Sundsvalls kommun, 2015 Författare, första upplaga: Jeanette Lundberg, Gunnel Häggström, Cecilia Fager, Tomas Grim, Agneta Söderlund, Elin Brännström, Mats Fahlberg, Kjell Andersson, Jennie Sjögren, Lennart Ladare, Pernilla Lodin. Datum: Diarienummer: [Klicka och skriv dnr] 3

4 Inledning 1 Inledning Arbetsförmedlingen och Sundsvalls kommun har en historia av att samverkan inom olika områden (se bilaga 2 1 ) och den DUA-överenskommelse som skrevs 2015 har medfört att denna samverkan fördjupats ytterligare. Genom en än mer utvecklad samverkan kan resurser användas mer effektivt och ett bättre och mer sammanhållet stöd än tidigare kan ges till ungdomarna. I kapitel 8. DUA-arbete under 2016 och framåt, beskrivs vilket arbete som har skett under Detta är den reviderade upplagan av DUA-överenskommelsen för 2016 så vänligen observera att all statistik i bilagorna är från 2015, för uppdaterad information vänligen kontakta respektive aktör. 1 Observera att all statistik i bilagorna är från 2015, för uppdaterad information vänligen kontakta respektive aktör 4

5 Bakgrund till DUA-överenskommelsen 2 Bakgrund till DUA-överenskommelsen Under senaste decennierna har ungdomars situation på arbetsmarknaden förändrats. Etableringsåldern har ökat, kraven på utbildning har ökat samtidigt som nya typer av jobb växer fram och gamla försvinner. Anställningsformerna ändrar karaktär. Generationsväxlingen skapar brist på arbetskraft där det tidigare fanns övertalighet. T.ex. prognosticerar SCB att det kommer saknas gymnasieutbildade inom vården Arbetsmarknadens efterfrågan behöver också ställas i relation till de arbetssökande som är inskrivna arbetssökande (tillgången på arbetsmarknaden). Gruppen särskilt utsatta inskrivna inom arbetsförmedlingen har successivt ökat och består nu av ca 67 % av de som är inskrivna, en ökning med 5 % på bara ett år. 2 Till särskilt utsatta räknas: - högst förgymnasial utbildning - äldre år - utomeuropeiskt födda - personer med funktionsnedsättning Dessa riskerar att bli långtidsarbetslös i högre utsträckning än andra. Ungdomar som blir långtidsarbetslösa innebär en förlust både för individen själv och för samhället. En av kommunfullmäktiges målsättningar är att det ska vara nolltolerans mot ungdomsarbetslöshet. Inom Arbetsförmedlingen finns fyra prioriterade områden, varav en minskning av ungdomsarbetslösheten är en av dessa. I och med den lokala överenskommelsen om samverkan för att minska ungdomsarbetslösheten som skrevs under 2015 ville parterna tillsammans ta ett samlat grepp för hur ungdomars övergång från skola till arbetsliv kan stödjas på bästa sätt % jan-aug 2015, 67 % jan-aug

6 Parter 3 Parter Parterna i överenskommelsen är Sundsvalls kommun ( ) samt Arbetsförmedlingen Sundsvall ( ). 6

7 Syfte 4 Syfte Att genom samverkan, utifrån lokala behov, långsiktigt och varaktigt minska ungas arbetslöshet. 7

8 Mål 5 Mål Halvering av ungdomsarbetslösheten tom 2018 (15,6% i augusti 2015) Andelen ungdomar med gymnasieexamen och yrkesexamen efter 4 år har ökat till 80 % t.o.m (73,5 % läsåret 2013/2014) Koll på varenda ungdom mellan år under

9 Målgrupp 6 Målgrupp Målgrupp: Alla ungdomar i åldern år som är folkbokförda inom Sundsvalls kommun som varken arbetar eller studerar, eller som är undersysselsatta samt till asylsökande ungdomar som är bosatta i Sundsvalls kommun. Antal i åldern år folkbokförda i Sundsvalls kommun var personer. 3. I Sundsvalls kommun finns även 197 personer i åldern år som är asylsökande 4, och även innefattas av DUA-överenskommelsen. Gällande de individer som är undersysselsatta alternativt är hemmasittare, d.v.s. saknar sysselsättning och ej har någon myndighetskontakt är det svårt att göra en uppskattning gällande antalet. Däremot går det att se hur många individer som omfattas av det kommunala aktivitetsansvaret samt hur många individer i åldersgruppen år som är inskrivna på Arbetsförmedlingen. Koordinatorn för det kommunala aktivitetsansvaret har uppskattat att 793 individer i åldersgruppen år omfattas av det kommunala aktivitetsansvaret, varav 481 av dem läser på Introduktionsprogrammets utbildningar stycken ungdomar i målgruppen år var inskrivna på Arbetsförmedlingen (oktober 2016) och av dessa var 813 öppet arbetslösa och i program. Av de 1336 stycken ungdomarna var 249 stycken i åldern år, varav 177 stycken av dem var öppet arbetslösa och i program. 3 Enligt folkbokföringsregister Enligt kontakt med Migrationsverket

10 Redovisning av befintlig verksamhet 7 Redovisning av befintlig verksamhet Sundsvalls kommun och arbetsförmedlingen i Sundsvall har en del gemensamma verksamheter där några av dem sammanfattas nedan. För mer detaljer kring detta, se bilaga 2, observera dock att bilagan är från 2015 för uppdaterade siffror vänligen kontakta respektive aktör. Arbetsmarknadstorget är en verksamhet där personal från kommunen, arbetsförmedlingen, försäkringskassan och landstinget sitter tillsammans för att lättare kunna arbeta i förstärkt samverkan med personer som har fler än två myndighetskontakter. Målgrupperna för Arbetsmarknadstorget är tre; unga mellan år som uppbär försörjningsstöd, aktivitetsstöd, utvecklingsersättning, sjukpenning eller arbetslöshetsersättning, unga mellan år som uppbär aktivitetsersättning och personer mellan år. Hälsopiloten är ett hälsoprojekt som riktar sig till arbetssökande inskrivna på arbetsmarknadstorget vars fysiska och/eller psykiska ohälsa skapar arbetsbegränsningar. Målsättningen är att livsstilsförändringar ska genomföras och resultera i positiva effekter på hälsan, vilket ska öka arbetsförmågan för att nå en egen försörjning. I Ung Kraft samordnar kommun, arbetsförmedling, försäkringskassa och landsting insatser för målgruppen unga år som är skriven i Sundsvalls kommun och har psykisk ohälsa och/eller en eller flera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. I Ung Kraft Arena samordnar kommun, arbetsförmedling, försäkringskassa och landsting insatser för målgruppen unga år som är skriven i Sundsvalls kommun och har psykisk ohälsa och/eller en eller flera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Arenan möjliggör en plats för deltagare att växa i och träna på så att de får de rätta förutsättningarna för att kunna komma i arbete eller studier och bryta sitt utanförskap KomiJobb är ett projekt under perioden där kommun och arbetsförmedling samverkar kring sökande med försörjningsstöd i åldrarna år. Projektet ska erbjuda deltagarna tidsbegränsad beredskapsanställning (upp till 1 år) med placering i kommunal förvaltning, vissa ideella föreningar samt statliga verk. Vid ungdomsrådgivningen finns personal från olika delar inom kommunen (Favi, Socialtjänsten samt Barn och utbildning) samt arbetsförmedlingen som ger råd och vägledning till unga vuxna mellan år. Samverkansprojekt Försäkringskassan. Uppdraget är att fånga upp de ungdomar som beviljas aktivitetsersättning från Försäkringskassan och som inför nästa omprövning behöver få chansen att arbetsförmågebedömas. Arbetsförmedlingen samverkar med skolan för att genom vägledning och information underlätta övergång från skola till arbetsliv för den som har ett funktionshinder och har fyllt 16 år men inte 30 år. Arbetsförmedlingen samverkar också med Försäkringskassan för att öka möjligheterna till egen försörjning genom förvärvsarbete för den som får aktivitetsersättning. 10

11 Redovisning av befintlig verksamhet Se vidare i bilaga 3 5. Mellan 2015/2016 var det två projekt som löpte ut, SAMS och Krami samtidigt som att tre projekt tillkom, Ung Kraft Arena, Hälsopiloten samt samverkansprojektet med Försäkringskassan. 5 Observera att all statistik i bilagorna är från 2015, för uppdaterad information vänligen kontakta respektive aktör 11

12 DUA-arbete under 2016 och framåt 8 DUA-arbete under 2016 och framåt Under 2016 har samverkansarbetet utvecklats parallellt med att linjeorganisationerna även utvecklats för att möta målgruppens behov. Under hösten 2016 tillsattes även två DUAsamordnare i syfte att främja samverkan, kartlägga insatser och behov samt ha en helhetssyn på de insatser som finns tillgängliga för målgruppen. Dessa två tjänster samfinansieras av Arbetsförmedlingen och Sundsvalls kommun. I DUA-arbetet har även en referensgrupp med representanter från Arbetsförmedlingen, Barn- och utbildningsförvaltningen, Introduktionsprogrammet på Västermalms gymnasium, Ungdomsrådgivningen, Förvaltningen Arbete, Vuxenutbildning och Integration, Socialtjänsten, Ålsta Folkhögskola tillsatts. Även en referensgrupp med ungdomar från målgruppen är i startgroparna, detta för att ta tillvara ungdomsperspektivet i arbetet. Ett av effektmålen inom DUA-överenskommelsen har förtydligats. Tidigare fanns effektmålet Koll på varenda ungdom under 2016, här har ett förtydligande gjorts om att det gäller varje ungdom mellan år. Detta var ett sätt att inom kommunen uppmärksamma vikten av att aktivt arbeta med det kommunala aktivitetsansvaret. Det kommunala aktivitetsansvaret ligger i Sundsvall under Barn- och utbildningsförvaltningen och under hösten 2016 tillsattes en koordinator som arbetar heltid med denna fråga. Fokus under 2016 har legat på en översyn av systemtekniska lösningar för att finna igen individer som omfattas av det kommunala aktivitetsansvaret. Under 2017 är det essentiellt att starta upp aktiviteter som kan erbjudas till dessa individer. Arbetsmarknadstorget har förlängts i projektform t.o.m , för såväl ungdomar som för vuxna. En arbetsgrupp bestående av representanter från Arbetsmarknadstorget Unga och ungdomssektionen på Arbetsförmedlingen har bildats för kunskaps- och erfarenhetsutbyte samt för att underlätta samarbetet kring individerna ifråga. På arbetsförmedlingen har projektet Ung Framtid visat mycket goda resultat och där har en tredje arbetsförmedlare tillsatts, dessa arbetar med matchningsbara ungdomar med gymnasieexamen i syfte att snabbare hjälpa dem ut i arbete eller studier. Inom etableringen har en lokal förändring i arbetssätt gjorts så att det finns ungdomshandläggare även där. Numera finns det även en arbetsförmedlare på ungdomssektionen som arbetar speciellt med dem som har utomeuropeisk bakgrund, i syfte att lägga tydligare fokus på en målgrupp som statistiskt sätt har svårare att etablera sig på arbetsmarknaden. Sundsvall har en hög andel utbildningskontrakt i förhållande till riket, en framgångsfaktor är att en studie- och yrkesvägledare finansierad av FAVI funnits tillgängligt på Arbetsförmedlingen 2 ggr/vecka. Det finns även en lokal överenskommelse mellan berörda parter (Arbetsförmedling och FAVI) gällande rutiner kring utbildningskontrakten, arbetet med utbildningskontrakt ska fortsätta att utvecklas och en arbetsgrupp ser över frågan. I samband med detta ska även den befintliga överenskommelsen gällande utbildningskontrakt revideras. Inom Förvaltningen Arbete, Vuxenutbildning och Integration har en större omorganisation gjorts i syfte att öka samverkan inom förvaltningen. Ung Kraft Arena samt Hälsopiloten har tillkommit som projekt och Vuxenutbildningen, grundläggande har börjat arbeta med ett individuellt upplägg för att bättre möta målgruppens behov. Från och med 2017 kommer även SFI och Vuxenutbildningen att vara samlokaliserade. I regeringens budgetproposition framgår att Delegationen för unga till arbete får ett vidgat uppdrag för att främja samverkan även kring nyanlända under 2017, ett område som kommer att få ännu tydligare fokus under nästkommande år. Att Sundsvall redan nu satsar på såväl 12

13 DUA-arbete under 2016 och framåt samlokalisering av Vuxenutbildning och SFI samt har en utredning inför ett eventuellt integrationstorg visar att frågan redan är av prioritet. Ett översynsarbete gällande hur yrkesutbildningar kan kombineras med SFI-studier pågår även mellan Arbetsförmedlingen och Förvaltningen Arbete, Vuxenutbildning och Integration för att snabbare etablera nyanlända på arbetsmarknaden. Barn- och utbildningsnämnden och nämnden för arbetsmarknad, vuxenutbildning och integration (NAVI) samverkar också för att en individuell studieplan för sent anlända elever gemensamt tas fram av gymnasieskola och vuxenutbildning. 13

14 Verksamhet i samverkan 9 Verksamhet i samverkan Vi ser att befintliga gemensamma verksamheter kan utvecklas ytterligare genom att tydliggöra ansvarsområden och gränser mellan olika funktioner. Dessutom kan formen och innehållet för samverkan både internt hos varje part men också mellan respektive part förtydligas ytterligare. Här finns ett pågående arbete med att samarbeta över organisationsgränserna. Vid kartläggningen av våra gemensamma aktiviteter blir det tydligt att vi redan har många gemensamma verksamheter och insatser som är riktade mot kommunens ungdomar, men målgrupperna skiljer sig åt. Genom tydlig samverkan kan antalet myndighetskontakter för ungdomen reduceras och de kan få hjälp med vem, hur och varför olika kontakter ska tas. Individens ramar sätts i fokus, snarare än organisationerna. Vi ser fortsättningsvis att vi behöver ha en väg in där individen kan tas om hand utifrån de individuella förutsättningar man har. Se vidare i bilaga Observera att all statistik i bilagorna är från 2015, för uppdaterad information vänligen kontakta respektive aktör 14

15 Dokumentation och uppföljning 10 Dokumentation och uppföljning Kommunen ansvarar för att löpande registrera deltagarens aktiviteter under placeringstiden och överföra denna information till Arbetsförmedlingen. Personuppgiftslagen (1998:204) med tillhörande förordning, ska iakttas vid all hantering av personuppgifter. 15

16 Överenskommelsens varaktighet och revidering 11 Överenskommelsens varaktighet och revidering Överenskommelsen gäller Fr.o.m En översyn av överenskommelsen görs Därefter revidering vid ingången av 2017 samt Sundsvall datum Therese Sjögren Arbetsförmedlingen Christiane Rüdiger Sundsvalls kommun Joao Pinheiro Sundsvalls kommun 16

17 Bilaga 1: Målgrupp 12 Bilaga 1: Målgrupp 12.1 Antalet unga som inte fullföljer gymnasiet i kommunen. Andel behöriga till gymnasiet: Ca 81 % från årskurs 9 7. Andel med gymnasieexamen inom 4 år är ca 73,5 % Antalet unga som kommunen har inom sitt aktivitetsansvar Ca 606 ungdomar som ännu inte fyllt 20 år ingår i kommunens aktivitetsansvar. 400 ungdomar som ännu inte fyllt 20 år finns på introduktionsprogrammen. Till detta har vi lagt till de elever som läsåret 2013/2014 saknar examensbevis och de som hoppat av studierna Antalet unga som uppbär försörjningsstöd på grund av arbetslöshet 284 stycken ungdomar uppbär försörjningsstöd. Statistik till anledningen varför de uppbär försörjningsstöd finns för hela populationen och kan till viss del appliceras på gruppen ungdomar. För hela populationen är det 45 % som uppbär försörjningsstöd pga. arbetslöshet och 15 % pga. sociala skäl Antalet unga som finns registrerade hos Arbetsförmedlingen, inklusive antal unga deltidsarbetslösa och antal som inte står direkt till arbetsmarknadens förfogande. Totalt inskrivna ungdomar år är 1335 varav 9 : 880 sökande öppet arbetslösa samt i program med aktivitetsstöd. (Ca 50 % är öppet arbetslösa och 50 % i program). Differensen mellan den totala målgruppen och antalet öppet och i program arbetslösa (455 sökande) består av: o o o o o 157 har arbete utan stöd (122 av dessa har tim- och deltid) 110 har arbete med stöd 124 är arbetssökande med förhinder 54 har nystartsjobb 10 har yrkesintroduktion Det finns idag 550 stycken behovs- och timanställda ungdomar i Sundsvalls kommun. Vi har valt att titta närmare på ungdomarna i gruppen öppet arbetslösa och i program (880 stycken) i tabell Behöriga till yrkesprogram läsåret 2014/ Läsår 2013/ Samtlig statistik från arbetsförmedlingen avser augusti

18 Bilaga 1: Målgrupp Antal ungdomar öppet arbetslösa och i program fördelat per kön Kvinna Man Totalt Antal Andel Sundsvall 38 % 62 % Andel Riket 40 % 60 % Tabell 1: Av de 880 ungdomarna består 62 % av män och 38 % av kvinnor i kommunen. Utbildningsnivå år Grundskola Gymnasium Eftergymnasial Totalsumma Antal Andel Sundsvall 27 % 67 % 6 % Andel Riket 28 % 65 % 7 % Tabell 2: Av de 880 ungdomarna saknar 27 % en gymnasial utbildning i kommunen. Utbildningsnivå fördelat per kön Grundskola Gymnasium Eftergymnasial Totalsumma Antal kvinnor Andel kvinnor 24 % 70 % 6 % Antal män Andel män 29 % 65 % 5 % Tabell 3: Bland män har en något högre andel grundskola jämfört med kvinnor och en något större andel av kvinnor har gymnasieutbildning. Utan arbete månader, öppet arbetslösa och i program Grundskola Gymnasial Eftergymnasial Total Sundsvall Totalt Riket Utan arbete 6 månader % 61 % 5 % 25 % 38 % Utan arbete 12 månader % 69 % 6 % 13 % 21 % Utan arbete 24 månader % 67 % 8 % 4 % 6 % Tabell 4: Av ungdomar år som är öppet arbetslösa och i program har 25 % varit utan ett arbete efter 6 månader. I Sundsvall är det en färre andel som är långtidsarbetslösa jämfört med Riket. Inskrivningstid, intervall Totalsumma Antal Andel Sundsvall 46 % 12 % 21 % 12 % 10 % Andel Riket 42 % 12 % 21 % 14 % 11 % Tabell 5: Ungdomarna skrivs successivt ut från arbetsförmedlingen och efter 731 dagar återstår ca 10 %. I Sundsvall ser andelen ut ungefär som för Riket. Funktionshinder och kön Kvinna Man Total Antal Andel 12 % 13 % 13 % Tabell 6: Av de 880 ungdomarna har 110 stycken (13 %) en registrerad funktionsnedsättning. Andelen som har funktionshinder mellan kvinnor och män ligger på ungefär samma nivå, ca 12 %. Största andelen av sökande med funktionshinder har specifik kognitiv funktionsnedsättning, därefter kommer psykisk funktionsnedsättning och generellt nedsatt inlärningsförmåga. 18

19 Bilaga 1: Målgrupp Födelseregion Europa Övrigt Sverige Totalsumma Antal Andel Sundsvall 4 % 19 % 77 % Andel Riket 5 % 24 % 71 % Tabell 7: Av de 880 ungdomarna kommer 77 % från Sverige, 19 % utanför Europa och 4 % från Europa. Totalt inskrivna ungdomar år är 281 varav: 216 öppet arbetslösa samt i program med aktivitetsstöd Totalt inskrivna ungdomar år är 1054 stycken varav 664 är öppet arbetslösa och i program. Ungdomar som är öppet arbetslösa och i program Antal Andel Sundsvall Andel Riket Förgymnasial nivå % 28 % Gymnasial nivå % 65 % Eftergymnasial nivå 47 7 % 7 % Totalt antal 664 Tabell 8: Av inskrivna ungdomar i åldern år är det 196 (ca 30 %) som har utbildning på grundskolenivå Unga som varken arbetar eller studerar och som vare sig kommun eller Arbetsförmedling har kontakt med i åldern år. Enligt statistik framtagen av Temagruppen Unga i arbetslivet såg det 2012 ut enligt nedan. Bedömningen är att antalet ungdomar år med okänd aktivitet har minskat sedan 2012 då antalet elever som hoppat av studierna minskat under denna period Antal år som varken studerar eller arbetar Andel år som varken studerar eller arbetar Kvinnor 365 6,7 Män 457 8,0 Totalt 822 7,4 Tabell 9: Antal och andel som varken studerar eller arbetar 19

20 Bilaga 1: Målgrupp Sundsvall, totalt och per kön Antal som varken studerar eller arbetar år Andel som varken studerar eller arbetar av populationen år Antal okänd aktivitet år Andel okänd aktivitet av populationen år Kvinnor , ,5 Män , ,2 Totalt , ,0 Tabell 10: Antal och andel år som varken studerar eller arbetar Sammanfattningsvis visar statistik från augusti 2015 på att antalet ungdomar hos arbetsförmedlingen mellan år som är öppet arbetslösa och i program är 664 stycken. Kommunen har 606 ungdomar inom sitt aktivitetsansvar och 284 ungdomar har försörjningsstöd. Till viss del kan dessa grupper överlappa varandra Efterfrågat behov på arbetsmarknaden Sysselsättningen växer, men bara för yrken som kräver utbildning på minst gymnasial nivå. Antalet sysselsatta inom yrken utan särskilda krav på utbildning har minskat under en längre period, se bild 1 nedan. Bild 1: Sysselsatta inom yrken fördelat efter krav på utbildning. Källa: Arbetsförmedlingen och SCB. 20

21 Antal Bilaga 1: Målgrupp 12.7 Arbetskraft ungdomar Sundsvall Arbetskraften består av förvärvsarbetande och arbetslösa. Utbudet påverkas till exempel av befolkningsutveckling, ohälsa, utbildning och arbetspendling. Antalet ungdomar som ingår i arbetskraften har minskat under de senaste åren i kommunen, se nedanstående bild Registrerad arbetskraft år Sundsvall Bild 2: Antal registrerad arbetskraft ungdomar år. Källa: Arbetsförmedlingen och SCB Tillträdande och åldersavgångar Under år 2015 är det ca 200 fler som lämnar arbetsmarknaden än som tillträder i Sundsvalls kommun. Differensen ökar under ett par år framåt för att sedan successivt minska Tillträdande och åldersavgångar Sundsvalls kommun Tillträdande Åldersavgångar Bild 3: Antal tillträdande och åldersavgångar inom Sundsvalls kommun Källa: Arbetsförmedlingen och SCB. 21

22 Bilaga 1: Målgrupp 12.9 Ungdomsarbetslöshet Ungdomsarbetslösheten i Sundsvall låg i augusti på 15,6% i relation till den registerbaserade arbetskraften som kan jämföras med 13,2% på riksnivå. Bild 4: Andel arbetslösa ungdomar i Västernorrland i förhållande till registrerad arbetskraft. Källa: Arbetsförmedlingen Sammanfattning målgrupp Ca 60 % av eleverna i gymnasiet har en slutförd examen inom 3 år. Mellan antal elever till hör kommunens aktivitetsansvar ungdomar mellan år är inskrivna på arbetsförmedlingen och 880 av dem är öppet arbetslösa och i program. Av de 880 ungdomarna är 62 % män och 38 % kvinnor. 27 % av ungdomarna som är öppet arbetslösa och i program saknar en gymnasial utbildning. Denna andel är något högre bland män än kvinnor med 29 % respektive 24 %. Andelen långtidsarbetslösa ungdomar är något mindre i Sundsvall jämfört med riket. Ca 60 % går ut i arbete inom 6 månader. Andelen ungdomar med funktionshinder är ungefär 13 % och ligger på samma nivå bland män och kvinnor. Största andelen av ungdomarna har födelseregion Sverige, vilken är ca 6 % -enheter längre än riket. Ca 200 ungdomar är mellan år och saknar gymnasial utbildning i Sundvall. 22

23 Bilaga 1: Målgrupp Ungdomars behov Vi har tagit del av de erfarenheter och framgångsfaktorer som finns i projektet Plug in 10. Projektet har bedrivits i 40 kommuner där varje man provat nya metoder för att motverka studieavbrott. Det vi särskilt tagit fasta på från detta projekt är: - Genom att tydliggöra ansvarsområden och gränser mellan olika funktioner, aktörer och professionella har exempelvis samverkan reducerat risken att elever/unga hamnar mellan stolarna, det har skapat strukturer som bär. - Inom skolan handlar det om att ha system, rutiner och tydliga handlingsplaner på plats för att följa elevernas progression och helhetsutveckling när det gäller närvaro, skolresultat, och helhetssituation såsom socialt, fysiskt och psykiskt välbefinnande - Flexibilitet i strukturer, samarbetsformer, arbetssätt, innehåll och tid som centralt för att unga i riskzonen ska ha en möjlighet att genomföra sina studier - Multikompetenta teamet lyfts fram som en produktiv metod för att arbeta med unga i riskzonen - Särskilt produktivt beskrivs samverkan vara om det samordnas genom en coach eller koordinator som tar huvudansvar för kontakterna med den enskilda eleven/ungdomen. Medarbetare på ungdomsrådgivningen som har kontakt med ungdomar bekräftar också ovanstående bild. I Sundsvalls kommun har man under våren 2015 genomfört ett antal djupintervjuer med ungdomar som valt att hoppa av gymnasiet 11. Vid en analys av intervjumaterialet hittade man tre gemensamma nämnare ur berättelserna som utmynnade i tre insikter kring behoven: - Se mig - Anpassa efter mina behov - Ha tydliga förväntningar på mig. Dessa insikter har vi med oss i vår utvecklade samverkan, se punkt Projektet är finansierat av Europeiska socialfonden (ESF) med medfinansiering från medverkande kommuner och regioner. Projektet leds av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) i samverkan med Göteborgsregionens kommunalförbund (GR), Region Jämtland Härjedalen, Regionförbundet i Kalmar län, Region Västerbotten, Region Östergötland samt Kommunförbundet Skåne. 11 Socialt hållbart Sundsvall. Projektledare Åsa Westerlund, Sundsvalls kommun. 23

24 Bilaga 1: Målgrupp Jämställdhetsintegrering Inom vård, omsorg och utbildning dominerar kvinnor och män inom industri och tekniska yrken. Den lilla minskning av könsuppdelningen på arbetsmarknaden som ägt rum beror på att kvinnor gått in i vissa mansdominerade yrken som kräver eftergymnasial utbildning. Kvinnor har svårare att avancera till chefstjänster och andra högre tjänster. Traditionellt kvinnodominerade yrken är oftast arbeten som inte leder till några större karriärmässiga avancemang 12. Dagens ungdomar fortsätter göra traditionella programval till gymnasiet och högskolan. Bland de elever som slutförde gymnasieskolan år 2011 hade 46 procent av pojkarna och 6 procent av flickorna gått på något av de sju tekniska yrkesprogrammen. Flickorna dominerar istället på program som barn och fritid och omvårdnad. Flickorna är också i tydlig övervikt på samhällsvetenskapliga programmet och det estetiska programmet. På det naturvetenskapliga programmet väger det jämnt mellan könen, se bild nedan. Bild 5: Programval gymnasieskolan Västernorrland 2013/ Kvinnor och män i Västernorrland 2015, Länsstyrelsen. 24

25 Bilaga 1: Målgrupp I allmänhet har flickor högre betyg än pojkar och år 2013 var 87 procent av flickorna och 83 procent av pojkarna från årskurs 9 i Västernorrland behöriga att läsa vidare på gymnasiet. Pojkar har länge haft sämre resultat i grundskolan och betydligt fler pojkar än flickor hoppar av gymnasieskolan. En något högre andel av männen (16-24 år) i Sundsvall har grundskola och en något högre andel kvinnor har gymnasieutbildning. Det är en högre andel män än kvinnor (16-24 år samt år) som varken arbetar eller studerar. Det är också en högre andel män (20-24 år) som har en okänd aktivitet. Det är ungefär samma andel kvinnor och män som har ett registrerat funktionshinder. För arbetsförmedlingen finns en handlingsplan för jämställdhetsintegrering framtagen för perioden år Analysen av styrprocesser, rutiner och prioriterade områden visar där att Arbetsförmedlingens verksamhet främst kan bidra till det jämställdhetspolitiska målet Ekonomisk jämställdhet. Med detta som bakgrund har ett sammanfattande mål formulerats till: Arbetsförmedlingen bidrar till ekonomisk jämställdhet genom att arbetsmarknadens förbättrade funktionssätt kommer kvinnor och män till del på ett likvärdigt sätt. Män och kvinnor ska alltså ha tillgång till förmedlings- och programverksamheten på lika villkor. I handlingsplanen finns ett antal formulerade tillstånd som ska uppnås för varje år. För att uppnå dessa tillstånd ska ett antal aktiviteter vidtas. En del aktiviteter sker på arbetsförmedlingens huvudkontor men några vidtas på lokal nivå. Exempel på aktiviteter på lokal nivå är att vi ska ha kunskap om hur kvinnor respektive män får ta del av upphandlade externa tjänster, varför vi kommer följa, analysera och sprida kunskap om detta. Vidare kommer myndigheten under 2016 också genomföra ett kompetenslyft för personalen och i denna finns delar om hur arbetsmarknadsinsatser påverkar kvinnor/män. Planering och genomförande av dessa aktiviteter är inte ett sidospår utan kommer läggas in i ordinarie verksamhetsplanering. Jämställdhetsarbete pågår på många olika plan inom kommunen, bland annat finns likabehandlingsplan för samtliga gymnasieskolor. Kommunen ska använda sig av ett normkritiskt förhållningssätt och motverka könsstereotypa val av studier/yrken. De indikatorer som följs är också könsindelade. 25

26 Bilaga 2: Redovisning av befintlig verksamhet 13 Bilaga 2: Redovisning av befintlig verksamhet Sundsvalls kommun och arbetsförmedlingen i Sundsvall har en rad gemensamma insatser för målgruppen ungdomar redan idag, se nedan. 26

27 Bilaga 2: Redovisning av befintlig verksamhet 27

28 Bilaga 2: Redovisning av befintlig verksamhet Bild 6: Sundsvalls kommun och Arbetsförmedlingen Sundsvalls gemensamma verksamheter för ungdomar. 28

29 Bilaga 2: Redovisning av befintlig verksamhet Sundsvalls kommun, FAVI har nedanstående aktiviteter för ungdomar: Bild 7: Sundsvalls kommun, FAVIs verksamheter för ungdomar i kommunen. 29

30 Bilaga 2: Redovisning av befintlig verksamhet Vuxenutbildningen träffar branschråd och tittar på AF:s prognoser och utifrån detta riggas yrkesutbildningar på gymnasienivå. Anställningsbarheten på utbildningarna ligger på 70 %. Vuxenutbildningens Yrkeshögskoleutbildningar är ett direkt resultat av vad branschen vill anställa. Ledningsgruppen representeras av majoriteten av branschen. Anställningsbarheten är ca 90 % efter examen. Kommunen tillhandahåller sammanfattningsvis en mycket bred vuxenutbildning på grundläggande och gymnasial nivå både som reguljär och distansutbildning. Det finns även SFI och särvux i egen regi. Det finns ett brett utbud av yrkeskurser och yrkesprogram. Vuxenutbildningen erbjuder språkutbildningar till olika företag för att underlätta kommunikationen mellan företag och andra länder. Exempel på språk är tyska, spanska, franska, mandarin och engelska. Det finns inte parallella verksamheter idag på vuxenutbildningsnivå men Folkhögskola finns samt att AF köper utbildning från t.ex. Lernia. På YH nivå finns ett flertal aktörer. Det saknas idag inte andra utbildningsaktörer. Om kommunen märker att det saknas någon verksamhet eller utbildning köps detta av andra kommuner. Om det gäller på YH nivå samarbetar kommunen med andra och ansöker om att få starta den efterfrågade utbildningen så att kompetensen som efterfrågas tillfredsställs. 30

31 Bilaga 2: Redovisning av befintlig verksamhet Sundsvalls kommun, Socialtjänsten har nedanstående aktiviteter för ungdomar: 31

32 Bilaga 2: Redovisning av befintlig verksamhet Bild 8: Sundsvalls kommun, Socialtjänstens verksamheter för ungdomar i kommunen. 32

33 Bilaga 2: Redovisning av befintlig verksamhet Sundsvalls kommun, Barn- och ungdom har nedanstående aktiviteter för ungdomar: Bild 9: Sundsvalls kommun, Barn- och utbildnings verksamheter för ungdomar i kommunen. Sundsvalls kommun, Kultur- och fritid har nedanstående aktivitet för ungdomar: 33

34 Bilaga 2: Redovisning av befintlig verksamhet Bild 10: Sundsvalls kommun, Kultur och fritids verksamheter för ungdomar i kommunen. 34

35 Bilaga 2: Redovisning av befintlig verksamhet Arbetsförmedlingen Sundsvall har nedanstående aktivitet för ungdomar: Bild 11: Arbetsförmedlingens insatser för ungdomar 35

36 Bilaga 2: Redovisning av befintlig verksamhet Det har tidigare funnits olika styrgrupper kopplat till våra gemensamma verksamheter men under våren år 2015 förändrades detta så att det finns en gemensam styrgrupp för våra gemensamma verksamheter. Styrgruppmedlemmarna får på detta sätt en bättre helhetsbild av våra gemensamma insatser. Representanter i denna styrgrupp kommer från Landstinget, Kommun, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen samt Samordningsförbundet. Styrgruppen träffas med kontinuitet, ungefär varje månad. Duas styrgrupp består av följande funktioner: Ordförande BoU, ordförande Navi, Förvaltningsdirektör FAVI och BoU samt Arbetsförmedlingschef. Denna styrgrupp kommer också ansvara för det fortsatta arbetet inom Dua som nämns nedan. 36

37 Bilaga 3: Verksamhet som ska bedrivas i samverkan 14 Bilaga 3: Verksamhet som ska bedrivas i samverkan Efter kartläggning av målgruppen och identifiering av deras behov samt översyn över vilken verksamhet vi har idag kan vi se att det finns delar som kan utvecklas ytterligare. Dessa beskrivs nedan Befintlig gemensam verksamhet utvecklas vidare En mindre andel av ungdomarna i Sundsvall är långtidsarbetslösa än i riket. Det finns ett flertal faktorer som påverkar detta, men den gemensamma samverkan vi har idag bidrar med stor sannolikhet redan nu till att minska långtidsarbetslösheten bland kommunens ungdomar. Arbetsförmedlingen och kommunen har redan gemensamma verksamheter, som exempel kan nämnas Arbetsmarknadstorget, Ung Kraft, SAMS, Kom i Jobb och Ungdomsrådgivningen. Se även bilaga 2. Vi ser dock att befintliga gemensamma verksamheter kan utvecklas ytterligare genom att tydliggöra ansvarsområden och gränser mellan olika funktioner. Dessutom kan formen och innehållet för samverkan både internt hos varje part men också mellan respektive part förtydligas ytterligare. Det är viktigt att hitta strukturer som bär över tid och inte är personberoende Utveckling av samverkan Vår utvecklade samverkan innehåller nedanstående delar, där arbetsgrupper kommer arbeta vidare på och utforma de två första delarna mer i detalj. Delarna består av: Verksamhet för ungdomar, En väg in Vid kartläggningen av våra gemensamma aktiviteter blir det tydligt att vi redan har många gemensamma verksamheter och insatser som är riktade mot kommunens ungdomar, men målgrupperna skiljer sig åt. Genom tydlig samverkan kan antalet myndighetskontakter för ungdomen reduceras och de kan få hjälp med vem, hur och varför olika kontakter ska tas. Individens ramar sätts i fokus, snarare än organisationerna. Idag finns det redan ett arbetsmarknadstorg för unga vuxna och ett arbetsmarknadstorg för åldrarna ska starta under I befintligt arbetsmarknadstorg, Ung Kraft samt Ungdomsrådgivningen bidrar kommunen med 21,5 resurser och arbetsförmedlingen med 4 resurser. Från arbetsförmedlingen sida kommer nu en ungdomsstrateg att anställas som ytterligare en resurs i detta fortsatta arbete. En arbetsgrupp kommer att fortsätta se över hur vi vidare kan utveckla samverkan mellan kommun och arbetsförmedlingen för att minska ungdomsarbetslösheten. 37

38 Bilaga 3: Verksamhet som ska bedrivas i samverkan Det vi redan nu konstaterat är viktigt i detta fortsatta arbete är att vi behöver: - Utveckla arbetssätten och samverkan särskilt för målgrupperna unga med funktionshinder samt utrikesfödda - Utveckla befintlig samverkan mellan kommun och arbetsförmedling och andra aktörer med individens ramar som fokus. - Utveckla en arbetsmetod som innebär ett förbättrat förebyggande arbete, större kontroll över vilka befinner sig i målgruppen och där individen sedan tas om hand utifrån sina förutsättningar - Öka målgruppens kunskap om hur de kan bli en del av framtidens arbetsmarknad, vilka kompetenser och vilka val som är nödvändiga för att nå fram till ett arbete. - Stödja målgruppen i vägledning, arbetsförmedling och andra insatser på väg till arbete och/eller studier. - Utöka samverkan med näringslivet. Ett första steg har redan tagits genom att vi påbörjat en dialog med kommunens näringslivsbolag. Arbetsförmedlingen i Sundsvall har sedan hösten år 2015 intensifierat arbetsgivararbetet och kommer kunna bedriva en uppsökande verksamhet gentemot arbetsgivare i större utsträckning än tidigare. Resultatet av detta arbete kommer även målgruppen ungdomar få ta del av Kommunens aktivitetsansvar 13 Bakgrund För ungdomar blir det allt viktigare att avsluta sina gymnasiestudier för att öka chansen till ett arbete efter studierna, se bild Unga som i många fall hoppat av grund- eller gymnasieskolan och nu varken har studier eller ett jobb är en grupp vi måste bli bättre på att nå. Därför infördes en ny lag from den 1 januari år 2015 där kommunernas ansvar för ungdomar under 20 år som saknar sysselsättning förtydligas. Det informationsansvar som fanns tidigare, där kommunerna skulle hålla sig informerade om vad de unga gjorde, har nu ändras till ett kommunalt aktivitetsansvar. Det tydliggörs nu att varje kommun är skyldig att erbjuda dessa ungdomar lämpliga och individuellt riktade åtgärder. Dessa insatser ska i första hand syfta till att motivera den enskilde att påbörja eller återuppta en utbildning, men det kan också handla om att finna en väg till en tryggad försörjning innan han eller hon är redo att gå tillbaka till sina studier. Därutöver stramades det förebyggande arbetet för att färre elever i ett första skede ska hoppa av gymnasieskolan upp. 13 Aktivitetsansvaret innebär att kommunen ska hålla sig informerad om vilka ungdomar det är som omfattas av ansvaret. De ska även erbjuda dessa ungdomar lämpliga individuella åtgärder. Åtgärderna ska i första hand syfta till att motivera den enskilde att påbörja eller återuppta en utbildning. Kommunen ska också dokumentera sina insatser på lämpligt sätt och föra ett register över ungdomarna. Kommunens skyldighet regleras i 29 kap. 9 skollagen. Aktivitetsansvaret (som tidigare kallades informationsansvar) gäller för ungdomar som inte genomför eller har fullföljt utbildning på nationella program i gymnasieskola, gymnasiesärskola eller motsvarande utbildning. En elev har fullföljt ett nationellt program om han eller hon har fått ett examensbevis. Elever som inte har fått examensbevis utan endast ett studiebevis ingår alltså i kommunens ansvar. 38

39 Bilaga 3: Verksamhet som ska bedrivas i samverkan I och med att gymnasiereformen GY11 trädde i kraft så har man som 16-åring med behörighet till nationellt gymnasieprogram inte rätt att gå introduktionsprogrammen. Med andra ord finns ingen plats i skolan för de elever som tackar nej till erbjuden plats på nationellt program samt de som avbryter nationellt program. Såvida inte synnerliga skäl föreligger. Tolkningen av synnerliga skäl varierar i landet. Sundsvall är mycket restriktiva när det gäller tolkningen. Ex bedöms avhopp i sig inte som ett synnerligt skäl. Däremot om avhoppet beror på sjukdom, sociala förändringar eller annat som bedöms falla under rubriken synnerligt skäl. Risken att falla mellan stolarna och hamna i utanförskap är överhängande. I stort innebär det att de nationella programmen behöver mer systematiskt arbeta med individuella studieplaner med elever där den gängse utbildningen inte blir riktigt rätt. Om inte detta görs ökar risken för drop-outs. Arbetet framåt Mot bakgrund av beslutet kring ett tydligare aktivitetsansvar kan vi tillsammans ta ytterligare steg för att fler unga ska finna en väg till utbildning och jobb, och att färre riskerar att hamna i utanförskap. Första steget inom det kommunala aktivitetsansvaret som behöver tas är att få en överblick över alla de ungdomar mellan år (upp till 24) som ingår i gruppen och vad de gör. Fokus ligger på pedagogiskt och socialt stöd. De unga som i nuläget hamnar i en gråzon är de som avbryter sina studier på nationella program och inte uppbär försörjningsstöd, den gruppen skall också ingå i KAA. Detta gäller elever från både kommunala och fristående gymnasieskolor. Andra steget är en kartläggning som infattar formell kompetens, informell kompetens, intressen, engagemang, hur man lär, förändringsmotivation, digital hantering, sociala styrkor, social situation; skola/hemma/fritid, pedagogs reflektioner och planering. Ungdomarna inom KAA identifieras förslagsvis enligt bild nedan: Elev med gymnasieintyg Elev från IM NEET IMSPR Bild 12: Ungdomar inom KAA 1: En stor del av gymnasieungdomarna lämnar gymnasieskolan utan gymnasieexamen. Den gruppen tillhör KAA from : Gruppen är känd sedan tidigare men behöver mer information och dokument med sig i framtida KAA planering 3: Not in Education, Employment, or Training. Gruppen som riskerar hamna i utanförskap. 4: Språkintroduktion, tillhör IM. Gruppen kommer att öka kraftigt med tanke på nuvarande tillströmning av ensamkommande ungdomar. (Gruppen ingår i Dua men inte i KAA). Tredje steget kan vara en valideringsfas där ev. informell kompetens valideras. Här bör skola/andra utbildningsanordnare och näringsliv vara tydligt inkopplade. 39

40 Bilaga 3: Verksamhet som ska bedrivas i samverkan Fjärde steget är att träff med rätt handläggare för fortsatt handläggning alternativt fördjupad vägledning för dem som behöver. Vi ser vidare att det finns fem olika aspekter att hantera i detta arbete: 1) Förebygga arbete med att förebygga avhopp från grund- och gymnasieskolan, genom möten på skolan med ungdom, förälder och skolpersonal. Vi informerar då om Kommunala Aktivitetsansvaret och vad det innebär. Information per post eller mail kan ske. 2) Kartlägga följa upp ungdomar i kommunen i ålder år som inte har någon form av sysselsättning. 3) Vägleda ungdomen ska erbjudas vägledning. Samtal om framtiden kan t ex handla om utbildning, arbete eller praktik. 4) Motverka utanförskap - Snabba åtgärder behövs för att undvika passivisering. 5) Samverka Ungdom, förälder, förvaltning (ekonomi), skola, socialtjänsten, arbetsförmedlingen, Komvux, folkhögskola, försäkringskassan, landstinget, elevantagningen, CSN, arbetsmarknadsenheten och integrationsenheten. Inom IM finns idag ett brygganarbete tillsammans med grundskolorna för att identifiera elever som behöver extra stöd och hjälp på vägen mot gymnasiet. Identifikation av ESL, early school leavers eller hemmasittare. Vi ser att vi behöver ha en väg in där individen kan tas om hand utifrån de individuella förutsättningar man har. Tidigare rutinbeskrivningar och erfarenheter inom kommunala uppföljningsansvaret ska tas tillvara och komma till användning i det fortsatta arbetet. En arbetsgrupp kommer utveckla arbetet kring kommunens aktivitetsansvar. Ansvaret för det fortsatta arbetet kring aktivitetsansvaret ligger på förvaltningen Barn och utbildning Utbildningskontrakt En specifik arbetsförmedlare är kontaktperson i arbetet för målgruppen unga mellan år som saknar fullständig gymnasieutbildning och som har behov utav extra stöd för att återuppta sina studier. Efter individuella dialoger om studierna så ska samarbete påbörjas med studie- och yrkesvägledare på Vuxenutbildningen för att göra ett upplägg kring utbildningen. Om studierna avser deltid så kan de kombineras med t.ex. arbete eller praktik och i de fall det då blir aktuellt med placering inom kommunen så tas kontakt med arbetsmarknadsenheten på Sundsvalls kommun Traineejobb Traineejobb innebär att en reguljär yrkesutbildning kombineras med anställning inom välfärdssektorn eller inom ett bristyrkesområde. Arbetsförmedlingen har utgått från höstens prognosarbete och utifrån detta har en bedömning över bristyrken på lokal och regional nivå gjorts. I dagsläget har dialog förts mellan arbetsförmedlingen och kontaktperson på Sundsvalls kommun kring detta. 40