LOKAL ÖVERENSKOMMELSE OM ATT MINSKA UNGDOMSARBETSLÖSHETEN

Transkript

1 LOKAL ÖVERENSKOMMELSE OM ATT MINSKA UNGDOMSARBETSLÖSHETEN reviderad 2018 Sundsvalls kommun och Arbetsförmedlingen Sundsvall Diarienummer Sundsvalls kommun Sundsvalls kommun NAVI Caroline Holmström Diarienummer Arbetsförmedlingen Sundsvall Arbetsförmedlingen 2016-/ Jeanette Lundberg

2 Sida 1 (73) Innehållsförteckning Överenskommelse om att minska ungdomsarbetslösheten... 4 Inledning... 4 Bakgrund till DUA-överenskommelsen kring ungdomar... 4 Tidigare arbete inom ramen för DUA-överenskommelsen kring ungdomar i Sundsvall... 5 Parter...6 Syfte...6 Mål... 7 Målgrupp... 7 Organisation DUA Sundsvall... 7 Uppföljning... 8 Överenskommelsens varaktighet och revidering... 8 Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens sammansättning Unga inom gymnasieskolan Andel ungdomar behöriga till gymnasiet Genomströmning inom gymnasieskolan, startläsår 2014/ Genomströmning inom gymnasieskolan, startläsår 2013/ Genomströmning inom gymnasieskolan, startläsår 2013/ Unga nyanlända inskrivna på Språkintroduktionsprogrammet Ungdomar inom det kommunala aktivitetsansvaret Unga inom Socialtjänsten Antalet unga som uppbär ekonomiskt bistånd på grund av arbetslöshet Unga som finns registrerade hos Arbetsförmedlingen Ungdomsarbetslösheten Ungdomsarbetslösheten 18-24, könsfördelad Ungdomsarbetslösheten 18-24, inrikes- och utrikesfödda Antal och andel ungdomar som är öppet arbetslösa Utbildningsnivå kvarstående ungdomar år Utbildningsnivå kvarstående ungdomar år, Sundsvall Utbildningsnivå kvarstående ungdomar år, Riket Utbildningsnivå unga nyanlända år inskrivna på Arbetsförmedlingen fördelat på kön Utbildningskontrakt Andel ungdomar utan arbete över tid Sundsvall/Riket fördelat per kön Funktionsnedsatta ungdomar Utbildningsnivå Sundsvalls kommun, vid 20 respektive 25 års ålder Utbildningsnivå Sundsvalls kommun, vid 20 års ålder könsindelad Utbildningsnivå Sundsvalls kommun, vid 25 års ålder könsindelad Unga som varken arbetar eller studerar (UVAS) Ungdomars behov... 23

3 Sida 2 (73) 1.7 Jämställdhetsintegrering...24 Bilaga 2. Lokal modell Övergripande ansvarsfördelning Arbetsförmedlingens ansvar Arbetsförmedlingens regleringsbrev Kommunens ansvar Handlingsplan: Övergripande mål och effektmål fördelat i uppföljningsbara aktiviteter/insatser Uppföljning av aktiviteter/insatser redovisade i matrisen Förkortningar i matrisen Effektmål: Öka andelen ungdomar med gymnasieexamen efter 4-årig gymnasieskola Effektmål: Öka andelen ungdomar med gymnasieexamen vid 25 års ålder Effektmål: Öka andelen ungdomar år som tar del av studiefrämjande insatser i syfte att ta en gymnasieexamen Uppföljning av övergripande mål och effektmål fördelat i uppföljningsbara aktiviteter/insatser...42 Bilaga 3. Unga nyanlända mellan år som behöver fullfölja en gymnasieutbildning Unga nyanlända som påbörjat språkintroduktionsprogrammet Unga nyanlända inom Arbetsförmedlingen Det kommunala aktivitetsansvaret Relaterat dokument 1. Verksamheter för målgruppen att ta del av Samverkansprojekt/- verksamheter Samverkansprojekt/- verksamheter Samverkansprojekt/- verksamheter Samverkansprojekt/- verksamheter Samverkansprojekt/- verksamheter Samverkansprojekt/- verksamheter Arbetsförmedlingen, urval av insatser Arbetsförmedlingen, urval av insatser Arbetsförmedlingen, urval av insatser FAVI, Arbetsmarknad och integration FAVI, Arbetsmarknad och integration...58 FAVI, Arbetsmarknad och integration FAVI, Vuxenutbildningen FAVI, Vuxenutbildningen FAVI, Vuxenutbildningen...62 FAVI, Förvaltningsövergripande Stöd & vägledning...63 FAVI, Förvaltningsövergripande Stöd & vägledning FAVI, Förvaltningsövergripande Stöd & vägledning... 65

4 Sida 3 (73) FAVI, Förvaltningsövergripande Stöd & vägledning Socialtjänsten Barn- och utbildningsförvaltningen Ålsta Folkhögskola Sundsvall Ålsta Folkhögskola Sundsvall...70 Blandade aktörer Relaterat dokument 2. Relaterade överenskommelser... 72

5 Sida 4 (73) Överenskommelse om att minska ungdomsarbetslösheten Inledning Arbetsförmedlingen och Sundsvalls kommun har en historia av att samverkan inom olika områden och den DUA-överenskommelse om samverkan för att minska ungdomsarbetslösheten som skrevs 2015 har medfört att denna samverkan fördjupats ytterligare. Genom en än mer utvecklad samverkan kan resurser användas mer effektivt och ett bättre och mer sammanhållet stöd än tidigare kan ges till ungdomarna. Detta är den tredje versionen av DUA-överenskommelsen om att sänka ungdomsarbetslösheten som skrivs i Sundsvall. I denna upplaga har mål och målgrupp reviderats samt att målen har brutits ned till enskilda aktiviteter/insatser för att förtydliga de olika ansvarsområdena samt vad som görs enskilt samt i samverkan. Bakgrund till DUA-överenskommelsen kring ungdomar Under senaste decennierna har ungdomars situation på arbetsmarknaden förändrats. Etableringsåldern har ökat, kraven på utbildning har ökat samtidigt som nya typer av jobb växer fram och gamla försvinner. Anställningsformerna ändrar karaktär och generationsväxlingen skapar brist på arbetskraft där det tidigare fanns övertalighet. Arbetsmarknadens efterfrågan behöver också ställas i relation till de arbetssökande som är inskrivna arbetssökande (tillgången på arbetsmarknaden). Gruppen särskilt utsatta inskrivna inom arbetsförmedlingen har successivt ökat och består nu av ca 67 % av de som är inskrivna, en ökning med 5 % på bara ett år. Till särskilt utsatta räknas: - högst förgymnasial utbildning - äldre år - utomeuropeiskt födda - personer med funktionsnedsättning Dessa riskerar att bli långtidsarbetslös i högre utsträckning än andra. Ungdomar som blir långtidsarbetslösa innebär en förlust både för individen själv och för samhället. En av kommunfullmäktiges målsättningar är att det ska vara nolltolerans mot ungdomsarbetslöshet. Inom Arbetsförmedlingen finns fyra prioriterade områden, varav en minskning av ungdomsarbetslösheten är en av dessa. I och med den lokala DUA-överenskommelsen om samverkan för att minska ungdomsarbetslösheten som skrevs under 2015 ville parterna tillsammans ta ett samlat grepp för hur ungdomars övergång från skola till arbetsliv kan stödjas på bästa sätt. Genom att formalisera samverkan i form av överenskommelser förtydligas förutsättningarna för

6 Sida 5 (73) samverkan och bidrar till att skapa en struktur för samverkan så att denna inte är personbunden utan hållbar över tid. Tidigare arbete inom ramen för DUA-överenskommelsen kring ungdomar i Sundsvall Hösten 2015 skrevs den första upplagan av DUA-överenskommelsen om att minska ungdomsarbetslösheten, överenskommelsen skrevs i samverkan mellan Arbetsförmedlingen, Förvaltningen för arbetsmarknad, vuxenutbildning och integration, Sundsvalls kommun samt Barn- och utbildningsförvaltningen, Sundsvalls kommun. Under 2016 klev även Socialtjänsten, Sundsvalls kommun in som en samarbetspart i DUA Sundsvall. Under hösten 2016 anställdes två DUA-samordnare under ett år för att arbeta som sammanhållande funktioner med fokus på helheten, målen och att vara länken mellan det operativa arbetet och DUA s styrgrupp samt till DUA delegationen. Inom ramarna för det arbetet har en referensgrupp av medarbetare samt en ungdomsreferensgrupp verkat, för att tillvarata erfarenheter kring området. I kompendiet Ungdomsperspektiv DUA Sundsvall, tema: KAA står det utförligare beskrivet arbetet med ungdomsreferensgruppen, något som även har legat till grund för ESFprojektet Drivkraftpunkten med start februari Utöver samverkansmöten anordnades bland annat inspirationsdagen Utbildningschansen för ungdomar som saknar behörighet till högre studier, en överenskommelse kring utbildningskontrakt slöts, en förstudie kring hemmasittare genomfördes och en inspirationsföreläsning för medarbetare inom de samverkande organisationerna hölls. För mer information om arbetet under det året, se broschyren DUA-ungdom, Sundsvall, broschyr 2016/2017. Hösten 2017 tillsattes en chefsreferensgrupp från samverkande aktörer, detta för att öka förankringen av frågorna på linjechefsnivå. Inför 2018 tillkom en skrivning i mål- och resultatplanerna (MRP) för de förvaltningar vilka samverkar inom ramen för DUA där förvaltningarna tar ansvar för att: Aktivt följa, medverka och bidra till att överenskommelserna inom DUA-samarbetet mellan Arbetsförmedlingen (AF), Socialtjänsten (SOC), Barn- och utbildningsförvaltningen (BoU) och Förvaltningen för arbetsmarknad, vuxenutbildning och integration (FAVI) följs och utvecklas. Särskilt fokus skall ligga på jämställdhet- och utbildningsfrågor. I början av 2018 beslutades att DUA-arbetet ska ingå i ordinarie verksamhet och inte längre drivas som ett projekt.

7 Sida 6 (73) Uppföljning av tidigare effektmål I den ursprungliga DUA-överenskommelsen kring ungdomar så fanns tre effektmål: - Halvera ungdomsarbetslösheten - Öka andelen ungdomar med gymnasieexamen till 80 % - Koll på varenda ungdom mellan år under 2016 Nedan kommer en kort lägesuppdatering kring dessa tre effektmål, i denna upplaga av DUA-överenskommelsen kring ungdomar har mål och målgrupp reviderats samt att målen har brutits ned till enskilda aktiviteter/insatser för att förtydliga de olika ansvarsområdena samt vad som görs enskilt samt i samverkan. Halvera ungdomsarbetslösheten Sommaren 2015 var ungdomsarbetslösheten 15,6 % Sommaren 2017 var den 11,1 %. Målet är att den ska sjunka till 7,8 %. Öka andelen ungdomar med gymnasieexamen till 80 % Läsåret 13/14 låg denna siffra på 73,5 % 1 Läsåret 14/15 låg denna siffra på 75,2 % 2 Koll på varenda ungdom mellan år under 2016 KAA rapporterar nu löpande statistik till SCB ESF-projektet Drivkraftspunkten startar Parter Arbetsförmedlingen Sundsvall, Sundsvalls kommun, Syfte Att genom samverkan, utifrån lokala behov, långsiktigt och varaktigt minska ungas arbetslöshet. 1 Dessa siffror har internt tagits fram i Sundsvall, i denna upplaga av DUA-överenskommelsen kring ungdomar är det valt att istället utgå från Skolverkets statistik i Siris - Skolverkets Internetbaserade Resultat- och kvalitetsinformationssystem, därav kan uppgifterna skilja sig åt från tidigare upplagor. 2 Dessa siffror har internt tagits fram i Sundsvall, i denna upplaga av DUA-överenskommelsen kring ungdomar är det valt att istället utgå från Skolverkets statistik i Siris - Skolverkets Internetbaserade Resultat- och kvalitetsinformationssystem, därav kan uppgifterna skilja sig åt från tidigare upplagor.

8 Sida 7 (73) Mål Övergripande mål Övergripande mål: Halvering av ungdomsarbetslösheten t.o.m (15,6% i augusti 2015) Effektmål Effektmål 1: Öka andelen ungdomar med gymnasieexamen - Öka andelen ungdomar med gymnasieexamen efter 4-årig gymnasieskola - Öka andelen ungdomar med gymnasieexamen vid 25 års ålder 3 Effektmål 2: Öka andelen ungdomar år som tar del av studiefrämjande insatser i syfte att ta en gymnasieexamen Målgrupp Denna överenskommelse omfattar unga arbetslösa i Sundsvall: Målgrupp 1: unga år Målgrupp 2: unga år Organisation DUA Sundsvall DUA Sundsvalls styrgrupp består av: Ordförande: Therese Sjögren, arbetsförmedlingschef Sundsvall-Ånge Anders Sjölander, t.f. förvaltningsdirektör Favi (förvaltningen för arbetsmarknad, vuxenutbildning och integration) Lars Karlstrand, förvaltningsdirektör barn- och utbildningsförvaltningen Silvia Sandin Viberg, förvaltningsdirektör socialtjänsten Christiane Rüdiger (V), nämndsordförande Navi (nämnden för arbetsmarknad, vuxenutbildning och integration) João Pinheiro (S), nämndsordförande barn- och utbildningsnämnden Malin Larsson (S), nämndsordförande socialnämnden Chefsreferensgrupp DUA består av utvalda chefer och rektorer från Arbetsförmedlingen, förvaltningen för arbetsmarknad, vuxenutbildning och integration, socialförvaltningen, barn- och utbildningsförvaltningen och Ålsta Folkhögskola. 3 I relaterat dokument 4, Utbildningsnivå Sundsvall (excelfil) finns statistik från SCB gällande utbildningsnivå vid 20 respektive 25 års ålder.

9 Sida 8 (73) Uppföljning Parterna åtar sig att följa upp den fördjupade samverkan. Kommunen ansvarar för att löpande registrera deltagarnas aktiviteter under tiden i kommuninsats och överföra denna information till Arbetsförmedlingen. Överenskommelsens varaktighet och revidering Överenskommelsen gäller from , om inte beslut fattas att revidering skall ske senast Detta är den tredje upplagan av DUA-överenskommelsen för att minska ungdomsarbetslösheten i Sundsvall, tidigare upplagor skrevs 2015 samt reviderades 2016 och avsåg perioden Överenskommelsen skall revideras årligen.

10

11 Sida 10 (73) Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens sammansättning 1.1 Unga inom gymnasieskolan Andel ungdomar behöriga till gymnasiet För läsåret 2016/2017 var det totalt 1086 elever inom årskurs 9 i Sundsvalls kommun (samtliga huvudmän). Av dessa var 81,6 % behöriga till ett yrkesprogram på gymnasieskolan. 4 Nedanstående tabell visar Sundsvalls kommun, elever årskurs 9, samtliga huvudmän: Antal elever åk 9 Yrkesprogram Estetiskt program Högskoleförberedande (ekonomi, humanistiska och samhällsvetenskaps program) Naturvetenskapligt och tekniskt program Andel (%) elever ej behöriga Samtliga elever ,6 81,0 79,9 76,7 18,4 Flickor ,4 83,6 82,8 79,2 15,6 Pojkar ,0 78,7 77,3 74,5 21,0 Sundsvalls kommun har omkring invånare varav är ungdomar i gymnasieålder. Av dessa deltog i en gymnasial utbildning HT Sundsvalls gymnasium drivs i kommunal regi och består av två skolområden, Hedbergska och Västermalm. Sundsvalls gymnasium erbjuder 15 nationella program med 33 olika inriktningar samt fem introduktionsprogram. Totala andelen, i kommunen folkbokförda, ungdomar som tagit examen inom tre år var 61 % att jämföra med samtliga kommuner 66 % (Skolverkets kommunblad, april 2016). 8 I Sundsvalls kommun pågår en översyn och ett arbete med att utveckla gymnasiets ledningsorganisation som beräknas vara implementerat senast HT Den nya organisationsstrukturen innebär att de två tidigare skolområdescheferna för gymnasiet som hade delade uppdrag i att både agera som rektorer och i förvaltningsledning, har ersatts av en gymnasiechef i förvaltningsledningen som tillträdde i februari &p_lankod=&p_kommunkod=2281&p_skolkod=&p_flik=G&p_kon=A hämtad &p_lankod=&p_kommunkod=2281&p_skolkod=&p_flik=G&p_kon=A hämtad p_kommunkod=2281&p_skolkod=&p_hmantyp=&p_hmankod=&p_flik=g&p_kon=f&geo=1 hämtad p_kommunkod=2281&p_skolkod=&p_hmantyp=&p_hmankod=&p_flik=g&p_kon=p&geo=1 hämtad hämtad hämtad

12 Sida 11 (73) I tidigare upplagor av DUA-överenskommelsen kring ungdomar har siffror för gemenomströmning inom gymnasieskolan tagits fram internt. I denna upplaga av överenskommelsen utgår nedanstående från Skolverkets statistik i Siris - Skolverkets Internetbaserade Resultat- och kvalitetsinformationssystem, därav kan uppgifterna skilja sig åt från tidigare upplagor Genomströmning inom gymnasieskolan, startläsår 2014/2015 Genomströmning inom gymnasieskolan, startläsår 2014/2015 Totalt antal Inom 3 år, andel % Sundvall, totalt: ,9 Nationella program, totalt: ,6 Yrkesprogram: ,6 Högskoleförberedande program: ,7 Introduktionsprogram, totalt 152 7,2 10 Inom 4 år, andel % Inom 5 år, andel % Genomströmning inom gymnasieskolan, startläsår 2013/2014 Genomströmning inom gymnasieskolan, startläsår 2013/2014 Totalt antal Inom 3 år, andel % Inom 4 år, andel % Sundvall, totalt: Nationella program, totalt: ,6 74,6 Yrkesprogram: ,9 66,7 Högskoleförberedande program: ,7 78,4 Introduktionsprogram, totalt 149 8,7 11 Inom 5 år, andel % Genomströmning inom gymnasieskolan, startläsår 2013/2014 Genomströmning inom gymnasieskolan, startläsår 2012/2013 Inom 3 år, andel % Inom 4 år, andel % Inom 5 år, andel % Totalt antal Sundvall, totalt: ,5 62,2 62,9 Nationella program, totalt: ,8 71,5 72 Yrkesprogram: ,4 61,9 61,9 Högskoleförberedande program: ,9 76,2 76,8 Introduktionsprogram, totalt 169 8,9 11, _xtra=1&p_programkod=&p_ar=2014&p_lankod=&p_kommunkod=2281&p_hmantyp=&p_skolkod=, hämtad Könsuppdelad statistik finns ej tillgänglig för denna statistik _xtra=1&p_programkod=&p_ar=2013&p_lankod=&p_kommunkod=2281&p_hmantyp=&p_skolkod=, hämtad Könsuppdelad statistik finns ej tillgänglig för denna statistik.

13 Sida 12 (73) Unga nyanlända inskrivna på Språkintroduktionsprogrammet Ungdomar inom det kommunala aktivitetsansvaret Inom det kommunala aktivitetsansvaret (KAA) 15 ingår det i dagsläget 674 ungdomar år, av dessa är det cirka 257 ungdomar som inte är inskrivna på ett introduktionsprogram eller har någon annan planering. 16 Inom KAA går det inte att urskilja hur många personer som är nyanlända eller utomeuropeiskt födda. 1.2 Unga inom Socialtjänsten Antalet unga som uppbär ekonomiskt bistånd på grund av arbetslöshet 201 stycken ungdomar hade i januari 2018 biståndsbeslut avseende ekonomiskt bistånd, 126 av dem var män och 75 av dem var kvinnor. 17 Fördelningen mellan inrikes födda och utrikes födda ungdomar går inte att utröna bland dessa 201 individer. Däremot var det enligt Socialstyrelsen totalt 1362 personer som erhöll ekonomiskt bistånd i Sundsvall under november 2017 av dem var ca 55 % utrikes födda och 45 % inrikes födda, av dessa siffror går det dock ej att utröna hur många av individerna som är ungdomar. Statistik till anledningen att personer är beviljade ekonomiskt bistånd finns för hela populationen och kan till viss del appliceras på gruppen ungdomar. För hela populationen var det 58 % som uppbär ekonomiskt bistånd p.g.a. arbetslöshet i Sundsvall under år _xtra=1&p_programkod=&p_ar=2012&p_lankod=&p_kommunkod=2281&p_hmantyp=&p_skolkod=, hämtad Könsuppdelad statistik finns ej tillgänglig för denna statistik. 13 Statistik från Språkintroduktionsprogrammet, Sundsvalls kommun, framtagen hösten Statistik från Språkintroduktionsprogrammet, Sundsvalls kommun, framtagen hösten Könsuppdelad statistik finns ej tillgänglig för denna statistik. 15 För mer information kring KAA, se bilaga 3 avsnitt 3 16 Uppgifter för KAA avser januari Statistik från Socialförvaltningen Sundsvall, kontaktperson Mona Vesslegård. 18 Statistik från Socialförvaltningen Sundsvall, kontaktperson Mona Vesslegård.

14 Sida 13 (73) 2% 1% 2% Försörjningshinder år % 0% Arbetslös 1% 12% 4% 18% 58% Sjuk med läkarintyg Sjuk- eller aktivitetsersättning Pension 1.3 Unga som finns registrerade hos Arbetsförmedlingen Ungdomsarbetslösheten I stort sett följer Sundsvalls ungdomsarbetslöshet Rikets utveckling de senaste 10 åren. Andelen arbetslösa ligger på ca 2 % -enheter högre nivå i Sundsvall jämfört med Riket, kvinnor och inrikes födda undantaget i januari Det är lika hög andel unga kvinnor som är arbetslösa i Sundsvall som Riket (8 %). Det är 3 % - enheter högre andel inrikes födda är arbetslösa i Sundsvall jämfört med Riket. I januari 2018 är arbetslösheten ungefär på samma nivå som för 9 år sedan, d.v.s % av de inrikes födda är arbetslösa i Sundsvall, jämfört med 32 % av de utrikesfödda. 14 % av männen är arbetslösa i Sundsvall, jämfört med 8 % av kvinnorna Statistik framtagen av Arbetsförmedlingen Sundsvall, framtagen januari Statistik framtagen av Arbetsförmedlingen Sundsvall, framtagen januari 2018

15 Sida 14 (73) Ungdomsarbetslösheten 18-24, könsfördelad Statistik framtagen av Arbetsförmedlingen Sundsvall, framtagen januari Statistik framtagen av Arbetsförmedlingen Sundsvall, framtagen januari 2018

16 Sida 15 (73) Ungdomsarbetslösheten 18-24, inrikes- och utrikesfödda Antal och andel ungdomar som är öppet arbetslösa 3,6 % av ungdomarna i Sundsvall är öppet arbetslösa 25, jämfört med 4,3 % i Riket. Andelen kvinnor i Sundsvall är 2,0 % jämfört med 4,2 % i Riket. Andelen män är 5,2 % jämfört med 6,4 % i riket. 26 Öppet arbetslösa år Sundsvall kvinna Sundsvall man Sundsvall totalt Riket kvinna Riket man Riket totalt Antal Andel 2,0% 5,2% 3,6% 4,2% 6,4% 4,3% 27 Öppet arbetslösa år Sundsvall utrikesfödd Sundsvall inrikesfödd Riket utrikesfödd Riket inrikesfödd Antal Andel 15,1% 2,3% 14,8% 2,6% Statistik framtagen av Arbetsförmedlingen Sundsvall, framtagen januari Statistik framtagen av Arbetsförmedlingen Sundsvall, framtagen januari I den öppna arbetslösheten räknas inte de ungdomar som är i program. 26 Statistik framtagen av Arbetsförmedlingen Sundsvall, framtagen januari Statistik framtagen av Arbetsförmedlingen Sundsvall, framtagen januari 2018

17 Sida 16 (73) Utbildningsnivå kvarstående ungdomar år 54 % av ungdomarna har i januari 2018 en gymnasial utbildning i Sundsvall, motsvarande andel i Riket är 53 %. 27 % av ungdomarna har en förgymnasial utbildning på 9 (10) år i Sundsvall, motsvarande andel i Riket är 25 %. Något fler kvinnor har gymnasial utbildning i Sundsvall jämfört med männen, 56 % respektive 53 %. Största andelen (30 %) av ungdomarna i gymnasial utbildning är i program eller övriga insatser Utbildningsnivå kvarstående ungdomar år, Sundsvall Utbildningsnivå Kvinna antal Kvinna andel Man antal Man andel Totalt antal Totalt andel Eftergymnasial utbildning, kortare än två år 8 2% 10 1% 18 2% Eftergymnasial utbildning, två år eller längre 20 5% 8 1% 28 3% Förgymnasial utbildning 9 (10) år % % % Förgymnasial utbildning kortare än 9 år 30 7% 75 11% 105 9% Gymnasial utbildning % % % Saknar formell grundläggande utbildning 25 6% 30 4% 55 5% Total % % Utbildningsnivå Nyanlända antal Nyanlända andel Ej nyanländ antal Ej nyanländ andel Totalt Eftergymnasial utbildning, kortare än två år 7 6% 11 1% 18 Eftergymnasial utbildning, två år eller längre 11 9% 17 2% 28 Förgymnasial utbildning 9 (10) år 32 27% % 299 Förgymnasial utbildning kortare än 9 år 28 23% 77 8% 105 Gymnasial utbildning 26 22% % 603 Saknar formell grundläggande utbildning 16 13% 39 4% 55 Total Utbildningsnivå kvarstående ungdomar år, Riket Utbildningsnivå Kvinna antal Kvinna andel Man antal Man andel Totalt antal Totalt andel Eftergymnasial utbildning, kortare än två år % % % Eftergymnasial utbildning, två år eller längre % % % Forskarutbildning 14 0% 7 0% 21 0% Förgymnasial utbildning 9 (10) år % % % Förgymnasial utbildning kortare än 9 år % % % Gymnasial utbildning % % % Saknar formell grundläggande utbildning % % % Total % % Utbildningsnivå Nyanlända antal Nyanlända andel Ej nyanländ antal Ej nyanländ andel Totalt Eftergymnasial utbildning, kortare än två år % % Eftergymnasial utbildning, två år eller längre % % Forskarutbildning 7 0% 14 0% 21 Förgymnasial utbildning 9 (10) år % % Förgymnasial utbildning kortare än 9 år % % Gymnasial utbildning % % Saknar formell grundläggande utbildning % % Total Statistik framtagen av Arbetsförmedlingen Sundsvall, framtagen januari Statistik framtagen av Arbetsförmedlingen Sundsvall, framtagen januari Statistik framtagen av Arbetsförmedlingen Sundsvall, framtagen januari Statistik framtagen av Arbetsförmedlingen Sundsvall, framtagen januari Statistik framtagen av Arbetsförmedlingen Sundsvall, framtagen januari Statistik framtagen av Arbetsförmedlingen Sundsvall, framtagen januari 2018

18 Sida 17 (73) Utbildningsnivå unga nyanlända år inskrivna på Arbetsförmedlingen fördelat på kön Utbildningsnivå Antal kvinnor Antal män Total summa Andel kvinnor Andel män 0 Saknar formell grundläggande utbildning % 47 % 1 Förgymnasial utbildning, kortare än 9 år % 84 % 2 Förgymnasial utbildning, 9 (10) år % 76 % 3 Gymnasial utbildning % 72 % 4 Eftergymnasial utbildning, kortare än två år % 67 % 5 Eftergymnasial utbildning, två år el längre % 43 % Totalsumma % 70 % Utbildningskontrakt I Sundsvall pågår just nu, januari 2018, 96 utbildningskontrakt, 32 (33 %) av dem är kvinnor och 64 (66 %) hos män. 29 stycken (30 %) av utbildningskontrakten har ungdomar som är födda utanför Europa Statistik från Arbetsförmedlingen Sundsvall, framtagen hösten Statistik framtagen av Arbetsförmedlingen Sundsvall, framtagen januari 2018

19 Sida 18 (73) Andel ungdomar utan arbete över tid Sundsvall/Riket fördelat per kön Antalet ungdomar i Sundsvall som varit utan arbete > 6 månader har minskat successivt de senaste två åren. Antalet ungdomar som har gymnasial utbildning bland de som varit utan arbete mer än 6 månader har minskat successivt de senaste två åren. Antalet ungdomar som varit utan arbete 12 månader eller mer har varit ganska konstant de senaste två åren. Det är något fler kvinnor än män som varit utan arbete > 12 månader i Sundvall men andelen är fortfarande något lägre jämfört med Riket. Bland Arbetsförmedlingarna i Västernorrland, Jämtland och Gävleborg har Sundsvall den lägsta andelen ungdomar som varit utan arbete > 12 månader i januari Största andelen av ungdomarna i Sundsvall har varit inskrivna mellan 3 månader- 2 år. Det ser ut ungefär på samma sätt i Riket, dock något högre andel som varit inskrivna en längre tid. Det är något högre andel kvinnor än män i Sundsvall som varit inskrivna 6 månader-1 år och något högre andel män än kvinnor som varit inskrivna 2-4 år. 37 Sundsvall kvinnor Sundsvall män Riket kvinnor Riket män Tid Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel 1 vecka 13 3% 12 2% 784 2% % 1 v -1 mån 36 9% 28 4% % % 1-3 mån 47 11% 93 13% % % 3-6 mån 89 21% % % % 6 mån -1 år % % % % 1-2 år 83 20% % % % 2-4 år 48 11% % % % 4-6 år 6 1% 23 3% 834 3% % 6-8 år 0 0% 0 0% 47 0% 72 0% > 8 år 0 0% 0 0% 0 0% 1 0% Statistik framtagen av Arbetsförmedlingen Sundsvall, framtagen januari Statistik framtagen av Arbetsförmedlingen Sundsvall, framtagen januari Statistik framtagen av Arbetsförmedlingen Sundsvall, framtagen januari 2018

20 Sida 19 (73) Funktionsnedsatta ungdomar Sundvall har något lägre andel ungdomar med funktionshinder jämfört med Riket, 12 % respektive 14 %. Det är något fler män än kvinnor som är funktionshindrade i Sundvall, 32 kvinnor och 45 män av ungdomarna i Sundsvall är födda utanför Europa. 6 av dessa har ett funktionshinder, vilket innebär 3,6 % att jämföra med Riket som har 2,7 % Statistik framtagen av Arbetsförmedlingen Sundsvall, framtagen januari Statistik framtagen av Arbetsförmedlingen Sundsvall, framtagen januari Statistik framtagen av Arbetsförmedlingen Sundsvall, framtagen januari 2018

21 Sida 20 (73) 1.4 Utbildningsnivå Sundsvalls kommun, vid 20 respektive 25 års ålder Utbildningsnivå 20 års ålder. År Sundsvall Utbildningsnivå (antal pers.) Ålder: 20 år Förgymnasial utbildning kortare än 9 år Förgymnasial utbildning, 9 (10) år Gymnasial utbildning, högst 2 år Gymnasial utbildning, 3 år Eftergymnasial utbildning, mindre än 3 år Eftergymnasial utbildning, 3 år eller mer Forskarutbildning Uppgift om utbildningsnivå saknas tot minst 3år gymnasial Andel personer med minst 3år gymnasial utbildningsnivå 72,7 73,1 76,7 75,9 76,7 78,0 75,3 43 Utbildningsnivå 25 års ålder År Sundsvall Utbildningsnivå (antal pers.) Ålder: 25 år Förgymnasial utbildning kortare än 9 år Förgymnasial utbildning, 9 (10) år Gymnasial utbildning, högst 2 år Gymnasial utbildning, 3 år Eftergymnasial utbildning, mindre än 3 år Eftergymnasial utbildning, 3 år eller mer Forskarutbildning Uppgift om utbildningsnivå saknas tot minst 3år gymnasial Andel personer med minst 3år gymnasial utbildningsnivå 75,1 74,9 72,6 71,1 76,8 77,6 76, Statistik framtagen av Arbetsförmedlingen Sundsvall, framtagen januari Statistik från SCB, framtagen februari Statistik från SCB, framtagen februari 2018

22 Sida 21 (73) Utbildningsnivå Sundsvalls kommun, vid 20 års ålder könsindelad Utbildningsnivå män, 20 års ålder År Sundsvall Utbildningsnivå (antal pers.) Ålder: 20 år män Förgymnasial utbildning kortare än 9 år Förgymnasial utbildning, 9 (10) år Gymnasial utbildning, högst 2 år Gymnasial utbildning, 3 år Eftergymnasial utbildning, mindre än 3 år Eftergymnasial utbildning, 3 år eller mer Forskarutbildning Uppgift om utbildningsnivå saknas tot minst 3år gymnasial Andel personer med minst 3år gymnasial utbildningsnivå 68,6 68,9 71,8 75,9 73,8 72,1 71,3 45 Utbildningsnivå kvinnor, 20 års ålder År Sundsvall Utbildningsnivå (antal pers.) Ålder: 20 år Kvinnor Förgymnasial utbildning kortare än 9 år Förgymnasial utbildning, 9 (10) år Gymnasial utbildning, högst 2 år Gymnasial utbildning, 3 år Eftergymnasial utbildning, mindre än 3 år Eftergymnasial utbildning, 3 år eller mer Forskarutbildning Uppgift om utbildningsnivå saknas tot minst 3år gymnasial Andel personer med minst 3år gymnasial utbildningsnivå 76,5 77,5 81,9 75,8 79,5 84,2 79, Statistik från SCB, framtagen februari Statistik från SCB, framtagen februari 2018

23 Sida 22 (73) Utbildningsnivå Sundsvalls kommun, vid 25 års ålder könsindelad År Sundsvall Utbildningsnivå (antal pers.) Ålder: 25 år män Förgymnasial utbildning kortare än 9 år Förgymnasial utbildning, 9 (10) år Gymnasial utbildning, högst 2 år Gymnasial utbildning, 3 år Eftergymnasial utbildning, mindre än 3 år Eftergymnasial utbildning, 3 år eller mer Forskarutbildning Uppgift om utbildningsnivå saknas tot minst 3år gymnasial Andel personer med minst 3år gymnasial utbildningsnivå 71,4 71,6 68,1 65,5 72,7 73,7 72,1 47 År Sundsvall Utbildningsnivå (antal pers.) Ålder: 25 år kvinnor Förgymnasial utbildning kortare än 9 år Förgymnasial utbildning, 9 (10) år Gymnasial utbildning, högst 2 år Gymnasial utbildning, 3 år Eftergymnasial utbildning, mindre än 3 år Eftergymnasial utbildning, 3 år eller mer Forskarutbildning Uppgift om utbildningsnivå saknas tot minst 3år gymnasial Andel personer med minst 3år gymnasial utbildningsnivå 79,2 78,4 76,9 77,6 81,4 82,0 80, Statistik från SCB, framtagen februari Statistik från SCB, framtagen februari 2018

24 Sida 23 (73) 1.5 Unga som varken arbetar eller studerar (UVAS) UVAS är en förkortning för Unga som Varken Arbetar eller Studerar. UVASstatistiken gäller alla unga i Sverige i åldern år. Statistiken är hämtad från olika register hos till exempel SCB och Försäkringskassan. Det är en viss eftersläpning på materialet och därav är de senaste officiella siffrorna från Temagruppen Unga i arbetslivet är den enda aktören som presenterar UVAS-data på olika geografiska nivåer: förutom riket även län och kommuner. För att få en bild av hur det ser ut i Sundsvall är därför statistiken hämtad därifrån. 49 Under 2017 genomfördes även en förstudie kring hemmasittare i Sundsvalls kommun. Projektmedel för förstudien har medfinansierats av Samordningsförbundet i Sundsvall. Resultaten från förstudien visar att frågan fortsatt behöver utredas och att befintliga samarbeten och verksamheter kan ses över för att optimera processer och ledtider Ungdomars behov Inför att den första upplagan av DUA-överenskommelsen om att minska ungdomsarbetslösheten så tog parterna del av de erfarenheter och framgångsfaktorer som finns i projektet Plug in. Projektet har bedrivits i 40 kommuner där varje man provat nya metoder för att motverka studieavbrott. Det som särskilt togs fasta på från detta projekt är: - Genom att tydliggöra ansvarsområden och gränser mellan olika funktioner, aktörer och professionella har exempelvis samverkan reducerat risken att elever/unga hamnar mellan stolarna, det har skapat strukturer som bär. - Inom skolan handlar det om att ha system, rutiner och tydliga handlingsplaner på plats för att följa elevernas progression och helhetsutveckling när det gäller närvaro, skolresultat, och helhetssituation såsom socialt, fysiskt och psykiskt välbefinnande 49 hämtad ender_value%5b%5d=m%c3%a4n&select_all_origin=1&field_origin_value%5b%5d=inrikesf%c3%b6dd&field_origi n_value%5b%5d=utrikesf%c3%b6dd&select_all_age=1&field_age_value%5b%5d=16-24&field_age_value%5b%5d=25-29&=v%c3%a4lj&field_general_category_value=all, hämtad

25 Sida 24 (73) - Flexibilitet i strukturer, samarbetsformer, arbetssätt, innehåll och tid som centralt för att unga i riskzonen ska ha en möjlighet att genomföra sina studier - Multikompetenta teamet lyfts fram som en produktiv metod för att arbeta med unga i riskzonen - Särskilt produktivt beskrivs samverkan vara om det samordnas genom en coach eller koordinator som tar huvudansvar för kontakterna med den enskilda eleven/ungdomen. Medarbetare på ungdomsrådgivningen som har kontakt med ungdomar bekräftar också ovanstående bild. I Sundsvalls kommun genomfördes under våren 2015 genomfört ett antal djupintervjuer med ungdomar som valt att hoppa av gymnasiet 51. Vid en analys av intervjumaterialet hittade man tre gemensamma nämnare ur berättelserna som utmynnade i tre insikter kring behoven: - Se mig - Anpassa efter mina behov - Ha tydliga förväntningar på mig. Dessa erfarenheter ligger som grund till en rad av de insatser som bedrivs. 1.7 Jämställdhetsintegrering Inom vård, omsorg och utbildning dominerar kvinnor och män inom industri och tekniska yrken. Den lilla minskning av könsuppdelningen på arbetsmarknaden som ägt rum beror på att kvinnor gått in i vissa mansdominerade yrken som kräver eftergymnasial utbildning. Kvinnor har svårare att avancera till chefstjänster och andra högre tjänster. Traditionellt kvinnodominerade yrken är oftast arbeten som inte leder till några större karriärmässiga avancemang 52. Dagens ungdomar fortsätter göra traditionella programval till gymnasiet och högskolan. Bland de elever som slutförde gymnasieskolan år 2011 hade 46 procent av pojkarna och 6 procent av flickorna gått på något av de sju tekniska yrkesprogrammen. Flickorna dominerar istället på program som barn och fritid och omvårdnad. Flickorna är också i tydlig övervikt på samhällsvetenskapliga programmet och det estetiska programmet. På det naturvetenskapliga programmet väger det jämnt mellan könen, se bild nedan Socialt hållbart Sundsvall. Projektledare Åsa Westerlund, Sundsvalls kommun. 52 Kvinnor och män i Västernorrland 2015, Länsstyrelsen. 53 Bild 5: Programval gymnasieskolan Västernorrland 2013/2014

26 Sida 25 (73) Bild 5: Programval gymnasieskolan Västernorrland 2013/2014 För arbetsförmedlingen finns en handlingsplan för jämställdhetsintegrering framtagen för perioden år Analysen av styrprocesser, rutiner och prioriterade områden visar där att Arbetsförmedlingens verksamhet främst kan bidra till det jämställdhetspolitiska målet Ekonomisk jämställdhet. Med detta som bakgrund har ett sammanfattande mål formulerats till: Arbetsförmedlingen bidrar till ekonomisk jämställdhet genom att arbetsmarknadens förbättrade funktionssätt kommer kvinnor och män till del på ett likvärdigt sätt. Män och kvinnor ska alltså ha tillgång till förmedlings- och programverksamheten på lika villkor. I handlingsplanen finns ett antal formulerade tillstånd som ska uppnås för varje år. För att uppnå dessa tillstånd ska ett antal aktiviteter vidtas. En del aktiviteter sker på arbetsförmedlingens huvudkontor men några vidtas på lokal nivå. Exempel på aktiviteter på lokal nivå är att vi ska ha kunskap om hur kvinnor respektive män får ta del av upphandlade externa tjänster, varför vi kommer följa, analysera och sprida kunskap om detta. Vidare genomförde myndigheten under 2016 också genomföra ett kompetenslyft för personalen och i denna finns delar om hur arbetsmarknadsinsatser påverkar kvinnor/män. Planering och genomförande av dessa aktiviteter är inte ett sidospår utan läggs in i ordinarie verksamhetsplanering.

27 Sida 26 (73) Jämställdhetsarbete pågår på många olika plan inom kommunen, bland annat finns likabehandlingsplan för samtliga gymnasieskolor. Kommunen ska använda sig av ett normkritiskt förhållningssätt och motverka könsstereotypa val av studier/yrken. De indikatorer som följs är också könsindelade. Under 2018 skrev Sundsvalls kommun under den europeiska deklarationen för jämställdhet mellan kvinnor och män på lokal och regional nivå (CEMR-deklarationen). CEMRdeklarationen är ett verktyg för kommuner, landsting och regioner att integrera jämställdhetsperspektivet i det politiska beslutsfattandet och i den praktiska verksamheten. Avsikten är att se till att diskrimineringslagstiftningen efterlevs och att principer reglerade i internationella avtal omsätts i praktik på lokal och regional nivå. Deklarationen omfattar alla aspekter av verksamheten, dvs. såväl det politiska arbetet som arbetsgivarfrågor och servicen till invånarna html, hämtad

28 Sida 27 (73) Bilaga 2. Lokal modell 2.1 Övergripande ansvarsfördelning Arbetsförmedlingens ansvar Utgångspunkten för Arbetsförmedlingens arbete är uppdraget från riksdag och regering och de mål som satts upp i regleringsbrevet. Arbetsförmedlingen ska bidra till att förbättra arbetsmarknadens funktionssätt genom att effektivt matcha dem som söker arbete med dem som söker arbetskraft. I detta ingår att prioritera dem som befinner sig långt från arbetsmarknaden samt att bidra till att stadigvarande öka sysselsättningen på lång sikt. Arbetsförmedlingen ska vidare säkerställa att arbetslöshetsförsäkringen fungerar som en omställningsförsäkring. Arbetsförmedlingen har även ett ansvar för genomförandet av funktionshinderspolitiken och ska inom ramen för detta vara samlande, stödjande och pådrivande i förhållande till övriga berörda parter. Dessutom har myndigheten ett särskilt ansvar för vissa nyanländas etablering. I det ingår att vara samordnande i förhållande till andra berörda parter. All verksamhet ska utformas så att mångfald och jämställdhet främjas samt att diskriminering och könsuppdelning på arbetsmarknaden motverkas Arbetsförmedlingens regleringsbrev 2018 Regleringsbrevet för 2018 innehåller följande mål och rapporteringskrav på Arbetsförmedlingen: Matchningen på arbetsmarknaden ska förbättras och rekryteringsproblem motverkas genom bland annat intensifierade förmedlings- och vägledningsinsatser Andelen personer som lämnar etableringsuppdraget för arbete eller studier ska öka väsentligt jämfört med föregående år, särskilt bland kvinnor. Andelen som studerar inom etableringsuppdraget ska öka väsentligt, särskilt bland nyanlända med kort utbildning Andelen inskrivna i jobb- och utvecklingsgarantin som går till arbete eller studier ska öka, inklusive dem som tidigare har avslutat en etableringsplan Andelen inskrivna utan fullständig gymnasieutbildning som påbörjar reguljära studier ska öka väsentligt Unga ska övergå till arbete, påbörja studier eller erbjudas en insats som leder till arbete inom 90 dagar, i syfte att upprätthålla 90-dagarsgarantin Andelen personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga som övergår till arbete eller studier ska öka. Nationellt, regionalt och lokalt prioriterar man lite olika bland dessa, bland annat beroende på hur man ligger till resultatmässigt och vilka förutsättningar man har. I Södra Norrland (Västernorrland, Jämtland och Gävleborg) är det under 2018 hög

29 Sida 28 (73) prioritet att arbeta med de som saknar fullständig gymnasieutbildning så att de påbörjar reguljära studier och sökande inom etableringen som ska gå till jobb/studier Kommunens ansvar Kommunen har ansvar att erbjuda grundläggande och gymnasial utbildning av hög kvalitet som förbereder eleverna för arbetslivet eller vidare studier. Kommunen ansvarar också för att erbjuda en flexibel vuxenutbildning, inom SFI och övrig Komvux, som svarar mot elevernas och arbetslivets behov. Kommunen har också ett aktivitetsansvar för ungdomar. Vid mottagning av nyanlända har kommunerna ansvar för följande: boende för de nyanlända vilka anvisas till kommunen via Migrationsverket samt vid behov praktisk hjälp i samband med bosättningen. Utbildningsinsatser i form av förskola, skola, SFI-undervisning, vuxenutbildning och samhällsorientering. Boende och omsorg för ensamkommande barn samt en av kommunen utsedd särskild förordnad vårdnadshavare till ensamkommande barn med uppehållstillstånd. I övrigt har nyanlända samma rättigheter och skyldigheter som övriga kommuninvånare. Kommunen, som den största lokala arbetsgivaren, ansvarar också för att öppna upp sina arbetsplatser för individer som står såväl nära som långt ifrån arbetsmarknaden. Det handlar om att erbjuda praktikplatser, arbetsträningsplatser och olika former av åtgärdsanställningar. För personer som inte är självförsörjande har kommunen också, enligt socialtjänstlagen, ett försörjningsansvar. Socialnämnden får begära att den som får försörjningsstöd under viss tid ska delta i av nämnden anvisad praktik eller annan kompetenshöjande verksamhet om den enskilde inte har kunnat erbjudas någon lämplig arbetsmarknadspolitisk åtgärd. 2.2 Handlingsplan: Övergripande mål och effektmål fördelat i uppföljningsbara aktiviteter/insatser För att tydliggöra hur det övergripande målet samt effektmålen ska uppnås har dessa brutits ned i en handlingsplan av olika uppföljningsbara insatser och aktiviteter. 56 Detta för att förtydliga de olika ansvarsområdena samt att påvisa vad de olika aktörerna gör, enskilt eller i samverkan, för att uppnå målen. Handlingsplanen är ett levande dokument som kontinuerligt kommer att följas upp och utvecklas. 55 Sammanfattat av verksamhetssamordnare, Arbetsförmedlingen Sundsvall-Ånge. Regleringsbrevet i sin helhet återfinns här: hämtad Se matriser i 2.3, 2.4 och 2.5

30 Sida 29 (73) Uppföljning av aktiviteter/insatser redovisade i matrisen På chefsreferensträffarna kommer matriserna löpande att följas upp. DUA s styrgrupp önskar skriftlig återkoppling kring matrisen med redovisade aktiviteter/insatser vid tertial. Tertialvis kommer då DUA s styrgrupp diskutera de olika aktiviteterna/insatserna med fokus på eventuella svårigheter som behöver lösas samt utvecklingsmöjligheter. Vissa av aktiviteterna/insatserna följs upp internt vid andra tillfällen än tertial, i de fallen kommer styrgruppen att få en återkoppling kring senast tillgängliga statistik Förkortningar i matrisen I matriserna nedan står en rad förkortningar listade. Här förklaras förkortningarna: AF Arbetsförmedlingen AMT Arbetsmarknadstorget Sundsvall BoU Barn och utbildningsförvaltningen FAVI Förvaltningen för arbetsmarknad, vuxenutbildning och integration. FHSK - folkhögskola IM introduktionsprogrammen KAA det kommunala aktivitetsansvaret SOC Socialtjänsten SOV stöd och vägledning, verksamhetsområde på FAVI SYV studie- och yrkesvägledare UBK utbildningskontrakt VUX Vuxenutbildningen I de fall där det står kommunen avses Sundsvalls kommun. I de fall det står gymnasieskolan avses Sundsvalls gymnasium.

31 Sida 30 (73) 2.3. Effektmål: Öka andelen ungdomar med gymnasieexamen efter 4-årig gymnasieskola Insats Målgrupp Ansvarig för insatsen Delaktiga i insatsen Finansieras av Uppföljning internt Utgångsläge Studiemotiverand e kurs på Ålsta Folkhögskola, dagar för ungdomar som går på gymnasieskolan och som har stor frånvaro Elever inom gymnasieskolan men hög frånvaro Ålsta folkhögskola AF, BoU Staten via folkhögskolan 60 platser Möjlighet att ansöka om förlängd studietid och läsa ett fjärde och femte år inom gymnasieskolan Elever inom gymnasieskola, som ej nått målen för en gymnasieexamen och bedöms klara målet inom ytterligare ett år BoU/ gymnasieskolan, rektor på respektive program beslutar BoU, Favi BoU Läsårsvis 20-tal elever Västermalms gymnasium, XX elever Hedbergska gymnasium Aktivt arbeta med individuella studieplaner och åtgärdsprogram för elever i riskzonen Unga år som ska avsluta studier på IM eller på Nationella program BoU / Gymnasieskolan kontaktpersoner: respektive rektor BoU, Elevhälsa BoU Aktivt arbeta med att utveckla arbetet med främjande och förebyggande insatser. Eleverna erbjuds stöd av elevhälsan Unga år utan gymnasieex amen som riskerar hoppa av gymnasiet. BoU / Gymnasieskolan kontaktpersoner: respektive rektor BoU, Elevhälsa BoU

32 Sida 31 (73) Insats Målgrupp Ansvarig för insatsen Delaktiga i insatsen Finansieras av Uppföljning internt Utgångsläge Aktivt uppmuntra unga att ta en gymnasieexamen Unga år BoU / Gymnasieskolan Elevhälsa, SYV, Näringslivet BoU Unga skoltrötta erbjuds praktik i kombination med studier som studiemotiverand e insats för att avsluta med en examen Unga år utan gymnasieex amen som riskerar hoppa av gymnasiet. BoU / Gymnasieskolan Elevhälsa, SYV, Näringslivet BoU Aktivt uppmuntra unga att ta en gymnasieexamen genom att erbjuda förlängd APL Unga år BoU / Gymnasieskolan Elevhälsa, SYV, Näringslivet BoU Aktivt uppmuntra unga att ta en gymnasieexamen genom att erbjuda information från branschfolk som informerar om betydelsen av att slutföra sin examen och vad arbetslivet kräver för att lättare få jobb alt. studiebesök Unga år BoU / Gymnasieskolan Elevhälsa, SYV, Näringslivet BoU

33 Sida 32 (73) Insats Målgrupp Ansvarig för insatsen Delaktiga i insatsen Finansieras av Uppföljning internt Utgångsläge Elever med psykisk ohälsa erbjuds hjälp och studiemotiverande insatser Unga år som riskerar att inte nå målen eller att hoppa av gymnasiet. Frågan behöver lösas Frågan behöver lösas Frågan behöver lösas Elever med särskilda behov erbjuds individuellt stöd och information inför framtida val Unga år som riskerar att inte nå målen (t.ex. elever med studiesvårigheter eller inskrivna i särskolan, A-gruppselever) Frågan behöver lösas BOU, KAA, Vux, Af, Soc Frågan behöver lösas Avbrottsmöten mellan gymnasieskolan, arbetsförmedling en och KAA kring elever som vill hoppa av gymnasiet Ungdomar som vill hoppa av gymnasiet Gymnasieskolan tar initiativ till kontakt AF, AMT, KAA Personalresurser finansieras av respektive aktör Möten med arbetsgruppen 3-4 ggr/år Startar 2018

34 Sida 33 (73) 2.4 Effektmål: Öka andelen ungdomar med gymnasieexamen vid 25 års ålder Insats Målgrupp Ansvarig för insatsen Delaktiga i insatsen Finansieras av Uppföljning internt Utgångsläge Utveckla stöd och förberedande kurser. Kommunmedborgare Rektor för SOV, FAVI. Rektorer på VUX och BOU Rektor för SOV, FAVI. Rektorer på VUX och BOU, AF, FAVI SOV, FAVI Halvårsvis Datakunskap, studieteknik, orienteringsk urs i SVA Förlängda studieplaner mellan IMprogrammen, Vuxenutbildningen, Ålsta Folkhögskola och Arbetsförmedlinge n Rektorer för IM Rektor för SOV, FAVI. Rektorer på VUX och BOU, rektor för Ålsta Fhsk, AF, Ungdomar inskrivna på IMprogrammen Samfinansiering, utbildning påbörjas inom BoU och avslutas inom VUX alt. Ålsta Folkhögskola. (ev övergång till AF) Fyra gånger per år interna samverkansmöt en, informationsins ats till elever 2 ggr/år : IM språk V- malm: 40 st, 20 st aktuella för VUX. IM språk Nacksta: 6 stycken går vidare till SFI C och D nivå. IM språk födda 1997: 12 stycken (asylsökanden ) hänvisas vidare till Svenska från dag ett, Ålsta Folkhögskola. - 4 skrivna studieplaner med start i mars, Vårdutbildnin g med språkförstärk ning.