LOKAL ÖVERENSKOMMELSE OM FÖRDJUPAD SAMVERKAN OM NYANLÄNDAS ETABLERING

Transkript

1 LOKAL ÖVERENSKOMMELSE OM FÖRDJUPAD SAMVERKAN OM NYANLÄNDAS ETABLERING reviderad maj 2018 Sundsvalls kommun och Arbetsförmedlingen Sundsvall Diarienummer Sundsvalls kommun NAVI Diarienummer Arbetsförmedlingen Sundsvall Af-2017/ Sundsvalls kommun Caroline Holmström Arbetsförmedlingen Jeanette Lundberg

2 Sida 1 (72) Innehållsförteckning Överenskommelse om fördjupad samverkan om nyanländas etablering... 4 Inledning... 4 Bakgrund... 4 Parter...6 Syfte...6 Mål...6 Målgrupp...6 Organisation DUA Sundsvall...6 Lokal modell... 7 Uppföljning... 7 Överenskommelsens varaktighet och revidering... 7 Bilaga 1. Kartläggning och analys Kartläggning och analys av det lokala kompetensförsörjningsbehovet Kartläggning av målgruppens sammansättning och behov Nyanlända som ska etablera sig på arbetsmarknaden i topp sökta yrken bland nyanlända Omsättning till arbete/utbildning nyanlända Omsättning till arbete/utbildning nyanlända fördelat på kön Kartläggning ekonomiskt bistånd Unga nyanlända år som behöver fullfölja en gymnasieutbildning Utbildningsnivå unga nyanlända år inskrivna på Arbetsförmedlingen fördelat på kön Unga nyanlända inskrivna på Språkintroduktionsprogrammet Unga inom det kommunala aktivitetsansvaret Samlad analys av kartläggningarna Bilaga 2. Lokal modell Arbetsförmedlingens ansvar Arbetsförmedlingens regleringsbrev Kommunens ansvar Samverkan kring jobbförberedande insatser och lokala jobbspår Samverkansforum mellan aktörer Holistiskt synsätt Hälsofrämjande perspektiv Jämställdhetsperspektiv Förändringar i regelverk Handlingsplan: Övergripande mål och effektmål fördelat i uppföljningsbara aktiviteter/insatser Uppföljning av aktiviteter/insatser redovisade i matrisen Förkortningar i matrisen... 21

3 Sida 2 (72) Andelen nyanlända i arbete och studier efter att personen haft uppehållstillstånd i 36 månader ska öka Skillnaderna mellan nyanlända män och kvinnors etablering på arbetsmarknaden ska minska...29 Bilaga 3. Lokala jobbspår samt förberedelser Inför de lokala jobbspåren Jobbförberedande insatser Om de lokala jobbspåren Lokalt jobbspår Crea, vård och omsorg Lägesuppdatering våren 2018, lokalt jobbspår Crea vård och omsorg Vård och omsorg, fortsättning Lägesuppdatering våren 2018, vård och omsorg, fortsättning Lokalt jobbspår Lärarassistenter Snabbspår för nyanlända lärare via Arbetsförmedlingen Lägesuppdatering våren 2018, lokalt jobbspår, lärarassistenter Lokalt jobbspår: bussförare - yrkesinriktad SFI/SVA Lägesuppdatering våren 2018, lokalt jobbspår, bussförare - yrkesinriktad SFI/SVA...42 Bilaga 4. Unga nyanlända mellan år som behöver fullfölja en gymnasieutbildning Unga nyanlända som påbörjat språkintroduktionsprogrammet Unga nyanlända inom Arbetsförmedlingen Det kommunala aktivitetsansvaret Relaterat dokument 1. Verksamheter för målgruppen att ta del av Samverkansprojekt/- verksamheter Samverkansprojekt/- verksamheter Samverkansprojekt/- verksamheter Samverkansprojekt/- verksamheter Samverkansprojekt/- verksamheter Arbetsförmedlingen, urval av insatser Arbetsförmedlingen, urval av insatser Arbetsförmedlingen, urval av insatser FAVI, Arbetsmarknad och integration FAVI, Arbetsmarknad och integration FAVI, Arbetsmarknad och integration...58 FAVI, Vuxenutbildningen FAVI, Vuxenutbildningen FAVI, Vuxenutbildningen FAVI, Förvaltningsövergripande Stöd & vägledning...62 FAVI, Förvaltningsövergripande Stöd & vägledning...63 FAVI, Förvaltningsövergripande Stöd & vägledning... 64

4 Sida 3 (72) FAVI, Förvaltningsövergripande Stöd & vägledning Socialtjänsten Barn- och utbildningsförvaltningen Ålsta Folkhögskola Sundsvall Ålsta Folkhögskola Sundsvall Blandade aktörer...70 Relaterat dokument 2. Relaterade överenskommelser... 71

5 Sida 4 (72) Överenskommelse om fördjupad samverkan om nyanländas etablering Inledning Den första DUA-överenskommelsen om fördjupad samverkan om nyanländas etablering skrevs hösten 2017, detta är den första revideringen av överenskommelsen. För att tydliggöra hur det övergripande målet samt effektmålen ska uppnås har dessa brutits ned i olika uppföljningsbara insatser och aktiviteter. Detta för att förtydliga de olika ansvarsområdena samt att påvisa vad de olika aktörerna gör, enskilt eller i samverkan, för att uppnå målen. Revideringen innehåller även en lägesuppdatering kring de olika jobbspåren. Kartläggningen av tillgängliga verksamheter som målgruppen kan ta del av (relaterat dokument 1) är även den uppdaterad. Bakgrund De senaste åren har högkonjunkturen blomstrat och arbetsmarknaden har varit god. Många arbetsgivare vittnar om att de har behov av arbetskraft och att de upplever problem med att rekrytera den kompetens de söker. Arbetslösheten har under denna tid minskat, dock har klyftorna på arbetsmarknaden ökat. Tidiga insatser för att undvika att individer hamnar i långtidsarbetslöshet och utanförskap är mycket viktigt. Av den anledningen fokuserar denna överenskommelse på fördjupad samverkan kring nyanländas etablering. Många nyanlända 1 har behov av att komplettera sina erfarenheter för att bli gångbara på arbetsmarknaden, medan andra har de rätta kompetenserna för att bli till en tillgång på arbetsmarknaden direkt men kan behöva bygga på med språkkunskaper. Genom att fokusera på fördjupad samverkan om nyanländas etablering finns en förhoppning att arbetslösheten bland nyanlända samt utrikes födda på sikt ska minska. Utrikes födda är generellt arbetslösa i högre utsträckning och har svårare att etablera sig på arbetsmarknaden vilket har stora negativa effekter på integrationen. I Sundsvall kan vi se att arbetslöshetsnivån ligger på 5,1 % bland inrikes födda och 29,3 % bland utrikes födda (se tabell på nästa sida). 2 De senaste årens flyktingmottagande har inneburit en växande målgrupp som löper stor risk att hamna utanför arbetsmarknaden. Här är det viktigt att samverkande organisationer arbetar tillsammans för att möta de nyanländas behov i syfte att underlätta arbetsmarknadsetableringen. 1 Definitionen för begreppet nyanländ utgår från Arbetsförmedlingens definition och omfattar arbetssökande födda utanför EU/EES som inte varit i landet mer än 36 månader efter att man fått sitt uppehållstillstånd enligt Utlänningslagen. 2 Statistik framtagen av Arbetsförmedlingen Sundsvall, avser perioden oktober 2016-mars Med utrikes födda avses personer som är födda utanför Sverige.

6 Sida 5 (72) Öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd, andel av den registerbaserade arbetskraften oktober 2016-mars 2017 Utbildning Totalt Unga Äldre Inrikes Utrikes Grund- Gym- Efter år Kvi Män år år födda födda skola naisal gymnaisal 2260 Ånge 8,9 7,8 9,9 17,6 6,4 6,3 40,1 23,2 6,8 7, Timrå 6,7 6,7 6,8 13,7 4,9 4,7 27,4 16,1 5,7 4, Härnösand 11,9 9,9 13,7 18,3 6,2 5,2 49,6 38,8 8,2 8, Sundsvall 7,9 6,9 8,9 13,1 6,2 5,1 29,3 23,9 7,0 4, Kramfors 11,4 9,0 13,4 19,3 6,7 6,2 47,4 34,0 7,1 9, Sollefteå 11,4 9,4 13,3 18,3 6,9 5,9 48,0 34,2 7,5 7, Örnsköldsvik 8,8 7,6 9,7 14,9 6,8 5,9 38,0 25,1 7,7 5,9 Västernorrlands län 9,0 7,7 10,1 15,1 6,4 5,5 36,9 26,9 7,2 5,8 Ansvaret för mottagande och insatser för nyanlända är fördelat mellan flera olika aktörer inom såväl statlig som kommunal sektor. Inom ramarna för Arbetsförmedlingens uppdrag ligger etableringsuppdraget som omfattar vissa nyanlända personer. Etableringsprogrammets omfattar dem som är mellan 20 och 65 år som har uppehållstillstånd som flykting, kvotflykting, skyddsbehövande och deras anhöriga och som ska in på svensk arbetsmarknad, dessa har en personlig etableringsplan under 24 månaders tid. 4 Etableringen förändrades vid årsskiftet 2017/2018 från en rättighetslagstiftning till ett arbetsmarknadspolitiskt program. 5 DUA-överenskommelsen kring nyanlända omfattar alla nyanlända i arbetsför ålder inom Sundsvalls kommun, inte bara individer inom etableringsuppdraget. Detta då nyanlända, oavsett skäl till uppehållstillstånd, är en viktig arbetsmarknadstillgång som behövs för att täcka upp arbetsgivares behov. Inom Sundsvall finns det en lång tradition av samverkan mellan Arbetsförmedlingen och Sundsvalls kommun. Det finns en etableringsöverenskommelse där många praktiska frågor kring individer inskrivna i Arbetsförmedlingens etableringsuppdrag regleras, så som sociala frågor, bostad, inskrivning till SFI etc. Genom att fördjupa den befintliga samverkan och att i denna DUA-överenskommelse fokusera kring kompetensförsörjningsbehov och samverkan kring arbetsmarknadsinsatser är målet att fler nyanlända fortare ska nå ut på arbetsmarknaden. För att effektivisera etableringsprocessen 6 behövs ett helhetsperspektiv på möjligheter och en gemensam syn på vilka problem som måste lösas. Korta ledtider mellan offentliga aktörer men även mellan myndigheter och företag behövs för att kunna få en effektiv matchning, undvika framtida långtidsarbetslöshet och undvika en ökad press på kommunens sociala verksamhet. Detta innebär att en kontinuerlig kommunikation mellan alla aktörer samt en grundläggande förståelse för var och ens verksamhet krävs. Genom att individer får rätt stöd i rätt tid kan resurser användas ännu mer effektivt och arbetsgivare kan på sikt få sina rekryteringsbehov tillgodosedda. 3 3 Statistik framtagen av Arbetsförmedlingen Sundsvall, avser perioden oktober 2016-mars Med etableringsprocessen avses i denna text DUA-delegationens definition av etablering, d.v.s. med etablering menas arbete med eller utan subvention och reguljära studier. Begreppet etableringsprocessen är i detta sammanhang således inte knuten till etableringsuppdraget, utan till individens etablering på den svenska arbetsmarknaden.

7 Sida 6 (72) Parter Arbetsförmedlingen Sundsvall, Sundsvalls kommun, Syfte Att genom fördjupad samverkan enligt framtagen modell, påskynda nyanländas etablering 7 på den svenska arbetsmarknaden. Mål Övergripande mål Att långsiktigt korta etableringstiden till två år. 8 Effektmål - Andelen nyanlända i arbete och studier efter att personen haft uppehållstillstånd i 36 månader ska öka - Skillnaderna mellan nyanlända män och kvinnors etablering på arbetsmarknaden ska minska Målgrupp A. Nyanlända 9 som ska etablera sig på arbetsmarknaden B. Unga nyanlända i åldern år som behöver fullfölja en gymnasieutbildning Organisation DUA Sundsvall DUA Sundsvalls styrgrupp består av: Ordförande: Therese Sjögren, arbetsförmedlingschef Sundsvall-Ånge Anders Sjölander, t.f. förvaltningsdirektör Favi (förvaltningen för arbetsmarknad, vuxenutbildning och integration) Lars Karlstrand, förvaltningsdirektör barn- och utbildningsförvaltningen Silvia Sandin Viberg, förvaltningsdirektör socialtjänsten Christiane Rüdiger (V), nämndsordförande Navi (nämnden för arbetsmarknad, vuxenutbildning och integration) João Pinheiro (S), nämndsordförande barn- och utbildningsnämnden Malin Larsson (S), nämndsordförande socialnämnden 7 Med etablering avses i denna text DUA-delegationens definition vilken utgår från att med etablering menas arbete med eller utan subvention samt reguljära studier 8 Med etablering avses i denna text DUA-delegationens definition vilken utgår från ett med etablering menas arbete med eller utan subvention samt reguljära studier 9 Definitionen för begreppet nyanländ utgår från Arbetsförmedlingens definition och omfattar arbetssökande födda utanför EU/EES som inte varit i landet mer än 36 månader efter att man fått sitt uppehållstillstånd enligt Utlänningslagen.

8 Sida 7 (72) Chefsreferensgrupp DUA består av utvalda chefer och rektorer från Arbetsförmedlingen, förvaltningen för arbetsmarknad, vuxenutbildning och integration, socialförvaltningen, barn- och utbildningsförvaltningen samt Ålsta Folkhögskola. En DUA-samordnare t.o.m Lokal modell Parterna åtar sig att arbeta enligt den i bilagor beskrivna modellen. Beskrivningen av den lokalt anpassade modellen omfattar följande delar:» En kartläggning och analys av det lokala kompetensförsörjningsbehovet, se bilaga 1» En kartläggning och en analys av målgruppens sammansättning och behov, se bilaga 1» En beskrivning av hur verksamheten i samverkan ska bedrivas och organiseras, se bilaga 2» En beskrivning av de (minst tre) lokala spår som den lokala modellen omfattar, se bilaga 2» En beskrivning av hur kommunen och Arbetsförmedlingen gemensamt avser att stödja de unga nyanlända som inte har en fullföljd gymnasieutbildning i syfte att fullfölja en gymnasieutbildning och att etablera sig på arbetsmarknaden, se bilaga 3 Uppföljning Parterna åtar sig att följa upp den fördjupade samverkan. Kommunen ansvarar för att löpande registrera deltagarnas aktiviteter under tiden i kommuninsats. Under förutsättning att det systemstöd för uppföljning av unga som utvecklas av Arbetsförmedlingen i samverkan med SKL och Dua, också kommer att omfatta målgruppen nyankända ges kommunerna möjlighet att ansluta också de verksamhetssystem som då kan bli aktuella, till det gemensamma systemet. Överenskommelsens varaktighet och revidering Överenskommelsen gäller from Överenskommelsen reviderades under maj

9

10 Sida 9 (72) Bilaga 1. Kartläggning och analys 1.1 Kartläggning och analys av det lokala kompetensförsörjningsbehovet I den högkonjunktur som råder upplever ett stort antal arbetsgivare svårigheter att rekrytera i tillräcklig omfattning. De vanligaste konsekvenserna av detta är att planerad expansion skjuts på framtiden, att produktionen minskar eller att befintlig personal får arbeta mer. Inom Västernorrlands län uppger 33 procent av de privata företagen och 64 procent av verksamheterna i offentlig sektor att de har haft svårigheter att rekrytera personal. Det är främst grundskolan, gymnasieskolan, vuxenutbildningen samt landstinget som har de största rekryteringssvårigheterna. Minst var rekryteringsproblemen inom handel och jordbruk, skogsbruk och fiske, 10 dock är handels en av de branscher med högst efterfrågan på personal. Det är även viktigt att ha i åtanke att alla lediga tjänster inte annonseras via Arbetsförmedlingen och att det på dagens arbetsmarknad finns en rad bristyrken. Inskrivna sökande 11 och kvarstående platser Sundsvall-Ånge Arbetsmarknadsutsikterna våren VÄSTERNORRLANDS LÄN Prognos för arbetsmarknaden , Arbetsförmedlingen orrland+v%c3%a5r+17+vers+3.pdf 11 Totalt, inte bara etablering 12 Statistik från Arbetsförmedlingen Sundsvall, framtagen hösten 2017

11 Sida 10 (72) Antal utannonserade tjänster Arbetsförmedlingen Sundsvall Sektor Antal utannonserade annonser/ positioner Arbetsgivare i Sundsvall Bransch 1 Vård- och omsorg Kommun, landsting, 584 privata aktörer Bransch 2 Handel 310 Privata aktörer Bransch 3 Utbildning 172 Kommun Bransch 4 IT 93 Privata aktörer SUMMA Kartläggning av målgruppens sammansättning och behov Nyanlända som ska etablera sig på arbetsmarknaden Nyanlända < 25 år år > 50 år Totalsumma Utbildningsnivå Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Man 0 Saknar formell grundläggande utbildning Förgymnasial utbildning, kortare än 9 år Förgymnasial utbildning, 9 (10) år Gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning, kortare än två år Eftergymnasial utbildning, två år eller längre Forskarutbildning Totalsumma Statistik från Arbetsförmedlingen Sundsvall, framtagen hösten Statistik från Arbetsförmedlingen Sundsvall, framtagen hösten 2017

12 Sida 11 (72) i topp sökta yrken bland nyanlända Omsättning till arbete/utbildning nyanlända Statistik från Arbetsförmedlingen Sundsvall, framtagen hösten Statistik från Arbetsförmedlingen Sundsvall, framtagen hösten Statistik från Arbetsförmedlingen Sundsvall, framtagen hösten Statistik från Arbetsförmedlingen Sundsvall, framtagen hösten 2017

13 Sida 12 (72) Omsättning till arbete/utbildning nyanlända fördelat på kön Kartläggning ekonomiskt bistånd Enligt Socialstyrelsen erhöll 1327 personer ekonomiskt bistånd i Sundsvall under augusti 2017, av dem var ca 54 % utrikes födda och 46 % inrikes födda. 20 Under september 2017 genomfördes även en lokal kartläggning inom Sundsvall vilken visar att av de 1236 individerna som under den månaden erhöll ekonomiskt bistånd studerade 103 personer på SFI, 27 personer studerade SFI i kombination med CREA (se utförligare information i bilaga 2) och 11 personer ingick i Arbetsförmedlingens etableringsuppdrag Statistik från Arbetsförmedlingen Sundsvall, framtagen hösten hämtad Statistik från Socialtjänsten Sundsvall, ekonomiskt bistånd, framtagen september 2017,

14 Sida 13 (72) Unga nyanlända år som behöver fullfölja en gymnasieutbildning Utbildningsnivå unga nyanlända år inskrivna på Arbetsförmedlingen fördelat på kön Utbildningsnivå Antal kvinnor Antal män Total summa Andel kvinnor Andel män 0 Saknar formell grundläggande utbildning % 47 % 1 Förgymnasial utbildning, kortare än 9 år % 84 % 2 Förgymnasial utbildning, 9 (10) år % 76 % 3 Gymnasial utbildning % 72 % 4 Eftergymnasial utbildning, kortare än två år % 67 % 5 Eftergymnasial utbildning, två år el längre % 43 % Totalsumma % 70 % Unga nyanlända inskrivna på Språkintroduktionsprogrammet Unga inom det kommunala aktivitetsansvaret Inom det kommunala aktivitetsansvaret (KAA) 24 ingår det 719 ungdomar år, av dessa är det cirka 240 ungdomar som inte är inskrivna på ett introduktionsprogram eller har någon annan planering. 25 Inom KAA går det inte att urskilja hur många personer som är nyanlända eller utomeuropeiskt födda. 22 Statistik från Arbetsförmedlingen Sundsvall, framtagen hösten Statistik från Språkintroduktionsprogrammet, Sundsvalls kommun, framtagen hösten För mer information kring KAA, se bilaga 3 avsnitt 3 25 Uppgifter för KAA avser augusti 2017

15 Sida 14 (72) 1.3 Samlad analys av kartläggningarna Vård- och omsorg, utbildningssektorn och handels är tre branscher där rekryteringsbehovet är stort parallellt med att målgruppen i hög utsträckning önskar arbeta inom dessa områden. Dock ser vi att det finns en stor arbetskraftsbrist även inom andra områden än de fyra branscher med flest utannonserade tjänster. Inom ramarna för arbetsförmedlingens och kommunens verksamheter förs olika dialoger med branschråd och branschrepresentanter, detta så att de förberedande och arbetsmarknadsnära insatserna som genomförs är kopplade till arbetsmarknadens och arbetesgivarnas behov.

16 Sida 15 (72) Bilaga 2. Lokal modell 2. Arbetsförmedlingens ansvar Utgångspunkten för Arbetsförmedlingens arbete är uppdraget från riksdag och regering och de mål som satts upp i regleringsbrevet. Arbetsförmedlingen ska bidra till att förbättra arbetsmarknadens funktionssätt genom att effektivt matcha dem som söker arbete med dem som söker arbetskraft. I detta ingår att prioritera dem som befinner sig långt från arbetsmarknaden samt att bidra till att stadigvarande öka sysselsättningen på lång sikt. Arbetsförmedlingen ska vidare säkerställa att arbetslöshetsförsäkringen fungerar som en omställningsförsäkring. Arbetsförmedlingen har även ett ansvar för genomförandet av funktionshinderspolitiken och ska inom ramen för detta vara samlande, stödjande och pådrivande i förhållande till övriga berörda parter. Dessutom har myndigheten ett särskilt ansvar för vissa nyanländas etablering. I det ingår att vara samordnande i förhållande till andra berörda parter. All verksamhet ska utformas så att mångfald och jämställdhet främjas samt att diskriminering och könsuppdelning på arbetsmarknaden motverkas. 2.1 Arbetsförmedlingens regleringsbrev 2018 Regleringsbrevet för 2018 innehåller följande mål och rapporteringskrav på Arbetsförmedlingen: Matchningen på arbetsmarknaden ska förbättras och rekryteringsproblem motverkas genom bland annat intensifierade förmedlings- och vägledningsinsatser Andelen personer som lämnar etableringsuppdraget för arbete eller studier ska öka väsentligt jämfört med föregående år, särskilt bland kvinnor. Andelen som studerar inom etableringsuppdraget ska öka väsentligt, särskilt bland nyanlända med kort utbildning Andelen inskrivna i jobb- och utvecklingsgarantin som går till arbete eller studier ska öka, inklusive dem som tidigare har avslutat en etableringsplan Andelen inskrivna utan fullständig gymnasieutbildning som påbörjar reguljära studier ska öka väsentligt Unga ska övergå till arbete, påbörja studier eller erbjudas en insats som leder till arbete inom 90 dagar, i syfte att upprätthålla 90-dagarsgarantin Andelen personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga som övergår till arbete eller studier ska öka. Nationellt, regionalt och lokalt prioriterar man lite olika bland dessa, bland annat beroende på hur man ligger till resultatmässigt och vilka förutsättningar man har. I Södra Norrland (Västernorrland, Jämtland och Gävleborg) är det under 2018 hög prioritet att arbeta med de som saknar fullständig gymnasieutbildning så att de

17 Sida 16 (72) påbörjar reguljära studier och sökande inom etableringen som ska gå till jobb/studier Kommunens ansvar Kommunen har ansvar att erbjuda grundläggande och gymnasial utbildning av hög kvalitet som förbereder eleverna för arbetslivet eller vidare studier. Kommunen ansvarar också för att erbjuda en flexibel vuxenutbildning, inom SFI och övrig Komvux, som svarar mot elevernas och arbetslivets behov. Kommunen har också ett aktivitetsansvar för ungdomar. Vid mottagning av nyanlända har kommunerna ansvar för följande: boende för de nyanlända vilka anvisas till kommunen via Migrationsverket samt vid behov praktisk hjälp i samband med bosättningen. Utbildningsinsatser i form av förskola, skola, SFI-undervisning, vuxenutbildning och samhällsorientering. Boende och omsorg för ensamkommande barn samt en av kommunen utsedd särskild förordnad vårdnadshavare till ensamkommande barn med uppehållstillstånd. I övrigt har nyanlända samma rättigheter och skyldigheter som övriga kommuninvånare. Kommunen, som den största lokala arbetsgivaren, ansvarar också för att öppna upp sina arbetsplatser för individer som står såväl nära som långt ifrån arbetsmarknaden. Det handlar om att erbjuda praktikplatser, arbetsträningsplatser och olika former av åtgärdsanställningar. För personer som inte är självförsörjande har kommunen också, enligt socialtjänstlagen, ett försörjningsansvar. Socialnämnden får begära att den som får försörjningsstöd under viss tid ska delta i av nämnden anvisad praktik eller annan kompetenshöjande verksamhet om den enskilde inte har kunnat erbjudas någon lämplig arbetsmarknadspolitisk åtgärd. 2.3 Samverkan kring jobbförberedande insatser och lokala jobbspår Genom att samverka på myndighetsnivå skapas förutsättningar för individer att påskynda sin etablering på arbetsmarknaden. För att kunna effektivisera etableringsprocessen behövs ett helhetsperspektiv på möjligheter och en gemensam syn på vilka strukturella problem som måste lösas. Korta ledtider mellan offentliga aktörer men även mellan myndigheter och företagen behövs för att kunna få en effektiv matchning, undvika framtida långtidsarbetslöshet och för att undvika en ökad press på kommunens sociala verksamhet. Detta innebär att en kontinuerlig kommunikation mellan alla aktörer samt en grundläggande förståelse för var och ens verksamhet krävs. Det här är ett långsiktigt och pågående arbete där respektive organisation behöver närma sig varandra för att skapa långsiktiga, individanpassade lösningar. Under 2018 kommer Sundsvalls kommun 26 Sammanfattat av verksamhetssamordnare, Arbetsförmedlingen Sundsvall-Ånge. Regleringsbrevet i sin helhet återfinns här: hämtad

18 Sida 17 (72) tillsammans med Arbetsförmedlingen att se över hur vi kan närma oss varandra i individplaneringen. Inom ramarna för de samverkande organisationerna finns en rad arbetsmarknadsinsatser för målgruppen att ta del av, såväl arbetsförberedande som arbetsmarknadsnära. Ett generellt utvecklingsområde som går att utröna är dock att det finns en förbättringspotential gällande kopplingen till den reguljära arbetsmarknaden och privata arbetsgivare. Detta är något som kommer fokuseras ytterligare på under 2018 för att integrera arbetsgivarperspektivet i arbetet Samverkansforum mellan aktörer Utöver den individuppföljning som sker (se 2.4 Jobbförberedande insatser) finns det även en rad olika forum där de olika aktörerna har utrymme för avstämningar och utvecklingsdialoger. Att de olika aktörerna har insikt i varandras regelverk, eventuella organisationsförändringar och har möjlighet att skapa en gemensam plattform är av stor vikt för att samverkan ska kunna fortlöpa och utvecklas. Arbetsförmedlingen har i olika forum avstämningar med förvaltningen för arbetsmarknad, vuxenutbildning och integration samt specifika samverkansforum för SFI samt samhällsorienteringen. I arbetet med de förlängda studieplanerna finns ett pågående samarbete mellan Barn- och utbildningsförvaltningen, Förvaltningen för arbetsmarknad, vuxenutbildning och integration (FAVI), Arbetsförmedlingen och Ålsta Folkhögskola. FAVI och Socialtjänsten har även de samverkansforum. Inom ramarna för den lokala överenskommelsen gällande etableringsuppdraget i Sundsvalls kommun samverkar Arbetsförmedlingen, Sundsvalls kommun (FAVI, SOC) och Migrationsverket. Det finns även så kallade SAF-möten där Socialtjänsten, Arbetsförmedlingen, Flyktingmottagning FAVI, SFI, Migrationsverket och Barn- och utbildningsförvaltningen träffas och samverkar på ett övergripande plan, med möjlighet att även lyfta enstaka individärenden. Inom ramarna för DUA Sundsvall finns det en styrgrupp bestående av Arbetsförmedlingens chef samt nämndsordföranden och förvaltningsdirektör i förvaltningen för arbetsmarknad, vuxenutbildning och integration, barn- och utbildningsförvaltningen samt socialförvaltningen vilka träffas månadsvis. Det finns även en chefsreferensgrupp DUA vilken består av utvalda chefer och rektorer från Arbetsförmedlingen, förvaltningen för arbetsmarknad, vuxenutbildning och integration, socialförvaltningen och barn- och utbildningsförvaltningen. Även chefreferensgruppen DUA träffas månadsvis för att utbyta erfarenheter samt utveckla arbetet inom DUA framåt Holistiskt synsätt För en lyckad etablering på arbetsmarknaden krävs även att individer etablerar sig i samhället på andra vis. I kartläggningen av individen är det därför viktigt att ta hänsyn till helhetsbilden och att arbeta utifrån ett holistiskt synsätt där varje persons förutsättningar och behov ställs i relation till de olika stödinsatser som kan sättas in. Av den anledningen tas även hänsyn till individers familje- och sociala situation inom ramarna för varje aktörs arbete. För att underlätta för individer att ta sig in i det svenska samhället, knyta nya kontakter och utveckla

19 Sida 18 (72) sina färdigheter i svenska språket anordnar FAVI Integration en språkvänsverksamhet. I rapporten Hur handläggare/specialister inom etableringen definierar hälsofrämjande faktorer i möten med nyanlända ett delprojekt i etablering med hälsoperspektiv har forskaren Heidi Carlerby, avdelningen för hälsovetenskap vid Mittuniversitetet, beskrivit vikten av ett holistiskt synsätt samt hur parterna arbetar utifrån detta. Fokus i rapporten är ett hälsofrämjande perspektiv men den berör även jämställdhetsperspektiv och individers sociala situation. Rapporten omfattar hela Västernorrlands län och i de undersökningar som gjordes fanns representanter från såväl Arbetsförmedlingen Sundsvall som Sundsvalls kommun. Det holistiska perspektivet och positiva människosynen genomsyrar arbetet oavsett målgrupp och kan därför anses prägla organisationernas arbete i stort. Nedanstående avsnitt kan ses som en komplettering till den rapporten Hälsofrämjande perspektiv Hälsan har en avgörande betydelse för nyanlända flyktingars etableringsprocess. Nyanlända flyktingar uppvisar högre ohälsa, eller risk för ohälsa, än personer födda i Sverige. 27 Av den anledningen erbjuder Sundsvalls kommun utökad samhällsorientering (100 timmar) varav 20 av dessa timmar är en tillagd hälsomodul. Detta för att i ett tidigt skede i personens etableringsperiod bistå med kunskap och verktyg för en förbättrad hälsa. Däremot är det endast ett fåtal personer inom etableringsuppdraget som har en funktionshinderkod hos Arbetsförmedlingen. Denna siffra ligger på 0,5 % 28 och är att jämföra med hela gruppen öppet arbetslösa och i program där andelen varierar mellan 17-19% de senaste två åren. Detta kan bero på en rad olika faktorer, en faktor kan vara långa vårdköer och svårigheter att få ett läkarutlåtande vilket bedömer arbetsförmågan. Genom tidiga AR-konsultationer önskas tecken på ohälsa uppmärksammas tidigt så att individen kan få den hjälp den är i behov av. Etableringsenheten i Sundsvall är den inom sitt marknadsområde som har högst andel ärenden hos AR-konsultationer 29 i sin region. Under dessa konsultationer har etableringshandläggaren möjlighet att rådgöra med psykolog, socialkonsulent och arbetsterapeut gällande olika individärenden. AR-konsultationerna finns tillgängligt för alla arbetssökande inom Arbetsförmedlingen. I det etableringssamtal som genomförs av Arbetsförmedlingen samt vid de samtal kommunen har vid flyktingmottagande så informerar respektive part individerna om möjligheten till hälsoundersökning. FAVI Integration kan även bistå med familjer och vuxna med råd och stöd i sociala frågor och även i att praktiskt bistå i att etablera kontakt med hälsocentraler för tidsbokning av hälsoundersökningar. Etableringen på Arbetsförmedlingen i Sundsvall har också ett pågående hälsofrämjande arbete via projektet NAD Nätverk Aktivitet och Delaktighet. Projektet är ett samarbete mellan Arbetsförmedlingen i Sundsvall, länsstyrelsen, 27 MILSA-stödplattform för migration och hälsa, antologi Statistik Arbetsförmedlingen Sundsvall, augusti 2016-augusti AR = arbetslivsinriktad rehabilitering

20 Sida 19 (72) Västernorrlands idrottsförbund och Damfotbollen i Sundsvall. Syftet med projektet är att kartlägga intresse, förutsättningar och möjligheter att öka antalet nyanlända som deltar i föreningsaktiviteter. Syftet är också att använda föreningars utbud av aktiviteter och kompetens och engagemang för målgruppen. Fokus för projektet är att vidareutveckla och lokalanpassa metoder för hur idéburen och offentlig sektor kan samverka för att underlätta för nyanlända att komma ut i föreningslivet och på så vis stärka sina sociala och andra nätverk, öva svenska språket och förbättra egenhälsa, allt för att underlätta integration. 30 För ungdomar inom Sundsvalls kommun finns även Ungdomsrådgivningen, en verksamhet som främjar hälsa och förrebygger ohälsa i vanligt förekommande livsfrågor för unga vuxna år. Råd, stöd och vägledning ges av olika professioner i samverkan. 31 FAVI Integration har även en överenskommelse med Estonte stödteamet på Socialtjänsten gällande samarbete kring ensamkommande ungdomar som fyllt 18 år, detta för att underlätta deras etablering i samhället Jämställdhetsperspektiv Nästan 30 procent av de utomeuropeiskt födda kvinnorna i åldrarna år står idag utanför arbetskraften. Om fler kom i arbete skulle detta gynna såväl den enskilde individen som samhället i stort. 32 Så lyder ett pressmeddelande från regeringen och att utomeuropeiskt födda kvinnor i högre grad står utanför arbetsmarknaden är någonting vi ser även i Sundsvall. Nyanlända kvinnor tar i mindre utsträckning del av aktiviteter under etableringstiden, de har lägre omsättning till arbete och studier och de är i högre grad förhindrade under etableringstiden. Insatser och program för nyanlända fördelat per kön Insatser och Antal Antal Totalsumma Andel Andel män program kvinnor män kvinnor Öppet arbetslösa % 57 % Program med aktivitetsstöd % 58 % Arbete utan stöd % 78 % Arbete med stöd % 75 % Övrigt inskrivna % 15 % Nystartsjobb % 79 % Utbildningskontrakt % 100 % Totalsumma % 57 % 33 Arbetsförmedlingen har på uppdrag av regeringen redovisat en handlingsplan för hur myndigheten avser att öka andelen utrikes födda kvinnor som arbetar eller 30 etablering-med-halsoperspektiv-klar-med-sign.pdf, s Favi, Soc, BoU och AF Statistik Arbetsförmedlingen Sundsvall, oktober 2017

21 Sida 20 (72) studerar. I handlingsplanen ingår bl.a. förändring av normer och kunskapsuppbyggnad inom myndigheten samt att utforma servicen så att utrikes födda kvinnor ska få ta del av utbildningar, program och insatser i samma utsträckning som andra inskrivna på Arbetsförmedlingen. Detta bryts sedan ned på lokal nivå och under 2018 kommer Arbetsförmedlingen Sundsvall att ha ett större fokus på utrikesfödda kvinnor. Jämställdhetsarbete pågår på många olika plan inom kommunen, bland annat finns likabehandlingsplan för samtliga gymnasieskolor samt Vuxenutbildningen. Kommunen ska använda sig av ett normkritiskt förhållningssätt och motverka könsstereotypa val av studier/yrken. De indikatorer som följs är också könsindelade. Inom ramarna för Samhällsorienteringen är jämställdhet, jämlikhet samt personers rättigheter och skyldigheter ämnen som behandlas. Detta för att ge goda grundförutsättningar för individer att etablera sig, både på arbetsmarknaden och i samhället Förändringar i regelverk Från den 1 januari 2018 förändrades det tidigare regelverket kring Arbetsförmedlingens etableringsuppdrag och ersätts med ett nytt arbetsmarknadspolitiskt program: etableringsprogramet. En central del är också att kraven på individen tydliggörs. Regeringen anser att det är rimligt att ställa samma krav på alla arbetslösa. Genom det nya regelverket skapas också förutsättningar för Arbetsförmedlingen att effektivisera arbetet med etableringsuppdraget. Med de nya reglerna ska arbetsförmedlarna också ges fler möjlighet att fokusera mer på att ge rätt insatser utifrån individens behov. 34 Den 1a januari 2018 trädde även utbildningsplikten i kraft. Utbildningsplikten innebär att alla nyanlända som tar del av Arbetsförmedlingens etableringsinsatser, och som bedöms vara i behov av utbildning för att kunna komma i arbete, kan anvisas att söka och ta del av utbildning, annars kan ersättningen dras in. En nyanländ som har kort utbildning och som därför inte bedöms kunna komma i arbete under sin tid i Arbetsförmedlingens etableringsprogram ska i huvudsak ägna sig åt utbildning. 35 I Sundsvall har 366 nyanlända personer lägre utbildningsbakgrund än gymnasieexamen (se kartläggningen, Nyanlända som ska etablera sig på arbetsmarknaden). 2.4 Handlingsplan: Övergripande mål och effektmål fördelat i uppföljningsbara aktiviteter/insatser För att tydliggöra hur det övergripande målet samt effektmålen ska uppnås har effektmålen brutits ned i en handlingsplan av olika uppföljningsbara insatser och aktiviteter. 36 Detta för att förtydliga de olika ansvarsområdena samt att påvisa vad de olika aktörerna gör, enskilt eller i samverkan, för att uppnå målen. Handlingsplanen är ett levande dokument som kontinuerligt kommer att följas upp och utvecklas Se matriser i 2.3, 2.4 och 2.5

22 Sida 21 (72) Uppföljning av aktiviteter/insatser redovisade i matrisen På chefsreferensträffarna kommer matriserna löpande att följas upp. DUA s styrgrupp önskar skriftlig återkoppling kring matrisen med redovisade aktiviteter/insatser vid tertial. Tertialvis kommer då DUA s styrgrupp diskutera de olika aktiviteterna/insatserna med fokus på eventuella svårigheter som behöver lösas samt utvecklingsmöjligheter. Vissa av aktiviteterna/insatserna följs upp internt vid andra tillfällen än tertial, i de fallen kommer styrgruppen att få en återkoppling kring senast tillgängliga statistik Förkortningar i matrisen I matriserna nedan står en rad förkortningar listade. Här förklaras förkortningarna: AF Arbetsförmedlingen AMT Arbetsmarknadstorget Sundsvall BoU Barn och utbildningsförvaltningen FAVI Förvaltningen för arbetsmarknad, vuxenutbildning och integration. FHSK - folkhögskola IM introduktionsprogrammen KAA det kommunala aktivitetsansvaret SO - samhällsorientering SOC Socialtjänsten SOV stöd och vägledning, verksamhetsområde på FAVI SYV studie- och yrkesvägledare UBK utbildningskontrakt VUX Vuxenutbildningen I de fall där det står kommunen avses Sundsvalls kommun. I de fall det står gymnasieskolan avses Sundsvalls gymnasium.

23 Sida 22 (72) Andelen nyanlända i arbete och studier efter att personen haft uppehållstillstånd i 36 månader ska öka Insats Målgrupp Ansvarig för insatsen Delaktiga i insatsen Finansieras av Uppföljning internt Utgångsläge Stödjande och förberedande kurser inom utbildningsplikten Lågutbildade inom etableringen Stöd och vägledning (SOV) samordnar AF, SFI, GRL, SO, SOV Frågan behöver lösas Start Utveckla arbetet med att ta fram Yrkes SFI och Yrkes SVA utbildningar Nyanlända och utrikesfödda som vill kombinera språkundervisning och yrkesutbildning Rektor för extern och intern yrkesutbildning Branschråd, barn- och utbildningsförvaltningen, Arbetsförmedlingen VUX, FAVI Elever följs upp månadsvis kring närvaro och progression Yrkesutbildning i kombination med SFI/SVA finns inom följande områden: -Bussförare - Bygg - Vård- och omsorg (start våren 2018) Etableringskurser som riktar sig specifikt till de behov som finns ex alfabetisering, eller yrkesspråk, eller motivation, eller starta eget Nyanlända och utrikesfödda Ålsta Folkhögskola Arbetsförmedlingen, Sundsvalls kommun Staten via folkhögskola 35 platser kan utökas efter behov

24 Sida 23 (72) Insats Målgrupp Ansvarig för insatsen Delaktiga i insatsen Finansieras av Uppföljning internt Utgångsläge Åtgärdsanställning ar, tex. Extratjänster Deltagare på Arbetsmarkna dstorget FAVI, verksamhetschef AMT och dess personal, Verksamhetschef anställningsstöd Projektledare KOMIJOBB Soc, AF, FAVI FAVI, SOC, AF 46 nyanlända personer med en extratjänst, 41 via Favi och 5 via Kultur & Fritid Aktivt arbeta med långsiktiga processer när det gäller anställningsbarhet Nyanlända på Arbetsmarkna dstorget FAVI, verksamhetsc hef Arbetsmarkna dstorget och dess personal, Verksamhetsc hef anställningsst öd Projektledare KOMIJOBB Soc, AF, FAVI FAVI, SOC, AF 46 nyanlända personer med en extratjänst, 41 via Favi och 5 via Kultur & Fritid Ett utvecklat samarbete mellan FAVI's arbetsmarknadsverksamheter och Vuxenutbildningen för att ge rätt utbildningsinsats Nyanlända inom FAVI's arbetsmarkna dsåtgärder FAVI, verksamhetsc hef Arbetsmarkna dstorget och dess personal, Verksamhetsc hef anställningsst öd Projektledare KOMIJOBB Vuxenutbildni ngen FAVI Vid årsbokslut 18/19 Under utveckling

25 Sida 24 (72) Insats Målgrupp Ansvarig för insatsen Delaktiga i insatsen Finansieras av Uppföljning internt Utgångsläge Samarbete mellan handläggare för att aktivt matcha mot lediga jobb med hjälp av både mjuka och hårda kompetenser, 1 dag/vecka avsätts till detta Nyanlända Arbetsförmedlingen, sektion etablering och nyanlända Deltagare i etableringsuppdraget och etableringsprogrammet AF Varje vecka matchas personer mot de lediga jobb som inkommit till AF matchning 1 gång/veckan tillsammans Branschindelning av handläggarna för att möjliggöra "specialisering" och att skapa arbetsgivarnätverk Nyanlända Arbetsförmedlingen, sektion etablering och nyanlända Arbetsförmedl are AF Ett kontinuerligt arbetssätt för arbetsförmedl arna Är branschindelad Möjlighet att special sy utbildningar som matchar både sökande och arbetsgivaren Nyanlända Arbetsförmedlingen, sektion etablering och nyanlända Arbetsförmedlare tillsammans med leverantörsuppföljare och leverantörer AF När behov uppstår 1 samarbete med arbetsgivarnätverk för restauranger vid kusten inför sommarjobb

26 Sida 25 (72) Insats Målgrupp Ansvarig för insatsen Delaktiga i insatsen Finansieras av Uppföljning internt Utgångsläge Ge stöd i sociala situationer för att möjliggöra progression inom andra områden Kommunplacerade flyktingar samt personer inom etableringsup pdraget och etableringspr ogrammet Flyktingmottagningen, Integration FAVI Integrationskonsulent och integrationshandläggare vid flyktingmottagningen, FAVI Flyktingmottagning, schablonersättning, FAVI Integration Årsskiftet 18/19 * Social stöd är tillgängligt för målgruppen när de tar kontakt, under 2018 utöka information om detta för att fler ska komma i kontakt med Flyktingmottagni ngen, Integration. * Under 2018 kommer verktyg för bättre verksamhetsuppf öljning utvecklas Ge stöd i sociala situationer för att möjliggöra progression inom andra områden Individer inom Socialtjänsten Socialtjänsten Socialtjänst en 1).T1, T2 och årsrapport 2). T2 och årsrapport 1).Antal personer som under året gått från daglig sysselsättning till lönearbete, 2017: 2 st. 2).Antal praktikplatser inom Socialtjänsten 2017: 469 st I siffrorna gällande 1). och 2). går det ej att utröna vilka som är nyanlända, ej heller könsfördelning

27 Sida 26 (72) Insats Målgrupp Ansvarig för insatsen Delaktiga i insatsen Finansieras av Uppföljning internt Utgångsläge Erbjuda flexibla studieformer på kommunal vuxenutbildning (plats dag, plats kväll, distans, individuellt upplägg, studietakt 25%, 50%, 75% eller 100%) Kommunmedb orgare FAVI FAVI FAVI Grundläggande nivå: plats dag, plats kväll, distans, individuellt upplägg. Studietakt: 25%, 50%, 75% eller 100% Gymnasial nivå: plats dag, plats kväll, distans, närdistans. Studietakt: 25%, 50%, 75% eller 100%. SFI nivå: plats dag, plats kväll, distans, studiehall, yrkesinriktad SFI/SVA Nationella yrkespaket, IMprogram och Vuxenutbildning Ungdomar inskrivna på IMprogrammen Frågan måste lösas Barn- och utbildningsför valtningen, Vuxenutbildni ngen Samfinansie ring, individen påbörjar utbildning hos Barnoch utbildning för att slutföra den hos Vuxenutbild ningen Utökad samhällsorientering, totalt 100 timmar (lagstadgat 60 timmar) Deltagare SO Verksamhetsansvarig SO SOkommunikatör er och SOdeltagare FAVI Årsskiftet 18/19 Utökad samhällsorientering, totalt 100 timmar (lagstadgat 60 timmar)

28 Sida 27 (72) Insats Målgrupp Ansvarig för insatsen Delaktiga i insatsen Finansieras av Uppföljning internt Utgångsläge Utveckla innehållet i modulen "Hälsa" kring hantering av psykisk ohälsa/stress Deltagare SO Verksamhetsa nsvarig SO SOkommunikatör er och SOdeltagare FAVI Årsskiftet 18/19 Begränsat med innehåll på området Utforma verktyg som förtydligar kursmål och synliggör elevers progression Elever på SFI Rektorer SFI SFI FAVI Årsskiftet 18/19 Det finns målmatriser men dessa behöver omformas/utveck las Utveckla arbetet med målbilder, studie- och yrkesrelaterad information i undervisningen Elever på SFI Rektorer SFI SFI, SO, SOV FAVI Årsskiftet 18/19 Ca 12% av lärarna jobbar aktivt med målbildsarbete Regelbundna studieinformationer i grupp på Arbetsförmedlingen Individer inskrivna på Arbetsförmedlingen Arbetsförmedlingen Ålsta folkhögskola, Vuxenutbildningen FAVI Personalresurser finansieras av respektive aktör Månadsvis studieinformatio ner

29 Sida 28 (72) Insats Målgrupp Ansvarig för insatsen Delaktiga i insatsen Finansieras av Uppföljning internt Utgångsläge Samhällsguide på Vuxenutbildningen samt på Flyktingmottagnin gen, Integration. Stötta individer i myndighetskontakt er för att underlätta progression på andra områden Nyanlända och utrikesfödda med behov av språkstöd vid myndighetsko ntakt Socialtjänsten ansvarig för insatsen. Rektor för SOV och verksamhetsc hef Integration har personalansv ar för funktionerna Socialtjänsten, FAVI SOC Vid tertial Sept-dec 2017, 392 ärenden för samhällsguiden på VUX, likartat för samhällsguiden på Integration - den senare är även lokaliserad hos Socialtjänsten på kommunhuset 1 dag/vecka. Språkstödjare inom FAVI's arbetsmarknadsåtg ärder Nyanlända och utrikesfödda med behov av språkstöd Verksamhetsc hef FAVI Finansieras av medel för stärkt integration, Sundsvalls kommun Vid årsskiftet 18/19 3 språkstödjare anställda inom FAVI's arbetsmarknadsåtgärder Fördjupad samverkan inom integrationsområdet, med mål att samlokalisera aktörer verksamma inom integration i syfte att förenkla, effektivisera och förbättra etableringen för målgruppen 38 Nyanlända och utrikesfödda Sundsvalls kommun är, ansvarig för styrning och genomförande Verksamhetschef Integration FAVI är sammankalla nde för styrgruppen FAVI, AF, BoU, SOC, Migrationsverket, Servicekontoret Personalresurser finansieras av respektive aktör, kr i 37 medel beviljade av Länsstyrelse n under Vid årsskiftet 18/ : Samlokalisering tisdag em ojämna veckor. Månadsvis styrgrupps- och arbetsgruppsmöten för att utveckla arbetsformerna. 38 För mer information, vänligen kontakta Pia Söderlund, verksamhetschef Integration, FAVI

30 Sida 29 (72) Skillnaderna mellan nyanlända män och kvinnors etablering på arbetsmarknaden ska minska Insats Målgrupp Ansvarig för insatsen Delaktiga i insatsen Finansieras av Uppföljning internt Utgångsläge Stödjande och förberedande kurser inom utbildningsplikten Lågutbildade inom etableringen Stöd och vägledning (SOV) samordnar AF, SFI, GRL, SO, SOV Frågan behöver lösas Start Introduktionskur ser: digital kompetens, omvärldskunskap, studie- och yrkesvägledning, coaching inriktning hälsa Särskilt beakta och följa upp kvinnors deltagande enligt CEMR Deltagare inom Stöd och vägledning Stöd och vägledning (SOV) SOV Start Utveckla arbetet med att ta fram Yrkes SFI och Yrkes SVA utbildningar Nyanlända och utrikesfödda som önskar kombinera yrkesutbildnin g med språkundervis ning Rektor för extern och intern yrkesutbildnin g Branschråd, barn- och utbildningsför valtningen, Arbetsförmedl ingen Vuxenutbild ningen, FAVI Yrkesutbildning i kombination med SFI/SVA finns inom följande områden: -Bussförare - Bygg - Vård- och omsorg (start våren 2018)

31 Sida 30 (72) Insats Målgrupp Ansvarig för insatsen Delaktiga i insatsen Finansieras av Uppföljning internt Utgångsläge Ge stöd i sociala situationer för att möjliggöra progression inom andra områden Individer inom Socialtjänsten Socialtjänsten Socialtjänst en 1).T1, T2 och årsrapport 2). T2 och årsrapport 1).Antal personer som under året gått från daglig sysselsättning till lönearbete, 2017: 2 st. 2).Antal praktikplatser inom Socialtjänsten 2017: 469 st. 39 Ge stöd i sociala situationer för att möjliggöra progression inom andra områden Kommunplace rade flyktingar samt personer inom etableringsup pdraget och etableringspr ogrammet Verksamhetsc hef för flyktingmottag ningen, Integration FAVI Integrationsk onsulent och integrationsh andläggare vid flyktingmottag ningen, FAVI Flyktingmott agning, schabloners ättning, FAVI Integration Årsskiftet 18/19 * Social stöd är tillgängligt för målgruppen när de tar kontakt, under 2018 utöka information om detta för att fler ska komma i kontakt med Flyktingmottagni ngen, Integration. * Under 2018 kommer verktyg för bättre verksamhetsuppf öljning utvecklas Specifika etableringskurser som riktar sig enbart till kvinnor Nyanlända kvinnor Ålsta Folkhögskola Arbetsförmedl ingen, Sundsvalls kommun Staten via folkhögskola 35 platser kan utökas efter behov 39 I siffrorna gällande 1). och 2). går det ej att utröna vilka som är nyanlända, ej heller könsfördelning

32 Sida 31 (72) Insats Målgrupp Ansvarig för insatsen Delaktiga i insatsen Finansieras av Uppföljning internt Utgångsläge Löpande väglednings- /motivationskurser för utrikes födda kvinnor tillsammans med Arbetsförmedlinge ns specialister (sjukgymnast, psykolog, socialkonsulent) Utrikesfödda kvinnor Arbetsförmedl ingen Kvinnor från målgruppen AF Efter 6 månader 6-8 deltagare per gång, under 10 veckor Med hjälp av det systematiska arbetet (SAE) inom eta bör skillnaden i handläggningen av kvinnor och män minska Kvinnor och män inom etableringen Arbetsförmedl ingen Arbetsförmedlare AF SAE är ett arbetssätt för arbetsförmedl arna Arbetar enligt SAE

33 Sida 32 (72) Bilaga 3. Lokala jobbspår samt förberedelser 3.1 Inför de lokala jobbspåren I Sundsvall finns Mötesplatser och information, ett projekt för att underlätta nyanländas första steg att etablera sig i samhället och att förkorta ledtiderna mellan instanser. Myndigheterna och kommunen hållet öppet under samma tak en dag i veckan på servicekontoret. Den nyanlände träffar inledningsvis Migrationsverket för att delges beslut om uppehållstillstånd. Sedan ansöker hen om personnummer hos Skatteverket, registreras och ansöker om eventuella socialförsäkringar hos Försäkringskassan, skrivs in i Arbetsförmedlingens etableringsprogram och slutligen träffar den nyanlände en representant från kommunen och ansöker om skola/barnomsorg för sina barn och om eventuellt försörjningsstöd i det så kallade glappet. 40 Mötesplatser och information är ett samarbete mellan Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Migrationsverket, Skatteverket, SKL och Pensionsmyndigheten tom Försäkringskassan samordnar projektet. Att orientera sig rätt bland myndigheter kan vara krångligt för vem som helst. För den som kommer från ett annat land, talar ett annat språk och inte är så insatt i hur det fungerar i Sverige blir det ännu svårare att orientera sig bland regler och myndigheter. En process som normalt tar 3-4 veckor för en individ kan via Mötesplatser och information krympas till några timmar. 41 Gällande kvotflyktingar är det FAVI Integration som ansvarar för flyktingmottagandet och det är där första myndighetskontakten sker. Via flyktingmottagningen blir sedan individen lotsad till rätt instanser. Inom ramarna för Arbetsförmedlingens uppdrag upprättas en etablerings- eller handlingsplan för de individer som står till arbetsmarknadens förfogande. Den planeringen bygger på individens bakgrund och kompetenser samt vilka eventuella insatser som kan behövas för att personen ska nå ut i arbete eller reguljära studier ion/processen.9396.html 41 ion.9395.html

34 Sida 33 (72) 3.2 Jobbförberedande insatser Individens etablerings- eller handlingsplan består av olika aktiviteter som underlättar personens väg mot egen försörjning. Exempel på dessa kan vara SFI, samhällsorientering, praktik, validering av betyg och/eller yrkeskunskaper, motiverande eller hälsofrämjande insatser etc. För att underlätta etableringen på arbetsmarknaden är det viktigt att dessa aktiviteter tillsammans bildar en sammanhållen process. I relaterat dokument 1. Verksamheter för målgruppen att ta del av finns en förteckning av de olika insatserna målgruppen kan ta del av. Arbetsförmedlingen är de som har det övergripande samordningsansvaret för individen under tiden personen är inskriven där. Om någon av de övriga aktörerna som är involverad i individens planering märker att det finns omständigheter som försvårar möjligheterna för individen att till fullo ta del av insatserna ska detta uppmärksammas. Exempel på försvårande omständigheter kan vara hög frånvaro, misstänkt eller uttalad ohälsa, social problematik etc. Den aktör som uppmärksammat detta ska dels kommunicera med individen kring vad det underliggande problemet kan vara samt meddela individens arbetsförmedlare för att denne ska kunna bistå individen. Personens arbetsförmedlare är även den som har det övergripande ansvaret för individuppföljningen. Arbetsförmedlingen kan även bjuda in till trepartssamtal med individen och annan berörd aktör i syfte att ytterligare stötta personen. 3.3 Om de lokala jobbspåren Det finns en mängd bra och framgångsrika arbetsmarknadsnära insatser. I denna överenskommelse kommer fokus att ligga på tre lokala jobbspår. Genom att under 2018 fokusera på utökad samverkan kring tre lokala jobbspår kan vidareutveckling av det framgångsrika arbete som redan pågår göras. Detta skapar förutsättningar för att bygga samverkansmodeller vilka kan användas som en språngbräda till att bredda samverkan till fler områden. Förhoppningen är att vidareutveckla samverkan kring strukturer och arbetssätt för att skapa praktiska resultat vilket resulterar i att fler individer når ut på arbetsmarknaden. Dessa samverkansmodeller kan sedan appliceras på flertalet insatser. Inför att individen kliver in i ett jobbspår ska individen få en fördjupad yrkesintroduktion via Arbetsförmedlingen. Detta så att den arbetssökande ska få en bättre förförståelse för vad yrket innebär och hur en vardag inom den yrkeskategorin ser ut. Arbetsförmedlingen har även möjlighet att koppla på tjänsten Yrkessvenska inför och under olika arbetsmarknadsinsatser för att ytterligare stötta individen på sin väg till egenförsörjning.

35 Sida 34 (72) 3.4 Lokalt jobbspår Crea, vård och omsorg Inom vård- och omsorgssektorn finns det ett mycket stort rekryteringsbehov och bland målgruppen finns det en önskan att arbeta inom branschen. Vägen till jobb inom vården kan dock vara lång för den som har viljan, men saknar formell utbildning och har bristfälliga kunskaper i svenska. Genom det samarbete som Crea har med Socialförvaltningen och deras äldreboenden kan individer undersöka om vårdyrket passar dem och lära sig mer om förutsättningarna för att arbeta inom vården. Detta kan göra att vägen in på arbetsmarknaden kortas. Inför och under den tid som deltagaren har språkpraktik inom äldreomsorgen förs en kontinuerlig dialog mellan ansvariga för Crea samt personalsekreterare på Socialförvaltningen. Under den tid som deltagaren har språkpraktik på äldreboendet har deltagaren stöd av såväl en arbetscoach från Crea som en handledare från äldreboendet. Genom att Crea har en arbetscoach tillgänglig så är tanken också att underlätta kring handledningen för ordinarie personal. Creas insatser är riktade till målgrupper som har svaga kunskaper i svenska, trots tidigare studier på SFI och som står mycket långt ifrån arbetsmarknaden på grund av till exempel låg utbildningsnivå. Hos Crea får deltagaren kombinera praktisk arbetsträning med teoretiska moment, varvat med yrkesorienteringsutbildning och svenska språkstudier. Genom kombinationen får deltagaren en ökad förståelse för arbetsmomenten och inlärningsprocessen upplevs som mer naturlig. Crea yrkesplattformerna finns inom: lokalvård, praktiskt arbete, kök & restaurang, service & handel samt vård & omsorg. Crea är ett projekt t.o.m Inför och under tiden en individ är på Crea har Arbetsförmedlingen nu möjlighet att koppla på tjänsten Yrkessvenska för att ytterligare stötta individens språkinlärning.

36 Sida 35 (72) Efter att individen avslutat sina sex månader inom Crea är målet att individen ska ha en ökad förståelse för vårdyrket och kunna gå vidare till en extratjänst, extratjänsten kombineras då med SFI-studier. Alternativt att personen återvänder till SFI-studier och eventuellt kombinerar detta med andra förberedande insatser för att på sikt kunna övergå till reguljära studier inom vårdyrket. En företagskoordinator är också kopplad till Creas verksamhet för att underlätta för individen att nå ut på arbetsmarknaden. Crea vård och omsorg kan ses som ett första steg för att arbeta inom vården alternativt som en arbetsmarknadsinsats för att individer ska få en djupare förståelses för vad vårdyrket innebär Lägesuppdatering våren 2018, lokalt jobbspår Crea vård och omsorg Jobbspår Crea vård och omsorg har tyvärr inte kommit igång riktigt ännu. Detta beror delvis på att ny chef inom anställningsstöd och ansvarig för jobbspår påbörjade sin tjänst i kommunen den 1 dec 2017 och således inte hunnit ta tag i detta förrän i februari månad, dels har det varit stora svårigheter att etablera rätt kontakt inom socialtjänsten för arbetet framåt. Det som hänt hittills är att ansvariga chefer inom FAVI och socialtjänsten haft ett möte som hölls i början av mars där den första planeringen gjordes. Vid det mötet tog chef socialtjänsten på sig att ta fram så mycket fakta som möjligt gällande lokaler och vilka möjligheter som socialtjänsten kan erbjuda i det framtida skapandet av jobbspår. Ansvarig chef inom FAVI har inhämtat information från andra kommuner i landet som utvecklat jobbspår inom vård och omsorg som väl kan användas för det fortsatta utvecklingsarbetet. På grund av olika orsaker hos socialtjänsten har arbetet inte fortsatt vidare ännu men det finns ett krav och en vilja att arbetet ska fortsätta så fort som möjligt Vård och omsorg, fortsättning För arbetssökande vilka önskar arbeta inom vård- och omsorg och har språkkunskaper motsvarande att de påbörjat SFI D finns en sammanhållande funktion på Arbetsförmedlingen som kan hjälpa dem vidare i sin planering. Två gånger i månaden träffas en samverkansgrupp kring dessa individer för att hjälpa dessa personer att komma ut i arbetsträning, praktik, språkpraktik inför fortsatta studier eller arbete. Samverkansgruppen består av den sammanhållande funktionen från Arbetsförmedlingen, en kompetenssamordnare från Sundsvalls kommun, en person som ansvarar för APL-placeringar, fackförbundet kommunal samt bemanningsropen inom Socialtjänsten. 43 Under våren 2018 startar Vuxenutbildningen upp en orienteringskurs inom vårdoch omsorg vilken kan kombineras med SFI C. Här kommer det att finnas möjlighet för individer som har ett intresse för vårdyrket att fördjupa sina 42 Lägesuppdatering av Bodil Mattsson, verksamhetschef FAVI 43 För mer information, kontakta Erica Rönnqvist, Arbetsförmedlingen Sundsvall

37 Sida 36 (72) kunskaper inom vårdområdet i kombination med att de förbättrar sina kunskaper i svenska. Under 2018 kommer även ytterligare ett utbildningsspår till undersköterska att startas upp 44, denna utbildning kommer att löpa under sammanlagt 3,5 år och läsas i kombination med svenska som andraspråk. För att en individ ska kunna starta på detta utbildningsspår är förkunskapskraven svenskakunskaper motsvarande SFI 3D-nivå. Arbetsnamn på denna utbildning är språk- och arbetsintegrerad vårdoch omsorgsutbildning Efter genomförd delutbildning (vårdbiträdesutbildning) är ambitionen att personerna ska arbeta inom vård- och omsorgsarbete under ett år för att befästa yrkeskunskaperna och vidareutveckla språket både yrkesmässigt men även kommunikativt och i dokumentationssyfte. Under året ska personen erbjudas studier i de kurser som krävs för att bli behörig att läsa fördjupningskurserna inom 44 Denna utbildning blir ett fjärde utbildningsspår för vård- och omsorg inom Vuxenutbildningen, Sundsvalls kommun. De tre befintliga spåren är: 1. Reguljär vård- och omsorgsutbildning för vuxna, 1,5 års utbildning, ingen yrkeserfarenhet krävs. 2. Validering av vård- och omsorgsutbildning, 0,5-1 år, två års yrkeserfarenhet krävs. 3. Distansutbildning vård och omsorg, 1,5 års utbildning, ingen yrkeserfarenhet krävs. För mer information, kontakta Kerstin Nordensson rektor Vuxenutbildningen Sundsvall 45 För mer information, kontakta Kerstin Nordensson rektor Vuxenutbildningen Sundsvall 46 Processbild vård- och omsorgsutbildning. För mer information, kontakta Kerstin Nordensson rektor Vuxenutbildningen Sundsvall

38 Sida 37 (72) vård- och omsorgsutbildningen för vuxna, vård- och omsorgsarbete 2, 150p samt delar av svenska som andrapråk1. Därefter söker personen till den avslutande delen i vård- och omsorgsutbildningen, yrkesutgången som läses under 0,5 år och med godkända betyg är personen behörig att söka arbete som undersköterska. 47 Dessa två satsningar som startar inom Vuxenutbildningen innebär också att individens resa till att bli anställningsbar inom vård- och omsorg blir betydligt mer överskådlig. En tydlig utbildningstrappa åskådliggörs, både för individen och för övriga parter som kan vara inblandade i dess planering Lägesuppdatering våren 2018, vård och omsorg, fortsättning På Arbetsförmedlingen har arbetet med att satsa på individer vilka vill arbeta inom vård- och omsorg fortskridit. Samverkansgruppen träffas som planerat två gånger i månaden. Varje månad är det ett tiotal arbetssökande som tas upp i detta forum, ungefär hälften av dem matchas sedan mot arbetsträning, praktik, språkpraktik etc. inför fortsatta studier eller arbete. Arbetet fortlöper och samverkansformerna utvecklas kontinuerligt för att möta såväl individers som arbetsgivares behov startade den språk- och arbetsintegrerade vårdutbildning inom Vuxenutbildningen med ett 20-tal elever. Avsikten är att årligen starta upp denna utbildning och om efterfrågan växer kan ytterligare start bli aktuell. Till denna omgång fanns möjlighet till 30 utbildningsplatser och där ses behovet av att nå ut med informationen till fler arenor i syfte att nå målgruppen. Orienteringskurser inom vård- och omsorg planeras att starta hösten Dialog förs mellan Crea och Vuxenutbildningen för att på bästa vis skapa en sammanhållen bild för individerna För mer information, kontakta Kerstin Nordensson rektor Vuxenutbildningen Sundsvall 48 För mer information, kontakta Erica Rönnqvist, Arbetsförmedlingen Sundsvall 49 För mer information, kontakta Kerstin Nordensson rektor Vuxenutbildningen Sundsvall

39 Sida 38 (72) 3.6 Lokalt jobbspår Lärarassistenter Ungefär en fjärdedel av individerna inom etableringsuppdraget har någon form av eftergymnasial examen, varav vissa har erfarenhet och utbildning inom läraryrket. I Sundsvall finns en politisk vilja att ta vara på den kompetens som nyanlända lärare har samt att öka måluppfyllelsen inom skolan. Det råder lärarbrist i hela landet redan nu och behovet beräknas öka utifrån pensionsavgångar samt ökat elevunderlag med många nyanlända elever. I Sundsvalls kommun beräknar man utifrån pensionsavgångar att rekryteringsbehovet kommer att uppgå till 300 lärare fram till Detta totalt inom samtliga skol- och verksamhetsformer. Genom att anställa nyanlända lärare som lärarassistenter i skolor inom Sundsvalls kommun är syftet att lärarassistenten ska få kunskap om det svenska skolsystemet, arbetslivserfarenhet och en god språkutveckling. I förlängningen är tanken att det ska leda till att när lärarassistenterna får svensk lärarlegitimation ska det leda till Sundsvalls kommun få fler behöriga lärare. Lärarassistenten utför traditionella uppgifter som ingår i lärarrollen och uppdraget med stöd av legitimerad lärare. Lärarassistenten förstärker och kompletterar ordinarie verksamhet och ger språkstöd till eleven, läraren och föräldern. Målgrupp för denna satsning är arbetssökande som tillhör målgruppen nyanlända på Arbetsförmedlingen och därigenom har rätt till anställning med extratjänst. Den arbetssökande ska ha lärarutbildning eller/och pedagogisk erfarenhet från sitt hemland. Den arbetssökande ska ha en för arbetet rimlig språknivå i svenska, utifrån att svenska ska vara det språk som används i kommunikationen med kollegor och elever. Modersmålet ska användas som komplettering och förstärkning till svenskan. Den arbetssökande ska även ha ett uttalat intresse av att arbeta som lärare. Det är Arbetsförmedlingen som väljer ut lämpliga deltagare och

40 Sida 39 (72) delger projektgruppen, projektgruppen består av representanter från Arbetsförmedlingen, Barn- och utbildningsförvaltningen och SFI. Genom denna lokala satsning mot utrikes födda lärare kan dessa personer på detta vis vara delaktiga i skolmiljö samtidigt som deras kunskaper i svenska språket utvecklas. Beslutsförfarande Arbetsförmedlingen plockar fram ett urval som matchar kriterierna ovan och delger projektgruppen 2 gånger per år. Projektgruppen tittar på urvalet och ger förslag på vart de aktuella personerna kan få en anställning. Möte med rektorn på aktuell skola. Ett beslut för inledande praktik tas Praktiken följs upp från Arbetsförmedlingen. Beslut för Extratjänst 12 månader tas med eventuell förlängning. Eventuell fortsatt anställning efter extratjänst. Målet är att individen efter insatsen ska vara anställningsbar som lärare, under förutsättning att personen har svensk lärarlegitimation. 50 Om bedömningen visar att personen inte har kunskaper motsvarande en lärarutbildning alternativt behöver göra vidare kompletteringar kan personen anställas som lärarassistent/elevassistent. Det finns även möjlighet för individen att kliva in i Arbetsförmedlingens snabbspår för nyanlända lärare för att komplettera sin utbildning och få en lärarexamen Snabbspår för nyanlända lärare via Arbetsförmedlingen Snabbspåret är en satsning i samverkan mellan sex lärosäten, arbetsmarknadens parter Lärarförbundet, Lärarnas riksförbund, SKL och Almega tjänsteföretagen samt Arbetsförmedlingen. Snabbspåret riktar sig till nyanlända lärare och förskollärare som är inskrivna vid Arbetsförmedlingen vilka har arabiska som förstaspråk. Stockholms universitet är det lärosäte som har det nationella samordningsansvaret. Snabbspåret utformas utifrån utlåtande från UHR (Universitets- och högskolerådet) 51 och svar på ansökan om legitimation från Skolverket samt den enskildes förutsättningar. Vägen till lärar- eller förskollärarlegitimation kan variera stort beroende på deltagarens tidigare utbildning och yrkeslivserfarenhet. Det är Arbetsförmedlingen som utser de deltagare som är aktuella för satsningen. 52 Utbildningen pågår under 26 veckor och teori varvas med arbetsplatsförlagt lärande, APL, vid skola eller förskola. Matchning av handledare, skolor och förskolor sker i samråd mellan huvudman och lärosäte Skolverket gör bedömningen gällande svensk lärarlegitimation 51 Om sådant utlåtande finns tillgängligt

41 Sida 40 (72) Kartläggning Självskattning Översättning av betyg Utlåtande UHR Kompletteringshänvisning Skolverket Kompletteringsutbildning på arabiska vid lärosäte varvas med APL på skola/förskola. Kan tillgodoräknas mot högskolepoäng inom ramen för ULV Yrkessvenska/SFI/ SVA för att tillgodogöra sig nästa steg i den kompletterande utbildningen. Praktik vid behov. Relevant språktest vid lärosäte. (ca 3 mån) Eventuellt kompletterande studier inom t.ex. Utländska lärares vidareutbildning, ULV Lärarlegitimation 54 Om individen efter snabbspåret är i behov av kompletterande studier så finns Utländska lärares vidareutbildning (ULV). ULV är en universitetsutbildning om max 120 hp som finns tillgänglig på sex olika lärosätten runt om i Sverige. 55 Det är inget krav att en individ har läst ett snabbspår för att starta ULV. Ansökan om lärarlegitimation görs sedan till Skolverket Lägesuppdatering våren 2018, lokalt jobbspår, lärarassistenter Under våren 2018 har samverkansmöten hållits för att starta upp organisationen kring jobbspåret för lärarassistenter, det har även beslutats att lärarassistenterna framledes ska kallas extraresurs i klass. Uppstart med inledande praktikperiod inleddes under april månad för sex personer placerade på tre olika skolor. Inför detta hölls en gemensam uppstartsintroduktion för skolledare och handledare vilka skulle ta emot extraresurserna tillsammans med SFI, Arbetsförmedlingen och arbetskonsulenter från Arbetsmarknadstorget. Under slutet av maj månad kommer ett första uppföljande möte att hållas tillsammans med de aktuella personerna i jobbspåret. Totalt fanns det i början av mars sex stycken personer inskrivna på arbetsförmedlingen vilka matchade målgruppen för jobbspåret, alla dessa är nu inne i det. Utöver det fanns det sex personer vilka gick Arbetsförmedlingens snabbspår till lärare. För att dessa individer ska få starkare arbetsmarknadsanknytning är tanken att även dessa personer kan ingå i jobbspåret för extraresurs i klass efter avslutat snabbspår. Under det första året av jobbspåret för lärarassistenter erbjuds personerna platsbundna svenskastudier 2 heldagar/vecka. Det finns ett värde i att individerna erbjuds svenskastudier under samma veckodag (oavsett språknivå), detta så att personerna kan få en gruppgemenskap även om de är placerade på olika skolor. Det innebär även att om information behöver delges hela gruppen kan denna ske på Vuxenutbildningen och logistiken för individen underlättas. 54 Processbild, internt material från Arbetsförmedlingen, hösten

42 Sida 41 (72) Projektorganisationen kring jobbspåret kommer även fortledes att ha löpande avstämningsträffar, både kring individerna som är i jobbspåret men även för att identifiera fler individer vilka skulle kunna gå in i jobbspåret. 3.7 Lokalt jobbspår: bussförare - yrkesinriktad SFI/SVA Yrkesinriktad undervisning beskrivs som en nyckel till framgång till ett arbete för nyanlända och personer som saknar grundskolekompetens. Kombinationen av språkinlärning med gymnasial yrkesutbildning förkortar individens väg till arbete. Under utbildningen läser eleverna i så kallade yrkesspår och får en yrkesutbildning samtidigt som de läser svenska via SFI eller SVA. Inför att en yrkesutbildning anordnas träffas representanter från Vuxenutbildningen och utbildningsanordnaren samt representanter från branschen för att resonera om hur en utbildning kan läggas upp. T.ex. utbildningstid vilka gymnasiala kurser som skall vara hur APL ska se ut och hur vi kan utbilda handledare på arbetsplatsen. Dessa möten har ofta föranletts av möten med arbetsförmedlingen där vi tittat på arbetslösheten inom olika branscher. Under pågående utbildning förs även en kontinuerlig dialog med representanter från branschen för att underlätta övergången från elev till anställd för utbildningsdeltagarna. Det finns inte parallella verksamheter idag på vuxenutbildningsnivå, Arbetsförmedlingen kan dock köpa arbetsmarknadsutbildningar inom samma område 56. Dialog förs mellan Arbetsförmedlingen och Vuxenutbildningen för att undvika konkurrenssituation samt att säkerställa balans på arbetsmarknaden. 56 Utbildningen som upphandlats via AF är även den en yrkesutbildning till yrkesförare inom busstransporter enligt branschens krav, teoretiska och praktiska inslag ska varvas så att deltagaren är väl förberedd inför prov och anställning. Genom testmodulerna har leverantören uppdraget att bedöma deltagarnas förutsättningar och lämplighet för utbildningen och yrket. Dessa bedömningar väger Arbetsförmedlingen in i beslutet om anvisning till yrkesutbildningen. Det ingår yrkesspecifik svenska integrerat i utbildningen, med detta menas undervisning i svenska ord, begrepp och uppfattningsförmåga direkt kopplat till branschområdet - inte allmän svenskundervisning.