LOKAL ÖVERENSKOMMELSE OM FÖRDJUPAD SAMVERKAN OM NYANLÄNDAS ETABLERING

Transkript

1 LOKAL ÖVERENSKOMMELSE OM FÖRDJUPAD SAMVERKAN OM NYANLÄNDAS ETABLERING Sundsvalls kommun och Arbetsförmedlingen Sundsvall Diarienummer Sundsvalls kommun NAVI Diarienummer Arbetsförmedlingen Sundsvall Af-2017/ Sundsvalls kommun Caroline Holmström Arbetsförmedlingen Jeanette Lundberg

2 Sida 1 (52) Innehållsförteckning Överenskommelse om fördjupad samverkan om nyanländas etablering... 3 Inledning... 3 Parter... 4 Syfte... 5 Mål... 5 Målgrupp... 5 Organisation DUA Sundsvall... 5 Lokal modell...6 Uppföljning...6 Överenskommelsens varaktighet och revidering...6 Bilaga 1. Kartläggning och analys Kartläggning och analys av det lokala kompetensförsörjningsbehovet Kartläggning av målgruppens sammansättning och behov Nyanlända som ska etablera sig på arbetsmarknaden i topp sökta yrken bland nyanlända Omsättning till arbete/utbildning nyanlända Omsättning till arbete/utbildning nyanlända fördelat på kön Kartläggning ekonomiskt bistånd Unga nyanlända år som behöver fullfölja en gymnasieutbildning Utbildningsnivå unga nyanlända år inskrivna på Arbetsförmedlingen fördelat på kön Unga nyanlända inskrivna på Språkintroduktionsprogrammet Unga inom det kommunala aktivitetsansvaret Samlad analys av kartläggningarna Bilaga 2. Lokal modell Övergripande ansvarsfördelning Arbetsförmedlingens ansvar Kommunens ansvar Samverkan kring jobbförberedande insatser och lokala jobbspår Samverkansforum mellan aktörer Holistiskt synsätt Hälsofrämjande perspektiv Jämställdhetsperspektiv Förändringar i regelverk Inför de lokala jobbspåren Första kontakten Jobbförberedande insatser Lokala jobbspår Lokalt jobbspår Crea, vård och omsorg... 21

3 Sida 2 (52) Vård och omsorg, fortsättning Lokalt jobbspår Lärarassistenter Snabbspår för nyanlända lärare via Arbetsförmedlingen Lokalt jobbspår: bussförare - yrkesinriktad SFI/SVA...26 Bilaga 3. Unga nyanlända mellan år som behöver fullfölja en gymnasieutbildning Unga nyanlända som påbörjat språkintroduktionsprogrammet Unga nyanlända inom Arbetsförmedlingen Det kommunala aktivitetsansvaret Relaterat dokument 1. Verksamheter för målgruppen att ta del av Samverkansprojekt/- verksamheter Samverkansprojekt/- verksamheter...34 Samverkansprojekt/- verksamheter Samverkansprojekt/- verksamheter...36 Arbetsförmedlingen, urval av insatser Arbetsförmedlingen, urval av insatser Arbetsförmedlingen, urval av insatser...39 Arbetsmarknad och integration, FAVI Arbetsmarknad och integration, FAVI Arbetsmarknad och integration, FAVI...42 Vuxenutbildningen, FAVI...43 Vuxenutbildningen, FAVI Vuxenutbildningen, FAVI Socialtjänsten Barn- och utbildningsförvaltningen Ålsta Folkhögskola Sundsvall Ålsta Folkhögskola Sundsvall Blandade aktörer Relaterat dokument 2. Relaterade överenskommelser... 51

4 Sida 3 (52) Överenskommelse om fördjupad samverkan om nyanländas etablering Inledning De senaste åren har högkonjunkturen blomstrat och arbetsmarknaden har varit god. Många arbetsgivare vittnar om att de har behov av arbetskraft och att de upplever problem med att rekrytera den kompetens de söker. Arbetslösheten har under denna tid minskat, dock har klyftorna på arbetsmarknaden ökat. Tidiga insatser för att undvika att individer hamnar i långtidsarbetslöshet och utanförskap är mycket viktigt. Av den anledningen fokuserar denna överenskommelse på fördjupad samverkan kring nyanländas etablering. Många nyanlända 1 har behov av att komplettera sina erfarenheter för att bli gångbara på arbetsmarknaden, medan andra har de rätta kompetenserna för att bli till en tillgång på arbetsmarknaden direkt men kan behöva bygga på med språkkunskaper. Genom att fokusera på fördjupad samverkan om nyanländas etablering finns en förhoppning att arbetslösheten bland nyanlända samt utrikes födda på sikt ska minska. Utrikes födda är generellt arbetslösa i högre utsträckning och har svårare att etablera sig på arbetsmarknaden vilket har stora negativa effekter på integrationen. I Sundsvall kan vi se att arbetslöshetsnivån ligger på 5,1 % bland inrikes födda och 29,3 % bland utrikes födda (se tabell nedan). 2 De senaste årens flyktingmottagande har inneburit en växande målgrupp som löper stor risk att hamna utanför arbetsmarknaden. Här är det viktigt att samverkande organisationer arbetar tillsammans för att möta de nyanländas behov i syfte att underlätta arbetsmarknadsetableringen. Öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd, andel av den registerbaserade arbetskraften oktober 2016-mars 2017 Utbildning Totalt Unga Äldre Inrikes Utrikes Grund- Gym- Efter år Kvi Män år år födda födda skola naisal gymnaisal 2260 Ånge 8,9 7,8 9,9 17,6 6,4 6,3 40,1 23,2 6,8 7, Timrå 6,7 6,7 6,8 13,7 4,9 4,7 27,4 16,1 5,7 4, Härnösand 11,9 9,9 13,7 18,3 6,2 5,2 49,6 38,8 8,2 8, Sundsvall 7,9 6,9 8,9 13,1 6,2 5,1 29,3 23,9 7,0 4, Kramfors 11,4 9,0 13,4 19,3 6,7 6,2 47,4 34,0 7,1 9, Sollefteå 11,4 9,4 13,3 18,3 6,9 5,9 48,0 34,2 7,5 7, Örnsköldsvik 8,8 7,6 9,7 14,9 6,8 5,9 38,0 25,1 7,7 5,9 Västernorrlands län 9,0 7,7 10,1 15,1 6,4 5,5 36,9 26,9 7,2 5,8 Ansvaret för mottagande och insatser för nyanlända är fördelat mellan flera olika aktörer inom såväl statlig som kommunal sektor. Inom ramarna för Arbetsförmedlingens uppdrag ligger etableringsuppdraget som omfattar vissa nyanlända personer. Etableringsuppdraget omfattar dem 3 1 Definitionen för begreppet nyanländ utgår från Arbetsförmedlingens definition och omfattar arbetssökande födda utanför EU/EES som inte varit i landet mer än 36 månader efter att man fått sitt uppehållstillstånd enligt Utlänningslagen. 2 Statistik framtagen av Arbetsförmedlingen Sundsvall, avser perioden oktober 2016-mars Med utrikes födda avses personer som är födda utanför Sverige. 3 Statistik framtagen av Arbetsförmedlingen Sundsvall, avser perioden oktober 2016-mars 2017

5 Sida 4 (52) som är mellan 20 och 65 år som har uppehållstillstånd som flykting, kvotflykting, skyddsbehövande och deras anhöriga och som ska in på svensk arbetsmarknad, dessa har en personlig etableringsplan under 24 månaders tid. 4 Etableringsuppdraget förändras vid årsskiftet 2017/2018 från en rättighetslagstiftning till ett arbetsmarknadspolitiskt program. 5 DUA-överenskommelsen kring nyanlända omfattar alla nyanlända i arbetsför ålder inom Sundsvalls kommun, inte bara individer inom etableringsuppdraget. Detta då nyanlända, oavsett skäl till uppehållstillstånd, är en viktig arbetsmarknadstillgång som behövs för att täcka upp arbetsgivares behov. Inom Sundsvall finns det en lång tradition av samverkan mellan Arbetsförmedlingen och Sundsvalls kommun. Det finns en etableringsöverenskommelse där många praktiska frågor kring individer inskrivna i Arbetsförmedlingens etableringsuppdrag regleras, så som sociala frågor, bostad, inskrivning till SFI etc. Genom att fördjupa den befintliga samverkan och att i denna DUA-överenskommelse fokusera kring kompetensförsörjningsbehov och samverkan kring arbetsmarknadsinsatser är målet att fler nyanlända fortare ska nå ut på arbetsmarknaden. För att kunna effektivisera etableringsprocessen 6 behövs ett helhetsperspektiv på möjligheter och en gemensam syn på vilka problem som måste lösas. Korta ledtider mellan offentliga aktörer men även mellan myndigheter och företag behövs för att kunna få en effektiv matchning, undvika framtida långtidsarbetslöshet och undvika en ökad press på kommunens sociala verksamhet. Detta innebär att en kontinuerlig kommunikation mellan alla aktörer samt en grundläggande förståelse för var och ens verksamhet krävs. Genom att individer får rätt stöd i rätt tid kan resurser användas ännu mer effektivt och arbetsgivare kan på sikt få sina rekryteringsbehov tillgodosedda. Parter Arbetsförmedlingen Sundsvall, Sundsvalls kommun, Med etableringsprocessen avses i denna text DUA-delegationens definition av etablering, d.v.s. med etablering menas arbete med eller utan subvention och reguljära studier. Begreppet etableringsprocessen är i detta sammanhang således inte knuten till etableringsuppdraget, utan till individens etablering på den svenska arbetsmarknaden.

6 Sida 5 (52) Syfte Att genom fördjupad samverkan enligt framtagen modell, påskynda nyanländas etablering 7 på den svenska arbetsmarknaden. Mål Övergripande mål Att långsiktigt korta etableringstiden till två år. 8 Effektmål - Andelen nyanlända i arbete och studier efter att personen haft uppehållstillstånd i 36 månader ska öka - Skillnaderna mellan nyanlända män och kvinnors etablering på arbetsmarknaden ska minska Målgrupp A. Nyanlända 9 som ska etablera sig på arbetsmarknaden B. Unga nyanlända i åldern år som behöver fullfölja en gymnasieutbildning Organisation DUA Sundsvall DUA Sundsvalls organisation är uppbyggd med en styrgrupp med övergripande ansvar, en chefsreferensgrupp för förankring och beredning av frågor samt en sammanhållande funktion i form av en DUAsamordnare. DUA Sundsvalls styrgrupp består av: Ordförande: Therese Sjögren, arbetsförmedlingschef Sundsvall-Ånge Leena Utterström, förvaltningsdirektör Favi (förvaltningen för arbetsmarknad, vuxenutbildning och integration) Lars Karlstrand, förvaltningsdirektör barn- och utbildningsförvaltningen Silvia Sandin Viberg, förvaltningsdirektör socialtjänsten Christiane Rüdiger (V), nämndsordförande Navi (nämnden för arbetsmarknad, vuxenutbildning och integration) João Pinheiro (S), nämndsordförande barn- och utbildningsnämnden Malin Larsson (S), nämndsordförande socialnämnden 7 Med etablering avses i denna text DUA-delegationens definition vilken utgår från att med etablering menas arbete med eller utan subvention samt reguljära studier 8 Med etablering avses i denna text DUA-delegationens definition vilken utgår från ett med etablering menas arbete med eller utan subvention samt reguljära studier 9 Definitionen för begreppet nyanländ utgår från Arbetsförmedlingens definition och omfattar arbetssökande födda utanför EU/EES som inte varit i landet mer än 36 månader efter att man fått sitt uppehållstillstånd enligt Utlänningslagen.

7 Sida 6 (52) Chefsreferensgrupp DUA består av utvalda chefer och rektorer från Arbetsförmedlingen, förvaltningen för arbetsmarknad, vuxenutbildning och integration, socialförvaltningen och barn- och utbildningsförvaltningen. En DUA-samordnare t.o.m Lokal modell Parterna åtar sig att arbeta enligt den i bilagor beskrivna modellen. Beskrivningen av den lokalt anpassade modellen omfattar följande delar:» En kartläggning och analys av det lokala kompetensförsörjningsbehovet, se bilaga 1» En kartläggning och en analys av målgruppens sammansättning och behov, se bilaga 1» En beskrivning av hur verksamheten i samverkan ska bedrivas och organiseras, se bilaga 2» En beskrivning av de (minst tre) lokala spår som den lokala modellen omfattar, se bilaga 2» En beskrivning av hur kommunen och Arbetsförmedlingen gemensamt avser att stödja de unga nyanlända som inte har en fullföljd gymnasieutbildning i syfte att fullfölja en gymnasieutbildning och att etablera sig på arbetsmarknaden, se bilaga 3 Uppföljning Parterna åtar sig att följa upp den fördjupade samverkan. Kommunen ansvarar för att löpande registrera deltagarnas aktiviteter under tiden i kommuninsats. Under förutsättning att det systemstöd för uppföljning av unga som utvecklas av Arbetsförmedlingen i samverkan med SKL och Dua, också kommer att omfatta målgruppen nyankända ges kommunerna möjlighet att ansluta också de verksamhetssystem som då kan bli aktuella, till det gemensamma systemet. Överenskommelsens varaktighet och revidering Överenskommelsen gäller from Överenskommelsen revideras vid behov under 2018.

8

9 Sida 8 (52) Bilaga 1. Kartläggning och analys 1.1 Kartläggning och analys av det lokala kompetensförsörjningsbehovet I den högkonjunktur som råder upplever ett stort antal arbetsgivare svårigheter att rekrytera i tillräcklig omfattning. De vanligaste konsekvenserna av detta är att planerad expansion skjuts på framtiden, att produktionen minskar eller att befintlig personal får arbeta mer. Inom Västernorrlands län uppger 33 procent av de privata företagen och 64 procent av verksamheterna i offentlig sektor att de har haft svårigheter att rekrytera personal. Det är främst grundskolan, gymnasieskolan, vuxenutbildningen samt landstinget som har de största rekryteringssvårigheterna. Minst var rekryteringsproblemen inom handel och jordbruk, skogsbruk och fiske, 10 dock är handels en av de branscher med högst efterfrågan på personal. Det är även viktigt att ha i åtanke att alla lediga tjänster inte annonseras via Arbetsförmedlingen och att det på dagens arbetsmarknad finns en rad bristyrken. Inskrivna sökande 11 och kvarstående platser Sundsvall-Ånge Arbetsmarknadsutsikterna våren VÄSTERNORRLANDS LÄN Prognos för arbetsmarknaden , Arbetsförmedlingen orrland+v%c3%a5r+17+vers+3.pdf 11 Totalt, inte bara etablering 12 Statistik från Arbetsförmedlingen Sundsvall, framtagen hösten 2017

10 Sida 9 (52) Antal utannonserade tjänster Arbetsförmedlingen Sundsvall Sektor Antal utannonserade annonser/ positioner Arbetsgivare i Sundsvall Bransch 1 Vård- och omsorg Kommun, landsting, 584 privata aktörer Bransch 2 Handel 310 Privata aktörer Bransch 3 Utbildning 172 Kommun Bransch 4 IT 93 Privata aktörer SUMMA Kartläggning av målgruppens sammansättning och behov Nyanlända som ska etablera sig på arbetsmarknaden Nyanlända < 25 år år > 50 år Totalsumma Utbildningsnivå Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Man 0 Saknar formell grundläggande utbildning Förgymnasial utbildning, kortare än 9 år Förgymnasial utbildning, 9 (10) år Gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning, kortare än två år Eftergymnasial utbildning, två år eller längre Forskarutbildning Totalsumma Statistik från Arbetsförmedlingen Sundsvall, framtagen hösten Statistik från Arbetsförmedlingen Sundsvall, framtagen hösten 2017

11 Sida 10 (52) i topp sökta yrken bland nyanlända Omsättning till arbete/utbildning nyanlända Statistik från Arbetsförmedlingen Sundsvall, framtagen hösten Statistik från Arbetsförmedlingen Sundsvall, framtagen hösten Statistik från Arbetsförmedlingen Sundsvall, framtagen hösten Statistik från Arbetsförmedlingen Sundsvall, framtagen hösten 2017

12 Sida 11 (52) Omsättning till arbete/utbildning nyanlända fördelat på kön Kartläggning ekonomiskt bistånd Enligt Socialstyrelsen erhöll 1327 personer ekonomiskt bistånd i Sundsvall under augusti 2017, av dem var ca 54 % utrikes födda och 46 % inrikes födda. 20 Under september 2017 genomfördes även en lokal kartläggning inom Sundsvall vilken visar att av de 1236 individerna som under den månaden erhöll ekonomiskt bistånd studerade 103 personer på SFI, 27 personer studerade SFI i kombination med CREA (se utförligare information i bilaga 2) och 11 personer ingick i Arbetsförmedlingens etableringsuppdrag Statistik från Arbetsförmedlingen Sundsvall, framtagen hösten hämtad Statistik från Socialtjänsten Sundsvall, ekonomiskt bistånd, framtagen september 2017,

13 Sida 12 (52) Unga nyanlända år som behöver fullfölja en gymnasieutbildning Utbildningsnivå unga nyanlända år inskrivna på Arbetsförmedlingen fördelat på kön Utbildningsnivå Antal kvinnor Antal män Total summa Andel kvinnor Andel män 0 Saknar formell grundläggande utbildning % 47 % 1 Förgymnasial utbildning, kortare än 9 år % 84 % 2 Förgymnasial utbildning, 9 (10) år % 76 % 3 Gymnasial utbildning % 72 % 4 Eftergymnasial utbildning, kortare än två år % 67 % 5 Eftergymnasial utbildning, två år el längre % 43 % Totalsumma % 70 % Unga nyanlända inskrivna på Språkintroduktionsprogrammet Unga inom det kommunala aktivitetsansvaret Inom det kommunala aktivitetsansvaret (KAA) 24 ingår det 719 ungdomar år, av dessa är det cirka 240 ungdomar som inte är inskrivna på ett introduktionsprogram eller har någon annan planering. 25 Inom KAA går det inte att urskilja hur många personer som är nyanlända eller utomeuropeiskt födda. 22 Statistik från Arbetsförmedlingen Sundsvall, framtagen hösten Statistik från Språkintroduktionsprogrammet, Sundsvalls kommun, framtagen hösten För mer information kring KAA, se bilaga 3 avsnitt 3 25 Uppgifter för KAA avser augusti 2017

14 Sida 13 (52) 1.3 Samlad analys av kartläggningarna Vård- och omsorg, utbildningssektorn och handels är tre branscher där rekryteringsbehovet är stort parallellt med att målgruppen i hög utsträckning önskar arbeta inom dessa områden. Dock ser vi att det finns en stor arbetskraftsbrist även inom andra områden än de fyra branscher med flest utannonserade tjänster. Inom ramarna för arbetsförmedlingens och kommunens verksamheter förs olika dialoger med branschråd och branschrepresentanter, detta så att de förberedande och arbetsmarknadsnära insatserna som genomförs är kopplade till arbetsmarknadens och arbetesgivarnas behov.

15 Sida 14 (52) Bilaga 2. Lokal modell 2.1 Övergripande ansvarsfördelning Arbetsförmedlingens ansvar Utgångspunkten för Arbetsförmedlingens arbete är uppdraget från riksdag och regering och de mål som satts upp i regleringsbrevet. Arbetsförmedlingen ska bidra till att förbättra arbetsmarknadens funktionssätt genom att effektivt matcha dem som söker arbete med dem som söker arbetskraft. I detta ingår att prioritera dem som befinner sig långt från arbetsmarknaden samt att bidra till att stadigvarande öka sysselsättningen på lång sikt. Arbetsförmedlingen ska vidare säkerställa att arbetslöshetsförsäkringen fungerar som en omställningsförsäkring. Arbetsförmedlingen har även ett ansvar för genomförandet av funktionshinderspolitiken och ska inom ramen för detta vara samlande, stödjande och pådrivande i förhållande till övriga berörda parter. Dessutom har myndigheten ett särskilt ansvar för vissa nyanländas etablering. I det ingår att vara samordnande i förhållande till andra berörda parter. All verksamhet ska utformas så att mångfald och jämställdhet främjas samt att diskriminering och könsuppdelning på arbetsmarknaden motverkas. Kommunens ansvar Kommunen har ansvar att erbjuda grundläggande och gymnasial utbildning av hög kvalitet som förbereder eleverna för arbetslivet eller vidare studier. Kommunen ansvarar också för att erbjuda en flexibel vuxenutbildning, inom SFI och övrig Komvux, som svarar mot elevernas och arbetslivets behov. Kommunen har också ett aktivitetsansvar för ungdomar. Vid mottagning av nyanlända har kommunerna ansvar för följande: boende för de nyanlända vilka anvisas till kommunen via Migrationsverket samt vid behov praktisk hjälp i samband med bosättningen. Utbildningsinsatser i form av förskola, skola, SFI-undervisning, vuxenutbildning och samhällsorientering. Boende och omsorg för ensamkommande barn samt en av kommunen utsedd särskild förordnad vårdnadshavare till ensamkommande barn med uppehållstillstånd. I övrigt har nyanlända samma rättigheter och skyldigheter som övriga kommuninvånare. Kommunen, som den största lokala arbetsgivaren, ansvarar också för att öppna upp sina arbetsplatser för individer som står såväl nära som långt ifrån arbetsmarknaden. Det handlar om att erbjuda praktikplatser, arbetsträningsplatser och olika former av åtgärdsanställningar. För personer som inte är självförsörjande har kommunen också, enligt socialtjänstlagen, ett försörjningsansvar. Socialnämnden får begära att den som får försörjningsstöd under viss tid ska delta i av nämnden anvisad praktik eller annan kompetenshöjande verksamhet om den enskilde inte har kunnat erbjudas någon lämplig arbetsmarknadspolitisk åtgärd.

16 Sida 15 (52) 2.2 Samverkan kring jobbförberedande insatser och lokala jobbspår Genom att samverka på myndighetsnivå skapas förutsättningar för individer att påskynda sin etablering på arbetsmarknaden. För att kunna effektivisera etableringsprocessen behövs ett helhetsperspektiv på möjligheter och en gemensam syn på vilka strukturella problem som måste lösas. Korta ledtider mellan offentliga aktörer men även mellan myndigheter och företagen behövs för att kunna få en effektiv matchning, undvika framtida långtidsarbetslöshet och för att undvika en ökad press på kommunens sociala verksamhet. Detta innebär att en kontinuerlig kommunikation mellan alla aktörer samt en grundläggande förståelse för var och ens verksamhet krävs. Det här är ett långsiktigt och pågående arbete där respektive organisation behöver närma sig varandra för att skapa långsiktiga, individanpassade lösningar. Under 2018 kommer Sundsvalls kommun tillsammans med Arbetsförmedlingen att se över hur vi kan närma oss varandra i individplaneringen. Inom ramarna för de samverkande organisationerna finns en rad arbetsmarknadsinsatser för målgruppen att ta del av, såväl arbetsförberedande som arbetsmarknadsnära. Ett generellt utvecklingsområde som går att utröna är dock att det finns en förbättringspotential gällande kopplingen till den reguljära arbetsmarknaden och privata arbetsgivare. Detta är något som kommer fokuseras ytterligare på under 2018 för att integrera arbetsgivarperspektivet i arbetet Samverkansforum mellan aktörer Utöver den individuppföljning som sker (se 2.4 Jobbförberedande insatser) finns det även en rad olika forum där de olika aktörerna har utrymme för avstämningar och utvecklingsdialoger. Att de olika aktörerna har insikt i varandras regelverk, eventuella organisationsförändringar och har möjlighet att skapa en gemensam plattform är av stor vikt för att samverkan ska kunna fortlöpa och utvecklas. Arbetsförmedlingen har i olika forum avstämningar med förvaltningen för arbetsmarknad, vuxenutbildning och integration samt specifika samverkansforum för SFI samt samhällsorienteringen. I arbetet med de förlängda studieplanerna finns ett pågående samarbete mellan Barn- och utbildningsförvaltningen, Förvaltningen för arbetsmarknad, vuxenutbildning och integration (FAVI), Arbetsförmedlingen och Ålsta Folkhögskola. FAVI och Socialtjänsten har även de samverkansforum. Inom ramarna för den lokala överenskommelsen gällande etableringsuppdraget i Sundsvalls kommun samverkar Arbetsförmedlingen, Sundsvalls kommun (FAVI, SOC) och Migrationsverket. Det finns även så kallade SAF-möten där Socialtjänsten, Arbetsförmedlingen, Flyktingmottagning FAVI, SFI, Migrationsverket och Barn- och utbildningsförvaltningen träffas och samverkar på ett övergripande plan, med möjlighet att även lyfta enstaka individärenden. Inom ramarna för DUA Sundsvall finns det en styrgrupp bestående av Arbetsförmedlingens chef samt nämndsordföranden och förvaltningsdirektör i förvaltningen för arbetsmarknad, vuxenutbildning och integration, barn- och utbildningsförvaltningen samt socialförvaltningen vilka träffas månadsvis. Det

17 Sida 16 (52) finns även en chefsreferensgrupp DUA vilken består av utvalda chefer och rektorer från Arbetsförmedlingen, förvaltningen för arbetsmarknad, vuxenutbildning och integration, socialförvaltningen och barn- och utbildningsförvaltningen. Även chefreferensgruppen DUA träffas månadsvis för att utbyta erfarenheter samt utveckla arbetet inom DUA framåt Holistiskt synsätt För en lyckad etablering på arbetsmarknaden krävs även att individer etablerar sig i samhället på andra vis. I kartläggningen av individen är det därför viktigt att ta hänsyn till helhetsbilden och att arbeta utifrån ett holistiskt synsätt där varje persons förutsättningar och behov ställs i relation till de olika stödinsatser som kan sättas in. Av den anledningen tas även hänsyn till individers familje- och sociala situation inom ramarna för varje aktörs arbete. För att underlätta för individer att ta sig in i det svenska samhället, knyta nya kontakter och utveckla sina färdigheter i svenska språket anordnar FAVI Integration en språkvänsverksamhet. I rapporten Hur handläggare/specialister inom etableringen definierar hälsofrämjande faktorer i möten med nyanlända ett delprojekt i etablering med hälsoperspektiv har forskaren Heidi Carlerby, avdelningen för hälsovetenskap vid Mittuniversitetet, beskrivit vikten av ett holistiskt synsätt samt hur parterna arbetar utifrån detta. Fokus i rapporten är ett hälsofrämjande perspektiv men den berör även jämställdhetsperspektiv och individers sociala situation. Rapporten omfattar hela Västernorrlands län och i de undersökningar som gjordes fanns representanter från såväl Arbetsförmedlingen Sundsvall som Sundsvalls kommun. Det holistiska perspektivet och positiva människosynen genomsyrar arbetet oavsett målgrupp och kan därför anses prägla organisationernas arbete i stort. Nedanstående avsnitt kan ses som en komplettering till den rapporten Hälsofrämjande perspektiv Hälsan har en avgörande betydelse för nyanlända flyktingars etableringsprocess. Nyanlända flyktingar uppvisar högre ohälsa, eller risk för ohälsa, än personer födda i Sverige. 26 Av den anledningen erbjuder Sundsvalls kommun utökad samhällsorientering (100 timmar) varav 20 av dessa timmar är en tillagd hälsomodul. Detta för att i ett tidigt skede i personens etableringsperiod bistå med kunskap och verktyg för en förbättrad hälsa. Däremot är det endast ett fåtal personer inom etableringsuppdraget som har en funktionshinderkod hos Arbetsförmedlingen. Denna siffra ligger på 0,5 % 27 och är att jämföra med hela gruppen öppet arbetslösa och i program där andelen varierar mellan 17-19% de senaste två åren. Detta kan bero på en rad olika faktorer, en faktor kan vara långa vårdköer och svårigheter att få ett läkarutlåtande vilket bedömer arbetsförmågan. Genom tidiga AR-konsultationer önskas tecken på ohälsa uppmärksammas tidigt så att individen kan få den hjälp den är i behov av. Etableringsenheten i Sundsvall är den inom sitt 26 MILSA-stödplattform för migration och hälsa, antologi Statistik Arbetsförmedlingen Sundsvall, augusti 2016-augusti 2017

18 Sida 17 (52) marknadsområde som har högst andel ärenden hos AR-konsultationer 28 i sin region. Under dessa konsultationer har etableringshandläggaren möjlighet att rådgöra med psykolog, socialkonsulent och arbetsterapeut gällande olika individärenden. AR-konsultationerna finns tillgängligt för alla arbetssökande inom Arbetsförmedlingen. I det etableringssamtal som genomförs av Arbetsförmedlingen samt vid de samtal kommunen har vid flyktingmottagande så informerar respektive part individerna om möjligheten till hälsoundersökning. FAVI Integration kan även bistå med familjer och vuxna med råd och stöd i sociala frågor och även i att praktiskt bistå i att etablera kontakt med hälsocentraler för tidsbokning av hälsoundersökningar. Etableringen på Arbetsförmedlingen i Sundsvall har också ett pågående hälsofrämjande arbete via projektet NAD Nätverk Aktivitet och Delaktighet. Projektet är ett samarbete mellan Arbetsförmedlingen i Sundsvall, länsstyrelsen, Västernorrlands idrottsförbund och Damfotbollen i Sundsvall. Syftet med projektet är att kartlägga intresse, förutsättningar och möjligheter att öka antalet nyanlända som deltar i föreningsaktiviteter. Syftet är också att använda föreningars utbud av aktiviteter och kompetens och engagemang för målgruppen. Fokus för projektet är att vidareutveckla och lokalanpassa metoder för hur idéburen och offentlig sektor kan samverka för att underlätta för nyanlända att komma ut i föreningslivet och på så vis stärka sina sociala och andra nätverk, öva svenska språket och förbättra egenhälsa, allt för att underlätta integration. 29 För ungdomar inom Sundsvalls kommun finns även Ungdomsrådgivningen, en verksamhet som främjar hälsa och förrebygger ohälsa i vanligt förekommande livsfrågor för unga vuxna år. Råd, stöd och vägledning ges av olika professioner i samverkan. 30 FAVI Integration har även en överenskommelse med Estonte stödteamet på Socialtjänsten gällande samarbete kring ensamkommande ungdomar som fyllt 18 år, detta för att underlätta deras etablering i samhället Jämställdhetsperspektiv Nästan 30 procent av de utomeuropeiskt födda kvinnorna i åldrarna år står idag utanför arbetskraften. Om fler kom i arbete skulle detta gynna såväl den enskilde individen som samhället i stort. 31 Så lyder ett pressmeddelande från regeringen och att utomeuropeiskt födda kvinnor i högre grad står utanför arbetsmarknaden är någonting vi ser även i Sundsvall. Nyanlända kvinnor tar i mindre utsträckning del av aktiviteter under, de har lägre omsättning till arbete och studier och de är i högre grad förhindrade under etableringstiden. 28 AR = arbetslivsinriktad rehabilitering 29 etablering-med-halsoperspektiv-klar-med-sign.pdf, s Favi, Soc, BoU och AF 31

19 Sida 18 (52) Insatser och program för nyanlända fördelat per kön Insatser och Antal Antal Totalsumma Andel Andel män program kvinnor män kvinnor Öppet arbetslösa % 57 % Program med aktivitetsstöd % 58 % Arbete utan stöd % 78 % Arbete med stöd % 75 % Övrigt inskrivna % 15 % Nystartsjobb % 79 % Utbildningskontrakt % 100 % Totalsumma % 57 % 32 Arbetsförmedlingen har på uppdrag av regeringen redovisat en handlingsplan för hur myndigheten avser att öka andelen utrikes födda kvinnor som arbetar eller studerar. I handlingsplanen ingår bl.a. förändring av normer och kunskapsuppbyggnad inom myndigheten samt att utforma servicen så att utrikes födda kvinnor ska få ta del av utbildningar, program och insatser i samma utsträckning som andra inskrivna på Arbetsförmedlingen. Detta bryts sedan ned på lokal nivå och under 2018 kommer Arbetsförmedlingen Sundsvall att ha ett större fokus på utrikesfödda kvinnor. Jämställdhetsarbete pågår på många olika plan inom kommunen, bland annat finns likabehandlingsplan för samtliga gymnasieskolor samt Vuxenutbildningen. Kommunen ska använda sig av ett normkritiskt förhållningssätt och motverka könsstereotypa val av studier/yrken. De indikatorer som följs är också könsindelade. Inom ramarna för Samhällsorienteringen är jämställdhet, jämlikhet samt personers rättigheter och skyldigheter ämnen som behandlas. Detta för att ge goda grundförutsättningar för individer att etablera sig, både på arbetsmarknaden och i samhället Förändringar i regelverk Från den 1 januari 2018 förändras det tidigare regelverket kring Arbetsförmedlingens etableringsuppdrag och ersätts med ett nytt arbetsmarknadspolitiskt program: etableringsprogramet. En central del är också att kraven på individen tydliggörs. Regeringen anser att det är rimligt att ställa samma krav på alla arbetslösa. Genom det nya regelverket skapas också förutsättningar för Arbetsförmedlingen att effektivisera arbetet med etableringsuppdraget. Med de nya reglerna ska arbetsförmedlarna också ges fler möjlighet att fokusera mer på att ge rätt insatser utifrån individens behov. 33 Den 1a januari 2018 träder även utbildningsplikten i kraft. Utbildningsplikten innebär att alla nyanlända som tar del av Arbetsförmedlingens etableringsinsatser, 32 Statistik Arbetsförmedlingen Sundsvall, oktober

20 Sida 19 (52) och som bedöms vara i behov av utbildning för att kunna komma i arbete, kan anvisas att söka och ta del av utbildning, annars kan ersättningen dras in. En nyanländ som har kort utbildning och som därför inte bedöms kunna komma i arbete under sin tid i Arbetsförmedlingens etableringsprogram ska i huvudsak ägna sig åt utbildning. 34 I Sundsvall har 366 nyanlända personer lägre utbildningsbakgrund än gymnasieexamen (se kartläggningen, Nyanlända som ska etablera sig på arbetsmarknaden). 2.3 Inför de lokala jobbspåren Första kontakten I Sundsvall finns Mötesplatser och information, ett projekt för att underlätta nyanländas första steg att etablera sig i samhället och att förkorta ledtiderna mellan instanser. Myndigheterna och kommunen hållet öppet under samma tak en dag i veckan på servicekontoret. Den nyanlände träffar inledningsvis Migrationsverket för att delges beslut om uppehållstillstånd. Sedan ansöker hen om personnummer hos Skatteverket, registreras och ansöker om eventuella socialförsäkringar hos Försäkringskassan, skrivs in i Arbetsförmedlingens etableringsprogram och slutligen träffar den nyanlände en representant från kommunen och ansöker om skola/barnomsorg för sina barn och om eventuellt försörjningsstöd i det så kallade glappet. 35 Mötesplatser och information är ett samarbete mellan Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Migrationsverket, Skatteverket, SKL och Pensionsmyndigheten tom Försäkringskassan samordnar projektet. Att orientera sig rätt bland myndigheter kan vara krångligt för vem som helst. För den som kommer från ett annat land, talar ett annat språk och inte är så insatt i hur det fungerar i Sverige blir det ännu svårare att orientera sig bland regler och myndigheter. En process som normalt tar 3-4 veckor för en individ kan via Mötesplatser och information krympas till några timmar. 36 Gällande kvotflyktingar är det FAVI Integration som ansvarar för flyktingmottagandet och det är där första myndighetskontakten sker. Via flyktingmottagningen blir sedan individen lotsad till rätt instanser. Inom ramarna för Arbetsförmedlingens uppdrag upprättas en etablerings- eller handlingsplan för de individer som står till arbetsmarknadens förfogande. Den planeringen bygger på individens bakgrund och kompetenser samt vilka eventuella insatser som kan behövas för att personen ska nå ut i arbete eller reguljära studier ion/processen.9396.html 36 ion.9395.html

21 Sida 20 (52) 2.4 Jobbförberedande insatser Individens etablerings- eller handlingsplan består av olika aktiviteter som underlättar personens väg mot egen försörjning. Exempel på dessa kan vara SFI, samhällsorientering, praktik, validering av betyg och/eller yrkeskunskaper, motiverande eller hälsofrämjande insatser etc. För att underlätta etableringen på arbetsmarknaden är det viktigt att dessa aktiviteter tillsammans bildar en sammanhållen process. I relaterat dokument 1. Verksamheter för målgruppen att ta del av finns en förteckning av de olika insatserna målgruppen kan ta del av. Arbetsförmedlingen är de som har det övergripande samordningsansvaret för individen under tiden personen är inskriven där. Om någon av de övriga aktörerna som är involverad i individens planering märker att det finns omständigheter som försvårar möjligheterna för individen att till fullo ta del av insatserna ska detta uppmärksammas. Exempel på försvårande omständigheter kan vara hög frånvaro, misstänkt eller uttalad ohälsa, social problematik etc. Den aktör som uppmärksammat detta ska dels kommunicera med individen kring vad det underliggande problemet kan vara samt meddela individens arbetsförmedlare för att denne ska kunna bistå individen. Personens arbetsförmedlare är även den som har det övergripande ansvaret för individuppföljningen. Arbetsförmedlingen kan även bjuda in till trepartssamtal med individen och annan berörd aktör i syfte att ytterligare stötta personen. 2.5 Lokala jobbspår Det finns en mängd bra och framgångsrika arbetsmarknadsnära insatser. I denna överenskommelse kommer fokus att ligga på tre lokala jobbspår. Genom att under 2018 fokusera på utökad samverkan kring tre lokala jobbspår kan vidareutveckling av det framgångsrika arbete som redan pågår göras. Detta skapar förutsättningar för att bygga samverkansmodeller vilka kan användas som en språngbräda till att bredda samverkan till fler områden. Förhoppningen är att vidareutveckla samverkan kring strukturer och arbetssätt för att skapa praktiska resultat vilket resulterar i att fler individer når ut på arbetsmarknaden. Dessa samverkansmodeller kan sedan appliceras på flertalet insatser. Inför att individen kliver in i ett jobbspår ska individen få en fördjupad yrkesintroduktion via Arbetsförmedlingen. Detta så att den arbetssökande ska få en bättre förförståelse för vad yrket innebär och hur en vardag inom den yrkeskategorin ser ut. Arbetsförmedlingen har även möjlighet att koppla på tjänsten Yrkessvenska inför och under olika arbetsmarknadsinsatser för att ytterligare stötta individen på sin väg till egenförsörjning.

22 Sida 21 (52) Lokalt jobbspår Crea, vård och omsorg Inom vård- och omsorgssektorn finns det ett mycket stort rekryteringsbehov och bland målgruppen finns det en önskan att arbeta inom branschen. Vägen till jobb inom vården kan dock vara lång för den som har viljan, men saknar formell utbildning och har bristfälliga kunskaper i svenska. Genom det samarbete som Crea har med Socialförvaltningen och deras äldreboenden kan individer undersöka om vårdyrket passar dem och lära sig mer om förutsättningarna för att arbeta inom vården. Detta kan göra att vägen in på arbetsmarknaden kortas. Inför och under den tid som deltagaren har språkpraktik inom äldreomsorgen förs en kontinuerlig dialog mellan ansvariga för Crea samt personalsekreterare på Socialförvaltningen. Under den tid som deltagaren har språkpraktik på äldreboendet har deltagaren stöd av såväl en arbetscoach från Crea som en handledare från äldreboendet. Genom att Crea har en arbetscoach tillgänglig så är tanken också att underlätta kring handledningen för ordinarie personal. Creas insatser är riktade till målgrupper som har svaga kunskaper i svenska, trots tidigare studier på SFI och som står mycket långt ifrån arbetsmarknaden på grund av till exempel låg utbildningsnivå. Hos Crea får deltagaren kombinera praktisk arbetsträning med teoretiska moment, varvat med yrkesorienteringsutbildning och svenska språkstudier. Genom kombinationen får deltagaren en ökad förståelse för arbetsmomenten och inlärningsprocessen upplevs som mer naturlig. Crea yrkesplattformerna finns inom: lokalvård, praktiskt arbete, kök & restaurang, service & handel samt vård & omsorg. Crea är ett projekt t.o.m Inför och under tiden en individ är på Crea har Arbetsförmedlingen nu möjlighet att koppla på tjänsten Yrkessvenska för att ytterligare stötta individens språkinlärning.

23 Sida 22 (52) Efter att individen avslutat sina sex månader inom Crea är målet att individen ska ha en ökad förståelse för vårdyrket och kunna gå vidare till en extratjänst, extratjänsten kombineras då med SFI-studier. Alternativt att personen återvänder till SFI-studier och eventuellt kombinerar detta med andra förberedande insatser för att på sikt kunna övergå till reguljära studier inom vårdyrket. En företagskoordinator är också kopplad till Creas verksamhet för att underlätta för individen att nå ut på arbetsmarknaden. Crea vård och omsorg kan ses som ett första steg för att arbeta inom vården alternativt som en arbetsmarknadsinsats för att individer ska få en djupare förståelses för vad vårdyrket innebär Vård och omsorg, fortsättning För arbetssökande vilka önskar arbeta inom vård- och omsorg och har språkkunskaper motsvarande att de påbörjat SFI D finns en sammanhållande funktion på Arbetsförmedlingen som kan hjälpa dem vidare i sin planering. Två gånger i månadenen träffas en samverkansgrupp kring dessa individer för att hjälpa dessa personer att komma ut i arbetsträning, praktik, språkpraktik inför fortsatta studier eller arbete. Samverkansgruppen består av den sammanhållande funktionen från Arbetsförmedlingen, en kompetenssamordnare från Sundsvalls kommun, en person som ansvarar för APL-placeringar, fackförbundet kommunal samt bemanningsropen inom Socialtjänsten. 37 Under våren 2018 startar Vuxenutbildningen upp en orienteringskurs inom vårdoch omsorg vilken kan kombineras med SFI C. Här kommer det att finnas möjlighet för individer som har ett intresse för vårdyrket att fördjupa sina kunskaper inom vårdområdet i kombination med att de förbättrar sina kunskaper i svenska. Under 2018 kommer även ytterligare ett utbildningsspår till undersköterska att startas upp 38, denna utbildning kommer att löpa under sammanlagt 3,5 år och läsas i kombination med svenska som andraspråk. För att en individ ska kunna starta på detta utbildningsspår är förkunskapskraven svenskakunskaper motsvarande SFI 3D-nivå. Arbetsnamn på denna utbildning är språk- och arbetsintegrerad vårdoch omsorgsutbildning För mer information, kontakta Anette Wivegg, Arbetsförmedlingen Sundsvall 38 Denna utbildning blir ett fjärde utbildningsspår för vård- och omsorg inom Vuxenutbildningen, Sundsvalls kommun. De tre befintliga spåren är: 1. Reguljär vård- och omsorgsutbildning för vuxna, 1,5 års utbildning, ingen yrkeserfarenhet krävs. 2. Validering av vård- och omsorgsutbildning, 0,5-1 år, två års yrkeserfarenhet krävs. 3. Distansutbildning vård och omsorg, 1,5 års utbildning, ingen yrkeserfarenhet krävs. För mer information, kontakta Kerstin Nordensson rektor Vuxenutbildningen Sundsvall 39 För mer information, kontakta Kerstin Nordensson rektor Vuxenutbildningen Sundsvall

24 Sida 23 (52) 40 Efter genomförd delutbildning (vårdbiträdesutbildning) är ambitionen att personerna ska arbeta inom vård- och omsorgsarbete under ett år för att befästa yrkeskunskaperna och vidareutveckla språket både yrkesmässigt men även kommunikativt och i dokumentationssyfte. Under året ska personen erbjudas studier i de kurser som krävs för att bli behörig att läsa fördjupningskurserna inom vård- och omsorgsutbildningen för vuxna, vård- och omsorgsarbete 2, 150p samt delar av svenska som andrapråk1. Därefter söker personen till den avslutande delen i vård- och omsorgsutbildningen, yrkesutgången som läses under 0,5 år och med godkända betyg är personen behörig att söka arbete som undersköterska. 41 Dessa två satsningar som startar inom Vuxenutbildningen innebär också att individens resa till att bli anställningsbar inom vård- och omsorg blir betydligt mer överskådlig. En tydlig utbildningstrappa åskådliggörs, både för individen och för övriga parter som kan vara inblandade i dess planering. 40 Processbild vård- och omsorgsutbildning. För mer information, kontakta Kerstin Nordensson rektor Vuxenutbildningen Sundsvall 41 För mer information, kontakta Kerstin Nordensson rektor Vuxenutbildningen Sundsvall

25 Sida 24 (52) Lokalt jobbspår Lärarassistenter Ungefär en fjärdedel av individerna inom etableringsuppdraget har någon form av eftergymnasial examen, varav vissa har erfarenhet och utbildning inom läraryrket. I Sundsvall finns en politisk vilja att ta vara på den kompetens som nyanlända lärare har samt att öka måluppfyllelsen inom skolan. Det råder lärarbrist i hela landet redan nu och behovet beräknas öka utifrån pensionsavgångar samt ökat elevunderlag med många nyanlända elever. I Sundsvalls kommun beräknar man utifrån pensionsavgångar att rekryteringsbehovet kommer att uppgå till 300 lärare fram till Detta totalt inom samtliga skol- och verksamhetsformer. Genom att anställa nyanlända lärare som lärarassistenter i skolor inom Sundsvalls kommun är syftet att lärarassistenten ska få kunskap om det svenska skolsystemet, arbetslivserfarenhet och en god språkutveckling. I förlängningen är tanken att det ska leda till att när lärarassistenterna får svensk lärarlegitimation ska det leda till Sundsvalls kommun få fler behöriga lärare. Lärarassistenten utför traditionella uppgifter som ingår i lärarrollen och uppdraget med stöd av legitimerad lärare. Lärarassistenten förstärker och kompletterar ordinarie verksamhet och ger språkstöd till eleven, läraren och föräldern. Målgrupp för denna satsning är arbetssökande som tillhör målgruppen nyanlända på Arbetsförmedlingen och därigenom har rätt till anställning med extratjänst. Den arbetssökande ska ha lärarutbildning eller/och pedagogisk erfarenhet från sitt hemland. Den arbetssökande ska ha en för arbetet rimlig språknivå i svenska, utifrån att svenska ska vara det språk som används i kommunikationen med kollegor och elever. Modersmålet ska användas som komplettering och förstärkning till svenskan. Den arbetssökande ska även ha ett uttalat intresse av att

26 Sida 25 (52) arbeta som lärare. Det är Arbetsförmedlingen som väljer ut lämpliga deltagare och delger projektgruppen, projektgruppen består av representanter från Arbetsförmedlingen, Barn- och utbildningsförvaltningen och SFI. Genom denna lokala satsning mot utrikes födda lärare kan dessa personer på detta vis vara delaktiga i skolmiljö samtidigt som deras kunskaper i svenska språket utvecklas. Beslutsförfarande Arbetsförmedlingen plockar fram ett urval som matchar kriterierna ovan och delger projektgruppen 2 gånger per år. Projektgruppen tittar på urvalet och ger förslag på vart de aktuella personerna kan få en anställning. Möte med rektorn på aktuell skola. Ett beslut för inledande praktik tas Praktiken följs upp från Arbetsförmedlingen. Beslut för Extratjänst 12 månader tas med eventuell förlängning. Eventuell fortsatt anställning efter extratjänst. Målet är att individen efter insatsen ska vara anställningsbar som lärare,under förutsättning att personen har svensk lärarlegitimation. 42 Om bedömningen visar att personen inte har kunskaper motsvarande en lärarutbildning alternativt behöver göra vidare kompletteringar kan personen anställas som lärarassistent/elevassistent. Det finns även möjlighet för individen att kliva in i Arbetsförmedlingens snabbspår för nyanlända lärare för att komplettera sin utbildning och få en lärarexamen Snabbspår för nyanlända lärare via Arbetsförmedlingen Snabbspåret är en satsning i samverkan mellan sex lärosäten, arbetsmarknadens parter Lärarförbundet, Lärarnas riksförbund, SKL och Almega tjänsteföretagen samt Arbetsförmedlingen. Snabbspåret riktar sig till nyanlända lärare och förskollärare som är inskrivna vid Arbetsförmedlingen vilka har arabiska som förstaspråk. Stockholms universitet är det lärosäte som har det nationella samordningsansvaret. Snabbspåret utformas utifrån utlåtande från UHR (Universitets- och högskolerådet) 43 och svar på ansökan om legitimation från Skolverket samt den enskildes förutsättningar. Vägen till lärar- eller förskollärarlegitimation kan variera stort beroende på deltagarens tidigare utbildning och yrkeslivserfarenhet. Det är Arbetsförmedlingen som utser de deltagare som är aktuella för satsningen Skolverket gör bedömningen gällande svensk lärarlegitimation 43 Om sådant utlåtande finns tillgängligt 44

27 Sida 26 (52) Utbildningen pågår under 26 veckor och teori varvas med arbetsplatsförlagt lärande, APL, vid skola eller förskola. Matchning av handledare, skolor och förskolor sker i samråd mellan huvudman och lärosäte. 45 Kartläggning Självskattning Översättning av betyg Utlåtande UHR Kompletteringshänvisning Skolverket Kompletteringsutbildning på arabiska vid lärosäte varvas med APL på skola/förskola. Kan tillgodoräknas mot högskolepoäng inom ramen för ULV Yrkessvenska/SFI/ SVA för att tillgodogöra sig nästa steg i den kompletterande utbildningen. Praktik vid behov. Relevant språktest vid lärosäte. (ca 3 mån) Eventuellt kompletterande studier inom t.ex. Utländska lärares vidareutbildning, ULV Lärarlegitimation 46 Om individen efter snabbspåret är i behov av kompletterande studier så finns Utländska lärares vidareutbildning (ULV). ULV är en universitetsutbildning om max 120 hp som finns tillgänglig på sex olika lärosätten runt om i Sverige. 47 Det är inget krav att en individ har läst ett snabbspår för att starta ULV. Ansökan om lärarlegitimation görs sedan till Skolverket Lokalt jobbspår: bussförare - yrkesinriktad SFI/SVA Yrkesinriktad undervisning beskrivs som en nyckel till framgång till ett arbete för nyanlända och personer som saknar grundskolekompetens. Kombinationen av språkinlärning med gymnasial yrkesutbildning förkortar individens väg till arbete Processbild, internt material från Arbetsförmedlingen, hösten