Bilaga 3 DUA-nyanlända Målgruppens sammansättning och behov

Transkript

1 Af 00008_1.0_( , AF2000) Bilaga 3 DUA-nyanlända Målgruppens sammansättning och behov Version 1.0 Fotograf: Werner Nystrand

2 1 Innehåll 1 Inledning Kartläggning och analys av målgruppens sammansättning och behov Unga nyanlända år Sysselsättningsgraden förbättras, men från en mycket låg nivå Arbetslösa med utsatt ställning Arbetslösa födda utanför Europa Arbetslösa med förgymnasial utbildning Resultat av etableringen Sammansättning av nyanlända Beskrivning av unga nyanlända och deras stöd till att få gymnasieutbildning Det kommunala aktivitetsansvaret (KAA) Ungdomar etableringen Nyanlända ungdomar exklusive etableringen Stöd till nyanlända ungdomar att erhålla gymnasieutbildning

3 2 1 Inledning Denna bilaga innehåller två delar. Den första delen i avsnitt 1.1 innehåller en kartläggning och analys av målgruppens sammansättning och behov. Den andra delen i avsnitt 1.2 innehåller en beskrivning av hur Malmö stad och Arbetsförmedlingen gemensamt stödjer de unga nyanlända som inte har en fullföljd gymnasieutbildning att fullfölja sin gymnasieutbildning. Materialet har använts som underlag vid upprättande av överenskommelsen. 1.1 Kartläggning och analys av målgruppens sammansättning och behov Trots att svensk och därmed skånsk ekonomi befinner sig i en högkonjunktur, har arbetslösheten bitit sig fast på hög nivå. Malmös arbetslöshet ligger bland de högsta i hela riket. Den negativa utvecklingen verkar dock ha bromsat sedan 2016 och det finns tecken på att den trenden nu har vänt. I Malmö uppgick gruppen arbetslösa med utsatt ställning 1 på arbetsmarknaden enligt Arbetsförmedlingen till 74 procent av den totala gruppen arbetslösa (tredje kvartalet 2017). Enligt statistik för 2015 från SCB (LISA) var andelen personer som försörjde sig via förvärvsarbete låg och andelen personer som uppbar ekonomiskt bistånd var hög för Malmös del jämfört med riket, Skåne och landets två övriga storstäder Stockholm och Göteborg. Om Malmöborna grupperas på de som har en fullföljd gymnasieutbildning och på de som saknar fullföljd gymnasieutbildning framgår att Malmö ligger lägre än såväl riket som Skåne sett till andelen som försörjer sig via förvärvsarbete oavsett vilken utbildningsgrupp vi jämför. Skillnaden mellan de olika utbildningsgrupperna i Malmö är dock stor, strax över 70 procent av gruppen med minst en gymnasieutbildning försörjde sig via förvärvsarbete i Malmö jämfört med strax under 39 procent av gruppen utan gymnasieutbildning. Dessutom hade 18,4 procent av gruppen utan fullföljd gymnasieutbildning ekonomiskt bistånd som huvudsaklig försörjning jämfört med ungefär 4 procent av gruppen med minst en gymnasieutbildning. Arbetslösheten är även väsentligt mycket högre bland utomeuropeiskt födda jämfört med samtliga övriga grupper. Målgruppen för överenskommelsen är nyanlända. Nyanlända består av delgrupperna: Personer med etableringsplan enligt lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandare Personer som deltar i etableringsprogrammet enligt förordningen (2017:820) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare Nyanlända utanför etableringen. Nyanlända utanför etableringen är personer födda utanför EU/EES vars vistelsetid i Sverige i normalfallet inte överstiger 36 månader efter erhållet uppehållstillstånd (PUT, UAT, UT, T-UT, T-UAT, TUT) eller uppehållskort (PUK, UK). Nedan beskrivs behov hos målgruppen utifrån några olika perspektiv Unga nyanlända år I avsnitt 1.2 finns den särskilda målgruppen unga nyanlända med en enklare beskrivning av hur Malmö stad och Arbetsförmedlingen gemensamt stödjer de unga nyanlända som inte har en fullföljd gymnasieutbildning att fullfölja sin gymnasieutbildning. En myndighetsgemensam samordning och uppföljning för gruppen finns sedan tidigare i överenskommelsen om att minska 1 Se avsnitt för definitioner 2

4 3 ungdomsarbetslösheten. Gruppen unga nyanlända år kommer i normalfallet att fortsätta följas upp via den befintliga strukturen för gruppen Sysselsättningsgraden förbättras, men från en mycket låg nivå En av de absolut viktigaste faktorerna för utveckling av välfärden är att befolkningen i arbetsför ålder är i arbete. Ett vanligt mått på detta är sysselsättningsgraden. Måttet redovisar den andel av befolkningen i åldern år som har ett arbete. Trots den, relativt sett, starka sysselsättningstillväxten hade Skåne som helhet den lägsta sysselsättningsgraden av samtliga län i landet och låg med sina 69,3 procent signifikant under riksgenomsnittet (73,9 procent). Tio år tidigare hade Skåne en sysselsättningsgrad på 67,3 procent. Mellan 2005 och 2015 ökade Skånes sysselsättningsgrad med blygsamma 2,0 procentenheter. Malmös sysselsättningsgrad förbättrades med 3,5 procentenheter. Skånes sysselsättningsgrad tyngs ner bland annat av Malmös besvärliga arbetsmarknadssituation. Enligt SCB:s arbetsmarknadsstatistik 2015 hade enbart 62,9 procent av Malmös befolkning i arbetsför ålder ett arbete, vilket gör Malmö till en av kommunerna med lägst sysselsättningsgrad i Sverige låg sysselsättningsgraden på 59,4 procent. Utgår vi från åldern så är skillnaden i sysselsättningsgrad i Malmö tydlig mellan inrikes och utrikes födda. De inrikes födda har en sysselsättningsgrad på 77,1 procent mot 48,8 procent för de utrikes födda. Inom gruppen utrikes födda har gruppen födda utanför Europa en lägre sysselsättningsgrad än de som är födda i Europa utanför norden och kvinnor har lägre sysselsättningsgrad än män. Sammanfattningsvis kan konstateras att framför allt grupperna födda i Europa utanför Norden samt födda utanför Europa bidrog till en förstärkning av sysselsättningsgraden i Malmö under 2015, men från en mycket låg sysselsättningsnivå som utgångspunkt Arbetslösa med utsatt ställning Det finns ett antal grupper på arbetsmarknaden som oftare än genomsnittet har svårt att få ett stadigvarande arbete. Arbetsförmedlingen betraktar dessa som grupper med utsatt ställning på arbetsmarknaden. Alla inom dessa grupper har dock inte svårt att få arbete, det finns naturligtvis betydande individuella skillnader. Till gruppen med en utsatt ställning på arbetsmarknaden räknas: personer födda utanför Europa personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga personer mellan 55 och 64 år personer med högst förgymnasial utbildning Gruppen är mycket heterogen och arbetslösa kan tillhöra en eller flera av dessa grupper. Antalet arbetslösa i grupper med utsatt ställning har vuxit kraftigt med en tydligt uppåtgående trend. Dessa utgör sedan 2007 en klar majoritet av de arbetssökande. En orsak är det stora inflödet till gruppen genom flyktinginvandring och invandring av anhöriga till flyktingar under de senaste åren. Vidare avslutar ett stort antal ungdomar gymnasiet utan fullständiga betyg varje år, vilket också innebär ett tillskott till gruppen förgymnasialt utbildade. Ytterligare en orsak är de 2 Gränspendlingen är inte med räknad. Inkluderas gränspendlingen skulle Malmös sysselsättningsgrad ha ökat till med cirka 5 procentenheter till och landat på drygt 67 procent. 3

5 4 rationaliseringar som gjorts inom flera sektorer på arbetsmarknaden och som lett till att utbudet av arbeten med lägre krav på utbildning inte ökar i paritet med det ökande sökandetrycket. Gruppen arbetslösa med en starkare ställning på arbetsmarknaden består till största delen av svenskfödda personer med minst gymnasial utbildning, en grupp med hög sysselsättningsgrad som hävdar sig bra på arbetsmarknaden. Gruppen har gynnats av den ökade arbetskraftsefterfrågan under de senaste åren och från och med tredje kvartalet 2013 minskar gruppen i jämn takt i Skåne och i landet för övrigt. I motsats till gruppen arbetslösa med en starkare ställning på arbetsmarknaden påverkas gruppen med en utsatt ställning i obetydlig grad av konjunkturella förändringar. I Malmö uppgick de arbetslösa i de utsatta grupperna under tredje kvartalet 2017 till knappt personer eller 74 procent av den totala gruppen arbetslösa. Ett år tidigare var andelen knappt 71 procent. Diagrammet nedan beskriver arbetslöshetsutvecklingen bland de enskilda grupper som har en utsatt ställning på arbetsmarknaden. Fram till årsskiftet 2013/2014 har arbetslösheten bland samtliga delgrupper ökat. Under 2014 fanns tecken på en trendvändning för arbetslösa med högst förgymnasial utbildning, funktionsnedsatta och äldre (55-64 år). Med undantag för personer med funktionsnedsättning var förbättringen bara kortvarig och från och med tredje kvartalet 2015 ökade antalet arbetslösa åter igen. Gruppen utomeuropeiskt födda, som utgör den största delgruppen, fortsatte att öka i oförminskad takt. Ökningen beror på en stor utomeuropeisk invandring under senare år samt införandet av etableringsuppdraget. Även antalet arbetslösa med endast förgymnasial utbildning ökar. Antal Utomeuropeiskt födda Högst förgymnasial utbildning Personer med funktionsnedsättning år Säsongrensade data, trendvärden Källa: Arbetsförmedlingen Inskrivna arbetslösa år med utsatt ställning på arbetsmarknaden fördelat på enskilda grupper, Malmö, oktober 2012 oktober Arbetslösa födda utanför Europa Under tredje kvartalet 2017 var i snitt knappt personer inskrivna som arbetslösa i Malmö, vilka var födda i ett land utanför Europa. Gruppen utgjorde drygt 54 procent av Malmös samtliga inskrivna arbetslösa. I hela Skåne var andelen 46 procent. Arbetslösheten bland utomeuropeiskt födda uppgick till 42,2 procent. 4

6 5 Under de senaste fem åren, mellan tredje kvartalet 2012 och 2017, har antalet arbetslösa födda utanför Europa ökat med 55,7 procent i Malmö och med 72,8 procent i länet. Tillväxten var klart lägre i Stockholm och Göteborg under samma period 21,8 respektive 21,3 procent. Under de senaste tolv månaderna ökade gruppen arbetslösa födda utanför Europa. Efter en kort svacka 2016 har tillväxttakten tagit fart igen. Fortfarande är gruppens tillväxt markant större i Malmö än i Stockholm eller Göteborg. En orsak till den kraftiga, dock ojämna, tillväxten är det stora inflödet av flyktingar och invandringen av deras anhöriga under de senaste åren. Fördelningen styrs i många fall av Migrationsverket via bosättningslagen men självbosättningen via EBO har stor påverkan för Malmös del. I Malmö noterades drygt arbetslösa (tredje kvartalet 2017), vilka erhållit uppehållstillstånd under de senaste 36 månaderna. Gruppen nyanlända har ökat mycket snabbt under de senaste fem åren och för närvarande ligger ökningen på 20,8 procent under ett år. En stor del av de nyanlända är flyktingar eller anhöriga till flyktingar och omfattas av etableringsuppdraget och av det kommande etableringsprogrammet för de som får nya beslut. 60,7 procent av de nyanlända arbetslösa på Arbetsförmedlingen i Malmö deltar i etableringsuppdraget, knappt under tredje kvartalet Gruppen ökade med 41,0 procent under de senaste tolv månaderna. Totalt fanns vid utgången av november nästan personer som omfattades av etableringsuppdraget inskrivna på Arbetsförmedlingen i Malmö Arbetslösa med förgymnasial utbildning Efterfrågan på förgymnasialt utbildad arbetskraft har minskat drastiskt i finanskrisens spår, men har därefter ökat igen. Efterfrågan har dock inte kunnat matcha det växande utbudet av förgymnasialt utbildad arbetskraft och arbetslösheten för dessa har ökat betydligt. Många nya arbeten har skapats inom tjänstesektorn, framför allt inom branscherna detaljhandel samt hotell och restaurang. För de flesta av dessa arbeten krävs en fullföljd gymnasieutbildning, även om arbetet i sig egentligen inte kräver detta. Var tredje arbetslös person saknar gymnasieutbildning. Arbetslösheten bland korttidsutbildade har i princip ökat konstant sedan krisåren 2008/2009. Under tredje kvartalet 2017 låg arbetslösheten för arbetssökande med högst förgymnasial utbildning på 40,0 procent i Malmö. Arbetslösheten var betydligt högre för de utomeuropeiskt födda jämfört med övriga. Utbildningsnivå och arbetslöshet samvarierar. En färdig gymnasieutbildning är i princip ett grundkrav för många jobb, vilket betyder att de med kortare utbildning riskerar att bli kvar i arbetslöshet. Arbetslösheten för personer med gymnasieutbildning låg på 14,0 procent och för personer med eftergymnasial utbildning på 9,1 procent. Även för dessa grupper ligger arbetslösheten en stor bit över läns- respektive riksnivån. 5

7 Resultat av etableringen Resultatet av etableringen uttrycks utifrån vad en individ gör dag 90 efter att etableringen avslutats där arbete eller reguljära studier är huvudmålet. Resultatet har förbättrats i Malmö under 2017 jämfört med 2016 men ligger cirka 4 procent under rikssnittet. Skillnaden är stor mellan män och kvinnor både i form av resultat till arbete samt hur många som befinner sig i kategorin Övrigt. I kategorin Övrigt ingår personer som inte längre vill vara inskriva på Arbetsförmedlingen eller som är förhindrade att delta, till exempel på grund av sjukdom eller föräldraledighet. I kategorin Inskriven arbetslös ingår alla individer som fortsatt är inskriva som arbetssökande på Arbetsförmedlingen. Cirka 85 procent av grupp Inskriven arbetslös finns i Jobb- och utvecklingsgarantin där de erhåller aktivitetsstöd. Cirka 5 procent av grupp Inskriven arbetslös finns i Jobbgarantin för unga där de erhåller aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning. Cirka 10 procent av gruppen Inskriven arbetslös är öppet arbetslösa dag 90 efter etableringen, dessa erhåller ingen ersättning från Arbetsförmedlingen. Det stora flertalet i gruppen Inskriven arbetslös blir beroende av ekonomiskt bistånd efter avslutad etablering. Behovet av ekonomiskt bistånd kan minskas dels genom att en högre andel börjar arbeta eller studera efter etableringen och dels genom att färre personer är öppet arbetslösa efter etableringen. Med tanke på den stora gruppen personer utan gymnasieutbildning som finns i gruppen är resultatet till reguljära studier lite väl lågt utifrån regeringens ambitioner och målgruppens behov. En tidig indikation på utfallet till reguljära studier kan identifieras via hur många som läser kommunal vuxenutbildning på minst grundläggande nivå eller allmän kurs på folkhögskola inom sin etableringsplan. Uttryckt som ett genomsnitt av tolv månader var denna siffra i september ,9 procent i Malmö, 5,9 procent i Skåne och 7,8 % i riket. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 3% Arbete Studier Inskriven arbetslös Övrigt 21% 7% 12% 57% 60% 66% 2% 3% 34% 25% 9% Kvinnor Män Totalt Källa: Arbetsförmedlingen Status dag 90 efter etableringen, egen bearbetning av statusgrupper, Malmö januari oktober Sammansättning av nyanlända Nedan beskrivs målgruppen i kvantitativa termer utifrån två delgrupper inom målgruppen, nyanlända i etableringen och nyanlända utanför etableringen. Siffrorna i de två följande tabellerna nedan avser samtliga inskrivna personer i respektive delgrupp, alltså såväl personer i arbete med eller utan stöd, personer med nystarsjobb, öppet arbetslösa, arbetslösa i program med aktivitetsstöd samt personer som är förhindrade. 6

8 7 Etableringen Totalt <25 år år >50 år kvinnor män kvinnor män kvinnor män Antal (ungefärligt) Eftergymnasial utbildning, varav utb. kortare än två år Eftergymnasial utbildning, två år eller längre varav sökt eller önskat yrke Forskarutbildning Förgymnasial utbildning 9 (10) år Förgymnasial utbildning kortare än 9 år Gymnasial utbildning Saknar formell grundläggande utbildning Branscher och yrken som förekommer i stor utsträckning Branscher och yrken som förekommer i ringa utsträckning Nyanlända utanför etableringen Bygg, Handel, Hotell- och restaurang, Industri, Vård och omsorg samt Utbildning. (Samtliga av dessa har fler än 100 registrerade personer) Skogsbruk, trädgård, fiske, sjöfart, kultur, lager, grafiker, gruvindustri, livsmedel, media & telecom. (Samtliga har färre än 20 personer) Antal inskrivna personer som tillhör etableringen, Malmö, augusti Källa: Arbetsförmedlingen <25 år år >50 år Totalt kvinnor män kvinnor män kvinnor män Antal (ungefärligt) Eftergymnasial utbildning, varav utb. kortare än två år Eftergymnasial utbildning, två år eller längre varav sökt eller önskat yrke Forskarutbildning Förgymnasial utbildning 9 (10) år Förgymnasial utbildning kortare än 9 år Gymnasial utbildning Saknar formell grundläggande utbildning Branscher och yrken som förekommer i stor utsträckning Branscher och yrken som förekommer i ringa utsträckning Bygg, Handel, Hotell- och restaurang, Industri, Vård och omsorg samt Utbildning. (Samtliga av dessa har fler än 100 registrerade personer) Skogsbruk, trädgård, fiske, sjöfart, kultur, lager, grafiker, gruvindustri, livsmedel, media & telecom. (Samtliga har färre än 20 personer) Antal inskrivna nyanlända utanför etableringen, Malmö, augusti Källa: Arbetsförmedlingen 7

9 8 1.2 Beskrivning av unga nyanlända och deras stöd till att få gymnasieutbildning Den lokala DUA-överenskommelsen för ungdomar mellan Malmö stad och Arbetsförmedlingen ska stärka samverkan för unga mellan år som varken arbetar eller studerar eller är undersysselsatta. Överenskommelsen ska säkerställa att samverkansarbetet blir långsiktigt och effektivt samt håller hög kvalitet. Genom samverkan avses kontaktvägarna blir tydliga, den enskildes behov sättas i fokus och på så vis blir det stöd som erbjuds mer relevant. UngMalmö har inrättats som en arena för samverkan i övergångarna mellan olika skeden av ungdomars resa mot etablering på arbetsmarknaden, en etablering som sker allt högre upp i åldrarna. UngMalmö med sin förankring i den lokala DUA-överenskommelsen blir således en väg in för ungdomar som behöver en samlad insats, det är också en av de rekommendationer myndigheten för civilsamhället lyfter fram i sin rapport Fokus 16:1 Unga nyanländas etablering. Kartläggning av etableringsuppdraget (2016). Den lokala DUA-överenskommelsen har lyft fram två insatser specifikt riktade till målgruppen unga nyanlända, 50 praktikplatser med språk/kulturcoach inom ESF-projektet Vägen in samt en plan för att stärka arbetsmarknadsfokus för SFI-studerande och elever som läser grundläggande svenska som andraspråk. Den viktigaste faktorn för ungas etablering är att påbörja och fullfölja en gymnasieutbildning eftersom kraven på utbildning som förutsättning för att få ett arbete har ökat. Fler än var tredje arbetslös ungdom av de öppet arbetslösa i Malmö hade högst förgymnasial utbildning under tredje kvartalet 2017 enligt Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik. Enligt Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor saknas adekvat kunskap om unga nyanländas etablering på arbetsmarknaden. Myndigheten lyfter några slutsatser av särskilt intresse i sin rapport Fokus 16:1 Unga nyanländas etablering. Kartläggning av etableringsuppdraget (2016). Utrikesfödda och i synnerhet de som invandrat till Sverige i sena tonåren har generellt svårare att etablera sig på arbetsmarknaden än andra grupper, de har en långsamt stigande etableringsålder. Unga i åldern år som faller inom etableringsuppdraget är i stor utsträckning födda utanför Europa, och har kommit till Sverige nyligen, i sena tonåren alternativt några år därefter Inom ramen för DUA-unga samarbetar Malmö Stad och Arbetsförmedlingen bland annat genom att kommunen erbjuder kommuninsats 3 och Utbildningskontrakt. Andelen av de ungdomar som inte räknas till gruppen nyanlända som fick ta del av en kommunalinsats/utbildningskontrakt låg under december 2017 på ca 4,2 procent medan för gruppen unga nyanlända låg andelen på cirka 1,3 procent. Inom ramen för DUA-unga har målsättningen för Utbildningskontrakt under 2018 höjts Det kommunala aktivitetsansvaret (KAA) I Malmö är det Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen (GVF) som ansvarar för KAA. UngMalmö arbetar med särskilda insatser för ungdomar folkbokförda i Malmö i åldersgruppen 3 Sökandekategori 15 kommuninsats är för ungdomar som är inskrivna hos Arbetsförmedlingen men för tillfället bara har aktiviteter som kommunen helt ansvarar för och som inte är kopplat till något programbeslut från Arbetsförmedlingen. Den är ett sätt att förbättra uppföljningen och underlätta samordning av insatser från Arbetsförmedlingen och kommuner genom att identifiera personer som har insatser hos kommun och som inte är öppet arbetslösa, förhindrade att ta ett arbete, i program eller deltidsarbetslösa 8

10 år inom ramen för KAA. De nyanlända unga i målgruppen som går på gymnasieskolans introduktionsprogram eller lämnat desamma och är under 20 år ingår. Bland de insatser som erbjudits ungdomarna under 2017 återfinns bl.a. - studier vid introduktionsprogrammet - studie- och yrkesvägledning - praktik - workshops och föreläsningar - studiebesök - stödsamtal med kurator - samhällsinformation och praktiskt stöd - hälsocoaching Där utöver jobbar KAA-verksamheten i UngMalmö också uppsökande med åringar Ungdomar etableringen För målgruppen är det förberedande- och orienterande utbildning samt projekt som har högst andel anvisningar under rubriken arbetsmarknadspolitiska program. Anställning Arbetsförberedande insatser Arbetsmarknadspolitiska program Hinder Samhällsorientering Studier i svenska Övriga aktiviteter Övriga studier Saknas Källa: Arbetsförmedlingen Antal kvarstående med pågående etableringsplan per aktivitetsgrupp, Malmö, december 2017 Nedan ser vi könsfördelningen utifrån de fyra främst registrerade kategorierna. Det som skiljer kvinnor och män är att anställning inte är en av de större kategorierna för kvinnor, samt att arbetssökande med förhinder är obetydlig hos män. 9

11 10 Anställning Arbetsförberedande insatser Arbetsmarknadspolitiska program Hinder Studier i svenska Kvinna Källa: Arbetsförmedlingen Antal kvarstående med pågående etableringsplan i de fyra största aktivitetsgrupperna per kön, Malmö, december 2017 Nystartsjobb, Instegsjobb och Extratjänst är de anställningsstöd/subventioner som är registrerade för målgruppen, det är dock stora skillnader mellan män och kvinnor. Män har i större utsträckning än kvinnor anställning med stöd/subvention, totalt handlar det om 93 beslut om anställningsstöd/subvention varav dessa endast kommit 10 kvinnor till del december Om vi ser på möjligheterna till arbete eller utbildning efter att ungdomarna lämnat etableringsuppdraget är resultaten generellt bättre för de ungdomarna med gymnasial eller eftergymnasial utbildning. Unga personer (20-24 år) som lämnat etableringsuppdraget och följts upp på 90:e dagen under 2017, och som är i arbete eller utbildning: - Riket 44 % (kvinnor 32 % och män 50 %) - Skåne län 42 % (kvinnor 29 % och män 48 %) - Malmö 46 % (kvinnor 33 % och män 51 %) Nyanlända ungdomar exklusive etableringen Den vanligaste statusgruppen för nyanlända ungdomar utanför etableringen är program med aktivitetsstöd. Man 100 Arbete med stöd Deltidsarbetslösa/Timanställda Öppet arbetslösa Övrigt Arbete utan stöd exkl deltid/timanställda Nystartsjobb Program Källa: Arbetsförmedlingen 19 Antal nyanlända utanför etableringen per statusgrupp, Malmö, december 2017 Männen är i majoritet när det gäller anställning med Nystartsjobb, i övrigt när det gäller arbete med stöd som Extratjänster och Instegsjobb är det en jämnare fördelning. Gällande registrering av förhinder inom målgruppen så är kvinnorna i majoritet, men det är inte en lika tydlig skillnad som för ungdomar i etableringen. 10

12 Stöd till nyanlända ungdomar att erhålla gymnasieutbildning De unga nyanlända som behöver gymnasieutbildning erbjuds individuellt stöd till detta via tre kanaler: 1. Nyanlända ungdomar som finns inom Språkintroduktionen går under KAA och har en pågående planering där gymnasieutbildning ingår. 2. För nyanlända unga utanför etableringen ges individuellt stöd och väglednings mot gymnasiestudier via UngMalmö. 3. För nyanlända ungdomar inom etableringen finns en upprättad rutin att innan etableringsplanen/planeringen fastställs erbjuds samtliga ett vägledningssamtal och en studieplanering hos Malmö stads Vägledningscentrum vilken sen införlivas i etableringsplanen. 11