Framgångsfaktorer för nyanländas lärande. Linda Castell, Lund 20 mars 2018

Transkript

1 Framgångsfaktorer för nyanländas lärande Linda Castell, Lund 20 mars 2018

2 Dagens hålltider Kursstart Lunch Kaffe Avslutning

3

4

5 Inledande diskussion Vilka framgångsfaktorer tycker Du är viktiga i arbetet med nyanlända elever?

6 Framgångsfaktorer Mina guldkorn Bemötande och förhållningssätt Kunskapssyn Framgångsfaktorer specifikt för nyanlända och flerspråkiga elever Inkluderande arbetssätt Interkulturellt förhållningssätt Språket som resurs Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt Nyanländas lärande är ALLAS ansvar Rektorns pedagogiska ledarskap

7 Nya bestämmelser 2016 Definition av nyanländ elev Bedömning av kunskaper Skollagen FBK Beslut om placering Delvis undervisning i förberedelseklass Skolförordningen Prioriterad timplan

8 8 Beslut efter kartläggning Viktigt att datum för placeringsbeslut syns Viktigt att syfte och mål med placeringsbeslutet syns Vid delvis placering i förberedelseklass: Datum för beslut Varför beslutet fattats Vilka som ämnen läses i förberedelseklass och vilka ämnen som läses i ordinarie undervisningsgrupp Successiva utslussningen dokumenteras med fördel i samma dokument Uppföljning av insatsen

9 9 Prioriterad timplan - Beslut Ej reglerat hur detta ska se ut, men viktigt att det finns Viktigt att datum för beslutet syns Viktigt att syfte och mål med beslutet syns Viktigt att synliggöra vilken del av ämne / helt ämne eller vilka ämnen som prioriterats bort Viktigt att uppdatera vid omprioriteringar Viktig att följa upp effekten

10 10 Extra anpassningar och särskilt stöd Samma som för alla andra elever Utreda skyndsamt vid signaler om behov (särskilt stöd) Språket får ej utgöra hinder Kom ihåg att utredningen behöver göras på modersmålet för rätt resultat Vid misstanke om eventuella språkstörningar behöver en fördjupad kartläggning av modersmålet genomföras Synliggöra vilka insatser som ges Uppföljning och utvärdering

11 11 Insatser för nyanlända Delvis placering i förberedelseklass Prioriterad timplan Behövs ej åtgärdsprogram endast dessa där detta gäller, i övrigt gäller samma bestämmelser kring åtgärdsprogram som för alla andra elever!

12 Språkintroduktion 6 kap. 7 Gymnasieförordningen Inför mottagande av en elev till språkintroduktion ska huvudmannen i god tid göra en bedömning av elevens språkkunskaper. Huvudmannen ska fortlöpande bedöma elevens kunskapsutveckling i övriga ämnen för att eleven så snart som möjligt ska komma vidare i sin utbildning.

13 13 Kartläggning av språkkunskaper Vad innebär det? Filosofisk fråga: Vad är språk? I vilka sammanhang lärs språk? Vilket språk behövs för att klara skolan? Språk vs kunskaper Vilken typ av språkkunskaper kartläggs idag?

14 Språkintroduktion 6 kap. 8 Gymnasieförordningen Språkintroduktion ska innehålla undervisning i grundskoleämnena svenska eller svenska som andraspråk. I övrigt ska språkintroduktion utformas utifrån den bedömning som ska göras enligt 7 och innehålla de ämnen och kurser som eleven behöver för sin fortsatta utbildning. Utbildningen för innehålla grundskoleämnen som eleven inte har godkända betyg i och kurser i gymnasieämnen.

15 Organisatoriska modeller för mottagande Mottagningsenhet Ett kommunalt mottagande, med en ingång i kommunen Mottagande med fokus på familjen (förskola, grund- och gymnasieskola och SFI) Information om skolväsendet Resurseffektivt, men ställer krav på organisationen gällande överlämningar och samverkan med skolorna. (Får ej bli en solitär verksamhet) Ämnes-/skolintroduktion Samhällsintroduktion Mottagning på respektive skola Varje skola ansvarar för sin mottagning Anpassa mottagandet efter den enskilda elevens förutsättningar och behov Information om den enskilda skolans organisation Kartläggningen görs av de som ska undervisa eleven Fler som involveras i mottagandet Faddersystem

16 Organisatoriska modeller för undervisning Delvis förberedelseklass Samlade resurser på ett ställe Personal med spetskompetens Förberedande verksamhet Trygghet för eleverna Modersmålet som resurs Ställer stora krav på schemaläggning individuella lösningar, ej grupplösningar Ställer stora krav på rutiner för överlämning Ofta en exkluderande verksamhet Lätt att övriga lärare ej tar ansvar för nyanländas lärande Direktinkludering En del av helheten från första dagen Inkluderande delaktighet Svenska kompisar Enklare att få med all personal se sin del i pusslet lättare Ställer stora krav på lärarnas förmåga att anpassa undervisningen utan att sänka kraven Upplevs svårare att använda modersmålet som resurs

17 17 Allmänna råd Systematiskt kvalitetsarbete Vad gör vi idag? Identifierade behov av utveckling? Behövs någon mer analys göras för att säkerställa rätt utvecklingsplan? Kort- och långsiktiga mål? Hur ska ni konkret jobba för att nå den utvecklingsplanen? Roll- och ansvarsfördelning?

18 18 Handlingsplaner och rutiner en del av SKA Tydliga handlingsplaner och rutiner utger en grund för det systematiska kvalitetsarbetet. En kommunövergripande handlingsplan utifrån allmänna råden/gamla bestämmelser med tydliga ansvarsområden Lokala rutiner utifrån handlingsplanen på varje enhetsnivå Tydliga mål och förväntningar Tydlig roll- och ansvarsfördelning Bygga på funktioner och bli en tydlig del av verksamhetens struktur En del av introduktionen av nyanställda Ett sätt att få med alla

19 Hur ser organisationen för mottagande och inkludering av nyanlända elever ut i er kommun idag? Finns rutiner/handlingsplaner för: Mottagandet i kommunen och på skolan? Den inledande bedömningen av elevers kunskaper? Delvis placering i förberedelseklass och ev prioriterad timplan? Kartläggning som grund för planeringen av undervisningen? Sva, studiehandledning, extra anpassningar/särskilt stöd? Överlämningar och övergångar? Roll- och ansvarsfördelning? Det systematiska kvalitetsarbetet? Bör finnas utifrån ett kommunperspektiv, ett skolperspektiv och ett elevperspektiv!

20 Din allra bästa lärare! Beskriv din allra bästa lärare från din egen skolgång! Vilka egenskaper värdesätter ni? Vad kännetecknar dessa egenskaper?

21 21 Vilken syn har vi på de elever vi möter? Hur möter du dina elever? Hur möter dina lärare sina elever? Hur diskuteras detta på din arbetsplats?

22 Inkludering vs Integrering Inkludering: Skolan är dynamisk och utformas för att passa alla elever som går på skolan. Integrering: Skolan är en bestående kultur som eleverna får anpassa sig till.

23 Aktuell forskning: Från inkluderande exkludering till exkluderande inkludering Förberedelseklass vs ordinarie undervisningsgrupp Låt eleverna avgöra vad som är inkludering vad tycker de fungerar? Viktigt med samsyn på skolan gemensamt ansvar Inkludering nås enbart när alla är en del av pusslet Tid till kollegiala pedagogiska och sociala samtal Individualisering på riktigt

24 24 Inkludering på skolan Organisatorisk inkludering Hur och när lyfts frågan om nyanländas elevers lärande på skolan? Inkluderar frågan alla lärare? Inkludering i klassrummet Hur tänker ni kring placering? När anser du att de blir inkluderade? Social inkludering Hur jobbar ni för att inkludera eleverna socialt? Faddersystem Raster, fritidshemmet och övrig fritidsrelaterad tid Övrigt Hur ser det ut på er skola?

25 Interkulturellt förhållningssätt Ta vara på och utgår från erfarenheter och kunskaper utifrån det sociala och kulturella sammanhang som de vuxit upp i Lära om och lära av eleverna Visa intresse och nyfikenhet om elevernas liv Att se varje barn som individ och inte representant för en grupp eller en kultur Visa att skolan är mångkulturell

26 Framgångsfaktorer Pedagogisk kartläggning Svenska som andraspråk Modersmålsundervisning 26 Studiehandledning Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt

27 Vilka elever har rätt att läsa svenska som andraspråk? I Skolförordningens 5 kap. 14 står följande att läsa: 27 Undervisning i svenska som andraspråk ska, om det behövs, anordnas för 1. elever som har ett annat språk än svenska som modersmål, 2. elever som har svenska som modersmål och som har tagits in från skolor i utlandet, och 3. invandrarelever som har svenska som huvudsakligt umgängesspråk med en vårdnadshavare. Rektorn beslutar om undervisning i svenska som andraspråk för en elev.

28 Svenska som andraspråk Skolförordningens 5 kap. 15 står följande att läsa: Undervisningen i svenska som andraspråk ersätter undervisningen i svenska. 28 Svenska som andraspråk får därutöver anordnas 1. som språkval i grundskolan och specialskolan, 2. som elevens val, eller 3. inom ramen för skolans val. Nu även som utökad undervisningstid med statligt stöd.

29 Varför är svenska som andraspråk ett eget ämne? Att eleverna ska få utveckla sina språkförmågor på samma villkor som elever med svenska som förstaspråk. Förutsättningarna för elevernas språkutveckling är olika beroende på om det är ett första- eller ett andraspråk som ska utvecklas. 29 Ger undervisning utifrån specifika utgångspunkter för lärande och språkutveckling. Andraspråksutveckling En viktig del i Sva är att undervisa eleverna om strategier för att förstå och göra sig förstådd.

30 30 Svenska som andraspråk är inte en lättare kurs än svenska!

31 Diskutera! På vilka grunder beslutas undervisning i svenska som andraspråk idag? Vilken organisation har ni för ämnet svenska som andraspråk? Har alla som undervisar i svenska som andraspråk behörighet för det?

32 32 Vad säger lagen om modersmålsundervisning? Kap 10 7 Grundskolan Kap Gymnasieskolan En elev som har en vårdnadshavare med ett annat modersmål än svenska ska erbjudas modersmålsundervisning i detta språk om: 1. språket är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet, och 2. eleven har grundläggande kunskaper i språket. Modersmålsundervisning i ett nationellt minoritetsspråk ska erbjudas även om språket inte är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet. (Skollagen 2010:800)

33 33 Målet med modersmålsundervisningen Utveckling av kunskaperna i modersmålet och om hemlandet Stöd för självkänslan Stöd för utveckling av dubbel kulturell identitet Medel för kunskapsinhämtande Stöd för inlärning av elevernas andraspråk - svenska Ger en brygga till det svenska samhället genom jämförelser mellan kulturer

34 Diskutera! Vilken organisation har ni för modersmålsundervisning idag? Hur och när informeras eleverna om möjligheten att läsa ämnet modersmål? Finns det någon samverkan mellan modersmålslärare och lärare i svenska som andraspråk? Om ja, på vilket sätt?

35 35 Kartläggning är som ett pussel

36 Kartläggning En gedigen kartläggning av en nyanländ elevs tidigare kunskaper och erfarenheter är en förutsättning för att kunna anpassa undervisningen. Utbildningen för nyanlända elever 2014:03 36

37 Arbetslaget Allas delaktighet Överlämningsrutiner Viktigt att utvärdera och diskutera i arbetslaget Ta vara på varandras åsikter och tankar Bredare bild av kartläggningen med fleras synsätt 37 Samverkan för elevens måluppfyllelse

38 Elevhälsoteamets roll Vilken roll har EHT i mottagandet av nyanlända elever? Vikten av en förstärkt elevhälsa Traumatiserade vårdnadshavare 38 Traumatiserad elever Hur samverkar EHT med övriga lärare? När övergår den pedagogiska kartläggningen till psykosocial kartläggning?

39 39 Studie- och yrkesvägledarens roll Synliggöra utbildningsvägar Inte döda drömmarna Synliggöra karriärvägar Stöd i övergångar

40 40 Kartläggningsmaterialet som grund för SKA Steg 1 och 2 (eller annan kartläggning på Språkintroduktion) Utgör en grund för uppföljning Steg 3 (Eller annan ämneskartläggning) Utgör en grund för uppföljning av ämneskunskaper

41 Diskutera! Hur används de genomförda kartläggningarna idag? Görs Skolverkets Steg 3 eller annan fördjupad kartläggning i ämnena?

42 42 Överlämningar/Övergångar en nyckelfaktor Överlämningar av kartläggningsunderlaget + annat underlag Till rektor inför beslut om placering Till undervisande lärare Mellan olika ämneslärare Övergångar Förberedelseklass till ordinarie undervisningsgrupp Övergångar mellan olika årskurser Övergångar mellan olika skolor Övergångar mellan grundskolan till gymnasieskolan Hur gör ni för att få till bra övergångar? Framgångsfaktorer? Utvecklingsområden?

43 43 Pedagogisk överlämning Frågor att ställa vid informationsöverlämningen: Vad vet vi om elevens skolgång? Vad säger detta egentligen? Vilken typ av skolgång har eleven haft? Vad vet vi om läroplan i de olika ämnena mm om det land eleven kommer ifrån? Vad vet vi om elevens kunskaper i de olika ämnena? Om eleven inte gått i skolan, vad vet vi om elevens kunskaper som kan appliceras i de olika ämnena? (Livsförvärvade kunskaper mm) Vad vet vi om elevens strategier? Hur lär eleven bäst? Vad vet vi om elevens referensramar?

44 44 Pedagogisk överlämning Frågor att ställa vid den pedagogiska diskussionen: Hur ger vi denna eleven bästa bemötandet? Höga förväntningar Inte förenkla Hur tar vi bäst vara på denna elevs styrkor? Hur kan vi kontextualisera undervisningen på bästa sätt? Sätta in lärandet i ett sammanhang som är känt för eleven. Vilken förförståelse behöver eleven för att kunna kontextualisera? Vilken typ av stöttning kan passa denna elev? Vilka extra anpassningar kan passa för denna elev?

45 45 Pedagogisk överlämning Frågor att ställa vid avslutningen av överlämningen: Vad behöver vi ta reda på mer om eleven för att få ännu mer och bättre förutsättningar att anpassa undervisningen utifrån den enskilde eleven? Hur gör vi detta? Vem/vilka gör detta? När följer vi upp detta för ytterligare pedagogisk diskussion utifrån denna elev?

46 46 Diskutera! Vikten av en pedagogisk överlämning till mottagande undervisande lärare: Vad krävs av överlämningen för att den ska bli pedagogisk och inte bara överlämning av information som byter ägare? Vad krävs för att mottagande undervisande lärare ska använda kartläggningen som grund för planering av undervisningen? Vad krävs för att kartläggningen ska användas som ett underlag för uppföljning av elevens kunskaper?

47 Eleven behöver lära sig svenska för att klara skolan! 47

48 48 Kunskapssyn Risken är att våra nyanlända elever får 16 betyg i svenska och inte 16 betyg i skolämnena. (Citat Erik Nilsson, Skolverket mars 2014)

49 49 Nyanlända elever och betyg En förmåga är en förmåga oavsett språk vi bedömer förmågor En elev har inte rätt att kräva att bedömas på sitt starkaste språk Det är upp till varje enskild lärare att avgöra om denna kan göra en rättssäker bedömning

50 50 En förmåga är en förmåga oavsett språk Vilka möjligheter har nyanlända och flerspråkiga elever på er skola att bedömas utifrån sitt starkaste språk? Om inte hur tänker ni kring detta?

51 Translanguaging Korsspråkande Flerspråkighet en resurs för lärande och undervisning Språk är redskap för kunskapsutveckling Flerspråkighet är normen Den allmänna språkkompetensen fördjupas och förstärks om man får använda alla sina språk vid kunskapsutveckling. Inkluderande synsätt på språk. Inte bara en acceptans, utan ett intresse och strävan efter att involvera språken. Strategiskt och systematisk planering för När och Hur eleverna får använda sina olika språk.

52 Samverkan kring modersmålet som resurs Ett exempel på hur samverkan kan se ut: Ämne: Franska revolutionen Historieläraren: Ger orden innehåll och utvecklar förståelsen för ämnestypiska begrepp. 52 Studiehandledare: Stödjer ämnesläraren i att ge eleven förståelse för ord och begrepp på två olika språk. Läraren i svenska/sva: Jobbar med faktatexter som genre, för att bygga upp en förförståelse för texttypen. Modersmålslärare: Se lärare i sv/sva

53 Skolspråket är ingens modersmål! 53

54 Vardagsspråk - Skolspråk Vardagsspråket lärs informellt och i kommunikation med andra. Beskriver omvärlden på ett konkret sätt. Nyanlända: ca 2år Skolspråket lärs i mer formella sammanhang och är ofta textbaserat. Nyanlända: Barn i ålder 5-8 år ca 3-8år Elever i åldern 8-11år ca 2-5år (eleverna kan oftast läsa och skriva på sitt modersmål) Elever i åldern år - ca 6-8år (höga krav i skolan) 54

55 55 Varför är hajen där? Diskutera på engelska!

56 56 LGR Kunskaper Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt Biologi Kemi Hem- och konsumentkunskap Fysik Svenska, sva Dokumentation av enkla undersökningar använda Recept kunskaper och i biologi instruktioner använda för att och granska fysikens hur med de begrepp, tabeller, modeller bilder och och enkla teorier skriftliga för att information, kan kommunicera läsas och följas beskriva och samt ta ställning vanliga och formulera förklara rapporter ord i frågor fysikaliska sig och kommunicera samband i naturen i tal och som rör hälsa, och begrepp naturbruk för och samhället bakning ekologisk och och hållbarhet skrift Slöjd matlagning Musik Teknik analysera och värdera arbetsprocesser analysera och och resultat samtala med om hjälp musikens använda teknikområdets begrepp av slöjdspecifika uttryck begrepp i olika sociala, kulturella och och uttrycksformer historiska sammanhang Religionskunskap Bild Idrott och hälsa Matematik resonera och argumentera kring moraliska frågeställningar Hem- och konsumentkunskap och Idrott värderingar och hälsa utifrån etiska använda Samhällskunskap matematikens uttrycksformer för att Historia Ord och begrepp för och samtal om upplevelser av lek, hälsa, natur- och begrepp och modeller utevistelser. samtala uttrycka om, och argumentera värdera olika och ståndpunkter redogöra för i till använda historiska begrepp för att frågeställningar, exempel aktuella beräkningar samhällsfrågor och slutsatser och argumentera analysera hur historisk kunskap ordnas, utifrån fakta, värderingar och olika perspektivskapas och används

57 57 ( (Bild: Hanna Stehagen via Anna Kaya)

58 Diskutera! Hur gör du för att ge dina elever ett funktionellt ämnesspråk? När och Hur får nyanlända och flerspråkiga elever använda sitt modersmål som resurs? Hur planerar du för det?

59 59 Vad innebär SKUA för mig? Synsätt/perspektiv på språkutveckling/språkinlärning alla ansvariga för språkutveckling Utveckla ett funktionellt ämnesspråk Elevinteraktion att få använda språket i olika sammanhang, språket som en social företeelse Genrepedagogik Modellering Stöttning Lässtrategier Kontextualisera Ämneslärare som synliggör språket språkutvecklare

60 60 Språkinriktad undervisning Fokus på språkutvecklingen är ett medel för att utveckla ämnesinnehållet. Kartlägga det språk eleverna har med sig och utgå från det. Förtydliga i stället för att förenkla.

61 Vad innebär Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt? Undervisningen är planerad utifrån ämnes- och språkmål Balans mellan läsa, tala och skriva En rik klassrumsinteraktion Ämnesinnehåll kopplas till tidigare kunskaper och erfarenheter Kontextrik undervisning Eleverna 61 ges stöttning

62 62 Sociokulturella perspektivet på lärande Centralt för denna syn på lärandet [red: Vygotskys proximala utvecklingszon] är att positionera eleverna som de människor de har potential att bli. (Pauline Gibbons) Eleverna definieras för sina framtida resultat snarare än sina begränsningar i svenska (skolspråket - alla elever) Se på eleverna som kompetenta snarare än bristfälliga Stötta dem i kognitivt utmanande uppgifter och projekt Sporra eleverna att investera sina identiteter i lärande

63 63 Stöttning Det en elev kan göra med hjälp idag, kan han eller hon göra på egen hand i morgon. (Vygotsky) Tillfällig handledning av eleven mot nya begrepp, högre nivåer av förståelse samt ett nytt språk Eleverna får veta hur de ska göra något, inte bara vad, så att de blir bättre rustade. Framtidsorienterat se elevens potential

64 64

65 65 Fixed and Growth mindset, Carole Dweck Att utveckla kognitivt krävande undervisning fordrar att vi är medvetna om vilka förväntningar vi har på eleverna och att vi vågar ställa högre krav på dem. Den viktigaste läxan vi kan lära oss som lärare är att våra elever har obegränsad potential. (Pauline Gibbons) Diskussion: Vilka reflektioner gör du av filmen? Vilka förväntningar har ni på eleverna ni möter? Varför? Vad påverkar era förväntningar? Vad krävs för att höja förväntningarna?

66 Kartläggning som grund för planering Vilka är styrkorna? Hur bygger jag vidare på dem? Vilka delar behöver eleven utveckla? Hur prioriterar jag? Vilket typ av stöd kan eleven behöva? Hur ser elevens referensramar ut gällande arbetsområdet? Hur jobbar jag med modersmålet som resurs? I vilka sammanhang? Hur? Hur synliggör jag språket i ämnet? Vilka arbetsmetoder tänker jag använda? Varför?

67 67 Pedagogisk planering med språkfokus Vilken språknivå ligger mina elever på? Vilka språkliga krav ställer ämnesområdet på eleverna? Vilket språk behöver eleverna för att kunna delta i undervisningen? Vilka övningar kan jag använda så att eleverna får träna sig i att tala, lyssna, läsa och skriva utifrån språket i ämnet? Hur utvärderar jag min undervisning och elevernas lärande efteråt? ( Att undervisa nyanlända Anna Kaya 2016)

68 68 Språkmål Språkmål ska synliggöra de språkliga förmågor eleverna behöver utveckla för att nå kunskapskravet. Språkmålen kompletterar ämnesmålen och behöver synliggöras på samma sätt. Exempel på språkmål: Ämnesspecifika ord och begrepp Språkliga uttrycksformer Språkliga färdigheter Språkliga strukturer Uppgifter och övningar som kräver vilken språklig förmåga Språkliga strategier och lässtrategier

69 Planering Tydliga lektions- och språkmål Uppmärksamma centrala begrepp Beskrivning av vad eleverna ska göra med ämnesinnehållet (t ex reflektera kring, granska, beskriva mm) Varierande arbetssätt där fokusspråket används 69 Stimulera elever att samtala om och diskutera kring uppgifter Använd de nya begreppen genom att låta eleverna använda dem i olika sammanhang Uppföljning: Synliggöra lärandet även när de ännu inte når målen

70 70 Vecka Mål Innehåll Uppgifter Läxa Matteord 2 Kunna uppskatta, mäta och räkna ut vinklar i olika geometriska figurer Använda gradskiva Introduktion Uppskatta, mäta och rita vinklar Triangels vinkelsumma Stenciler Rita vinklar 4 upp. Lämnas in tis. 17/01 3 Känna igen och rita olika trianglar Känna igen och rita olika typer av fyrhörningar/ månghörningar Omkrets 4 Känna igen och rita en cirkel och beräkna cirkelns omkrets Skala 5 Förklara area och beräkna arean av olika geometriska objekt Använda de vanligaste areaenheterna 6 Använda skala och göra mätningar i en ritning Förklara spegelsymmetri och rotationssymmetri Rita trianglar Beskriva trianglar Beskriva olika geom. objekt Rita diagonal omkrets Rita cirklar Beskriva en cirkel skala förminskning förstorning naturlig storlek 7 Utvärdering av området Geometri Repetition Prov 16/02 Introduktion av area. Hur stort kan det bli? Enheter Räkna ut area av olika geom. objekt Area hemma Symmetri Stenciler Läxförhör (torsdag) Stenciler Läxförhör (torsdag) Stenciler Läxförhör (torsdag) Stenciler Läxförhör (torsdag) Stenciler Beskriva och rita olika typer av trianglar och fyrhörningar Lämnas in tis. 24/01 Beräkna omkrets hos olika geometriska objekt Lämnas in 31/01 Beräkna area av olika geometriska objekt Lämnas in 07/02 Problemlösningar Lämnas in 14/02 Självbedömning Lämnas in 17/2 en punkt en linje en stråle en sträcka en vinkel vinkelben båge vinkelsumma rät vinkel spetsig vinkel trubbig vinkel rak vinkel triangel likbent triangel liksidig triangel kvadrat rektangel parallellogram romb diagonal omkrets cirkel medelpunkt radie diameter area/yta bas - höjd kvadratmeter skala spegling rotation

71 Exempel på begreppskarta 71 Begreppskarta över fyrhörningar med två par parallella sidor parallellogram räta vinklar rektangel med sidor av samma längd Kvadrater Fyrhörningar med ett par parallella sidor Trapetsoid med sidor av samma längd romb med räta vinklar Ord och begrepp förstärks med symboler Kan användas som: Introduktion Under arbetsmomentet Repetition Sparas och används under hela arbetsmomentet

72 Kontextualisera Använd konkreta, kontextbundna uppgifter för att göra det abstrakta enklare att förstå Det ska kännas meningsfullt för eleverna knyta an lektionsinnehåll till elevernas förkunskaper och innehåll 72

73 Läxa 3: Beräkna omkrets hos olika geometriska objekt Redovisa dina lösningar noggrant! 1. En rektangel har omkretsen 24 cm. Rita tre olika förslag hur den kan se ut. 2. Den kortaste sidan i en likbent triangel är 12 cm. Triangelns omkrets är 48 cm. Hur långa är de andra sidorna? 3. I triangeln XYZ är vinkeln X dubbelt så stor som vinkel Y. Vinkeln Y är 28,5. Hur stor är vinkeln Z? Rita också en sådan triangel. 4. En rektangel och en kvadrat har lika stora omkretsar. Rektangels sidor är 6 och 4 cm. Hur lång är kvadratens sida? Rita! 5. Din kompis är sjuk och har missat geometrilektion. Du ringer till henne 73 och förklarar vad en parallellogram är. Vad säger du då?

74 Föra och följa matematiska resonemang Geometriska figurer Beskriv bilderna så noga som möjligt. När någon kamrat läser din beskrivning ska hon/han kunna rita en likadan bild. Skriv vad bilderna föreställer, vilka geometriska figurer den består av, vilka mått de har och så 74 vidare

75 Föra och följa matematiska resonemang Bestäm arean Hur stor area har figuren? 75

76 76 SIOP En modell för uppföljning SIOP = Sheltered Instruction Observation Protocol Linda Castell;

77 77 Språkpolicy Syftet med en språkpolicy är att öka medvetenheten om språkets betydelse och språkanvändning. Gemensamma mål gällande språkinriktad undervisning Gemensam plan för hur de ska nå dessa mål Gemensam strategi för hur kompetensutveckling, kollegialt lärande mm för utveckling av den språkinriktade undervisningen Gemensam syn på rollen som språkutvecklare

78 78 Reflektionsuppgift Hur skulle du kunna utveckla din befintliga undervisning, så att du arbetar än mer språk- och kunskapsutvecklande? Hur kan du som rektor stödja utvecklingen av ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt på din skola?

79 79 Språkpolicy och SIOP-schema som underlag för SKA Som en del av det kollegiala lärandet Som en del av förskolechefens och rektors pedagogiska ledarskap Synliggöra det språk- och kunskapsutvecklande arbetssättet Skapa samsyn Att få med alla Stöd i utvecklingsprocessen

80 Studiehandledning på modersmålet 5 kap. 4 skolförordningen En elev ska få studiehandledning på sitt modersmål, om eleven behöver det. En elev som ska erbjudas modersmålsundervisning och som före sin ankomst till Sverige har undervisats på ett annat språk än modersmålet får ges studiehandledning på det språket i stället för på modersmålet, om det finns särskilda skäl.

81 Nyckeln till framgångsrik studiehandledning Tydligt syfte Tydligt mål Tydlig rollfördelning Samplanering/samverkan Genomtänkt modell Före Under Efter

82 Eleven utvecklar verktyg för sitt eget lärande 82 Framgångsfaktorer för effektiv studiehandledning (Skolverket) Noggrann kartläggning av både språk- och ämneskunskaper Åtgärdsprogram ska vara avgränsade och möjliga att följa upp Samverkan och samsyn mellan klass/ämneslärare och modersmålslärare Organisera arbetet mitt i verksamheten, inte vid sidan av Flexibla insatser som hela tiden kan anpassas efter elevens utveckling Arbeta växelvis på modersmål och på svenska

83 Stödmaterial Studiehandledning på modersmålet

84 Diskutera! Är syfte och mål för studiehandledningen tydlig? Är rollfördelningen tydlig? Vilka arbetsmetoder använder ni? Hur ser samverkan med studiehandledare ut? Vad fungerar bra och vilka delar behöver utvecklas?

85 Rektorns pedagogiska ansvar Nyanlända elever är först och främst elever Allas ansvar Skapa samsyn Stöd och återkoppling Tydliga riktlinjer, handlingsplaner och rutiner Förankring/implementering Få med alla på tåget

86 86 Förutsättningar för att lyckas Huvudmannens ansvar Tydliga rutiner och handlingsplaner Alla är delaktiga och bidrar Kompetensutveckling Flerspråkig personal, för att eleven ska kunna visa förmågor och kunskaper på ett fördjupat plan Samarbete mellan ämneslärare och flerspråkig personal Flexibilitet i organisationen Ett gemensamt ansvar!!

87 87 Flerspråkighet som resurs

88 88 Greppa Flerspråkigheten Ny forskningsöversikt från Skolverket om flerspråkighet som resurs.

89 Checklista: 12!/Checklista_sprakutvecklande_arbetsomr ade.pdf Fem steg för planering: 14!/Fem_steg_for_planering.pdf 89

90 90

91 Avslutande reflektionsuppgift Vad tar du med dig härifrån? Hur behöver du/ni gå vidare i er kommun? På er skola? I klassrummet? Hur tänker du/ni göra det?

92 Tack för mig! (Twitter)