Landskapsanalys. E22 Fjälkinge - Gualöv Ärendenummer: TRV 2017/1732. Yta för bild

Transkript

1 PM Landskapsanalys E22 Fjälkinge - Gualöv Ärendenummer: TRV 2017/1732 Yta för bild

2 Trafikverket Postadress: Box 366, Malmö E-post: Telefon: TMALL 0004 Rapport generell v 2.0 Dokumenttitel: Landskapsanalys Författare: Lisa Torpel, Sweco Fackansvarig: Mats Gidmark, Miljö Kristofer Lilja, Trafik Lisa Torpel, Gestaltning Dokumentdatum: Ärendenummer: TRV 2017/1732 Uppdragsnummer: Version: 2.0 Kontaktperson: Johan Månsson, Trafikverket 2

3 Innehåll 1. INLEDNING OCH BAKGRUND Syfte och landskapsanalysens roll i projektet Metodbeskrivning Mål ÖVERGRIPANDE LANDSKAPSBESKRIVNING LANDSKAPSKARAKTÄRER TEMATISKA STUDIER Kulturhistorisk utveckling Värdefulla kulturmiljöer Ekologi och naturmiljö Värdefulla Naturmiljöer Rörelsemönster BEDÖMNING AV LANDSKAPETS KÄNSLIGHET OCH POTENTIAL RIKTLINJER FÖR FORTSATT ARBETE KÄLLOR

4 4

5 1. Inledning och bakgrund E22 mellan Trelleborg och Norrköping ingår i det nationella stamvägnätet och utgör en viktig förbindelselänk mellan Skåne, Blekinge och ostkusten upp till Norrköping. Inom Skåne är E22 en betydelsefull regional förbindelseled och pendlingsväg. E22 ingår även i TEN-nätet (Transeuropeiska nätet). Aktuell sträcka, mellan Fjälkinge och Gualöv, utgörs idag av mötesfri landsväg, så kallad 2+1-väg med separerande mitträcke. Vägen går genom både öppet kulturlandskap och genom skogsområden. 1.1 Syfte och landskapsanalysens roll i projektet Syftet med landskapsanalysen är att ge en samlad, tvärsektoriell förståelse av landskapet så att vi kan förvalta och förändra landskapet så att dess funktioner, karaktärer och värden består och helst ökar. Analysen ska fånga upp landskapets känslighet och potential för påverkan av ombyggnad av E22n till motorväg. Arbetet med landskapsanalysen är en viktig process för lokalisering och utformning av motorvägen och dess kringanläggningar som trafikplatser, planskildheter, bulleråtgärder och lokalvägar. Läget i plan för motorvägen är i en given förutsättning men mindre justeringar av vägens profil och placering av sidovägar, planskildheter och bulleråtgärder är viktiga att analysera ur ett landskapsperspektiv. Landskapsanalysen ska både användas i projektet för kommunikation om landskapets värden mellan olika teknikområden och för samråd med allmänheten för att beskriva och värdera de värden som är viktiga för landskapets karaktär. Landskapsanalysen kommer att vara ett underlag för gestaltningsprogram och miljökonsekvensbeskrivning i det fortsatta arbetet med vägplan status Samrådshandling utformning av planförslag. 1.2 Metodbeskrivning Landskapsanalysen tas i fram parallellt med utformningsförslagen för vägen och dess kringanläggningar. Avvägningar har gjorts under arbetets gång. Viktiga ställningstaganden redovisas i slutet av det här dokumentet. Metoden för denna landskapsanalys har till stor del influerats av en så kallad landskapskaraktärsanalys. En landskapskaraktärsanalys kartlägger och beskriver de element som kännetecknar och starkast bidrar till ett specifikt områdes karaktär. Valet av metod har utgått från att vi nu utreder en relativt smal korridor. Vårt spelrum är begränsat i plan och vi har sett det som landskapsanalysens främsta mål i detta skede att fördjupa förståelsen för sträckans landskapskaraktärer och hur de påverkas av motorvägen och dess kringanläggningar. 5

6 1.1. Mål Projektmålen är uppdelade i tre kategorier, Väg och trafik, Miljö och Gestaltning. Målen för Gestaltning är: Landskapskaraktären får inte gå förlorad. Vägen och dess lokalvägar ska påverka landskapets synliga struktur så lite som möjligt. Jordbruksmarken ska hållas öppen. God trafikantupplevelse ska uppnås. 2. Övergripande landskapsbeskrivning Landskapet i området är flackt med både skogs- och öppen åkermark. Det öppna odlingslandskapet har en kulturhistorisk karaktär som präglas av en tydlig äldre vägstruktur som förstärks av element som trädrader och ridåer. E22:an utgör idag en barriär i landskapet som går att korsa i plan vid vissa platser. Vägen erbjuder idag en varierad körupplevelse med utblickar och ett varierat landskap. 3. Landskapskaraktärer I huvudsak finns det tre landskapskaraktärer i det aktuella området öppet odlingslandskap, skogslandskap, och byar/samlad bebyggelse se Figur 1. Karaktäristiskt för det öppna kulturlandskapet i området är att det domineras av öppna fält som avbryts av strukturer i form av mindre vägar och vegetationsridåer. I vissa delar finns även strukturer i form av stenmurar. I det öppna kulturlandskapet är utblickar och strukturer två viktiga värden. Karaktäristiskt för områdets skogsområden är tallskog. Skogen skapar en variation till det öppna landskapet. Skogen varierar mellan ensartad gles tallskog till tät blandad skog med inslag av tall. Skogsområdena har planterats i första hand för att förhindra sandflykt och sammanfaller med två stråk av isälvsavlagringar med grovkorniga jordar som finns i området. Isälvsavlagringarna är viktiga grundvattenmagasin. Byar/samlad bebyggelse finns både i skogslandskapet och i det öppna landskapet. Främst består detta av mindre samlingar bostadsbebyggelse som skapar en mer eller mindre tydlig bykaraktär. Bäckaskog och Östra Fjälkinge ligger i direkt anslutning till E22:an. Nymö och slottet Trolle-Ljungby ligger utanför det aktuella området men kan komma att påverkas av ändrade trafikströmmar i ett större område. 6

7 Figur 1 Blå elipser öppet kulturlandskap. Gröna elipser skogslandskap. Rosa elipser by/samlad bebyggelse i direkt anslutning till huvudvägen 7

8 Bäckaskog har en tydlig bykaraktär och ligger längs med båda sidorna av dagens huvudgator Maglestensvägen och Bäckaskogsvägen. Vägsektionen är bitvis smal. Idag finns trottoar på vissa sträckor men saknas på andra. Husen har relativt stora tomter och ligger oftast en bit in på tomten från vägen sett. Nymö ligger längs Nymövägen. Husen ligger ofta nära eller i direkt anslutning till vägen. Vägen har inga trottoarer eller vägrenar och sektionen är smal. Husen ligger på flera ställen nära vägen. Östra Fjälkinge ligger längs Gamla vägen nära befintlig E22. Husen är av variernade karaktär och ligger på relativt stora tomter. Oftast ligger husen ett par meter in på tomten. Tomterna avgränsas mot gatan av häckar, murar eller staket. Trolle-Ljungby slott ligger i direkt anslutning till Trolle-Ljungbyvägen. Vägen kantas av en allé och är bredare än Nymövägen. Inte heller här finns någon vägren. Söder om slottet finns ett par friliggande hus längs vägen. Ett landmärke i området är den 100 meter höga Fjälkinge backe som är en så kallad urbergsdrumlin. Denna kan skymtas från E22:an strax öster om trafikplatsen i Fjälkinge. Trolla sten är ett landmärke som ses från dagens E22:a. 4. Tematiska studier 4.1. Kulturhistorisk utveckling Nedanstående text är huvudsakligen hämtad från PM Kompletterande kulturarvsanalys, daterad Vägsträckningen mellan Fjälkinge och Gualöv har lång kontinuitet, vilket kan ses i de äldre kartorna, se figur 2. Förändringar av vägnätet har visserligen skett, främst under 1900-talet. Analysområdet sträcker sig mellan samhällena Fjälkinge i väster och Gualöv i öster. Centralt i området passeras Bäckaskogs stationssamhälle som växte fram runt stationen för järnvägen mellan Sölvesborg och Kristianstad vilken anlades på 1870-talet. Både Fjälkinge och Gualöv har kontinuitet åtminstone från medeltiden, vilket de båda medeltida kyrkorna vittnar om. Figur 2 Utdrag ur Skånska rekognoseringskartan. 8

9 I analysområdet närhet finns två större gods, Bäckaskogs gods norr om analysområdet och Trolle-Ljungby söder om. Båda områdena är utpekade som särskilt värdefulla i det kulturmiljöprogram som framtagits av länsstyrelsen i Skåne. Trolle-Ljungby är även Riksintresse för kulturmiljövården. Analysområdet präglas idag av rationellt brukade åkermarker med mellanliggande skogspartier. Landskapet som det möter oss idag är ett resultat av och 1800-talens skiftesverksamhet och 1900-talets rationaliseringar av odlingsmarken. Landskapet var hårt utnyttjat under 1700-talet och användes som ängs- och åkermark och få utmarker fanns. Detta ledde till sandflykt och för att motverka detta planterades tallskog på strategiska platser. Landskapet har lång historia. Vid övergången mellan äldre och yngre stenålder, för cirka år sedan, låg analysområdet på en ö i ett öppet skärgårdslandskap. Många fynd och boplatser från denna tid finns i närområdet. Landskapet har även under senare tider varit attraktivt för bosättning vilket syns i fornlämningar från alla förhistoriska tidsepoker Värdefulla kulturmiljöer Söder om analysområdet ligger riksintresset Trolle-Ljungby, se Figur 2. Uttryck för riksintresset är Vidsträckta odlingsfält, alléer och en till huvudgården koncentrerad bebyggelse. Engelsk och fransk park. Kyrka från 1200-talet ombyggd på 1850-talet. Riksintressets östra del kan komma att beröras i mindre omfattning då delar av åkermarken kan behöva tas i anspråk för vägen och eventuellt en damm i anslutning till denna. Den allé som finns från Trolle Ljungby och ansluter mot E22 i områdets nordöstra del har endast en visuell kontakt och används inte som anslutning till E22. Riksintressets kärnvärden bedöms inte påverkas i någon större omfattning. Figur 3 Riksintresse för kulturmiljövård, analysområdet/vägkorridoren, fornlämningar och områden som föreslås för arkeologisk förundersökning. Arkeologisk utredning steg 1 och 2 har utförts för området. 16 objekt inom 14 lokaler har utretts i steg 2-utredningen, se Figur 3. Inom 12 av de 14 utredda lokalerna påträffade förhistoriska, under mark bevarade lämningar och inom två av dessa lokaler framkom också historiska kulturlämningar. Inom två lokaler påträffades inget av antikvariskt intresse. Om fornlämning berörs blir det aktuellt att genomföra arkeologisk förundersökning inom de beröra ytorna. 9

10 Elva lokaler med fornlämningar berörs av den aktuella vägplanen, se Figur 3. De berörda fornlämningarna bedöms ha hög potential för att bidra med ny och meningsfull kunskap om traktens förhistoria och eftermedeltida historia. Ingen av de berörda lokalerna berörs i sin helhet. De berörda fornlämningarna har ett stort lokalt värde och tillsammans med tidigare undersökningar kan de sättas in i ett större regionalt sammanhang. Trollasten, Trolle-Ljungby 2:1, består av ett stort flyttblock som intar en dominant ställning i den omgivande stenfria slätten, se Figur 4. Stenen är förknippad med sagan om Ljungby horn och pipa. Flyttblocket ligger i anslutning till en bebyggelsemiljö. Via inblickar från slätten i söder är den väldigt dominerande och målet med anläggandet av ny väg bör vara att bibehålla detta visuella intryck. Den ombyggda E22:an bedöms inte komma att påverka det visuella intrycket och upplevelsevärdet men däremot kan placeringen av lokalvägar komma att påverka fornlämningen, se Figur 9. Figur 4 Trollasten vid Magletorp. I området Jarls fure finns stenmurar öster och sydöst om EKO (Ekohallen) som sammanfaller med sockengränsen, se Figur 5. Figur 5 Stenmurar vid Jarls fure. 10

11 Vid Drottningtorp finns en lägenhetsbebyggelse. Bebyggelsemönstret är komplext då det finns ett äldre bebyggelseläge väster om nuvarande bebyggelse, registrerad som Trolle- Ljungby 140. Ytterligare torpetableringar har funnits ännu längre österut, vid sockengränsen. Den nuvarande bebyggelsen har som enskilda objekt inte bedömts hysa särskilda värden. Dagens hus är troligen från sekelskiftet 1800/1900 och har idag en träpanel med locklist som målats med plastfärg. I anslutning till bostadshuset finns en ladugård/uthus i rött tegel på gjuten betongplatta. Även om de nuvarande byggnaderna enskilt inte har stora kulturhistoriska värden är platsen och platskontinuiteten för torpbebyggelsen inom området av stort kulturhistoriskt värde Ekologi och naturmiljö Nedanstående text är huvudsakligen hämtad från Naturvärdesinventering, daterad För att komplettera kunskapsläget kommer en fördjupad naturvärdesinventering, en fladdermusinventering samt en passageplan (med fokus på vilt) att tas fram under vårensommaren Klimatet i området är milt och förhållandevis torrt. Årsmedeltemperaturen ligger kring +7,5 C. Området ligger i viss regnskugga av Linderödsåsen varför årsmedelnederbörden endast uppgår till cirka 500 mm. Inom Kristianstadsslätten överlagras urbergsskölden av yngre, sedimentära bergarter, främst kritkalksten. Ovan denna ligger i sin tur förhållandevis mäktiga jordlager. Dessa utgörs främst av sandiga moräner samt glacial lera som dock till största delen överlagrats av postglaciala svallsediment, av främst sand och finsand. Inom området finns även två större nord-sydligt löpande stråk av isälvsavlagringar. Dessa utgörs av dels Rinkaby Oppmannaåsen i den västra delen, dels Gualövsåsen i öster. Trots de sandiga förhållandena, där jordklassningen ofta ligger mellan 5 och 8, är Kristianstadsslätten ett område med mycket goda förhållanden för odling av vissa grödor och skördarna av dessa är bitvis i toppklass. Odlingen är till stor del inriktad på specialgrödor av olika slag, såsom potatis, sockerbetor och sallad med flera trädgårdsväxter. Området är också starkt präglat av jordbruksdrift och åkermark stora arealer. Det andra tongivande markslaget i trakten är brukad tallskog. Skogen är främst koncentrerad till två områden med magra isälvssediment, Rinkaby Oppmannaåsen, (vid Ekohallen-Bäckaskog), samt vid Trolle Ljungbyvägen-Drottningtorp. Bland hjortdjuren är framför allt rådjur vanligt förekommande på Kristianstadsslätten, liksom i hela Skåne. Älg, dovhjort och kronhjort förekommer också i området. Beträffande kronhjorten ligger utredningsområdet i en gränszon mellan kärnområdet i centrala Skåne för den ursprungliga så kallade nominatrasen av kronhjort och nordligare populationer med annat genetiskt ursprung. Även vildsvin är numera allmänt förekommande på Kristianstadsslätten. Viltstråken bedöms utgöras av skogsområdena vid EKO-Bäckaskog samt vid Trolle Ljungbyvägen Drottningtorp där skogsbryn utgör ledstråk för vilt. E22 och intilliggande järnväg utgör idag en kraftig barriär för vilt. Längs järnvägen vid Bäckaskog har suicidstängsel nyligen satts upp och vid Trolle Ljungbyvägen Drottningtorp finns viltstängsel längs E22 vilket ytterligare förstärker barriäreffekten. Behovet av välfungerande passagemöjligheter för främst hjortdjur är stort. 11

12 Vid den fladdermusinventering som utförts under 2015 noterades hela tio olika arter av fladdermöss inom inventeringsområdet. Flera av fladdermusarterna uppträder väl spritt i området under såväl sommarens yngelperiod som under migrationsperioden på sensommaren. Tre av arterna är klassade som hotade på den svenska rödlistan. Detta gäller sydfladdermus (EN), fransfladdermus (VU) samt barbastell (VU). Fladdermössen jagar främst i skogsmark och i skogsbryn och inte lika frekvent i öppna jordbruksmarker. Därför är t ex ledningsgator och mindre skogsvägar viktiga jaktbiotoper. Alla fladdermöss är skyddade genom artskyddsförordningen. Enligt artskyddsförordningen 4 2 punkten är det förbjudet att avsiktligt störa fladdermöss särskilt under djurens parnings-, uppfödnings-, övervintrings- och flyttningsperioder. Enligt artskyddsförordningen 4 4 punkten är det förbjudet att skada eller förstöra fladdermössens fortplantningsområden eller viloplatser Värdefulla Naturmiljöer Inom utredningsområdet finns ett antal naturmiljöer som är värdefulla från ett mer lokalt perspektiv, genom att de skapar variation och mångfald i det jordbruksdominerade landskapet, se Figur 6. Några objekt hyser också högre naturvärden, inte minst i kraft av den artrika och skyddsvärda fladdermusfauna som förekommer i trakten. Totalt har 34 naturvärdesobjekt identifierats i, eller omedelbart intill, utredningsområdet. Figur 6 Karta över inventeringsområdet (svart linje) samt naturvärdesobjekt (klass 2-4) och landskapsobjekt (röd linje) som identifierats i Naturvärdesinventering Observera att inventeringsområdet är större än nu aktuell vägkorridor. Det värdefullaste enskilda objektet utgörs av Naturvårdsområdet Pestbacken som ett klass 2-objekt (Högt naturvärde), som ligger utanför vägkorridoren längst i öster. Därutöver har ytterligare tre klass 2-objekt identifierats. Dessa utgörs av den äldre kulturmiljön längs Snedstigen och Gärdsgårdsvägen, askallén från Trolle-Ljungby gods mot Gualöv samt ett 12

13 stråk av grova äldre lövträd längs norra delen av väg 1662 (Trolle Ljungbyvägen). Samtliga ligger huvudsakligen utanför vägkorridoren men kan komma att påverkas i dess ytterkanter, se Figur Rörelsemönster Dagens trafikrörelser inom området har i huvudsak väst-östlig riktning med E22 i fokus. Till E22 ansluter ett flertal mindre vägar i söder och norr. Ett parallellt lokalt vägnät i väst-östlig riktning saknas. Riktningsfördelning för trafik på E22 mot Kristianstad respektive Sölvesborg antas idag vara 50/50 procent över dygnet. 60 procent av trafiken från de anslutande lokalvägarna antas ha målpunkt västerut (Kristianstad) och 40 procent av trafiken antas ha målpunkt österut (Bromölla). Genomfartstrafik söderifrån från bland annat Åhus nyttjar idag Gälltoftavägen genom Vanneberga via Trolle Ljungbyvägen för fortsatt färdväg österut på E22. Trafik söderifrån med målpunkter västerut nyttjar idag väg 118 med avfart i trafikplats Hammar för att nå E22. Största delen av trafiken norrifrån genom Bäckaskog (1100 f/d) nyttjar idag den västra avfarten för att angöra E22, se Figur 6. Detta antas bero på ett flertal faktorer; den mesta trafiken på E22 går västerut, korsningen är mer trafiksäker och framkomligare på den västra jämfört med den östra sidan, fler bor i närheten av den västra avfarten samt trafiken norrifrån som har målpunkter österut på E22 kan svänga av tidigare och nyttja bland annat Tobaksvägen för att nå E22. Gamla vägen antas idag nyttjas av trafik från Östra Fjälkinge samt östra delar av Fjälkinge som har målpunkt E22 österut och västerut. Likaså nyttjas vägen av trafik från Fjälkinge med målpunkt EKO. Idag finns en gång- och cykelväg samt tillhörande port under E22 till och från hållplatslägena i anslutning till trafikplats Fjälkinge. Gång- och cykelvägen ansluter i söder om E22 till en pendlarparkering och norr om E22 till idrottsplats, skola och vidare till gångoch cykelvägar inom Fjälkinge tätort. I utredningsområdet finns ett befintligt gång- och cykelstråk mellan Fjälkinge och Gualöv, se Figur 7. En gång- och cykelväg är belägen strax norr om E22 mellan Gamla vägen i väster och Maglestensvägen i Bäckaskog i öster. På denna kan oskyddade trafikanter färdas mellan Fjälkinge och Bäckaskog samt nå busshållplatslägen vid EKO. Gång- och cykelväg ingår i turistleden Sydostleden. Gång- och cykelvägen är asfalterad och separerar färdriktningarna med målning. Från Bäckaskog och österut finns en gång- och cykelväg längs med järnvägen från Bäckaskog fram till Tobaksvägen i utkanten av Gualöv. På vägen passeras Knutehusvägen i plan. De två beskrivna gång- och cykelvägarna ansluter till varandra genom Bäckaskog där Maglestensvägen samt del av Bäckaskogsvägen nyttjas. På denna sträcka färdas cyklister i blandtrafik. För gångtrafikanter finns bitvis trottoarer i Bäckaskog men till största dels nyttjas vägrenen. 13

14 Figur 7 Trafikflöden nuläge år

15 Figur 8 Befintliga gång- och cykelvägar inom området. 5. Bedömning av landskapets känslighet och potential Nedan beskrivs värderingar av de värden som redovisats tidigare i PMet sammanställts. Se även karta med känslighetsanalys från tidigare utredning Figur 9. Natur- och kulturvärdena bedöms generellt inte vara av den karaktären att de i stort styr läget på vägar eller andra anläggningsdelar. I detalj kan anpassningar behöva göras för att undvika intrång i natur- och/eller kulturvärden. Detta kan t.ex. vara tallarna vid Eko, kulturlämningarna vid Drottningtorp och områden med mycket fladdermöss söder om föreslagen ny trafikplats Bäckaskog. Miljön kring Trollasten är av sådant kulturhistoriskt- och landskapsmässigt värde att miljön bedöms som mycket känslig. Drottningtorp är arkeologiskt värdefull men inte viktig för landskapskaraktären. Riksintresset kring Trolle-Ljungby är viktigt att bevaka men berörs troligen inte direkt av föreslagen ombyggnation. Riksintressets kärnområde ligger söder om E22. Det öppna kulturlandskapet är känsligt för att sikten bryts. Viltstråken är en viktig faktor för placering av planskildheter och medför att port bör väljas istället för bro i dessa lägen. Detta för att kunna kombineras med viltpassager. 15

16 Nationella cykelstråket är av sådan vikt att nya cykelvägar bör placeras för att åstadkomma en kontinuitet i stråket. Tillgängligheten till kollektivtrafik är viktiga stråk i landskapet. Befintlig E22 utgör en barriär för lokal biltrafik, gående och cyklister som vill röra sig tvärs och utmed vägen. De planskilda korsningarna och planerade parallellvägar innebär en möjlighet att förbättra dessa samband. Jordbrukslandskapet är viktigt i området både som verksamhet och för landskapets karaktär. Figur 9 Karta med känslighetsanalys från Gestaltningsprogram från tidigare skede Ur analysen: Generellt är hela utredningsområdet känsligt, men en gradering har gjorts där riksintresset Trolle Ljungby och Trollastenen har unika värden som gör dem mycket känsliga. Grundvattenförekomsten och höga kulturhistoriska värden ger Jarls Fure klassningen stor känslighet. 6. Riktlinjer för fortsatt arbete Nedan sammanställs punkter som är viktiga att ta hänsyn till vad gäller landskapsanpassningen i det fortsatta arbetet med vägplan status Samrådshandling utformning av planförslag föreslås enligt nedan: Huvudvägen (E22) bör inte ligga mer än 1,5 meter över omgivande mark i det öppna landskapet. Sidovägar/parallellvägar bör ligga lägre än huvudvägen. Värna om värdefulla utblickar mot det öppna kulturlandskapet och Fjälkingebacke. Miljön och karaktären kring Trollasten beaktas och bevaras vid utformning av anläggningen. Parallellvägarnas utformning anpassas till befintlig vägstruktur och landskapsstrukturer (t.ex. stenmurar, ridåer och alléer) med målet att gestaltningen blir så bra som möjligt. 16

17 Brukbarheten av åkermark ska bevakas och restytor/fragmentering bör undvikas så långt möjligt i det öppna landskapet. Slänter/restytor i skogsmark bör utformas så att återplantering av skog kan ske. Hålla nere trafikmängden så mycket som möjligt genom orter som Bäckaskog, Nymö och Fjälkinge. Mer stadsmässig/trafiksäker utformning av gaturummet i Bäckaskog föreslås. Planskildheternas läge, utformning och funktion är viktiga att bevaka när viltutredningen är klar. Stråk till och från kollektivtrafik bör bevaras och om möjligt förstärkas. Säkerställ/förbättra den lokala kommunikationen för gående, cyklister och lokal biltrafik i området. Bevara och synliggör stenmurar som sammanfaller med sockengränsen i Jarls fure. 7. Källor Gestaltningsprogram E22 Fjälkinge-Gualöv, ny motorväg Kristianstads och Bromöllas kommuner, Skåne Län. Vägplan, val av lokaliseringsalternativ, Structor Mark Malmö PM Trafikprognos PM Kompletterande kulturarvsanalys, E22 Fjälkinge-Gualöv, Arbetsmaterial , Sweco. Naturvärdesinventering, Väg E22 Fjälkinge-Gualöv, Eokologgruppen i Landskrona/Structor Mark Malmö 17

18 18

19