Social och kognitiv utveckling hos barn, unga och vuxna

Transkript

1 KURSPLAN LSU110, LSU160, LSU210, LSU260 Kommentarmaterial Gäller fr.o.m. vt 10 Social och kognitiv utveckling hos barn, unga och vuxna KOMMENTARDEL till Inriktningen Social och kognitiv utveckling hos barn, unga och vuxna 0B1. Inledning Inriktningen består av fyra kurser om vardera 15 högskolepoäng. De läses i följande ordning: LSU 110 Specialpedagogik i förskola, skola och samhälle, LSU 160 Hinder för lärande och pedagogiska konsekvenser, LSU 210 Specialpedagogiskt perspektiv på skriftspråksutveckling och matematisk begreppsutveckling pedagogiska konsekvenser, LSU 260 Didaktisk fördjupning i ett specialpedagogiskt perspektiv. Inriktningen syftar till att i kombination med annan inriktning eller specialiseringar ge en kompetensprofil som stärker möjligheterna att i det pedagogiska och didaktiska arbetet kunna möta hela variationen av olikheter i barn eller elevgruppen. Detta blir än viktigare mot bakgrund av att de nationella målen och de internationella konventioner Sverige ratificerat förordar att individer med olika funktionshinder i så hög grad som möjligt skall undervisas i heterogent sammansatta grupper. Ytterligare ett syfte är att kunna komplettera arbetslagets samlade kompetens i mötet med alla barn/elever. 2. Förklaring av centrala begrepp Sidan N av T =

2 1BSpecialpedagogik: Inriktningens fokus står att finna i kunskapsfältet specialpedagogik, som har sin historiska grund inom skolans specialundervisning, en undervisning som kännetecknades av att den skulle vara speciell, riktas till elever med speciella behov och bedrivas av speciella lärare i speciella rum. I dessa sammanhang blir begrepp som avvikelse och normalitet aktuella. Under förra seklets senare decennier har specialpedagogiken dock breddats och kännetecknas idag av att samspelet mellan individ och miljö står i fokus och inkluderings och exkluderingsprocesser på individ, grupp, skol och samhällsnivå är centrala teman. Ett annat område som inryms är skolans ideologiska grund, vilken problematiseras med utgångspunkt i likvärdighet, jämställdhet och en skola för alla. Inkludering: Inkludering inom t.ex. ett utbildningssystem kännetecknas av en strävan att utbildningssystemet omprövar sin struktur, den undervisning som bedrivs, gruppsammansättningar och behov av kompetens och stöd i syfte att svara mot alla barns/elevers behov. Delaktighet: Delaktighet kan definieras och tillämpas på olika nivåer. På t.ex. individnivå står delaktighet för individens personliga engagemang och motivation i sin direkta livsmiljö och på samhällsnivå för demokrati och individens aktiva medverkan som beslutsfattare i samhället. Interaktion: Interaktion omfattar alla slags samspel mellan elever och mellan elever och lärare/andra vuxna. 2BFunktionshinder: I den svenska kortversionen av WHO:s International Classification of Functioning, Disability and Health från 2002 beskrivs funktionshinder som övergripande begrepp för att beteckna aktivitetsbegränsningar och delaktighetsinskränkningar, som uppkommer i samband med funktionsnedsättningar och strukturavvikelser beroende på att miljön inte anpassats. Barn/elever i behov av särskilt stöd: Skollag och andra nationella styrdokument för förskola och skola slår fast att verksamheterna skall utformas så att alla barn/elever får ett bemötande som optimerar deras utvecklingsbetingelser och lärande i olika avseenden. Man har vidare ett speciellt ansvar för de individer som på grund av speciella förutsättningar, t.ex. funktionsnedsättningar, löper större risk än andra att få svårigheter av kognitiv och/eller social art. Stödet skall ges villkorslöst, dvs. individens behov skall inte relateras till diagnoser eller andra beskrivningar. Den lagstadgade skrivningen i behov av särskilt stöd uttrycker i detta sammanhang att förändringar i omgivningen förutsätts kunna påverka individens utveckling positivt. 3. Professionsaspekter av kursens innehåll Inriktningen Social och kognitiv utveckling hos barn, unga och vuxna avser att bidra till att den blivande lärare, som så önskar, skall kunna utveckla en mer specifik kompetensprofil inom kunskapsområdet specialpedagogik. En sådan kompetensprofil lär enligt regeringspropositionen 1999/2000:135, En förnyad lärarutbildning, behövas inom samt Sidan O av T =

3 liga skolformer för att bidra med kunskaper om hur olika faktorer påverkar möjligheterna för individers delaktighet, utveckling och lärande och skall utgöra en grundstomme i arbetslagets samlade kompetens. Konkret kan det innebära att stödja och utveckla arbetssätt och arbetsformer för att skapa goda lärandemiljöer för alla barn och elever men också om att utgöra en samtalspartner i arbetslaget i frågor om förhållningssätt, värderingar och bemötande. Lärare med specialpedagogik som inriktning studerar också ett eller flera andra ämnen i sin utbildning. Kombinationen av ämneskunskaper, didaktiska kunskaper och fördjupade specialpedagogiska kunskaper borgar för att arbetslaget i förskolan/skolan får en bredare kompetens i mötet med den naturliga variationen av barns/elevers olikheter. I regeringspropositionen anger man vidare att endast 40 % av undervisningen i den obligatoriska särskolan utförs av lärare med specialpedagogisk utbildning. För att stärka detta kompetensområde inom särskolan menar regeringen: När det gäller särskolans behov av lärare för elever med utvecklingsstörning bör detta enligt regeringens bedömning framgent i stor utsträckning kunna tillgodoses inom ramen för den nya lärarutbildningens inriktning med specialpedagogik. (s. 61) Ett av syftena med inriktningen är således att få kompetens att kunna arbeta med barn/elever med en kognitiv funktionsnedsättning. I detta perspektiv blir barns/elevers kommunikativa förmågor som kan anses som nödvändiga i ett demokratiskt informationssamhälle av central betydelse. Såväl ämneskunskaper som didaktiska kunskaper om barns/elevers skriftspråksutveckling och matematiska begreppsutveckling bör därför skapa en god kompetensgrund tillsammans med den specialpedagogiska inriktningen. Inriktningens två sista kurser, LSU 210 och LSU 260, belyser ett specialpedagogiskt perspektiv på skriftspråksutveckling och matematisk begreppsutveckling. Tillsammans med de lärandeteorier som studenterna behandlat inom AUO kurserna ger detta redskap för analys och reflektion över hur en god lärandemiljö kan utformas. 4. Genus och värdegrundsperspektiv Centralt i inriktningen Social och kognitiv utveckling hos barn, unga och vuxna är alla människors lika värde, individens frihet och solidaritet med svaga och utsatta, dvs. det fundament av demokratiska värden som samhället vilar på. Detta visar sig i synnerhet i inriktningens två första kurser, LSU 110 och LSU 160, där såväl nationella styrdokument som internationella konventioner och överenskommelser för förskola och skola studeras med fokus på barn/elever i behov av särskilt stöd. I samband med detta studeras särskilt funktionshinder/funktionsnedsättningar i ett hälsoperspektiv enligt 1 ICFF F. ===================================================== 1 ICF (International Classification of Functioning) är WHO:s senaste version av klassifikation av funktionstillstånd och funktionshinder. Sidan P av T =

4 I enlighet med styrdokumentens viktiga ideal som en skola för alla diskuteras frågor som bland annat handlar om allas rätt till delaktighet i förskola och skola samt uppdraget att tillvarata individuella olikheter och idén om en likvärdig skola. Härav följer att genusfrågor blir centrala liksom frågor kring etnicitet. 5. IKT IKT kan ses som ett arbetsredskap för studenterna, men också som ett innehåll i kursen. I denna inriktning behandlas framförallt IKT som ett innehåll i utbildningen. Studenterna får möjlighet att studera och bedöma olika programvaror i syfte att förbättra undervisningsskickligheten och att organisera goda lärandemiljöer för alla elever. Det finns rik forskning som behandlar redskapets betydelse för personer med funktionsnedsättningar och dess lärande, utveckling och delaktighet. IKT som ett alternativt och kompletterande kommunikationsverktyg problematiseras samt belyser de ständigt närvarande etiska och sociala aspekterna av IKT användning. 6. Integration I målen till lärarexamen (Examensordning, SFS 2007:129) anges att studenten skall ha kunskap om betydelsen av läs och skrivinlärning och om matematikens betydelse för elevers kunskapsutveckling. Av speciell vikt är därför att denna kunskap omfattar alla barn/elever. I inriktningens sista 30 högskolepoäng behandlas därför specialpedagogiska perspektiv på barns/elevers skriftspråksutveckling och matematiska begreppsutveckling. Detta yrkesspecifika kompetensområde är således en fördjupning av de tidigare grundlagda specialpedagogiska kunskaperna i inriktningen. Här blir ämnes och allmändidaktiska frågeställningar centrala. Specialpedagogiska frågeställningar inom läs och skrivinlärningen och matematikens betydelse kompletterar härigenom andra inriktningar och specialiseringar inom fältet. Fokus riktas alltså mot de barn/elever som uppvisar svårigheter eller förväntas få svårigheter inom fältet. Här problematiseras även begrepp som läs och skrivsvårigheter samt matematiksvårigheter. 3BVetenskaplig kunskap, HFU och praxisbaserad kunskap Specialpedagogisk forskning karaktäriseras av mångvetenskap. Teoribildningen är knuten till pedagogik men även till andra discipliner som psykologi, medicin och sociologi. Det medför att specialpedagogisk forskning innefattar en mängd olika perspektiv som fokuserar olika aspekter av individers delaktighet, kommunikation och lärande i skola och omgivande samhälle. I detta sammanhang granskas även begreppet exkludering, eftersom innehållet ofta berör marginalisering och utanförskap, överordning och underordning. Skillnaden mellan praxisbaserad och vetenskaplig kunskap synliggörs i växelverkan mellan kursernas VFU inslag och de kunskaper studenterna förvärvar under HFU. VFU erfarenheterna problematiseras och anknyts till vetenskaplig kunskap, vilket bland annat sker i VFU redovisningar. Exempel på frågeställningar från inriktningens Sidan Q av T =

5 två första kurser kan vara: Hur hanterar olika verksamheter barns/elevers olikheter i relation till delaktighet, kommunikation och lärande? Förekommer exkluderande insatser och i vilket syfte? På vilka sätt identifierar studenter maktstrukturer i såväl skola som samhälle och som medför marginalisering och utanförskap? Vetenskapsmetodologiska inslag som textanalys, observationer och intervjuer ingår som del i de tre första kurserna i inriktningen. Syften, mål, innehåll, genomförande, examination och principer för betygsättning Inriktningens övergripande syfte tar sin utgångspunkt i olika faktorers inverkan på hur mötet mellan utbildningssituationen och den lärande individen visar sig. Detta belyses i den första kursen (LSU 110) i ett mer övergripande eller makroperspektiv, dvs. faktorer som kan anses befinna sig på skol och samhällsnivå. I inriktningens andra kurs (LSU 160) antas i huvudsak ett mikroperspektiv, dvs. studenten skall förstå olika uttryck för såväl hinder som möjligheter på individnivå eller gruppnivå. I inriktningens tredje och fjärde kurs antas (som nämnts tidigare) ett ämnesdidaktiskt perspektiv relaterat till skriftspråksutveckling och matematisk begreppsutveckling. Under inriktningens genomförande indelas studenterna i mindre basgrupper. De har som syfte att förbereda för det arbetslagsarbete som är en central del i det blivande läraryrket. I basgruppen samverkar kursdeltagarna kring olika uppgifter. Det kan gälla att diskutera eller samtala kring innehållet i kurslitteratur och föreläsningar, men också att relatera kursinnehållet till VFU:n eller andra skolerfarenheter. Här genomförs också arbetsuppgifter som ingår i kursen och som kan innebära att kursdeltagarna undersöker eller övar någonting tillsammans. I föreläsningar och lektioner presenteras de kunskapsområden som ingår i respektive kurs. I seminarier diskuteras litteratur och studentens egna reflektioner kring såväl teoretiska som didaktiska aspekter, vilka skall kopplas till och återknytas från VFU:n. De didaktiska aspekterna är i huvudsak relaterade till de två sista kurserna i inriktningen. Examinationsformerna varierar såväl inom de enskilda kurserna som mellan kurserna. De består av såväl muntliga som skriftliga former som kan vara både individuella och gruppbaserade. Redovisningsformerna planeras i vissa fall tillsammans med studenterna och multimodala former eftersträvas. En slutexamination genomförs i varje kurs. En utgångspunkt vad gäller principerna för betygsättning är att mål och betygskriterierna skall diskuteras av studenter och lärare i början av varje kurs. Under 2005 har medel för kollektiv kompetensutveckling erhållits från institutionen i syfte att utveckla betygskriterierna. För de olika betygsgraderna anges dessa vad gäller såväl innehåll som form. 7. Progression Professionen I inriktningens sista 30 högskolepoäng behandlas specialpedagogiska perspektiv på Sidan R av T =

6 barns/elevers skriftspråksutveckling och matematiska begreppsutveckling. Detta yrkesspecifika kompetensområde är således en fördjupning av de tidigare grundlagda specialpedagogiska kunskaperna. Här blir ämnes och allmändidaktiska frågeställningar centrala. VFU Inriktningen består av 10 veckor VFU, fördelade på fem dagar i LSU 110, två veckor i LSU 160, tre veckor i LSU 210 och fyra veckor i LSU 260. Den första kursens (LSU 110) VFU är av undersökande karaktär, där spridda dagar ägnas åt datainsamlingar som behandlas och redovisas i den högskoleförlagda utbildningen. Den andra kursens (LSU 160) två VFU veckor är sammanhängande och huvudsakligen av deltagande, men även till viss del av utförande, karaktär. Den skall genomföras i särskolan/ gymnasiesärskolan eller i grundskolan/gymnasieskolan där elever som är inskrivna i särskolan genomför sin skolgång. De sammanlagt sju VFU veckorna i de två sista kurserna i inriktningen (LSU 210 och LSU 260) är till största delen av utförandekaraktär men där även undersökningsinslag finns representerade. Optimalt är att den blivande läraren vistas i samma verksamhet i de båda kurserna och på så sätt kan återkomma senare på terminen för sina sista fyra veckor. På detta sätt kan kontinuitet skapas med såväl arbetslag som elever, samtidigt som den blivande läraren har möjlighet att skaffa sig en bild av hur elevers lärande utvecklats under en längre tid än sju veckor. För de individer som tänkt sig en framtid som lärare i särskolan finns möjlighet att ägna de sju veckorna i samma arbetslag och elevgrupp som i LSU 110. Kurslitteratur Progression med avseende på kurslitteraturen kan sägas bestå av dels den didaktiska fördjupningen i de två sista kurserna, dels genom att de olika specialpedagogiska perspektiven blir fler, liksom de analysverktyg studenterna skall förvärva insikt om för att kunna möta behoven hos hela variationen av barns/elevers olikheter. I inriktningens sista kurs skall detta bland annat visa sig i att studenten utvecklat förmågan att kunna planera, genomföra, utvärdera och ompröva en didaktisk idé i relation till tidigare forskning. Specialisering Inriktningens två första kurser bildar i hög grad en bas för de två sista, men kan också ses och läsas som en specialisering i lärarprogrammet. På så sätt kan studenter med andra inriktningar än de kommunikativt inriktade mot läsning, skrivning och matematik skaffa sig en kompetensprofil för sitt kommande läraruppdrag som kan bidra till att lärararbetslagets samlade kompetens breddas i mötet med alla barns/elevers olikheter. Sidan S av T =

7 De två första kursernas innehåll kan även bredda de kommunikativt orienterade ämnenas innehåll för de studenter som också väljer en annan inriktning med detta innehåll. Specialiseringen och inriktningen Social och kognitiv utveckling hos barn, unga och vuxna bidrar på detta sätt till att den specialpedagogiska kompetensen i lärarprogrammet breddas för många blivande lärare. Inom ramen för de specialpedagogiska inslagen i lärarutbildningen finns även en fördjupning av inriktningen. Denna specialisering ger studenterna möjlighet att skriva en uppsats som ett integrerat examensarbete. Utvärdering Varje kurs i inriktningen har en muntlig mittkursutvärdering, där studentrepresentanter lämnar synpunkter. I så hög grad som möjligt görs denna utvärdering med inriktningsledaren, som därefter för informationen vidare till kursledaren för vidare befordran till kurslaget. Vid kursslutet görs sedan en kursvärdering av studenterna. Denna sammanställs och bildar underlag för kurslagets planering av nästkommande kurs, där kursledaren informerar om de åtgärder man vidtagit utifrån sammanställningen. Inför den senaste kursplanerevideringen har en mindre studentgrupp som läser LSU 260 lämnat synpunkter på förändringar som föreslagits. Synpunkterna har sedan diskuterats och beaktats i inriktningsrådet. Sidan T av T =