VERKSAMHETSBERÄTTELSE

Transkript

1 1 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2017 SVENSKA VÄGMARKERINGSFÖRENINGEN c/o Cecilia Johansson Rådavägen Mölnlycke ; Hemsida: Orgnr:

2 2 Styrelsen för Svenska Vägmarkeringsföreningen, SVMF, får härmed avge följande berättelse för verksamhetsåret MEDLEMMAR, AVGIFTER Föreningen hade vid årets slut 58 medlemmar varav 18 var företagdsmedlemmar. Följande avgifter har utgått: Medlemsavgift per anslutet företag kr 100:- Serviceavgift för företagsmedlem kr :- Serviceavgift per ansluten person kr 1.000:- Anslutningsavgift för företagsmedlem kr :- Anslutningsavgift för personlig medlem kr 2.000:- Anm.) Företag med omsättning under 1 milj SEK betalar som personlig medlem (beslut från årsmöte 2009). STYRELSE MM Styrelsen har sedan föregående årsmöte bestått av följande personer: Ordförande Vice ordförande Sekreterare Ledamöter Suppleanter Adjungerade till Styrelsen Kassör Ansvarig kansli Ordinarie revisorer Revisorssuppleant Valkommitté Toni Ogemark Magnus Fredriksson Magnus Wallgren Jörgen Svensson Peter Nilsson Michael Svantesson Gunnar Ström Magnus Karlsson Cecilia Johansson Göran Nilsson Berne Nielsen Lars Westny Anders Wahlqvist Per-Kristian Andersen Peter Nilsson Gunnar Wahlström

3 3 SVMF:s ARBETSUTSKOTT SVERIGE Ordförande Övriga ledamöter SVMF:s ARBETSUTSKOTT NORGE Ordförande Övriga ledamöter KANSLI Toni Ogemark Michael Svantesson Magnus Fredriksson Peter Nilsson Morten Andersen Björn Nossen Svein Gunnar Dahl Sturla Rognes Kjell Bohnhorst Jens Christian Knudsen Föreningens adress är : SVMF, c/0 Cecilia Johansson, Rådavägen 84, Mölnlycke. Löpande ärenden och fakturor har sköts av Cecilia Johansson, Toni Ogemark och Göran Nilsson. Bokföringen har sköts av Cecilia Johansson. ÅRSMÖTE Föreningens 46:e årsmöte hölls den 9 mars i Stockholm. Med på mötet var 32 medlemmar. Nya medlemmar Jozefin Boman, Sweco Peter Holmberg, Sweco Martin Rydell, Svevia Jon Kjetil Jutulstad, Trysil Maskin Richard Wedberg, WRMS Tommy Aneklev, Stripehog Scandinavian AB Dan Lang, Ennis-Flint Medlemmar som lämnar Marcus Wettermark, Sweco Anders Gustavsson, Stripehog Scandinavian AB Gunnar Svalstedt, Trafikmarkeringar AB Klas Rosendahl, Street Smart Equipment Medlemmar som byter företag Till Från Björn Nossen Geveko Markings Norway Cleanosol Toni Ogemark Geveko Markings Sweden Ennis-Flint Anders Wahlqvist LKF

4 4 Ny ordförande Toni Ogemark tar över som ordförande efter Göran Nilsson som lämnar efter 11 år på postren. Toni presenterade visioner och tankar för framtiden, vilken strategi har föreningen, avsikten är att jobba mer i styrelsen och på sikt kanske anställa en VD som kan driva de frågor och prioriteringar som styrelsen beslutar. - Regelverk, arbeta för att harmonisera regelverk, regelbrott, och metodbeskrivningar - Lobbying, - Kvalitetsnivå - Expansion till fler länder, jobba mot fler segment som tex bilindustrin, Toni upplever att andra länder ligger före i detta arbete, cykel segmentet är intressant med utbyggnad av denna infrastruktur i många tätorter - Kompetens och medlemsfokus, vad är incitamentet för att vara med i föreningen Information från Trafikverket Trafikverket hade inte möjlighet att delta men hade sänt över information. Marknadsandelar entreprenad Trafikverket Underhåll 2017 Årlig kontraktssumma 2017 Totalt 207 Mkr EKC 19% Svevia 33% Geveko 22% Trafikmarkerin g Svensk 1% Linjemarkering Nordic Road Cleanosol Marking 10% 8% Upphandling 2017 Entreprenad 9 områden 8 st utförandeentreprenader 1 st totalentreprenad Snitt 3,8 anbudsgivare(3,6 st 2016)

5 5 Total 4 Utförare 3,8 Differens 1:a/2:a, medel 16 %(3 44 %) Kompetenskrav för allt arbete med Vägmarkering Vid höstmötet 2014 har TRV gett beskedet att de är beredda att ställa kompetenskrav på alla som arbetar med vägmarkering. I detta arbete är handboken en viktig del som måste till som första åtgärd. SVMF har lagt förslag på kompetensområden. Utformning, HV(u) (inklusive utsättning) Arbete på väg, HV(apv) Applicering, HV(a) Kontroll av funktion, HV(f) (våtsynbarhet mm) Siktmätning, HV(s) (för heldragna mittlinjer mm) Besiktning, HV(b) TRV har bett SVMF att komma med förslag till vad kraven ska innehålla. Årsmötet avslutades med middag på Golden Hits. Samverkan om APV vid Vägmarkering Vägmarkering är den verksamhet som var först att få exempel på hur arbetet skulle utföras. Detta för att det är ett arbete som är utsatt och som bedrivs hos olika beställare vilket kräver enhetlighet när det gäller trafikanordningar. Sedan 2013 har exempelsamlingarna tagits bort från förfrågningsunderlagen och ersatts med text. En diskussion har förts mellan SVMF och TRV där beslutet fortfarande är att inga skisser kommer att skickas med förfrågningsunderlaget. SVMF ansvarar för exempelsamlingen, men TRV är gärna med och ser över dessa. För SVMF är det viktigt att exemplen är uppdaterade och att företagen använder sig av dessa för att uppnå en rättvis och enhetlig hantering av APV. Det är viktigt att man ger akt på vad kontraktet kräver och att det utförs riskbedömningar. Varje entreprenör har arbetsgivaransvar för sin personal. Något arbetsmöte har inte hållits under Uppdaterade (från 2016) skisser finns på hemsidan Möte TRV SVMF 2 maj och 7 september För 7:e året i rad möttes TRV och SVMF och diskuterade aktuella frågeställningar. Detta år vid två tillfällen. Arbetet har störts av två saker: 1. Byte av nationell samordnare 2. Anklagelser om korruption i branschen vilket medförde att TRV uteblev från vårt höstmöte.

6 6 2 maj; SVMF: TRV: Toni Ogemark, Göran Nilsson, Magnus Fredriksson, Peter Nilsson, Michael Svantesson Jan-Erik Lundmark, Stefan Pettersson Nationell samordnare Lars Petersson har lämnat TRV och tills vidare vikarierar Stefan Pettersson som nationell samordnare. SVMF önskade ett starkare mandat från samordnaren men den kommer att fortgå som hittills med rapportering till Jan-Erik med fokus på arbetssätt och IT system. Det är också önskemål att samordnaren deltar i start och avslutande byggmöten för att få likartad behandling över landet. 7 september, SVMF: TRV: Toni Ogemark, Göran Nilsson, Magnus Fredriksson, Peter Nilsson, Jan-Erik Lundmark, Stefan Pettersson, Ulf Söderberg Ulf Söderberg är ny nationell samordnare. Befattning och ansvar är placerad som tidigare i avdelning Vägsystem där Ulrika Honauer är chef. Närmsta chef för Ulf är Christian Eriksson som är ansvarig för gruppen Tillstånd väg. Ansvaret för projektledare/regionernas vägmarkering ligger utanför Ulf s mandat. Men Vägsystem är beställare av vägmarkering till regionerna. Det fortsatta arbetet i AU:. Det är viktigt att sätta upp gemensamma målsättningar och handlingsplaner och att vi gör skriftlig uppföljning och presentationer av dessa. SVMF tar gärna rollen för hela industrin. Företag som har statskontrakt, men ej är medlemmar i SVMF är välkomna att bli medlemmar och de kan också bli inkluderade i vissa diskussioner. Trafikverket är positiva till ett gemensamt möte med Norge Möte Vegdirektoratet (SVV) och SVMF norska utskott Vid årsmötet 2015 bildades ett norskt arbetsutskott för att på liknande sätt som i Sverige få ett forum för att diskutera löpande frågor. Den 21 juni och den 20 september hölls möte med SVV. Fra SVMF: Morten Andersen (MA), Bjørn Nossen (BN) Fra Vegdir.: Bjørn Skaar (BS), Morten Hafting (MH)

7 7 Utav de frågor som tagits upp är två refererade nedan. Sammantaget är att arbetsklimatet är gott och att SVMF är etablerat som remissorgan i de frågor som rör vägmarkering. Maskinell utførelse av tverrgående oppmerking Vegdir. har ingen umiddelbare planer om å innføre dette som krav i Norge, og om det i framtiden blir aktuelt å innføre dette vil de gi tilbakemelding i god tid til bransjen. Nordisk materialgodkjenning/sertifisering Det er planlagt at krav til materialgodkjennelse i hht. Nordisk materialsertifisering blir implementert i vegoppmerkingskontrakter fra 2018, unntatt vil være maling og evt. Type II ettersom det sannsynligvis ikke vil foreligger tilstrekkelig antall godkjente materialer til dette i løpet av dette året. SVMF gjorde Vegdir. oppmerksom på at en slik implementering av krav til sertifiserte materialer også betyr vesentlige endringer i kravene i R310. Reglene revideres til høsten sammen med andre deler av Konkurransegrunnlaget. Dokumentene sendes SVMF på høring. Bransjen ber om at det etableres et regelverk og system for oppfølging, kontroll og tydelig konsekvens ved avvik i forhold til krav til bruk av sertifiserte materialer. Regler og rutiner beskrives i dokumenter som vil være en del av Konkurransegrunnlaget og sendes ut for høring til høsten. SVMF Höstmöte 16-17/ i Göteborg Presentationerna finns på SVMF hemsida; Mötet hölls denna gång på Hindåsgården utanför Göteborg. OrdförandeToni Ogemark öppnade mötet och konstaterade att denna gång är vi 60 talet deltagare med representation från Sverige, Norge, Island och Danmark. Trafikverken i Sverige och Norge deltar inte denna gång med anledning av ett reportage i TV-programmet Kalla fakta där det påstås oegentligheter som berör vår bransch och TRV. Avhoppet är beslutat av ledningsgruppen i TRV för att skydda Trafikverket och dess personal från en onödig risk. Statens Vegvesen har valt att följa efter och kommer därför inte heller att deltaga. SVMF tar starkt avstånd från de anklagelser som är kända och försöker påverka branschen, både myndighet och industri, till ett mer professionellt förhållningssätt med bl. a certifieringar, förkvalificeringar och likartade behandlingar vid kontroller och konsekvenser.

8 8 Framtidens bilpark Vad rullar på svenska vägar? 4,7 milj personbilar 81 tunga lastbilar 535 lätta lastbilar 14 bussar 330 motorcyklar 330 traktorer 185 husvagnar 940 släpfordon Ulf Svensson, Bil Sweden Hur blir det framöver? Årliga nettotillskott med nuvarande takt! 100 personbilar lastbilar Prognoser visar att trafiken kommer öka! Vad är att vänta de närmaste åren? Bonus malus Kommer 1 juli 2018, Kommer påverka nybilsförsäljningen Dyrare tjänstebilar 74 tons lastbilsekipage, där det inte går tåg!! Skärpta avgasregler Ökad andel eldrift Självkörande bilar i någon form Vägslitageskatt Ligger på is för närvarande Strängare miljözoner

9 9 Världens första fossilfria välfärdsland Riksdagen beslutade i juni 2017 om ett klimatpolitiskt ramverk Klimatlag, nya klimatmål och ett Klimatpolitiskt råd Klimatmålet Sverige ska senast 2045 inte ha några nettonollutsläpp av växthusgaser i atmosfären För transportsektorn finns ett etappmål till 2030, 70 % minskning av utsläppen från inrikes transporter (ej flyg) jmf 2010 Vad händer i Norge? Trond Cato Johansen, Ramböll Regelverk vegoppmerking Håndbok N302 Vegoppmerking Handboken revideras nu Normal Nordisk samarbeid vegoppmerking Fokuset er knyttet til felles forståelse av kvalitet (rett kvalitet) Materialkvalitet (steg 1) Kvalitet på veg tilstand (steg 2) Kvalitet på planlegging/budsjettering/forvaltning (steg 3) Nordisk sertifisering av materialer for bruk til vegoppmerking (Sverige, Norge og Danmark) Steg 1. Norge forplikter seg på lik linje med svenske og danske vegmyndigheter at sertifiserings systemet skal ligge til grunn for våre forespørsler om vegoppmerkingsentrepriser Sertifiseringssystemet skal tas i bruk i forespørsler som vil gjelde f.o.m Tidspunktet er koordinert med Sverige.!!!? System for kontroll og kvalitetsoppfølging Steg 2 Når sertifiserings systemet er på plass må også et system som dokumenterer at anvendelsen av materialer skjer i samsvar med forespørsler (ref. sertifiseringen - materialkontroll) I tillegg til materialkontroll, må et slikt system også ivareta leveransekontroll og garanti kontroll. Det vil si funksjonskontroll av vegoppmerkingen slik den er utført på vegen. (kontroll av entreprenør) Info om utvecklingsprojekt i NO I Norge är det idag krav på vägbelysning på motorväg och flerfältsväg. Man kommer att reducera mängden vägbelysning i Norge, man har testat led belysning men detta är mycket dyrt att installera och underhålla, kan vägmarkering användas i stället?

10 10 Våtfunktionen är viktig på denna typ av väg, (flerfältsväg) Förstärkt mittlinje med våtfunktion, detta har man gett upp i Norge och nöjer sig med vibrationen från sinusräffla, däremot fungerar det bra på kantlinje, R310 angir: For alle kantlinjer på riksveger med ÅDT > 2000, skal det stilles krav til våtfunksjon. Kravet til våtfunksjon gjelder imidlertid ikke vegstrekninger med belysning.» VåtKravet ska höjas från 35 till 50. Kontraktstiderna avses förlängas från 3 till 5 år 2018 Aktuellt från Transportstyrelsen Kristofer Elo, Transportstyrelsen, Utredare på sektion Vägtrafik, Väg- och järnväg Plan- och bygglagen Vi arbetar just nu med föreskrifter om bland annat friktion på väg-, gång- och cykelbana. Vissa delar i arbete är ute på remiss just nu men inte något som har att göra med vägmarkeringar ännu. FOI-projekt för att ta fram en ny mätmetod för att kunna mäta friktion på gång- och cykelbanor. Befintliga metoder är svåra att tillämpa på gång- och cykelbanor (kräver en hastighet av 70 km/tim). Vi har bett VTI att ta fram en metod som går att använda i lägre hastigheter för att kunna använda på gång- och cykelbanor samt kommunala gator.

11 11 Vi undersöker möjligheten utöka vårt bemyndigande för att kunna börja utföra tillsyn utefter plan- och bygglagen. Observera att detta gäller endast vid ny- och ombyggnationer. Ändringar i vägmärkesförordningen Ändringar och nya vägmarkeringar från och med 1 december 2017 Nya M19a Cirkulationspil M20a Körfältspil som används i vägmitt för att förvarna om heldragen linje eller spärrområde. Den kompletterar varningslinje. Ändring M30 Ramen kring vägnummer tas bort På gång i vägmärkesförordningen? Cykelbox I och med förslag på nya cykelregler så kommer det även förslag på nya vägmärke och vägmarkeringar. Nya föreskrifter Vi har planerat att se över våra föreskrifterna om vägmarkeringar TSFS 2010:171 om vägmarkeringar Eventuellt ett nytt regeringsuppdrag kommer göra att det kommer skjutas på framtiden med ca 1 år Tillståndsmätningarna 2017 Berne Nielsen & Christian Nilsson, Ramböll Den standard som trafikanten erbjuds är inte en beskrivning av kontraktsförhållanden mellan entreprenör och beställare, Bakgrund Trafikverket arbetar ständigt med att förbättra trafiksäkerheten, detta har givit ett ökat fokus på vägmarkeringen Hur efterlevs Trafikverkets krav på visuell ledning? Tillståndsmätningar ger svaren! Underlag till strategier och fördelning av medel

12 12 Stöd och feedback till regionerna Underlag till utvärderingar, forskning och utveckling Effekt av materialkrav Metod Gatubelysning > 2 km -> RL(våt) bort ur analys Ej våtsynbara markeringar på vägar med ÅDT > 4000/2000 -> RL(våt) schablonvärde 10 mcd/(m2*lux) Bortslitna markeringar -> RL(torr) 40 mcd/(m2*lux) Markering av färg med stora glaspärlor -> bort ur våtanalys Vägklasser Klass D ingår för första gången. Kvalitetssäkring av data Mätning enligt metodbeskrivning TDOK 2013:0461 Mätning och hantering av data ska ske enligt respektive mätleverantörs gällande kvalitetssystem. Kalibrering av mätsystemet ska utföras enligt fastlagda rutiner i kvalitetssystemet hos respektive mätleverantör. Kalibreringsintervallen får inte överskrida systemtillverkarens rekommendationer. Kontroll mot handhållna instrument ska utföras med högst en veckas mellanrum. Om avvikelserna blir större än i kapitel 4 angivna gränser för noggrannhet ska kontrollen upprepas. Registrerade värden ska ha en noggrannhet och precision på mindre än 20 respektive 10 mcd/m2/lx. Kontroll och kalibrering av mätsystemet ska dokumenteras och lagras under föreskriven tidsrymd, dock minst 3 år, samt ska vid anmodan inom denna tidsrymd kunna delges Trafikverket. Varje vår görs en validering av samtliga mätbilar av VTI Under säsongen har 283 egen kontroller utförs (med gott resultat)

13 13 Resultat 2017 Andel vägmarkeringslängd som uppfyller kraven, torr retroreflektion. Medelvärde av vägklass A-D 54% 63% 58% 51% 49% 36% 33% Region Syd Region Väst Region Öst Region Sth Region Mitt Region Nord Sverige Andel vägmarkeringslängd som uppfyller kraven, våt retroreflektion. Medelvärde av vägklass A-D 33% 27% 30% 21% 17% 16% 24% Region Syd Region Väst Region Öst Region Sth Region Mitt Region Nord Sverige

14 14 Andel vägmarkeringslängd som uppfyller kraven, Medelvärde vägklass A-C, torr retroreflexion 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Region Syd Region Väst Region Öst Region Sth Region Mitt Region Nord Sverige Kartsystem från Island Ásbjörn Ólafsson, Project manager Service Department, Icelandic Road and Coastal Administartion Island har ett vägnät som är km varav 6500 km är belagda. Ringvägen runt ön är 134 mil lång. Väghållningen är indelad i 4 regioner. Man har 5 entreprenörer samt en egen regi som utför markeringar. Man använder färg, spray.och extruderad termoplast Det bor på ön som är m 2 Island har sedan 2005 ett digitalt system för registrering av vägmarkeringar. Systemet använder GPS för att lokalisera var på vägnätet. Det visar linjetyp, material, tjocklek, när markeringen utfördes, asfaltplanering, mmm Man registrerar vad som finns och vad som görs på kartblad. Det är enkelt att använda med innebär många kartblad.man arbetar nu med att utveckla ett online system som det går att se mer om på:

15 15 Nordisk certifieringssystem Info av T_C Johansen, Ramböll på höstmötet AKTIVITETER PÅ PROVFÄLTEN I 2017 Januari- April, revision av Instruktion (VTI-notat), besiktning av etablerade och nya provsträckor Mai, öppen dag i Sunne (S) och Gørlev (DK) Augusti, 1- og 2-års mätningar Sunne I och II, Helsingør och Gørlev Augusti, utläggning av nytt fält för N/S på Haslemoen (N) Augusti, utläggning av nytt fält vid Gørlev September, initiala mätningar på Haslemoen och Gørlev II September-Oktober, sammanställning och analys av mätdata Oktober-November, produktion av rapporter Hela året, administration, och kontakt med deltagare från hela Europa Genom året, kontakt- och möten med ledningsgruppen VTI/Ramböll och Styrgruppen m/ Vejdirektoratet (DK), TRV (S), SVV (N), VTI och Ramböll Dubbanvändningen Sunne 80 % Norge 50 % Danmark 5 %

16 16 STORT INTRESSE FÖR DEN NORDISKA CERTIFIERINGEN Sunne I (2015) : 81 material utlagda, 19 tillverkare från 10 länder i Europa Sunne II (2016) : 71 material utlagda, Frankrike och Russland kommer med Danmark ( ) : 74 material utlagda. USA + 10 europeiska länder representerade Haslemoen (2017) : 69 material utlagda, 15 tillverkare från 11 länder är med Tillsamman 295 material är utlagda för certifiering/testning på skandinaviska provfält RESULTAT (PRELIMINÄRA SIFFROR) Norsk/svensk certifiering: Termopl 3mm plan (ex. Prefab): 18 material certifierade i P3 (inkl P4) 7 material certifierade i P4 Termopl 1,5mm plan 13 certifierade i P2 (inkl P3 og P4) Färg: - Type II vit Danmark: 7 certifierade i P3 (inkl P4) 2 certifierade i P4 0 certifierade 4 certifierade i P2 Termopl 3mm plan (ex prefab): - 17 certifierade i P3 (inkl P4) 11 certifierade i P4 4 prefab certifierade i P5 Typ II markeringar är lagda 2017 i fräst spår. Projektet är på väg att få en egen websida Mycket talar för att materialkraven hamnar på P3 för vita material och P2 för gula. Men ännu saknas besked från Sverige. 17 jan 2018 tar styrgrupp beslut kring fingerprint resultat

17 17 Handbok för utformning av vägmarkering Göran Nilsson, LG Konsult Behov av höjd kompetens Det är uppenbart att det behövs en kompetenshöjning i hur vägmarkeringar ska utformas. Problemet finns i alla led hos dem som på något sätt hanterar vägmarkering (beställare, projektörer, utförare, kontrollanter m.fl.). En viktig del är att föra över kompetens till yngre medarbetare. SVMF har inom sina led huvuddelen av den kompetens som finns i landet när det gäller vägmarkering. Flera av dessa är redan en bit upp i pensionsåren varför arbetet bör ske relativt snart. Historik Regelverken som styr hur vägmarkeringar ska utformas har sedan dryga 50 år tillbaka ständigt krävt besked om hur man ska tolka dem. Detta har skett genom typritningar och utbildningsmaterial som fortlöpande utvecklats och angett praxis för tillämpning. Genom krav i Vägverkets upphandlingar tvingades de olika aktörerna gå utbildningar i ämnet vilket ledda till kompetens i hur man skulle markera. Hur går det till i dagsläget Sedan ca 2 årtionden finns inga specifika kompetenskrav i väghållarnas upphandlingar. Den kompetens som funnits har försvunnit genom generationsväxlingar, organisationsförändringar och den större rörlighet som nu finns på arbetsmarknaden. VGU ger inte tillräckliga svar i många frågor som behöver tolkning. Nuvarande utbildning i vägmarkering har ingen dokumentation som motsvarar det som fanns på Vägverkets tid. Respektive aktör lever på gamla kunskaper. Detta medför att tillämpning av praxis varierar över landet. Syfte Huvudsyftet med handboken är att skapa nationella förutsättningar för likartad tolkning av regelverken och att fylla behovet både av stöd i det dagliga arbetet samt önskvärd kompetenshöjning. En handbok är också en viktig del i förväntade framtida formella kompetenskrav för dem som på något sätt hanterar vägmarkering (beställare, projektörer, utförare, kontrollanter m.fl.). Att trafikanterna känner igen sig såväl inom landet som i andra länder är synnerligen viktigt. Tilägg om syfte från TRV

18 18 Projektets syfte gäller, förutom vad som anges i ansökan, i huvudsak kunskapssammanställning inom området för vidare implementering i branschen. TRV ser även en koppling till produktivitetsutveckling då man i förlängningen kommer ha ett utförande på likartat sätt. Vad ska göras? a) TRV och SVMF bör gemensamt ta fram kompetensområden och vad som krävs för att uppnå respektive kompetenskrav b) Arbetet med Handbok för utformning HV(u) är igång i. SBUF har (genom Svevia) lovat oss 250 (villkor: att vi ordnar resterande 250 ) ii. SVMF har begärt referensuppg. från TRV för att kunna fakturera utlovade 250. (Dessa har kommit den 20 nov 2017) iii. Den kommer finnas på Asfaltskolans hemsida och endast i webversion. Den ska gratis och tillgänglig för alla som behöver den iv. Nu löpande projekt ska rapporteras under Q c) SVMF bör försäkras att bli informerad i god tid på förändringar i regelverk som berör handboken så den blir uppdaterad d) TRV bör klara ut internt om handbokens status Arbetsorganisation HV(u) Redaktionsråd Deltagare Företag Anm Göran Nilsson SVMF Projektledare Christian Nilsson Ramböll Sekreterare Arthur Olin Trail Blazer Sakkunnig Sandra Grillo Soberon Ramböll Ritningsarbete Referensgrupp, bollplank, granskare Företag/Org. Deltagare TS TRV TRV Malmö TK Göteborg TK Göteborg TK Stockholm TK Kristofer Elo Ulf Söderberg Peter Aalto Sead Calakovic Rose-Marie Sesar Ragnar Hauksson NN

19 19 Ramböll EKC Svevia Asfaltskolan Berne Nielsen Christian Carlsson Daniel Andersson Glenn Lundmark Arbetsordning: 1. Redaktionsrådet tar fram förslag 2. Referensgruppen får 2 veckor på sig att ge synpunkter på aktuellt förslag. 3. Färdigt material läggs in i Asfaltboken Budget = Egen tid betalas av egna organisationen. Arbete i referensgrupp är egen tid. Total egen tid är beräknad till ca 520 timmar ( ca SEK) Varav företag i SVMF står för SEK Handbokens hemvist Asfaltskolans hemsida; Kapitel 22 i asfaltboken= Vägmarkering; Handbok i utformning, HV(u) Fritt åtkomlig Gratis Inga lösenord eller licenser när vi gjort den publik Ansvariga för kap 22: SVMF Behov av nationella förändringar provverksamhet Vid sidan om handboksarbetet väntas frågor rörande tillägg och förändringar i trafik- lagstiftningen dyka upp, som exempelvis behovet av en Riktningspil. Här krävs samråd mellan Trafikverket och Transportstyrelsen för att möjliggöra en framställning att få genomföra prov. SVMF hoppas att respektive myndighets representanter i referensgruppen kan administrera denna samordning. SVMF är givetvis intresserade att delta i förekommande provverksamheten. Information från ERF / TRB om ADAS / LKA Toni Ogemark Cost 331 kom fram till att föraren behöver se markeringarna så långt framför bilen som det tar att köra i minst 2,2 sek för att kunna framföra bilen på ett säkert sätt. Till denna tid bör läggas till något för att få en komfortabel körning. Några länder har tagit hänsyn till vad Cost 331 kommit fram till i sina krav på synbarhet. Dock inte Sverige som fortsatt har intermittenta kantlinjer på stor del av vägnätet. Detta medför svårighet att uppnå tillräcklig synbarhet eftersom markerad yta är av stor betydelse.

20 20 Olycksutvecklingen Den nedåtgående olyckskurvan i Europa har planat ut från 2013 Nedan ser vi utvecklingen i Norden Hur ska vi kunna vända trenden? En möjlighet till bättre trafiksäkerhet är utveckningen inom biltekniken. Forskning i Europa och USA visar på att detta är möjligt. Sustained reduction in fatalities will require looking beyond traditional tools Need to look to new measures that can provide high added value in the short to medium term Assisted and connected driving holds great promise Given the penetration of connected/autonomous vehicles will be gradual, next generation of driving will be characterised by hybrid traffic conditions requiring hybrid infrastructure Policy statement EC for connected vehicles EU kommer med krav på att den nya tekniken ska införas i Europa.

21 21 EC Report: Saving Lives: Boosting Car Safety in the EU (December 2016) Identified 19 life-saving technologies that should be considered for the revision of General Safety Regulation Three technologies deal directly with infrastructure: Lane Support Systems (LSS) Intelligent Speed Adaptation (ISA) Automatic Emergency Breaking (AEB) Proposal is to make these technologies madatory for all new vehicles as of September 2022 for LSS, ISA September 2024 for AEB Road markings are essential Utan vägmarkering fungerar inte tekniken med självkörande bilar Forskning i Europa och USA visar på att bilarnas nya teknik reducerar antalet olyckor. Här kommer behovet av fungerande vägmarkering in. Även de Nordiska länderna har satsning på gång inom området När vi skrev till infrastrukturminister Tomas Eneroth om satsningen inom Nordic Way 2 hänvisas vi till ITS avdelningen på Trafikverket sitter på frågan angående ADAS and connected vehicles ITS avdelningen inkluderar inte behoven av vägmarkeringar i detta arbete Arne Lindeberg hänvisar till underhåll på TRV Vi har påtalat detta för TRV. SVMF Policydokument Toni Ogemark Styrelsen arbetar på ett policydokument som ska vara levande. Där ska vi utveckla vad SVMF vill åstadkomma.

22 22 En studie är gjord där branschens utveckling är redovisad tillsammans med hur funktionen på väg har utvecklats. RegelverkParameter Kommentar 1 Regelverk Inkludera Euro V krav Ett tydligt skall krav där SVMF har förslag på hur kontrollen ska genomföras och hur konsekvensen ska hanteras.

23 23 Funktionskrav Problem med variation på avvikelsehantering inom landet. SVMF kommer ge förslag på hur variationen ska minska och hur konsekvensen ska bli ensartad. Heldragen kantlinje SVMF är stark förespråkare till heldragna kantlinjer. Gällande konvention specificerar att körbanans yttergränser ska företrädesvis markeras med heldragna kantlinjer. Maskinell handläggning För att kunna täcka de behov av maskinell handläggning som specificeras i kontrakt så krävs stora investeringar hos respektive entreprenör. Idag finns inga tydliga konsekvenser om man ej uppfyller kraven. SVMF arbetar på ökad tydlighet och likabehandling för att branschen ska uppnå (investera) tillräcklig kapacitet. Certifierade produkter SVMF önskar introduktion av certifierade produkter till säsongen Det är viktigt att regelverk och upphandlingsdokument utfärdas på ett enhetligt sätt för alla nya kontrakt över hela landet. SVMF har förslag på hur krav, kontroll och konsekvenser ska införas. 2 Lobbying SVMF influerar sedan tidigare i diverse forum. Vi har den senaste tiden försökt öka antalet och att vara mer aktiv i de utvalda forumen. SVMF kommer i framtiden arbeta mer strukturerat inom lobbying. I nuläget saknar vi resurser till det och gör vissa insatser ad-hoc. Vi utvärderar olika samarbetspartners och vilken form vi vill ha för framtiden. 3 Kvalitetsnivå Nya krav för våtfunktion SVMF vill föbättra typ II markering på vägarna, speciellt på mittlinjer och körfältslinje. Förslag är framtaget på hur kraven i funktionsmätning för vägmarkering ska förändras. Minimum funktion (för väghållaren) I funktionskontrakt så gäller funktionskraven under kontraktstiden oavsett ålder på markeringarna. SVMF vill att motsvarande krav finns på vägar oavsett kontraktsform och har förslag på hur detta ska hanteras. Minimum längd re-appliceirng Andelen av ett objekt som beställs målning på är idag ofta på en låg nivå. För att möta sin egen miljöpolicy har SVMF förslag på att en delsträcka som ska målas vid komplettering aldrig ska understiga 50%. P-klasser i praxis Olika vägar och markeringstyper har olika behov av funktionell hållbarhet. SVMF har förslag på hur olika P-klasser från provfälten kan användas i praxis. Kontroll på tvärgående markering I samband med ändrad applicering av tvärgående markering så behöver de funktionella kraven (inklusive hur mätningen genomförs) uppdateras. SVMF arbetar på ett förslag för reviderad funktionsmätning.

24 24 Minimummängd i kg/m2 vid applicering För att klara funktion och funktionell hållbarhet är det viktigt att applicera rätt mängd material. SVMF arbetar på förslag hur detta ska specificeras och kontrolleras. 4 Expansion SVMF s vill utöka nuvarande arbete i Norge och överväger att göra motsvarande för Danmark. Synergierna är uppenbara, framförallt gentemot de nordiska vägverken inom NMFV (NORDISK MØDE FOR FORBEDRET VEJUDSTYR), med möjlighet till mer fokus på nödvändig R&D. Behoven på vägmarkeringar från fordonsindustrin ökar och samarbete på detta område fungerar bättre med större representation. Ökad säkerhet för cyklister är i stort fokus sedan år tillbaka och SVMF involverar sig för nya regler och krav med avseende på vägmarkeringar och färgade ytor. 5 Kompetens och medlemsfokus SVMF arbetar för att införa kompetenskrav till alla relevanta personer som jobbar med vägmarkering. En förutsättning till detta är relevant utbildningsmaterial. Arbete är initierat för att ta fram en handbok för att standardisera markering och utformning inom landet. VGU är otillräcklig på detta område och ger upphov till olika tolkningar och varierande praxis runt om i landet.m petens Hur lyfter vi standarden på vägmarkering i Sverige? Grupparbete höstmötet 2017: Grupparbetet utfört under båda dagarna och redovisat i nedanstående punktsatser. Michaels grupp Påvisa positiva effekter av bättre vägmarkeringar genom dokumentation (olycksstatistik före efter insats) Investera i undersökningar tillsammans med Trafikverket Dokumentera att man får bättre funktion Beställaren bör kontrollera funktionen Fräsa ner markering med våtfunktion Heldragna och bredare kantlinjer Magnus F grupp: Krav på p-klasser för material vid kommande upphandlingar Underhållsbudget måste ökas Interna utbildningar av ny personal, kunskap i material, ritningar mm.

25 25 Krav i upphandlingar, ekonomiska, referens uppdrag även bättre kontroll av krav vid utförande. Metodbeskrivning, inventering beställning med tider när det ska vara klart. Heldragna kantlinjer Högre kompetens på beställare, projektledare Nationell samordnare måste styra upp alla byggledare/ombud så de jobbar lika. Jörgens grupp Handbok förmarkering Mätning via mobil mätning innan kontrakt och utförande Efterlevnad kontrakt från Trafikverkets sida inkl vite och konsekvens samt samordning hos Trafikverket angående detta. Certifierade material Heldragna kantlinjer Yrkescertifikat vägmarkerare Peters grupp Krav på högindex pärlor Bättre kvalité på beställningar från TV så entreprenörerna kan planera arbetet bättre Alla entreprenörer måste behandlas lika Rätt material på rätt väg Tvätta linjer i betydligt större omfattning, så man alltid målar på en torr och rengjord yta Maskinutveckling för automatisk utläggning av tvärgående och övriga markeringar. Under året har RME/SSEQ valt att avsluta sin satsning på printern. Trysil och LunoMark har fortsatt med sin utveckling. Trysil har två enheter ute på marknaden medan LunoMark har en. Den redogörelse som TRV skulle haft på höstmötet blev inte av på grund av det som hänt i norra Sverige. Spärrfält lagt med LunoMark printer 2016

26 26 Möten i styrelsen mm Styrelse har haft tre möten samt i övrigt haft kontakter över internett. Trafikverket och AU Sverige har träffats två gånger. Toni Ogemark har också deltagit i ett möte med SIS TK 248. Toni har också träffat andra branschföreningar (SBSV SVBRF) primärt med syfte om samverkan kring trafiksäkerhet, resurser och kompetenskrav. SVMF har lagt synpunkter på en regeringsremiss om cykelregler och samtidigt påpekat att vi inte var med på den lista som regeringen hade över remissorgan. SVMF har skrivit till regeringen och upplyst om att vägmarkeringarna i landet inte håller måttet för vare sig vanliga förare eller den nya fordonstekniken. Norska AU har haft ett möte med Vejdirektoratet. Konsultation av Georg Lee Ordföranden i ERF vägmarkeringsgrupp samt i Storbritanniens motsvarighet till SVMF har träffat styrelsen och gett tips om hur vi kan utveckla verksamheten. Möte med Trafikverkets Gd Lena Erixon För att komma vidare ur den situation som uppstått när TRV stoppade sina medarbetare från att delta i vårt höstmöte har styrelsen träffat TRV ledning. Mötet resulterade i att det nu är än mer viktigt med ett bra samarbete och att vi höjer nivån i kontakterna med TRV. Sveriges Byggindustrier (BI) Ordföranden ingår i Branschregionrådet och har deltagit på ett möte. Göran Nilsson är ersättare och har deltagit på två möten. Föreningen får tillbaka 45% av de avgifter respektive medlemsföretag betalar till BI. Därför är det angeläget att så många som möjligt av våra medlemsföretag är anslutna till BI. European Union Road Federation (ERF) SVMF är medlem i ERF med begränsat medlemskap med en årlig kostnad på 1500 euro per år. Detta begränsade medlemskap gör att vi kan delta i olika arbetsgrupper men har inte rätt att rösta. Toni Ogemark är vår representant. Toni har deltagit på vägmarkeringsgruppens 3 möten under året. Speciellt inom allt som berör ADAS och Autonoma fordon så driver ERF frågor som är av högsta relevans för SVMF.

27 27 NMF Toni Ogemark har deltagit i två möten med NMF i Finland och i Norge. Vart fjärde år håller NMF en nordisk konferens om vägmarkering. Robert Bråthen och Toni Ogemark höll två presentationer på konferensen som representanter för SVMF.

28 28 LOBBYING Toni har träffat en PR byrå för att se på möjlighet bedriva lobbying primärt med fokus på nedanstående punkter:

29 29 SVMF PÅ INTERNET SVMF finns på Internet med adress: Ambitionerna är fortsatt att ha ett visitkort på nätet med information om föreningen och med aktuella föreningshandlingar. Hemsidan är uppdaterad. Anteckningar och inlägg från olika möten finns att tillgå där. EKONOMI Beträffande föreningens ekonomiska ställning hänvisas till separat årsredovisning. Malmö i februari 2018