Inledning. En ljus framtid. Anteckningar från SVMF Höstmöte 15-16/ i Göteborg Presentationerna finns på SVMF hemsida;

Transkript

1 Anteckningar från SVMF Höstmöte 15-16/ i Göteborg Presentationerna finns på SVMF hemsida; Inledning SVMF ordförande Toni Ogemark öppnade mötet och konstaterade att denna gång är vi drygt 60 talet deltagare med representation från Sverige, Norge, och Danmark. Vi fortsätter på den väg vi började med mötet i HOOK hösten 2005, Sigtuna 2006, Hindås 2007, Malmö 2008, Helsingborg 2009, Göteborg 2010, Johannesberg 2011, Göteborg 2012, 2013, , Malmö 2016 och Göteborg Det är det 14:e mötet efter Globen. Det finns ett fortsatt behov av att komma samman och diskutera ett antal frågor med syfte att dels få marknaden att fungera bättre och dels att ge trafikanterna bra vägmarkeringar som utförs på samma sätt i hela landet. Vi befinner oss i en tid där utvecklingen går mot att våra fordon utrustas med teknik som hjälper föraren att framföra sitt fordon och där fordonen antas att så småningom kunna köra utan förare. Det kommer vara många år då förare och fordon ska samsas i vägmiljön. Detta innebär att vägmarkeringar kommer vara viktiga för såväl förare som fordon. Citat från statliga utredningen om självkörande fordon: Att planera för att vägmärken och vägmarkeringar ska vara väl synliga och kan läsas digitalt redan i dag är ett effektivt sätt att minska antalet trafikolyckor här och nu. Kommentar: Utredningen har förstått att behovet av tydliga och bra vägmarkeringar är en förutsättning för självkörande fordon. EU 3rd mobility package EU sätter press på Europas vägmyndigheter att se till att vägmarkeringarna utförs och underhålls så de möter det behov fordonen kommer ha. Behov av satsning på vägmarkering Sedan 2011 ser vi att standarden på Sveriges vägmarkeringar har gått ner utan att TRV gjort något åt detta. Vi ser i index från SCB att kostnaderna stigit medan anslagen i stort hållit samma nivå. En ljus framtid Vår bransch har en ljus framtid även om vårt grundproblem är finansiering och politiska beslut Certifieringkrav på material kommer i Sverige, Norge och Danmark Vi behöver bredda vår förening till att inkludera hela Skandinavien Vi behöver påverka från flera nivåer och samarbeta med fler partners med likartade utmaningar 1

2 SVMF byter namn till Skandinaviska Vägmarkeringsföreningen Medlemskap kommer att ändras för att spegla tre länder så likvärdigt som möjligt Anslutningsavgift och personlig avgift försvinner Förenkling av röstlängd antal röster följer medlemsavgift Avgränsning mellan landspecifika arbetsutskott och gemensamma arbetsgrupper SVBRF, Svenska Väg- och Broräckesföreningen, SBSV, Sveriges Branschförening för Säkrare Vägarbetsplatser Göran Fredriksson informerade om föreningarna och om möjligheter till samverkan med dem. SVBRF bildades 2004 och har 37 medlemsföretag som täcker in hela Sverige. Har officiella möten med TRV och TS 2 ggr/år Nyhetsbrev 2 ggr/år Utbildar räckesmontörer SBSV bildades 2014 och har 63 medlemsföretag varav 23 sysslar med utbildning (främst APV) Styrelsen: Man utbildar nya APV-lärare och fortbildar erfarna lärare Göran anser att våra tre branschföreningar har mycket att vinna på genom att samverka. Handbok för utformning av vägmarkering Göran Nilsson, Christian Nilsson Huvudsyftet med handboken är att skapa nationella förutsättningar för likartad tolkning av regelverken och att fylla behovet både av stöd i det dagliga arbetet samt önskvärd kompetenshöjning. En handbok är också en viktig del i förväntade framtida formella kompetenskrav för dem som på något sätt hanterar vägmarkering (beställare, projektörer, utförare, kontrollanter m.fl.). Att trafikanterna känner igen sig, såväl inom landet (gäller alla väghållare) som i andra länder, är synnerligen viktigt. 1:a utgåvan är nu klar 2

3 Vissa redigeringar efter lämnade synpunkter ska föras in Förslag till ny VGU kan ge någon förändring. 28 nov. ska Christian och Göran träffa TRV för att diskutera några frågor Information/utbildning avses att hållas innan säsongen 2019 Fortsättning Handboken kommer att fortsätta att utvecklas i takt med att regler ändras och resurser finns för mer innehåll. Handbokens hemvist: Asfaltskolans hemsida; Kapitel 22 i asfaltboken= Vägmarkering; Handbok i utformning, HV(u) Fritt åtkomlig Gratis Inga lösenord eller licenser när vi gjort den publik Ansvariga för kap 22: SVMF Finansiering SVMF har fått finansiellt stöd från Trafikverket och SBUF (Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond) för att ta fram handboken. Utöver det bidrar bransch och myndigheter med eget arbete. Kompetenskrav Handbokens roll i kommande kompetenskrav ska diskuteras med TRV Behov av nationella förändringar - provverksamhet Behov av en Riktningspil. Körfältspil M19 används felaktigt på ramper och i parkeringsanläggningar mm TS och TRV har vid kontakter med SVMF visat positiva reaktioner när vi önskat att en ny markering för körriktning bör införas. Trafikverket måste ansöka hos Transportstyrelsen att få genomföra prov. SVMF är givetvis intresserade att delta i förekommande provverksamheten. Vi har även ett förslag på utformning. 3

4 Status i nordisk godkjenningsordning for vegoppmerkingsmaterialer Trond Cato Johansen, Ramböll I Sunne är provsträckan 800 m AKTIVITETER PÅ PROVFÄLTEN I 2018 Januari- April, revision av Instruktionen (VTI-notat 12A-2018, version 5:2018), besiktning av etablerade provsträckor Maj, öppen dag i Haslemoen(N) och Gørlev (DK) Augusti, 1- och 2-års mätningar Sunne II, Gørlev I och II, Haslemoen I Augusti, utläggning av nytt fält för N/S på Haslemoen II (N) Augusti, utläggning av nytt fält vid Gørlev III September, initiala mätningar på Haslemoen II och Gørlev III September-Oktober, sammanställning och analys av mätdata (ca mätvärden/år) Oktober-November, produktion av rapporter November December, publicering av certifikat för material utlagda i 2016 och 2017 Hela året, administration, och kontakt med deltagare från hela Europa Genom året, kontakt- och möten med ledningsgruppen VTI/Ramböll och Styrgruppen m/ Vejdirektoratet (DK), TRV (S), SVV (N), VTI och Ramböll STORT INTRESSE FÖR DEN NORDISKA CERTIFIERINGEN Sunne I (2015) : 81 material utlagda, 19 tillverkare från 10 länder i Europa Sunne II (2016) : 71 material utlagda, Frankrike och Russland kommer med Danmark ( ) : 87 material utlagda. USA + 10 europeiska länder representerade Haslemoen (2017) : 69 material utlagda, 15 tillverkare från 11 länder är med Haslemoen II (2018) : 43 material utlagda 4

5 Tillsamman 351 material är utlagda för certifiering/testning på skandinaviska provfält Trenden är nedåtgående. Potentiella deltagare kommer att bli frågat om intresse innan eventuell ny utläggning i 2019 blir beslutat. NYTT I ÅR; NEDFRÄSTA MARKERINGAR P-KLASSERNA I DEN NORDISKA CERTIFIERINGEN 5

6 KRAV OM CERTIFIERADE MATERIAL I S, N OCH DK FRÅN 2019 Danmark P4 på markeringar med lång hållbarhet (4 år) P1 på markeringar med kort hållbarhet (intill 1 år) Norge P4 på extruderade vita längsgående markeringar P3 på extruderade gula längsgående P3 på vita spraymarkeringar P2 på gula spraymarkeringar Sverige P4 på extruderade vita markeringar (detaljerna är inte klara) En metodbeskrivning för kontroll av certifierade material under entreprenad blev publicerat i 2018 Kontrollsystemet blev testat i Norge och Danmark under säsongen 2018 Bilden ovan visar sträckan vid Haslemoen i augusti 2018 Ca. 800m lång VAD HÄNDER NU Preliminära rapporter för certifieringen i Sverige/Norge och Danmark är klara. VTI s interna granskning kvarstår innan publicering, men draft reports kommer att skickas ut om några dagar. Certifikaten för material utlagda i 2016 och 2017 kommer att utges i december och januari 6

7 Intresset för nya utläggningar i 2019 avklaras i januari. Instruktionen version 6:2019 ska vara klar i april, om det blir utläggning i 2019 Öppen dag på provfälten i Görlev och Haslemoen i maj/juni Aktuellt fråntransportstyrelsen Kristofer Elo, Transportstyrelsen, Utredare på sektion Vägtrafik, Väg- och järnväg Nya (och gamla) vägmarkeringar M17a Cykelbox M16 Cykelpassage eller cykelöverfart Kombinationen övergångställe/cykelöverfart har nu blivit tillåten. Förordning (2018:1558) om ändring i vägmärkesförordningen (2007:90) Nytt om vägmarkeringar 1 Gående som använder vägrenen, körbanan eller en gemensam gångoch cykelbana ska om möjligt gå längst till vänster i färdriktningen. Ändringar av 1, 7 kap., trafikförordningen (1998:1276) genom förordning (2018:1559). Aktuella arbeten inom myndigheten Förarbete med att ta fram riktlinjerför vilka värden som får användas i lokala trafikföreskrifter om högsta tillåtna hastighet. 7

8 (Trafikförordningen (1998:1276)) Just nu tittar vi på hur regelefterlevnaden ser ut. Undersökningar av olyckor och tillbud som berör vägtrafiken som inte utredas av Statens haverikommission enligt lag om undersökning av olyckor. (Förordning (1990:717) om undersökning av olyckor) Följa upp hur trafikreglerna fungerar Just nu har vi börjat arbeta med tillsyn av TEN-T vägnätet. (Vägsäkerhetslag (2010:1362)) Nya föreskrifter om vägmärken. Vi arbetar just nu med att sammanställa alla remissvar. Nästa steg är att ett ev. omarbeta eller förbereda materialet för beslut om ett införande av de nya bestämmelserna. Virtuella geografiska staket Goefencing. Vilken myndigheten som ska ansvara för arbetet med detta diskuteras just nu. Vad händer i SVMF? Information från de olika arbetsgrupperna Toni började med att informera om de olika arbetsgrupper som nu finns och bemanning Arbetsutskott med myndigheter Sverige: Toni (Peter, Michael, Magnus, Berne, Jörgen) Norge: Morten A (Björn N) Danmark: Toni, Jesper WB R&D R&D Toni Ogemark, Ordförande Berne Nielsen, Ramböll Martin Gunnarsson, Svevia Erik Bakken, Trysil Lobbying Toni Peter N Expansion Peter N Michael S Toni Handbok, regelverk & kompetens Göran N Arthur Christian Magnus K Martin R Peter L 8

9 Arbetsutskott/Utveckling/Lobbying Toni Ogemark Arbetet i AU har inte kommit särskilt mycket framåt under Ett möte hölls under våren men det som skulle hållits under hösten blev inställt av TRV. TRV önskar en bredare samman sättning av dem som ska delta och vill att även SKL ska vara med. R&D Gruppen har precis startat Identifierat 3 huvudområden Åker gemensamt till Asta Zero testanläggning i Borås för autonoma fordon 20 november Syftet är skapa bättre förståelse för fordonens behov på vägmarkeringar, samt kickoff för gruppen Fordons stödsystem ADAS Utvecklingen av bilars stödsystem ADAS (Advanced driver-assistance systems) går fort framåt och är idag bara i sin startfas. Bland nyproducerade bilar kommer vi få se en trend där systemen blir allt vanligare som standardutrustning, inte minst sedan Euro NCAP beslutat att ge poäng för denna typ av system. Existerande studier har oftast skett på : Avspärrade test fält. Merparten av försöken har också utförts i klimatzoner som inte motsvarar Skandinavien Vidare har resultaten ofta stannat vid allmänna rekommendationer om markeringar med hög funktion 9

10 Det är idag osäkert att säga vilka vägtyper (markeringar) i Skandinavien som klarar kriterierna för synlighet och till vilken omfattning (inkl. olika väderförhållande). Avsikten är att utreda vilka kriterier som är av vikt för att stödsystem som LDW och LKA kan hållas aktiva vid färd på det skandinaviska vägnätet. När detta väl är känt kan trafikverken anpassa sina kravställningar och underhållsstrategier så att fordonens behov uppfylls. Arbetet leder också vidare till framtida krav och behov för vägmarkeringar vilket bör vara en del av regeringens SOU 2018:16 Vägen till självkörande fordon Samhällsnyttan omräknat i pengar uppgår till 100 tals miljoner kronor. Det finns alltså mycket att vinna om man bara kan tillse att vägmarkeringarna är synliga. Men när är då en vägmarkering synlig? Följande parametrar tas i beaktning: Dagsynbarheten, Qd Kontrast mellan längsgående vägmarkering och slitlager (vägyta) Nattsynbarhet i torra förhållanden, Retroreflektion torr Nattsynbarhet i våta förhållanden, Retroreflektion vått Typ av markering (typ I eller typ II) Om markeringen är intermittent eller heldragen Linjebredd Grad av slitage Rapporterings- och spårningssystem Erik Bakken informerade om arbetet med ett projekt för rapportering. Dagens teknik ger stora möjligheter för utveckling. Frågan är vad myndigheter och bransch önskar sig. 10

11 Miljöarbete GPP Green Public Procurement (GPP) är ett verktyg framtaget av EU för statliga myndigheter att bedöma produkter och tjänster med avseende på miljöpåverkan. GPP ger myndigheterna möjlighet att inkludera miljöpåverkan som en parameter i sina anbud. I en tid där större fokus och resurser läggs för att motverka den globala uppvärmningen så förväntas myndigheterna vara med och leda vägen mot ett miljövänligare samhälle och lär därför tillämpa GPP i sina anbud i framtiden. EU publicerade GPP kriterier och det öppnar upp för andra parametrar än lägsta pris. Miljöarbete - Mikroplaster VTI har uppdraget att ta fram och sprida kunskap om mikroplaster från transportsystemet. Den största delen av mikroplaster som släpps ut i miljön kommer från däckslitage samt nedbrytning av asfalt och vägmarkering. Enligt IVL, så uppskattas vägtrafiken orsaka utsläpp på ton mikroplast per år. Mikroplaster kan ackumuleras i sjöar, hav och övrig natur vilket leder till att de till slut hamnar i dricksvattnet och maten. Det är viktigt att SVMF är redo för eventuella krav och regler som kan komma i framtiden men också för att med att driva utvecklingen mot en miljövänligare vägmarkering. Miljöarbete BASTA BASTA är framtaget av Sverige Byggindustrier för att bedöma produkter som används i anläggnings- och byggbranschen. Kärnan i kriterierna är den europeiska kemikalielagstiftningen REACH. Det finns två kravnivåer, BASTA och BETA där BASTA är den högre av de två. Kraven är satta för att fasa ut användandet av produkter innehållande farliga ämnen i bygg- och anläggningsprodukter. 11

12 Lobbying & Expansion SVMF har ambitionen att expandera och därför kommer vi att byta namn till Skandinaviska Vägmarkeringsföreningen. Vi har under året kontaktat drygt 20-talet företag i Sverige/Norge samt branschorganisationen Sikre Veje i Danmark. Vi har som nämnts tidigare inlett ett samarbete med branschföreningarna SVBS och SVBRF. För att påverka myndigheter och väghållare har vi under året publicerat debattartiklar i media om behovet av vägmarkeringar. Under året har SVMF träffat cheferna för svenska Trafikverket samt danska Vejdirektoratet och framfört vårt behov av samverkan med myndigheterna. Norsk AU I 2018 har SVMF Norsk AU hatt 2 møter med Vegdir./Nettverksgruppen ( og ) I tillegg har det vært parallelle møter med SVV Region Sør i forhold til mulige endringer i Konkurransegrunnlaget Følgene saker er berørt; Krav til materialsertifisering Revisjon av tekniske krav Trekkregler R310 N302 Kompetanse i vegoppmerkingsfaget Muligheter for fagopplæring kurs i regis av SVV/Bransjen Endringer i Konkurransegrunnlaget Varslingsplaner bedre grunnlag for prising av kontrakt Bransjen har i lang tid oppfattet Konkurransegrunnlaget som lite balansert i forhold til fordeling av ansvar og risiko mellom Bygghere og Entreprenør SVV Region Sør og Entreprenørene har i samarbeid diskutert mulige endringer for å korrigere på dette, noen av punktene har vært; Bedre planlegging og tidligere tilgang til leggelister fra SVV Bedre grunnlag for prissetting av kontraktene basert på erfaringsdata Muligheter for andre tildelingskriterier enn bare pris - Krav til Euro 5/6 på maskiner - Mulig fordel av sertifiserte kvalitets- og miljøsystemer - evt. andre objektive elementer Ensartede formerkerapporter mellom de ulike regionene - Ble innført allerede for 2018-sesongen Ensartede leggelister/hovedplaner - Samarbeid pågår mellom Byggherre og Entreprenør, første steg ska være klart til 2019-sesongen Korrigering av tidsfrister for utførelse Tilpasset kontrollomfang på Leveranse- og Garantikontroll Kontraktsvarighet - Usikkerhet rundt regionsreformen i 2020 gjør at det ikke kan konkluderes 12

13 Felles konferanse for Byggherre og Entreprenør annethvert år - Gjennomføres februar 2019 Forhøyet bøtenivå ved avvik, manglende innfrielse av tidsfrister etc. Regler & Kompetens I Gruppen för APV deltar inte Arthur och Christian, men TRV bör ha med två deltagare. Senaste mötet var 2016 varför det är lämpligt med ett möte innan nästa säsong. Vad är gjort/aktuellt att göra 2018/19 Svarat på TS remiss om Vägmärken Svarat på TRV remiss om kompetens inom APV Börjat svara på förslag om AMA anläggning 20 Börjat analysera TRV förslag till revidering av VGU (1061 sidor) Avser att samla grupp för APV innan säsong TRV bjuds in till denna träff där vi vill uppdatera vad som gäller vid vägmarkering. Kompetens APV Gunnar Vikström är ansvarig för kompetensfrågor om APV (sitter i samma grupp som Jan-Erik & Ulf) Nya kompetenskrav vid upphandling Sik finns inte längre SVMF beklagar att arbetet med att göra det enklare att arbeta i grannland är avbrutet (utmärkning, kompetenskrav mm.) De nya reglerna för kompetenskrav: :0371 för krav och 2018:0372 för råd AMA anläggning 20 Tidplan för AMA Anläggning20: 1. Etapp 1-Remissutgåva: 2. Utredningsarbete: senast den 15 dec 3. Textbearbetning: senast den 2 feb 4. Underlag för nya och ändrade figurer: senast den 2 jan 5. Ändring av BSAB kodstruktur: senast den 15 dec 6. Sammanställning och leverans till HU: f.o.m. den 2 jan tom den 12 feb 7. Slutleverans av material: den 12 feb 8. Revidering av VGU Den 29 okt 2018 fick vi äntligen remissen för VGU Remissperioden är

14 Vi beklagar att vi inte fått förslaget tidigare eftersom det hade underlättat vårt arbete med Handboken och vi hade då kunnat komma med förslag till lösningar innan remissen gavs ut Vi saknar regler för tillämpning för de nya markeringarna M17a (Cykelbox), M19a (Cirkulationspil) samt M20a (Förberedande upplysning om heldragen mittlinje m.m.) Vi ser även en hel del annat som vi har synpunkter på. Vägmarkeringsritningarna bör revideras och digitaliseras PS: Efter mötet fick vi en reviderad utgåva för delen om vägmarkering. Den i remissen är fel enl. P Aalto. Tvivel råder över vad vi ska yttra oss över. Borttagning av markeringar Håkan Wedberg informerade om borttagning av markeringar. Det finns en teknisk rapport från CEN om olika teknik för borttagning av markeringar. 14

15 Aktuellt från Trafikverket i Sverige. Nationella samordnaren Ulf Söderberg informerade Ekonomi , nivån har varit stabil mnkr/år Utförda mängder, har följt med och haft små variationer Tillståndet, har dock under samma tidsperiod haft en negativ utveckling Vad är det för faktorer som påverkar detta? Är det kvalitén på Ert arbete som försämras? Är kvalitén på det material Ni använder för dålig? Relationen och attityden i våra affärer försämras Ofta är det diskussion och frågasättande av våra beställningar Brister i hantering av APV Upphandling st län (AC-, BD-, C-, T-, W-och Y-län) FU annonseras i början av december 2018 Anbud in månadsskiftet jan/feb 2019 Kontraktsskrivning under feb-mars. Kontraktstider AC+BD 1+1 år C 3+1 år T år W 1 år Y1+1 år 15

16 Nya och förändrade krav Certifierat material Krav på Nordisk Certifiering av Termoplastisk massa i samtliga kontrakt Kravet är minst P4 Kontroll Kontroll kommer att ske genom provtagning. Riktlinje 1 prov/100 ton utlagd massa Konsekvens X % på kontraktssumman per prov som är underkänt Förslag/kommentarer? Efter x antal underkända prover kan hävning bli aktuellt. Förslag/kommentarer? Upphandling 2020 ARBETSHYPOTES Förändrade krav på räfflor samt fräsar Utseende/form på vägmarkering Krav på certifierat material till spray Krav på certifierat material till färg 2018APV Certifiering 2019 Jan-Erik Lundmark informerade om nya kraven på kompetens. Kompetens är ett samlingsbegrepp för en individs förmåga att utföra en uppgift genom att tillämpa kunskaper och färdigheter Kompetenskraven har 3 steg, 16

17 1..Utförare av 1.1, 1.2,.3 arbetsgivare utfärdar komptensintyg. 2. Utförare av 2.1, 2.2 med certifieringskrav 2.3 krav på utbildningsintyg (utförare) 3. Styra och leda med certifieringskrav (styra och leda) Vilka krav som gäller framgår i respektive kontrakt med hänvisning till kravdokumentet TDOK 2018:0371. Certifieringen är personlig, räcker i 4 år och framgår i ID06 Certifieringarna sköts av Förarprov, på alla deras kontor, från och med och tills vidare. Bokning via STEG Förare av väghållnings-och transportfordon. Intermittenta arbeten på låg och normalklassade vägar. Personal som både framför fordon och utför arbete på väg ska ha anpassad kompetens i steg och Vägarbetare eller liknande, När personal utför arbete som är berörd av passerande fordonstrafik, exempelvis handläggning. STEG 2 Kompetenskrav med certifierings-eller utbildningskrav för personal som utför säkerhetsprioriterade arbeten Certifieringskrav: 2.1 Förare av väghållningsfordon som utför; skyddsarbete med TMA. Samtliga förare som utför intermittenta arbeten på skyddsklassade vägar. 2.2Personal som ansvarar för det praktiska utförande av trafik-och skyddsanordningar inklusive trafikdirigering (Arbetsledare). Utbildningskrav: 2.3 Personal som svarar för montering längsgående skyddsanordning på skyddsklassade vägar. STEG 3 Kompetenskrav med Certifieringskrav för vissa roller inom styra och leda entreprenader och projekteringstjänster Person som: Tillvarata trafikanternas behov under projektering, byggande och framtida underhåll. Utför arbetsberedningar, riskanalyser, TA-plan. Leder personal i steg 2 Certifierings-eller utbildningskrav. Svarar för trafikinformation. Utför leveransuppföljning, byggplatsuppföljning, byggledning för APV krav (konsult) 17

18 Aktuellt i Norge. Bjørn Skaar, Vegdirektoratet informerade. Organisering - nytt fra 2020 Sams vegadministrasjon opphører 1/ Fylkene (20 fylker i dag) blir i fremtiden 9 og skal selv administrere alle sine samferdselsoppgaver. Stor andel stillinger (1650) skal overføres fra Staten til fylkene SVV utreder fremtidig organisering og skal forslå løsning i løpet av januar 2019 Det er store endringen på gang og lite konkret å orienter om foreløpig. Vegoppmerkingsbransjen vil bli berør. Flere vegholdere og kontraktsparter å forholder seg til. Har allerede betydning for utlysning av vegoppmerkingskontrakter. Fagfeltet Vegoppmerking behandles bl.a.: Håndbok N302 Vegoppmerking - normal Håndbok R310 Trafikksikkerhetsutstyr tekniske krav Del 6 vegoppmerking - retningslinje Håndbok R610 Nasjonal standard for drift og vedlikehold av riksveger retningslinje Håndbok V325 Veileder lærebok (under utarbeidelse) /fagstoff/håndbøker Konkurransegrunnlaget (mal fra VD utsendelse avventes) Spesielle kontrakts bestemmelser Kontroll og kvalitetsoppfølging NORMALKRAV Skal Krav* (Vegdirektoratet) Bør Krav* (Regionvegsjef) Kan Anbefaling (Fagansvarlig) Normalbestemmelsene er hjemlet i vegtrafikklov/skiltforskrift og er bindende for vegmyndighet (kommunal, fylkeskommunale og statlige) * Krav som bare kan fravikes etter formell behandling av fastlagt myndighet Formell kompetansebevis - vegoppmerking Det er tatt initiativ med organ i Norge (Vegteknisk Institutt) som er operative på tilsvarende opplegg for asfaltbransjen. SVV må sammen med ressurspersoner i bransje følge opp dette Læreboken vil utgjøre et kompendium for en slik utdannelse Kontroll og kvalitetsoppfølging Norge har formalisert bruk av sertifiserte materialer i kontrakter (1) Kravene til P-klasser for sertifiserte materialer i eksisterende kontrakter er: Materiale sertifisert i klasse P3 gjelder for hvit vegoppmerking utført som langsgående linjer med ekstrudert termoplast Materiale sertifisert i klasse P2 gjelder for gul vegoppmerking utført som langsgående linjer med ekstrudert termoplast Basert på vurderinger og analyser fra det Nordisk sertifiserings system for vegoppmerkingsmaterialer vil vi i 2019 kontrakter foreskrive: 18

19 Termoplast - ekstrudert Materiale sertifisert i klasse P4 gjelder for hvit vegoppmerking utført som langsgående linjer med ekstrudert termoplast Materiale sertifisert i klasse P3 gjelder for gul vegoppmerking utført som langsgående linjer med ekstrudert termoplast Termoplast - spray Materiale sertifisert i klasse P3 gjelder for hvit vegoppmerking utført som langsgående linjer med spray Materiale sertifisert i klasse P2 gjelder for gul vegoppmerking utført som langsgående linjer med spray En kontroll (2) som dokumenterer at kontrakten gjennomføres med det materiale som er avtalt i samsvar med sertifiserings kravet. Kontroll (3) som beskriver funksjonsnivå ved leveranse og gjennom garanti tiden Steg 1 3: kontrollene er formalisert og skal utføres av nøytral 3 part instans/ sertifieringsorgan. Ikke formalisert Kontroll til hvordan og omfang, men helt nødvendig dokumentasjon både for EN og BH. Tilstandsmålinger Stikkprøver Produksjonskontroll SVMF erfaringer så langt av å ha en Norsk avdeling Konklusjon først: - Så langt både positive erfaringer og.. Navne skifte er et «must» Skandinavisk VMF helt OK for oss. Møteutfordringer Møte må ha deltagelse med personer med beslutningsmyndighet/tilstrekkelige fullmakter i tillegg til vegmerkefaglig kompetanse Forventingene til møtene må samstemmes bedre - hva ønsker bransjeforeningen? - hva ønsker VD /SVV? VD ønsker at SVMF skal være et talerør/høringspart/faglig diskusjonspart og et fora som en kan ha meningsutveksling med. Dette har til nu fungert OK, slik jeg oppfatter det. 19

20 Vad gör Trafikverket för att infrastrukturen ska möta de behov som kommer med självkörande bilar. Hamid Zarghampour, Trafikverket höll ett inspirerande föredrag. Hamid började med den utveckling som skett av bilarna under de dryga hundra åren bilar funnits. Den ökande mängden fordon har medfört att infrastrukturen ständigt har byggts ut vilket påverkat hur vi bygger våra samhällen. Allt efter som fler får råd att ha bil stiger problemen. Det är särskilt påvisbart i Kina där mängden bilar ökar kraftigt. Frågan är vad planeten tål. Jordens befolkning är nu ca 7,5 miljarder och kommer vara nära 10 miljarder Antalet bilar är nu ca 1 miljard och förväntas dubblas till 2035.Det är uppenbart att samhället och fordonsindustrin gemensamt måste ta sig an problemen med miljö och trafiksäkerhet. 20

21 Automatiserade funktioner (ADAS) 1. Adoptive Cruise Control (ACC) 2. Lane Departure Warning 3. Lane Keep Assist (LKA) 4. Traffic Sign Recognition (TSR) 21

22 Nödvändiga ansträngningar för hållbar utveckling A. Public Commitments (Government) Investments in physical and digital infrastructure Support the development of smart solutions for public transport B. Participation of the public Shared Economy (Car sharing / ride sharing) Acceptance C. Engaged industries / actors New business model (mobility as a service) Navigation industri Continued technology development and, Introduction of scalable transport solutions, and affordable mobility services Nyckeln finns I SAMVERKAN Tillståndsmätningarna 2018 Berne Nielsen & Christian Nilsson, Ramböll BAKGRUND Trafikverket arbetar ständigt med att förbättra trafiksäkerheten, detta har givit ett ökat fokus på vägmarkeringen Hur efterlevs Trafikverkets krav på visuell ledning? Tillståndsmätningar ger svaren! Underlag till strategier och fördelning av medel Stöd och feedback till regionerna Underlag till utvärderingar, forskning och utveckling METOD Urval av objekt görs slumpmässigt av Trafikverket Varje objekt är ca 10 km För varje objekt mäts 3 delobjekt Delobjekt = en längsgående markering i objektet 22

23 Varje delobjekt innefattar ca 100 mätplatser á 100 m Indelning i vägklasser 442 slumpade objekt A Europavägar Region Nord: 55 B Riksvägar Vägnr - 99 Region Mitt: 80 C Primära länsvägar Vägnr Region Sth: 44 D SoT-vägar Vägnr 500 Region Öst: 101 Region Väst: 60 Region Syd: 102 RESULTAT 2018 Riket, andel godkänt Rl(torr) 50% [49%] (alla vägklasser) Rl(våt) 26% [24%] (där våtkrav gäller) Bättre resultat i region Väst följt av Syd, Öst och Mitt Sämre resultat i region Nord och Stockholm Sett till synbarheten (PVT) presterar regionerna likvärdigt förutom region Nord Andel vägmarkeringslängd som uppfyller kraven , vägklass A-C, torr retroreflektion. 23

24 Övrigt Datum för nästa höstmöte november 2019 Datum för årsmöte i SVMF : 7 mars 2019 Mässa På väg Elmia Jönköping, mars Avslutning av mötet: Toni Ogemark tackade deltagarna och avslutade mötet. Vid pennan: Toni Ogemark & Göran Nilsson 24