Riskhantering Preemraff. Innehåll

Transkript

1 Författare: Karlsson Bo (Säkerhetsspecialist (Säkerhetsspecialist Lagerkvist (Chef Produktion, Sofia Sundström Datum: Sida: 1 (22) Riskhantering Preemraff Innehåll Riskhantering Preemraff... 1 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Omfattning... 3 Definitioner... 4 Riskkälla... 4 Riskanalys... 4 Risktoleranskriterier... 4 Riskvärdering... 4 Riskbedömning... 4 Riskhantering... 4 Ansvar... 5 Riskmatris och risktoleranskriterier... 5 Riskmatris... 5 Definition enligt färgkoder i Preems risktoleranskriterium... 5 Generella rutiner för riskbedömningar... 8 Beställning av riskanalys... 8 Definiera omfattningen... 8 Sammansättning av Analysgrupp... 8 Identifiera riskkällor och orsaker... 9 Uppskatta konsekvenser och sannolikhet... 9 Värdering av risk Avsluta och dokumentera Giltighetstid och uppdateringskrav Information till berörd personal Utbildningskrav Analysmetoder... 12

2 Författare: Karlsson Bo (Säkerhetsspecialist (Säkerhetsspecialist Lagerkvist (Chef Produktion, Sofia Sundström Datum: Sida: 2 (22) Information och utbildningsmaterial Generella arbetsmiljörisker Omfattning Ansvar Procedur Dokumentation Särskilda risker Omfattning Ansvar Dokumentation Min jobbanalys Omfattning Procedur Anläggningsrisker Omfattning Ansvar Procedur Dokumentation Grafisk beskrivning... 21

3 Författare: Karlsson Bo (Säkerhetsspecialist (Säkerhetsspecialist Lagerkvist (Chef Produktion, Sofia Sundström Datum: Sida: 3 (22) Bakgrund Enligt krav i ett flertal lagar och föreskrifter från olika myndigheter är alla företag skyldiga att känna till de risker som finns inom verksamheten. Riskerna skall vara bedömda och i de fall de inte betraktas som försumbara skall de vara skriftligt dokumenterade. Risker som bedöms vara för höga (icke tolerabla) skall även ha till sig kopplade riskreducerande aktiviter som tar ner risken till en nivå som är tolerabel (ALARP). Arbetsgivaren är skyldig att informera alla anställda om de risker som de kan utsättas för. Informationskravet gäller även för övriga personer som befinner sig inom företagets område (t.ex. entreprenörer, besökare m.fl.) som företaget är samordningsansvariga för. Syfte Syftet med denna instruktion är att klargöra vad som skall riskbedömas, hur riskbedömning skall genomföras samt vilka risktoleranskriterier som gäller inom Preemraff. Riskbedömningar är ett verktyg för företagsledningen för att känna till och hantera befintliga risker inom verksamheten samt ett underlag för förbättringsförslag av arbetsmiljö och anläggningssäkerhet. Omfattning Instruktionen behandlar risker kopplade till arbetsplatser och arbetsmoment (arbetsmiljörisker) och risker kopplade till produktionsanläggningarna (anläggningsrisker). Utanför denna instruktion finns även andra instruktioner som på olika sätt beskriver någon form av riskhantering bl.a. inriktade på arbetsmiljö och säkerhet. Exempel på dessa instruktioner är: Instruktioner för arbetstillstånd (GOR SA101 och LYR SA201) Montageriskanalys och SHE analyser vid projekt NO101 Hazop och SIL SA506 MOC LS301 För övriga områden som t.ex. ekonomiska risktagningar, miljöaspektsinventeringar, IT projektrisker, konsekvensanalyser vid organisationsförändringar mm. hänvisas till riktade instruktioner för de olika områdena i Preems ledningssystem. Gemensamt för alla områden inom vilka riskanalyser görs är att de använder samma risktoleranskriterier som finns angivet i denna instruktion.

4 Författare: Karlsson Bo (Säkerhetsspecialist (Säkerhetsspecialist Lagerkvist (Chef Produktion, Sofia Sundström Datum: Sida: 4 (22) Definitioner Risk Risk definieras som kombinationen av utfallet av en möjlig händelse (konsekvens) och sannolikheten att denna inträffar (frekvens). Lite mer talspråkligt kan man säga att en risk är kombinationen av sannolikhet och konsekvens för oönskad händelse. Riskkälla Element som i sig självt eller i kombination med andra riskkällor har en inneboende potential att utgöra en risk. Riskanalys Systematiskt användande av tillgänglig information för att identifiera riskkällor och uppskatta riskernas storlek. Risktoleranskriterier Företagsgemensamma kriterier för bedömning om risken kan anses tolerabel eller ej. Riskvärdering Värdering av resultatet från riskanalysen mot uppsatta risktoleranskriterium samt bedömning av lämpliga åtgärder (riskhanteringsalternativ). Riskbedömning Övergripande process för riskanalys och riskvärdering. Riskhantering Samordnade aktiviteter för att styra och leda organisationen med avseende på risk. Här innefattas även uppföljning av genomförandet av beslutade risksänkningsåtgärder samt effekten av dessa.

5 Författare: Karlsson Bo (Säkerhetsspecialist (Säkerhetsspecialist Lagerkvist (Chef Produktion, Sofia Sundström Datum: Sida: 5 (22) Ansvar Det är ett chefsansvar att tillse att riskbedömningar utförs. När riskbedömningar är genomförda skall ansvariga chefer säkerställa att alla berörda inom egna arbetsgrupper har god kännedom och förståelse om alla de risker som kan finnas inom de olika arbetsgruppernas områden. Utöver chefsansvaret för riskbedömningar så skall varje medarbetare löpande utföra egna enklare riskbedömningar inför varje arbetsmoment. Det gäller vardagliga risker som t.ex. gå över en förrådsplan. Denna typ av riskbedömningar är vanligen inte dokumenterade. Riskmatris och risktoleranskriterier Riskmatris För riskbedömning används en riskmatris där sannolikheten och konsekvensen av identifierade risker beskrivs. Riskmatrisens olika rutor är indelade efter tre färgkoder; rött, gult och grönt. Dessa färgkoder utgör Preems risktoleranskriterium och färgerna representerar företagets syn på hur allvarliga riskerna är. Till färgkoderna är även den omfattning av åtgärder som är försvarbara kopplad. Riskmatrisen är avsedd att användas för bedömning av enskilda risker. Den är inte ett lämpligt verktyg för att bedöma totalrisken för t.ex. en anläggning. För denna typ av bedömning krävs någon typ av kvantifierad riskanalys (QRA). För Sverige finns inga myndighetskrav på fastlagda risknivåer som skall uppnås för att en verksamhet skall betecknas som säker. För flera andra länder finns dessa myndighetskrav i olika former. För Preemraffs del så är den interna rekommendationen att, där det inte finns ett internt godkänt dokument som anger tydliga riktlinjer (såsom riskmatrisen i detta dokument), så skall de riktlinjer som anges i IPS (Intressentföreningen För Processäkerhet) skrift Handledning om riskkriterier 2012 följas. Denna handledning är framtagen i samarbete med industri och myndigheter. Definition enligt färgkoder i Preems risktoleranskriterium Röd Gul Högrisk: Person- eller miljörelaterad risk i det röda området är ej tolerabel. Snabba och vid behov långtgående åtgärder är motiverade i syfte att föra risken ur matrisens högriskområde. Om det höga riskvärdet kommer enbart från något av de övriga konsekvensområdena skall man göra en kostnads-/ nytta analys. Om denna visar på orimligt höga kostnader för riskreducerande åtgärder så får risken accepteras utan att dessa genomförs. Mellanrisk: Risken är betydande men kan tolereras. Åtgärder där minskningen av risken står i rimlig proportion till kostnaden och komplexiteten för att genomföra åtgärden är motiverat. Detta område benämns ofta som ALARP området (As Low As Reasonably Practicable). För att ALARP kan anses vara uppnått krävs att en värdering är gjord av vilka åtgärder som är möjliga att

6 Författare: Karlsson Bo (Säkerhetsspecialist (Säkerhetsspecialist Lagerkvist (Chef Produktion, Sofia Sundström Datum: Sida: 6 (22) genomföra för att sänka risken. Om kostnaden för dessa åtgärder står i rimlig proportion till den risksänkning som erhålles skall dessa förändringar göras. Om slutsatsen är att de föreslagna ändringarna är oskäligt dyra i förhållande till risksänkningen (och därför inte genomförs) är också ALARP uppnått. Grön Lågrisk: Risken är tolerabel. Inga riskminskande åtgärder är normalt nödvändiga såvida de inte kan införas enkelt och till låg kostnad. Fördjupad riskanalys eller kostnads-/ nytta analys bör göras vid osäkerhet avseende uppskattning av sannolikhet eller konsekvens. Lämplig expertis (intern eller extern) bör då användas. I en strävan efter ständiga förbättringar bör målsättningen vara att genomföra riskminskande åtgärder som enkelt och till en låg kostnad kan införas. I matrisen finns även riskvärden. Riskvärdet är produkten av sannolikhets- och konsekvensvärdet (se riskmatrisen nedan). Inom Preem har koncernledningen beslutat att riskvärden på 10 eller högre ska höra till högriskområdet (markerat med rött i riskmatrisen). Utskriftsvänlig version av riskmatrisen finns i bilaga 6 (SA ).

7 Författare: Karlsson Bo (Säkerhetsspecialist (Säkerhetsspecialist Lagerkvist (Chef Produktion, Sofia Sundström Datum: Sida: 7 (22)

8 Författare: Karlsson Bo (Säkerhetsspecialist (Säkerhetsspecialist Lagerkvist (Chef Produktion, Sofia Sundström Datum: Sida: 8 (22) Generella rutiner för riskbedömningar Beställning av riskanalys Vanligen beställs riskanalysen av den person som är ansvarig för den anläggningsdel eller utrustning som berörs eller för den arbetsgrupp som skall utföra arbetet. Beställaren kontaktar den person som är utsedd som analysledare och, i förekommande fall, sekreteraren för riskanalysen. Om analysledaren och sekreterare inte tillhör beställarens ansvarsområde bör användningen av analysledaren förankras linjevägen. Definiera omfattningen Oberoende av vilken typ av risker som skall analyseras så är det viktigt att först definiera omfattningen. Om beställningen inte är helt entydig så krävs att analysgruppen gör en gemensam definition före arbetet påbörjas. Sätt en tydlig gräns för vad som skall ingå i analysen. Det kan t.ex. vara ett fysiskt område (ex. en fast arbetsplats eller en del av en produktionsanläggning) eller ett väl dokumenterat arbetsmoment. Sammansättning av Analysgrupp För varje analysgrupp krävs en ansvarig analysledare. I många fall krävs även en separat sekreterare för analysen för att arbetet skall bli effektivt och bra dokumenterat. Analysledaren ansvarar för att alla blir kallade och att relevant material (t.ex. ritningar, instruktioner) finns tillgängligt för analysgruppen. Möteslokalen skall även vara lämplig för arbetet och gruppens storlek. Analysledaren behöver inte sköta ovanstående uppgifter själv utan detta skall vanligen skötas av den beställande avdelningen. För att riskanalysen skall bli bra behövs god planering så att alla involverade har haft tid att skapa sig en uppfattning om vad som skall riskanalysernas. Detta kan uppnås genom ex. besök på aktuell plats, läsning av aktuella instruktioner, kontroll av tidigare synergirapporter eller diskussion med övriga i arbetsgruppen. Till analysgruppen skall personer kallas som antas ha god kännedom om det aktuella området eller platsen. Det innebär vanligen personer som fysiskt arbetar med arbetsuppgifterna och personer med tekniska kunskaper inom området. Då en riskanalysgrupp vanligen inte är ett beslutande forum är det viktigast att ha rätt kompetens på plats och inte gå efter befattningar och befogenheter. Det är ofta så att en person med tillräcklig kompetens och erfarenhet kan täcka in fler olika yrkesgrupper på riskanalysen. Preemraffs skyddsorganisation skall alltid erbjudas möjlighet att deltaga. Detta sker genom att arbetsplatsens huvudskyddsombud, HSO, kallas. HSO har sedan uppgiften att fördela arbetsuppgifter till övriga skyddsombud. Undantag från ovanstående krav på analysgruppen kan göras om praktiska hinder föreligger. Så kan t.ex. vara fallet vid oplanerade händelser eller när riskbedömningen måste ske utanför normal

9 Författare: Karlsson Bo (Säkerhetsspecialist (Säkerhetsspecialist Lagerkvist (Chef Produktion, Sofia Sundström Datum: Sida: 9 (22) dagarbetstid. I dessa fall bör man försöka undersöka om det finns något skyddsombud tillgängligt i aktuell arbetsgrupp som kan erbjudas möjlighet att deltaga. Dokumentationen från den utförda riskanalysen (där undantaget har använts) sänds även till HSO för information. I de fall då riskanalysen även behandlar arbetsuppgifter som skall utföras av icke Preemraffpersonal skall aktuellt företags personal och skyddsombud erbjudas att deltaga om detta är praktiskt tillämpbart. Ansvarig för arbetsuppgiften inom Preemraff informerar de externa företaget som sedan sköter information och kallelser till egen personal. Beroende på hur omfattande riskanalysen är så bör gruppen bestå av 2-8 personer. Vid fler deltagare är det inte ovanligt att kvalitén på analysen sjunker samt att tiden för genomförande ökar. Identifiera riskkällor och orsaker Utifrån den definierade omfattningen skall alla relevanta riskkällor systematiskt identifieras. Med relevanta menas att händelser med mycket låg sannolikhet som t.ex. risken för ett störtande flygplan i anläggningen vanligen inte beaktas. Händelser med knappt märkbara konsekvenser behöver inte heller tas upp. Inom Premraff kan riskkällor t.ex. utgöras av trycksatta utrustningar, höga temperaturer, skadliga kemikalier, höga höjder eller inspända mekaniska krafter. För varje riskkälla som identifierats skall försök göras att hitta trovärdiga orsaker till att faran släpps loss, t.ex. det börjar läcka, brinna, någon blir träffad o.s.v. Vid framtagande av troliga orsaker skall flera olika förhållanden täckas in, som t.ex. olika drift av utrustningen (i drift, under uppstart o.s.v.), olika väderförutsättningar eller olika erfarenheter av arbetsmomentet. Goda hjälpmedel är synergirapporter och skyddsrondsprotokoll. I de mallar som används vid riskanalysen finns också ett antal olika ledord som skall underlätta framtagande av riskkällor, orsaker och konsekvenser. Uppskatta konsekvenser och sannolikhet För de relevanta riskkällor och orsaker som tagits fram skall en uppskattning av konsekvenser och sannolikheter för de aktuella fallen göras. Vanligen görs dessa uppskattningar utan kvalificerade beräkningar eller statistiska analyser och baseras på analysgruppens erfarenheter. Indelningen i konsekvens och sannolikhetsklasser skall följa Preemraffs riskmatris så att ett riskvärde fås fram. Om det finns behov för mer detaljerade beräkningar görs detta oftast av intern eller extern fackpersonal. Vid uppskattning av sannolikhet och konsekvens skall hänsyn tas till de befintliga skydd som enligt instruktioner eller normal praxis skall finnas. Exempel på befintliga skydd kan vara att det finns krav på att en viss skyddsutrustning skall bäras, en detaljerad instruktion som skall följas, enbart utbildad personal får utföra arbetsuppgiften eller fast monterat släcksystem finns på plats. De befintliga skydd som beaktats i riskanalysen skall tydligt framgå i dokumentationen. Som stöd för

10 Författare: Karlsson Bo (Säkerhetsspecialist (Säkerhetsspecialist Lagerkvist (Chef Produktion, Sofia Sundström Datum: Sida: 10 (22) val av sannolikheter, konsekvenser och tillförlitlighet på befintliga barriärer finns SA Faktastöd riskbedömningar. Värdering av risk Riskanalysgruppens formella uppdrag slutar vanligen med att det finns ett riskvärde för de risker som analysgruppen funnit. Ansvaret för riskvärderingen ligger hos den som är ansvarig för anläggningsdelen eller arbetsmomentet som har analyserats. Det är dock vanligt att analysgruppen gör en riskvärdering för att, för de risker som ligger utanför det tolerabla området, försöka hitta åtgärder som bedöms kunna sänka risken. Om åtgärder föreslagits som sänker risken för de risker som ligger inom det tolerabla området tas vanligen även dessa med i analysen. Det är en fördel om en ny riskbedömning görs, efter att förslagen på risksänkande åtgärder tagits fram, för att verifiera hur mycket risken förväntas sjunka om den föreslagna förändringen genomförs. Detta arbetssätt ger en bättre beslutsgrund för ansvarig chef när beslut skall tas för vilka föreslagna åtgärder som bör genomföras. Avsluta och dokumentera I dokumentationen från en riskanalys skall alltid följande information tydligt framgå: deltagare (vem som varit analysledare skall också framgå), datum för analysen, tydlig definition av vilka fysiska avgränsningar som gjorts (ex nummer på utrustning eller beskrivning av arbetsplatsen), tydlig beskrivning av vilka arbetsmoment som har ingått i analysen. Vid beskrivandet av olika riskkällor och orsaker som funnits är det bra att även dokumentera fall som varit uppe för diskussion men där det beslutats att påverkan är liten. Detta kan i efterhand öka möjligheten för utomstående att förstå vilka händelser som bedömts. När analysgruppen är klar med sina åtagande skall sekreteraren och analysledaren kontrollera rapporten och sedan sända den till beställaren. Vanligen sänds även den färdiga rapporten till alla deltagare i analysgruppen. Beställaren är sedan ansvarig för att bedöma om rapporten är tillräcklig utifrån den beställning som gjordes. Beställaren skall även besluta om de förslag som gruppen eventuellt har gett vad gäller risksänkande åtgärder skall genomföras eller inte. Om det finns risker som ligger över tolerabel nivå, och inga förslag finns från analysgruppen eller att dessa avslås, så skall beställaren tillse att det tas fram förslag till åtgärder som sänker risken till tolerabel nivå. Åtgärder som är av sådan karaktär att de alltid skall utföras i samband med ett visst arbetsmoment skall införas i relevanta instruktioner eller säkerställas genom någon annan form av systematik.

11 Författare: Karlsson Bo (Säkerhetsspecialist (Säkerhetsspecialist Lagerkvist (Chef Produktion, Sofia Sundström Datum: Sida: 11 (22) Beställaren ansvarar för att hålla dokumenten uppdaterade med avseende på vilka åtgärder som är genomförda samt vilken den kvarstående risken är efter genomförda förändringar. Om beställaren godkänner rapporten skall den sparas på överenskommet ställe och spridas till berörda personer. För genomförande och dokumentering av riskanalysen finns ett antal mallar framtagna. I bilaga 1 (SA ) finns en meny över befintliga mallar som bör användas vid riskanalysen. Giltighetstid och uppdateringskrav Riskanalysen är giltig i max 5 år. Därefter skall uppdatering ske. Uppdatering skall ske tidigare om anläggningen eller utrustningen på någon väsentlig del har förändrats eller utökats. Även förändrade arbetsrutiner, arbetsomfattning eller andra relevanta förändringar kräver uppdatering. Exempel på förändringar som kräver uppdatering är att förbättringsförslag, som framkommit i riskanalysen eller från annat håll, är genomförda så att den faktiska riskbilden har förändrats. Information till berörd personal Det är alltid linjeansvarig chef som är ansvarig för att egen personal har god kännedom om alla risker som kan finnas inom de områden som personen arbetar. Vilket sätt som väljs för att kommunicera de utförda riskanalyserna får variera mellan avdelningar. Dock gäller att någon av följande möjligheter skall utnyttjas: Utarbeta arbetsinstruktioner som övergripande anger vilka typiska risker som finns med aktuellt arbete (utan att ange riskvärden och andra detaljer från analysen) och sedan beskriva hur arbetet skall utföras för att dessa risker skall vara inom det tolerabla området. När det är praktisk möjligt så är detta arbetssätt att rekommendera. För arbetsmoment med betydande risker så finns det krav i föreskrifter på att en skriftlig instruktion skall finnas. Genomföra regelbundna dokumenterade genomgångar, för egen personal, av de generella eller särskilda riskanalyser som är tillämpbara för personalen. Tillse att aktuell generell eller särskild riskanalys alltid gås igenom och finns med vid utförande av respektive arbetsuppgift. För arbetsuppgifter som skall skötas av extern personal ligger ansvaret att informera egen personal hos det externa företaget. Dock skall Preemraffs kontaktperson för företaget säkerställa att de använder egna riskanalyser, av acceptabel kvalitet, eller ge det externa företaget tillgång till Preemraffs riskanalyser för tillämpbara arbetsuppgifter. Detta kan vara generella riskanalyser eller särskilda riskanalyser.

12 Författare: Karlsson Bo (Säkerhetsspecialist (Säkerhetsspecialist Lagerkvist (Chef Produktion, Sofia Sundström Datum: Sida: 12 (22) Utbildningskrav Inom Preemraff finns inget formellt utbildningskrav på personer som skall delta i riskanalysgrupper. För vissa typer av riskanalyser finns det specificerat att riskanalysledare skall ha erforderlig utbildning (för Hazop och SIL analyser). Inom Preemraff genomförs utbildning för både riskanalysledare och deltagare löpande. Det är en rekommendation att personer som agerar som riskanalysledare har genomgått någon av de erbjudna utbildningarna eller ha motsvarande kunskap på annat sätt. Det är även önskvärt att övriga deltagare i analysgruppen har en baskunskap om riskanalys. Analysmetoder För de flesta typer av riskanalyser inom Preemraff finns inget krav på användande av en specifik analysmetod. (För Hazop och SIL finns detaljerade beskrivningar av analysmetoder). För flera enklare former av riskanalyser finns framtagna checklistor som används. Det är analysledaren som beslutar vilken metod eller arbetssätt som skall användas vid riskanalysen. I detta beslut bör även vägas in gruppens vana med den valda metoden. Information och utbildningsmaterial Som stöd för alla deltagare i riskanalyser finns material tillgängligt för självstudier. Detta kan nås från bilaga 2 (SA ).

13 Författare: Karlsson Bo (Säkerhetsspecialist (Säkerhetsspecialist Lagerkvist (Chef Produktion, Sofia Sundström Datum: Sida: 13 (22) Generella arbetsmiljörisker Utöver vad som anges under generella rutiner ovan gäller för denna typ av riskanalyser följande. Omfattning Den generella arbetsmiljöriskbedömningen omfattar risker för personskada vid arbete inom Preemraff. Alla arbeten som utförs enligt rutin skall vara identifierade, riskbedömda och dokumenterade. Vissa arbeten utförs enbart vid större anläggningsstopp men behöver också vara bedömda enligt dessa krav. Kraven omfattar alla platser och delar av verksamheten inom raffinaderierna. Ansvar Respektive avdelningschef ansvarar för att riskbedömningar görs av de olika arbetsmoment, som berör den egna avdelningen och att dessa bedömningar hålls uppdaterade. Riskbedömningarna görs på avdelningsnivå och är i första hand avsedda för den egna avdelningens personal vid arbete på den egna arbetsplatsen. Procedur Uppdelningen enl. A/B/C nedan är i huvudsak att se som en checklista för att säkerställa att alla tre aspekter täcks in i utförda riskbedömningar. Vilken uppdelning av bedömningarna som väljs är av underordnad betydelse. Förtydliganden: Med anläggning avses den del av t.ex. process eller tankfältsyta som aktuell avdelning har ansvar för. Med arbetsplats avses en del av ovanstående anläggning. Normalt finns det ett antal olika arbetsplatser inom en anläggning. A. Arbetsplatsrisker Avser de fasta arbetsplatserna där arbete regelbundet utförs. Syftar främst på kontrollrum, processen, tankfält, hamnar, brandstation, laboratorium, verkstäder, förråd och ställverk. B. Arbetsmoment Avser främst specifika, återkommande arbetsmoment relaterade till de angivna arbetsplatserna. C. Kemikalier och produkter Avser främst kemikalier och produkter som hanteras av den egna personalen på den egna arbetsplatsen. Som underlag för denna riskbedömning bör säkerhetsdatablad användas. Många av de enskilda arbetsuppgifter som resp. avdelning utför är samma som utförs av andra avdelningar men på andra platser inom raffinaderierna. Det är för dessa arbetsuppgifter lämpligt att använda samma riskanalys för den aktuella arbetsuppgiften. Det ska vara tydligt i dokumentationen om riskanalysen har omfattat alla personer som kan tänkas utföra aktuell arbetsuppgift (t.ex.

14 Författare: Karlsson Bo (Säkerhetsspecialist (Säkerhetsspecialist Lagerkvist (Chef Produktion, Sofia Sundström Datum: Sida: 14 (22) kontorsarbete) eller om det bara omfattar den egna arbetsgruppen. Det måste dock beaktas att om arbetet utförs på en specifik arbetsplats som tillför andra risker som inte omfattas av den generella riskanalysen för aktuell arbetsuppgift så måste detta analyseras separat. Samma sak gäller om olika avdelningar använder olika kemikalier när de utför den generella arbetsuppgiften så skall detta täckas in av en separat analys. Det är respektive avdelningschefs ansvar att göra bedömningen om en generell riskanalys enl. ovan kan användas inom eget område eller om det behövs en separat för det aktuella arbetet resp. arbetsplatsen. Dokumentation Utförda riskbedömningar enl. ovan skall sparas på en av avdelningschefen kontrollerad plats i Preemraffs filträd. I denna mapp skall följande underkataloger finnas: Godkdok/Risk/Amiljö/Generella arbetsmiljörisker. Avdelningschefen informerar Säkerhetsavdelningen den aktuella sökvägen. Säkerhetsavdelningen administrerar en övergripande förteckning över avdelningarnas identifierade risker. Denna förteckning ska finnas tillgänglig via Intranätet och har direkt koppling till ovanstående masterrapporter. För att få en systematisk kontroll att alla arbetsuppgifter och platser/kemikalier täcks in så kan mallen för arbetsmiljörisker som finns i bilaga 3 (SA ) vara en bra hjälp.

15 Författare: Karlsson Bo (Säkerhetsspecialist (Säkerhetsspecialist Lagerkvist (Chef Produktion, Sofia Sundström Datum: Sida: 15 (22) Särskilda risker Utöver vad som anges under generella rutiner ovan gäller för denna typ av riskbedömningar följande. Omfattning Nya arbetsmoment eller nya förutsättningar En särskild riskbedömning skall utföras om ett arbetsmoment skall utföras som inte omfattas av en generell arbetsmiljöriskbedömning eller om förutsättningarna för arbetsmomentet tydligt avviker från de som gällde för den generella riskbedömningen. Det kan t.ex. vara arbete på en pump som inte går att få trycklös eller arbetsuppgift som inte har genomförts tidigare. Förändrade arbetssätt eller anläggningsförutsättningar (MOC) Särskild riskbedömning skall utföras om driftsätt på en anläggning av någon anledning har förändrats så att det inte täcks av ordinarie instruktioner eller rutiner. Särskild riskbedömning skall även utföras om det görs betydande ändringar i arbetssätt jämfört med vad som gäller för en befintlig generell arbetsmiljöriskbedömning. För mer detaljerad information över vilka typer av förändringar som kräver en särskild riskanalys se instruktion för MOC LS301. Ansvar Den som är ansvarig för anläggningen där förändringen eller det ändrade körsättet skall ske skall tillse att en särskild riskbedömning utförs. Den som är ansvarig för arbetsgruppen som skall utföra arbetsmomentet skall tillse att en särskild riskbedömning utförs. Om det gäller arbetsmoment som kräver arbetstillstånd så gäller att det skall finnas en godkänd riskbedömning före arbetstillståndet kan godkännas. Initiativet till att riskbedömningen genomförs i dessa fall kan komma från driftpersonal eller underhållspersonal. Dokumentation Utförda riskbedömningar enl. ovan skall sparas på en av avdelningschefen kontrollerad plats i Preemraffs filträd. I denna mapp skall följande underkataloger finnas: Godkdok/Risk/Amiljö/Särskilda risker. Avdelningschefen informerar Säkerhetsavdelningen den aktuella sökvägen. Om riskanalysen behandlar ett tidigare inte riskbedömt arbetsmoment som förväntas upprepas regelbundet skall riskanalysen sparas enligt rutinerna för Generell arbetsmiljöriskbedömning enl. denna instruktion.

16 Författare: Karlsson Bo (Säkerhetsspecialist (Säkerhetsspecialist Lagerkvist (Chef Produktion, Sofia Sundström Datum: Sida: 16 (22) Min jobbanalys Utöver vad som anges under generella rutiner ovan gäller för denna typ av riskidentifiering följande: Syfte Syftet är att göra personalen uppmärksam på de risker som kan förekomma vid varje specifikt arbete. Vid riskanalyser som utförs i god tid före ett arbetsmoment (t.ex. generella arbetsmiljöriskanalyser) kan man inte förutse de lokala förhållanden som råder för dagen vad gäller t.ex. väderlek eller arbeten i närheten. Min jobbanalys ersätter inte de generella och särskilda riskbedömningar som krävs. Omfattning Drift och räddningstjänstpersonal All driftpersonal som utför driftarbeten som t.ex. start av utrustning, avställning av utrustning eller provtagning. Även olika former av operatörsunderhåll omfattas. All räddningstjänstpersonal som utför olika former av kontroller, service eller gas mätningar. Gemensamt undantag för ovanstående arbetsgrupper är enkla rutinarbeten som bedöms ha försumbar risk. Underhåll/Projekt/Förråd Alla som utför arbete inom raffinaderiområdet där det krävs ett arbetstillstånd. Det gäller såväl egen personal som entreprenörer. För arbeten som utförs där inget krav på arbetstillstånd gäller (t.ex. verkstäder och förrådslokaler) är rekommendationen att använda Min jobbanalys. Procedur För olika yrkeskategorier finns checklistor i block Min Jobbanalys. Detta är en checklista riktat till den person som ska utföra ett visst arbete eller arbetsmoment. Följande yrkesgrupper täcks in av separata checklistor: Drift, El, Automation, Instrument, Rör/Mek, Ställningsbygge, Isolering. Chef Säkerhetsavdelningen koordinerar arbetet med att utarbeta och tillhandahålla de checklistor som anges ovan (förrådshållning). För att underlätta för utländsk personal finns ett antal av checklistorna översatta till andra språk. Entreprenörer som tagit fram egna kort får använda dessa i stället för Preemraffs kort. Om flera olika arbetsuppgifter utförs under en arbetsdag krävs att Min jobbanalys görs före start av ny arbetsuppgift.

17 Författare: Karlsson Bo (Säkerhetsspecialist (Säkerhetsspecialist Lagerkvist (Chef Produktion, Sofia Sundström Datum: Sida: 17 (22) Drift och Räddningstjänstpersonal För drift och räddningstjänstpersonal finns ett inplastat kort. Den som ska utföra ett arbete tar fram kortet och läser igenom och reflekterar över eventuella risker och hur dessa ska undvikas. Vid akuta insatser vid driftsstörningar eller nödlägen skall man, när det är praktiskt möjligt, beakta relevanta frågeställningar som innefattas i checklistan för Min jobbanalys. Underhåll/Projekt/Förråd Vid tillståndsbaserat arbete skall kortet Min Jobbanalys gemensamt läsas igenom och fyllas i av de som utför arbetet innan arbetet påbörjas. Det ifyllda kortet förvaras i plastfickan tillsammans med arbetstillståndet. Min jobbanalys tar inte bort skyldigheten att ta del av de risker och de specifika säkerhets- och skyddsåtgärder som är specificerade på tillståndet. Min jobbanalys är ett komplement till tillståndshanteringen. De som utför icke tillståndspliktigt arbete fyller i kortet och förvarar det så länge aktuell arbetsuppgift pågår. För att täcka in relevanta faror med maskiner (t.ex. svarv, borrmaskin, såg) eller fordon (truck) kan man med fördel ersätta Min jobbanalyskortet med förenklade checklistor placerade direkt vid maskinen eller fordonet och använda dessa vid start av arbetet.

18 Författare: Karlsson Bo (Säkerhetsspecialist (Säkerhetsspecialist Lagerkvist (Chef Produktion, Sofia Sundström Datum: Sida: 18 (22) Anläggningsrisker Utöver vad som anges under generella rutiner ovan gäller för denna typ av riskanalyser följande. Omfattning Anläggningsriskbedömningarna skall täcka de risker som är anläggningsrelaterade (driftrelaterade), dvs. risken för att någon befintlig anläggning eller utrustning genom plötsligt haveri eller oavsiktligt felgrepp ska orsaka skadehändelser som t.ex. brand, explosion eller utsläpp av kolväten, svavelväte eller andra farliga ämnen. För Preemraff Lysekil omfattar instruktionen alla anläggningar inom area 1, 2, och 3 samt eldistributionsnätet. För Preemraff Göteborg omfattar instruktionen alla anläggningar inom PD och PE enheten samt eldistributionsnätet. Ansvar Driftchef respektive eldriftsansvarig är ansvarig för att riskbedömningarna för samtliga anläggningar genomförs och hålls uppdaterade. Procedur Identifieringen ska för processanläggningar, tankfält, blandare och hamnar omfatta de väsentligaste riskerna vid följande driftlägen: Normaldrift Uppstart/återstart Nedsläckning Stopp av servicesystem Avställd anläggning. Följande skadehändelser skall beaktas: Liten gas-/vätskebrand Stor poolbrand Stor jetbrand Explosion/övertryck i utrustning Gasmolnsexplosion/flash fire BLEVE Akut giftigt utflöde Utsläpp till vatten/mark/luft Som stöd för identifieringen av händelser i produktionsanläggningarna kan lista med nyckelord i bilaga 4 (SA ) användas. Om det finns en uppdaterad detaljerad QRA studie som täcker in

19 Författare: Karlsson Bo (Säkerhetsspecialist (Säkerhetsspecialist Lagerkvist (Chef Produktion, Sofia Sundström Datum: Sida: 19 (22) de ovanstående driftfallen och konsekvensområdena får denna ersätta den riskanalys för anläggningssäkerhet som krävs för driftavdelningarna enligt denna instruktion. För eldistribution gäller följande driftlägen: Normal drift Bortfall av kritisk utrustning Manövrering av kritisk utrustning För de skadehändelser som är applicerbara inom drift eller elanläggningar skall följande anges: Möjliga orsaker till händelsen. Vilka skadebegränsande och förebyggande åtgärder som finns på plats. Förebyggande åtgärder - befintliga skyddsbarriärer kan bestå av säkerhetssystem eller riktade driftinstruktioner. Skadebegränsande åtgärder kan bestå av nedsläckning, inblockning, trycksänkning och liknande, som beskrivs i förberedda åtgärdsplaner. Koppling kan även, där så bedöms ändamålsenligt, göras till R & S-insatsplaner Troliga konsekvenser som kan inträffa inom områdena Människa (M), Yttre miljö (Y) och egendomsskador / produktionsförlust (A). Frekvensen eller sannolikheten för att dessa händelser med de angivna konsekvenserna skall inträffa. Speciella kommentarer till valen av konsekvens eller sannolikheten och om det finns förslag på förbättringar som skulle kunna sänka riskbilden för den aktuella händelsen. Om driftläget har stor inverkan på orsaker eller frekvens skall det framgå. Som verktyg för analyserna skall någon av de mallar användas som finns i SA eller direkt i dokumentmallen i SA Om någon av mallarna i SA används skall dessa sparas tillsammans med dokumentationen enl. rutinen nedan. Dokumentation Resultatet av riskanalysen ska dokumenteras separat för respektive anläggning. Dokumentet skall innehålla följande information:

20 Författare: Karlsson Bo (Säkerhetsspecialist (Säkerhetsspecialist Lagerkvist (Chef Produktion, Sofia Sundström Datum: Sida: 20 (22) Mall för dokumentering finns i bilaga 5 (SA ). Utförda riskbedömningar enl. ovan skall sparas på en av avdelningschefen kontrollerad plats i Preemraffs filträd. I denna mapp skall följande underkataloger finnas: Godkdok/Risk/Safety/. Avdelningschefen informerar Säkerhetsavdelningen om den aktuella sökvägen. Säkerhetsavdelningen administrerar en övergripande förteckning över avdelningarnas identifierade anläggningsrisker. Denna förteckning finns tillgänglig via Intranätet. Revisionshistorik Rev Datum Beskrivning Ansvarig A Information flyttad och hänvisning till ny instruktion SA Faktastöd riskbedömningar BOKA

21 Författare: Karlsson Bo (Säkerhetsspecialist (Säkerhetsspecialist Lagerkvist (Chef Produktion, Sofia Sundström Datum: Sida: 21 (22) Grafisk beskrivning Grafisk beskrivning av tillvägagångssätt för riskanalyser vid rutinarbete och när särskild riskanalys behövs.

22 Författare: Karlsson Bo (Säkerhetsspecialist (Säkerhetsspecialist Lagerkvist (Chef Produktion, Sofia Sundström Datum: Sida: 22 (22)