Risk som 2-dimensionellt begrepp
|
|
- Rune Mattias Viklund
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Risk som 2-dimensionellt begrepp Sannolikheten för olycka (olycksfrekvens, likelihood) samt Konsekvensen av den inträffade olyckan Exempel: Riskreduktion Riskmatris Riskdiagram m i a kvalitativa p 2 parametrar termer för riskmatris med origo. Katastrofal Konsekvens Kritisk Marginell Försumbar Prioritetsordning för röd zon markerad. Icke- region under vissa omständigheter region Ökande risk Osannolik Försumbar Tillfällig Trolig Vanlig! Inga-Lill Bratteby-Ribbing, KC Ledsyst, FMV ALARP: As Low As Reasonably Practicable Olycksfrekvens
2 Tom Pfitzer s riskmatris (Journal of System Safety #2, 2005) CASUALTIES ( C ) PROBABILITY (Pb) ! Skalfaktor för båda axlarna ger diagonaler med samma risk (Pb*C): Isorisk! Faktor mellan grann-isobarer! Riskvärdet för ett matriselement definierar hela matrisen Aversionsfaktorn kan spela in:! Inga-Lill Bratteby-Ribbing, KC Ledsyst, FMV vid ett tillfälle svårare tolerera än samma antal utspritt över systemets hela livstid
3 Riskhanteringsprocessen. Bestäm riskbudget för det totala systemet 2. Budgetera ut denna på dess övergripande systemfunktioner. Fördela budgeten på ingående (del)system Top-down 0. If bedömd totalrisk > systemets totalbudget then goto else 2 delsystem 4. Genomför (del)systemutveckling under riskhanteringskontroll 5. If bedömd (del)systemrisk > tilldelad riskbudget then goto 4! Inga-Lill Bratteby-Ribbing, KC Ledsyst, FMV Omvärdera total riskbudget goto 4 9. Omförhandla systemfknsinnehåll goto 2 7. Omförhandla budgetfördelning goto Bottom-up Leverera till kund 8. If förändrat systemfknsinnehåll then goto 9 delsystem 6. If " risker > " budget or förändrat # (del)system then goto 7
4 Risk som -dimensionellt begrepp Konsekvensen av den inträffade olyckan Prioritetsordning vid riskreduktion utan hänsyn till inträffandefrekvens Konsekvens Katastrofal Kritisk Marginell Omöjliggör en kostnadseffektiv riskreducering Försumbar X Osannolik Försumbar Tillfällig Trolig Vanlig! Inga-Lill Bratteby-Ribbing, KC Ledsyst, FMV Olycksfrekvens
5 -dimensionell vy: DO-78B Failure condition: Konsekvens för r flygplan o passagerare av en felyttring i flygplanssystemet SW level: Programvarans bidrag till dessa felyttringar Konsekvens Catastrophic SW level A Prioritet vid riskreduktion: Severe B 2 Major C Minor D 4 No effect E! Inga-Lill Bratteby-Ribbing, KC Ledsyst, FMV
6 Risk som -dimensionellt begrepp Sannolikheten för olycka Prioritetsordning vid riskreduktion utan hänsyn till konsekvensens allvarlighetsgrad Konsekvens X Katastrofal Kritisk Marginell Även här omöjliggörs en kostnadseffektiv riskreducering Försumbar 2 Osannolik Försumbar Tillfällig Trolig! Inga-Lill Bratteby-Ribbing, KC Ledsyst, FMV Vanlig Olycksfrekvens
7 -dimensionell vy: IEC 6508 SI: SIL: felfrekvens avseende ett visst säkerhetssystems skyddsfunktionalitet under specificerad tid o föreskrivna villkor (adresserar säkerhetssystemets tillförlitlighet _ej det säkerhetskritiska systemet) Konsekvens = en effekt av det säkerhetskritiska systemet Tolerabla intervall Icke-tolerabla intervall SIL 4 SIL SIL 2 SIL ~ Klassning efter det -dim begreppet SI. Felfrekvens resp konsekvens avser olika systemdelar Skyddssystemets felfrekvens /år /h! Inga-Lill Bratteby-Ribbing, KC Ledsyst, FMV
8 Risk som -dimensionellt begrepp En mer detaljerad riskbeskrivning: Olycka! Riskkälleexponering Riskkälla Sannolikheten för att en riskkälla föreligger och att denna leder till olycka, Konsekvensen av den inträffade olyckan samt Riskkälleexponering Konsekvensens allvarlighetsgrad katastrofal Osäkert tillstånd (i vilken grad person-egendom-miljö är utsatt för viss riskkälla) Medger riskreducering m a p parameterar! Inga-Lill Bratteby-Ribbing, KC Ledsyst, FMV försumbar 8 hög låg otrolig ofta Sannolikhet för olycka
9 Hur bedöma en programvaras kritikalitet? dvs för realiserad programvara aktiv i ett kritiskt förlopp: Hur avgöra att sannolikheten att stöta på ett fel (defekt) i programvaran vid drift av systemet är tillräckligt låg för att den tolererade olycksrisken för systemet ej skall överskridas? den sannolikhet som högst kan tolereras vid viss allvarlighetsgrad! Inga-Lill Bratteby-Ribbing, KC Ledsyst, FMV
10 Programvarufel - tillförlitlighet felkälla # feltillstånd # felyttring fault error failure Tillförlitlighetsmodeller: Predikteringar baserade på egenskaper hos existerande och likartade program, utvecklingsmiljö, -process Estimeringar genom statistisk analys av felyttringsfrekvenser hämtade från ett stort antal test- eller driftfall (use cases) under statiska förhållanden 0! Inga-Lill Bratteby-Ribbing, KC Ledsyst, FMV
11 Estimeringar via Statistisk felanalys Omgivning System Felyttring OK Felyttring Feltillstånd Felkälla Felkälla Feltillstånd Feltillstånd OK Felyttring! Inga-Lill Bratteby-Ribbing, KC Ledsyst, FMV
12 Statistisk felanalys -hur många test? F felkvot N antal test (eller tim) P sannolikhet P (0 fel på N test eller tim) = (-F) N 95% sannolikhet (-F) N < 0.05 för lägre felkvot => N < log 0.05 / log (-F) dvs för: # test (eller tim) F=0 - => log 0.05 / log > K Kostsamt! F=0-4 => log 0.05 / log > 0K Smärtgräns! F=0-5 => log 0.05 / log > 00K Orimligt!! Inga-Lill Bratteby-Ribbing, KC Ledsyst, FMV
13 Exempel på felträd Grindar: o Eller -enstaka orsak tillräcklig o Och -flera villkor krävs Olycka / Vådahändelse > = Strategi: -Eliminera eller-grindar -Tillför och-grindar Orsak A > = Orsak B & Orsak C Orsak D Orsak E Orsak F A B P( A & B ) = P( A ) * P( B\ A ) (givet A och B ober.) P( A U B ) = P( A ) + P( B ) - P( A & B )! Inga-Lill Bratteby-Ribbing, KC Ledsyst, FMV
Säkerhetsstandarder: Säkerhetsinriktning
Säkerhetsstandarder: Säkerhetsinriktning Säkerhetsinriktningen varierar mellan olika standarder: Systemsäkerhet kan avse... Person DEF(AUST)5679, ISO/IEC 61508, DS 00-55/00-56 (utgåva 2) Person-Egendom-Miljö
FMEA Failure Mode and Effect Analysis. Antti Salonen
FMEA Failure Mode and Effect Analysis Antti Salonen Vad är viktigt för produktionssystem som dessa? Vad är viktigt för produkter som dessa? Vad är FMEA?!ett formellt och systematiskt arbetssätt för att
Hur allokera riskerna till SIL? Annie Svensson Manager / Senior Consultant Scandpower AB 2011-05-25
Hur allokera riskerna till SIL? Annie Svensson Manager / Senior Consultant Scandpower AB 2011-05-25 Bakgrund? Civilingenjör inom Risk Management and Safety Engineering från Lunds Tekniska Högskola (LTH)
PM Kvalitativ Risklogg till stöd för leverantörer
PM Kvalitativ Risklogg till stöd för leverantörer Detta PM innehåller information om FMV:s förväntningar på leverantörens riskdokumentering som ska redovisas i risklogg. PM:et redogör för ifyllnad av Risklogg
Riskanalys för signaltekniska anläggningsprojekt
Gäller för Version Standard BV utan resultatenheter 1.0 BVS 1544.94006 Giltigt från Giltigt till Antal bilagor 2009-01-19 Diarienummer Ansvarig enhet Fastställd av F08-3369/SI10 Leverans Anläggning Björn
PM Kvantitativ Risklogg till stöd för leverantörer
PM Kvantitativ Risklogg till stöd för leverantörer Detta PM innehåller information om FMV:s förväntningar på leverantörens riskdokumentering som ska redovisas i risklogg. PM:et redogör för ifyllnad av
BVS Riskanalys för signaltekniska anläggningsprojekt
BVDOK 1 (5) Skapat av (Efternamn, Förnamn, org) Dokumentdatum Eriksson Ulf TDOK 2014:0475 2015-04-01 Fastställt av Gäller från Chef VO Underhåll 2009-01-19 Ersätter Ersatt av BVS 1544.94006 [Ersatt av]
Metodbeskrivning - Riskbedömning av lyftanordningar och lyftredskap enligt AFS 2006:6
INSPECTA TEKNISK RAPPORT Metodbeskrivning - Riskbedömning av lyftanordningar och lyftredskap enligt AFS 2006:6 INSPECTA SWEDEN AB BOX 30100 104 25 STOCKHOLM TEL 08-5011 3000 FAX 08-5011 3001 www.inspecta.com
Programvara FMECA? Saab Group Presentation
Programvara A? Saab Group Presentation Ingemar Johansson ILS and Logistic Solutions Section Grouns Support and Services Division Arboga 2007-01-24 FMEA/A FMEA: A: Failure Mode and Effects Analysis (Felmod-/feleffektanalys)
Från systemsäkerhet till kritikalitet i programvara
Från systemsäkerhet till kritikalitet i programvara Hur vi arbetar på flygsidan på FMV 1 Krav på säkerheten ÖB Ansvarar för säkerheten inom Försvaret Krav på säkerhetsnivån på materielen FlygI Militära
Systemsäkerhetsverksamhet
1 Systemsäkerhetsverksamhet Systemsäkerhet definieras som Egenskapen hos ett system att inte orsaka person-, egendoms-, eller miljöskada. Här ställs krav på den systemsäkerhetsverksamhet som leverantören
Metodbeskrivning - Riskbedömning av lyftanordningar och lyftredskap enligt AFS 2006:6
INSPECTA TEKNISK RAPPORT Metodbeskrivning - Riskbedömning av lyftanordningar och lyftredskap enligt AFS 2006:6 Rapport nr: Revision nr: 1 INSPECTA SWEDEN AB BOX 30100 104 25 STOCKHOLM TEL 08-5011 3000
Användning av databas för riskinformation
Användning av databas för riskinformation Riskinformation har ofta formen av listor/tabeller av informationsobjekt En riskkälla kan ha vissa attribut En risk (hazard) tilldelas vanligen en mängd olika
Felträdsanalys FTA
Felträdsanalys FTA 1 FTA FTA utgår från en för systemet oönskad vådahändelse, även kallad topphändelse vilken undersöks m a p möjliga orsaker först de omedelbart föregående, därefter de näst föregående
Presentation av H ProgSäk 2018
Presentation av H ProgSäk 2018 Lars Lange lars.lange@fmv.se Handböcker 2 H ProgSäk 2001 2005-2018 3 Bakgrund Inga-Lill Bratteby-Ribbing (Strategisk specialist) Svensk utgåva 2001 (Grundutgåva) Engelsk
Programvara i säkerhetskritiska tillämpningar
Programvara i säkerhetskritiska tillämpningar Programvara får inte bidra till att person, egendom eller miljö skadas 2003-09-02 1 Systemsäkerhetsprocessen vid försvarsmakten materielupphandling beskrivs
Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om säkerhetsledning av godkänd flygplats;
Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om säkerhetsledning av godkänd flygplats; beslutade den 28 februari 2019. Transportstyrelsen föreskriver följande med stöd av 6 kap. 7 luftfartsförordningen
METODBESKRIVNING. Riskbedömning för användning av trycksatta anordningar INSPECTA. Revision nr: 1
INSPECTA Riskbedömning för användning av trycksatta anordningar Revision nr: 1 INSPECTA SWEDEN AB BOX 30100 104 25 STOCKHOLM TEL 08-5011 3000 FAX 08-5011 3001 www.inspecta.com Sida 1 av 7 Tekn_Rapp_Swe_Sv_003_090101
Analys och hantering av miljörisker - tekniskt och naturvetenskapligt perspektiv
Analys och hantering av miljörisker - tekniskt och naturvetenskapligt perspektiv Vägverket 1998 Lars Rosén Institutionen för bygg- och miljöteknik, Chalmers SWECO VIAK AB Vad är risk? En sammanvägning
Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om säkerhetsledning av godkänd flygplats;
Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om säkerhetsledning av godkänd flygplats; beslutade den 9 juli 2010. Transportstyrelsen föreskriver följande med stöd av 6 kap. 7 luftfartsförordningen
Miljöriskhantering enligt egenkontrollförordningen.
Miljöriskhantering enligt egenkontrollförordningen. 2 Förord Denna vägledning är upprättad inför det seminarium om riskhantering som äger rum den 18 april 2007 i Länsstyrelsen lokaler. Seminariet vänder
Originalbruksanvisning AS-i Safety-kretskort E7015S 7390842/00 07/2010
Originalbruksanvisning AS-i Safety-kretskort E7015S 7390842/00 07/2010 Innehåll Säkerhetsanvisningar 3 Installation/idriftsättning 4 Montering/elektrisk anslutning 5 Reaktionstider 8 Anmärkning angående
GRUNDLÄGGANDE SÄKERHETSBEGREPP
1(31) Innehåll 1 INLEDNING 2 2 GRUNDLÄGGANDE SÄKERHETSBEGREPP 2 3 TEKNIK FÖR PROGRAMVARUSÄKERHET 3 4 RISKMATRISER 5 5 RISKHANTERING 6 6 SYSTEMSÄKERHETSARKITEKTUR 7 7 EXEMPEL PÅ SKYDDSSYSTEM 8 8 H PROGSÄK
Erfarenheter från Hazop användning på programvara i Arte740. Presentation för SESAM 2003-02-04 Claes Norelöv 4Real AB
Erfarenheter från Hazop användning på programvara i Arte740 Presentation för SESAM 2003-02-04 Claes Norelöv 4Real AB 1 Innehåll 1. Bakgrund 2. Hazops plats i systemsäkerhetsarbetet 3. Vad-Hur gör man.
Vad kan hända? Hur troligt är det? Hur stor blir skadan? Hur kan detta mätas? Hur hanteras osäkerheterna? Utbildning i riskanalyser Riskanalysmetoder
Utbildning i riskanalyser metoder Johan Lundin, WSP johan.lundin@wspgroup.se 2011-04-29 Riskhantering (IEC-modellen, ISO-standard) Hanteringsprocess Bestäm omfattning Identifiera risker Riskuppskattning
Riskhantering för anmälningspliktiga företag
Miljö och hälsoskyddsenhetens faktablad nr 19 Riskhantering för anmälningspliktiga företag Ert företag är skyldigt att undersöka och bedöma vilka risker för miljön som företaget kan innebära. Det förebyggande
Riskbaserat beslutsverktyg för Sveriges kommuner. Lars Rosén Bygg- och miljöteknik, Chalmers
Riskbaserat beslutsverktyg för Sveriges kommuner Lars Rosén Bygg- och miljöteknik, Chalmers Risk Risk = sammanvägning av sannolikheten för en händelse och dess (negativa) konsekvenser Svaret på tre frågor:
Mörviken 1:61, 1:62, 1:74, 1:100 och 1:103 m.fl. närhet till järnväg
UPPDRAG DP Mörviken Åre UPPDRAGSNUMMER 1331390000 UPPDRAGSLEDARE UPPRÄTTAD AV DATUM Mörviken 1:61, 1:62, 1:74, 1:100 och 1:103 m.fl. närhet till järnväg En ny detaljplan som omfattar Mörviken 1:61, 1:62,
Felträdsanalys FTA. SESAM-gruppen i programvarusäkerhet Mikroprojekt Säkanalysmetoder FTA på Ejection system
Felträdsanalys FTA SESAM-gruppen i programvarusäkerhet Mikroprojekt Säkanalysmetoder FTA på Ejection system Peter Nummert 1 FTA Fault Tree Analysis FTA utgår från en för systemet oönskad vådahändelse,
Traditionella systemsäkerhetsmetoder
Säkerhetsanalyser Gränssnitt Info-flöden Händelsekedjor Tillståndsmodeller Komponent Deduktiv analys (bakåt i tiden) Induktiv & Deduktiv Induktiv analys (framåt i tiden) HAZOP CHAZOP FFA SDA FTA CCA SMHA
REGELVERK & HANDBÖCKER
1 (5) REGELVERK & HANDBÖCKER Innehåll sid. Uppdateringar/kompletteringar 2 Nyskrivning av rutiner 4 Gränsytan mellan systemsäkerhet och programvarusäkerhet 5 2 (5) Uppdateringar/kompletteringar Software
Förbigångsspår Stenkullen
JÄRNVÄGSPLAN Västra stambanan, Göteborg - Skövde Punktinsatser för effektivare tågtrafik Förbigångsspår Stenkullen Lerums kommun, Västra Götalands län Risk och säkerhet 2012-07-13 Objekt:TRV 2012/1996,
Definitioner - Risk. Riskhantering. Ville Bexander.
Riskhantering Ville Bexander ville.bexander@svbf.se 08 588 474 13 1. 2015-03-03 Definitioner - Risk Ett mått på de skadliga konsekvenserna av en möjlig framtida händelse Osäkerhetens effekt på mål Möjligheten
SIL i praktiken i processindustrin
1 Magnus Karlsson, Senior Riskanalytiker, Division Miljö, COWI AB Tel: +46 10 850 1092 Mobil: +46 70 264 14 64 E-post: mgka@cowi.se 1 Deepwater Horizon 2010-04-20 en komplex och sammanhängande serie av
Risk- och sårbarhetsanalys Erfarenheter från tio års forskning (2004 2014)
Risk- och sårbarhetsanalys Erfarenheter från tio års forskning (2004 2014) Henrik Tehler Lunds universitet Avdelningen för riskhantering och samhällssäkerhet LUCRAM (Lund University Centre for Risk Assessment
IPS INTRESSENTFÖRENINGEN FÖR PROCESSÄKERHET
IPS 2017-03-21 för IPS Vårkursveckor 2017 v13 Plats Sundsvall First Hotel Strand Strandgatan 10 Helsingborg Elite Hotel Mollberg Stortorget 18 V14 Plats Stockholm Willis Towers Watson Lästmakargatan 22
Cargolog Impact Recorder System
Cargolog Impact Recorder System MOBITRON Mobitron AB Box 241 561 23 Huskvarna, Sweden Tel +46 (0)36 512 25 Fax +46 (0)36 511 25 Att mäta är att veta Vi hjälper dig och dina kunder minska skador och underhållskostnader
Riskhantering vid laboratoriearbete
Anna Maria Näslund, arbetsmiljöingenjör Annie Engström, kemikaliesamordnare Enheten för miljö och fysisk arbetsmiljö Riskhantering vid laboratoriearbete Vad är risk? Några definitioner: En risk är sannolikheten
Riktlinjer för säkerhetsarbetet vid Uppsala universitet
Dnr UFV 2012/2097 Riktlinjer för säkerhetsarbetet vid Uppsala universitet Riskhantering Fastställd av: Säkerhetschef 2012-12-12 Rev. 2015-04-22 Innehållsförteckning 1 Allmänt om riskhantering i staten
Riktlinjer. för. Programvarukonstruktion, vid nyutveckling med hänsyn till. Programvarusäkerhet
RIKTLINJER 1 (14) Riktlinjer för Programvarukonstruktion, vid nyutveckling med hänsyn till Programvarusäkerhet RIKTLINJER 2 (14) Revisionssida Version Datum Beskrivning 00 02-04-04 Första preliminära versionen.
Twincat: PLC Control
Dokument Förklaring Dat. Revision KI-221-003-003 Kom igång med trukturerad Text 080402 1.0 Twincat: PLC Control Kom igång med Strukturerad Text (ST) programmering 1. Kod exempel. a. Exemplen som demonstreras
RISKHANTERINGSPROCESSEN
RISKHANTERINGSPROCESSEN - Teori om systematiskt riskhanteringsarbete hos miljöfarliga verksamheter RISKHANTERINGSPROCESSEN Mål och avgränsningar Riskanalys Riskbedömning Inventera och identifiera risker
Siemens. Safety User Club. Aktivitet - Praktisk maskinsäkerhet Felsäkra styrsystem & pneumatik
Safety grunder Maskinsäkerhet Processäkerhet Safety User Club Siemens Safety User Club Aktivitet - Praktisk maskinsäkerhet Felsäkra styrsystem & pneumatik Sida 1 Siemens / Industry Automation Siemens Safety
Riktlinjer för intern kontroll
Riktlinjer för intern kontroll KS 2018-12-05 161 Dokumenttyp Riktlinjer Gäller för Samtliga förvaltningar i Bjuvs kommun Version 2 Giltighetsperiod Tillsvidare Dokumentägare Kommunchef Beslutat/antaget
IFÖSTRAND, BROMÖLLA KOMMUN
Dnr 2008/146 DETALJPLAN FÖR BROMÖLLA 11:83, 11:84, 11:90 M FL IFÖTRAND, BROMÖLLA KOMMUN Riskutredning UTTÄLLNINGHANDLING 2011-04-06 IFÖ Bromölla Iföstrand RIKUTREDNING Revidering 2011-01-28 lutrapport
PLAN. Systemsäkerhetsplan LedBaT. Version och datum 1.1I,
1 (37) 032/02 1 2 3 4 5 6 7 Fastställd: Datum: 2008-XX XX CCB no 2 (37) 032/02 8 Revisionshistoria Version Uppgjord av Beskrivning Datum 1.0 BEHJO Första fastställda utgåvan 2003-04-25 1.1A BEHJO Omarbetning
Egenkontroll lantbruk
Egenkontroll lantbruk Egenkontroll är ett verktyg för att ha kontroll på hur verksamheten påverkar miljön. En bra egenkontroll ger förutsättningar för att tidigt upptäcka fel på utrustning och felaktig
Riktlinjer för intern kontroll
Riktlinjer för intern kontroll Antagna av landstingsstyrelsen 2017-09-12, 161 Bakgrund Landstingsstyrelsen har inom ramen för sitt samordningsansvar och sin uppsiktsplikt det övergripande ansvaret att
Hur hanterar man krav på säkerhet?
Hur hanterar man krav på säkerhet? Agenda Introduktion Krav i förhållande till en kvalitetsmodell Mål Policy Krav Säkerhet som kvalitetsfaktor kvalitetsfaktorn Den gemensamma underliggande kvalitetsfaktorn,
Riktlinjer för intern kontroll
Riktlinjer för intern kontroll Antagna av kommunsstyrelsen 2016- Bakgrund Kommunsstyrelsen har inom ramen för sitt samordningsansvar och sin uppsiktsplikt det övergripande ansvaret att se till att en god
PM Risk, del 1 YSTAD HAMNSTADEN SLUTRAPPORT
PM Risk, del 1 YSTAD HAMNSTADEN SLUTRAPPORT 2018-04-06 UPPDRAG 281561, Miljökonsekvensbeskrivning för planprogram Hamnstaden Ystad Titel på rapport: PM Risk, del 1 Ystad Hamnstaden Status: Förhandskopia
SSG Säkerhetskommitté. Ag 4 Säker automatiserad processanläggning
SSG Säkerhetskommitté Ag 4 Säker automatiserad processanläggning Ag 4, Säker automatiserad processanläggning Deltagare: Jan Johansson Tore Sjöberg Lars Bryngelsson Fredrik Sjödin Tomas Sandberg Kjell Sundqvist
Batteriladdare 857 NiMH/T Modifiering av Batteriladdare 857 NICD/T för laddning av NiMH-celler Teknisk specifikation
1(10) Batteriladdare 857 NiMH/T Modifiering av Batteriladdare 857 NICD/T för laddning av NiMH-celler Teknisk specifikation Utarbetat av Martin Boström (Datum + Signatur) Granskat av Jan Sundström (Datum
Riskhantering Landstinget Gävleborg. 2013-05-31 Margareta Petrusson
Riskhantering Landstinget Gävleborg 2013-05-31 Margareta Petrusson Definition Intern kontroll handlar om att på en rimlig nivå säkerställa: Att verksamheten lever upp till målen och är kostnadseffektiv
L U N D S U N I V E R S I T E T. Riskanalys och riskhantering
Riskanalys och riskhantering 1 Riskhantering i projekt Riskhantering är konsten att identifiera och reagera på risker genom hela projektets livscykel i relation till projektmålen. 2 Vad är risk? Ordboksdefinition:
Systemsäkerhet i ett marint ledningssystem
Systemsäkerhet i ett marint ledningssystem SaabTech Systems levererar sitt ledningssystem till korvett typ Visby och till moderniseringar av korvetter av typ Stockholm/Malmö Detta program bestående av
Sida 1(8) Regler för internkontroll. Styrdokument
Sida 1(8) Regler för internkontroll Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Regler Beslutad av Kommunfullmäktige 201-10-0 154 Dokumentansvarig Kommunchefen Reviderad av (8) Innehållsförteckning Regler
FMEA. FMEA - historik FMEA. Fördelar med FMEA
Failure Mode Effect Analysis Fel Effekt Analys (Svenska) - historik Snabb utveckling efter andra världskriget, tillförlitligheten hänger inte med - metoden utvecklas, 1950-talet Metoden används först inom
Finansiell Statistik (GN, 7,5 hp,, VT 2009) Föreläsning 2. Diskreta Sannolikhetsfördelningar. (LLL Kap 6) Stokastisk Variabel
Finansiell Statistik (GN, 7,5 hp,, VT 009) Föreläsning Diskreta (LLL Kap 6) Department of Statistics (Gebrenegus Ghilagaber, PhD, Associate Professor) Financial Statistics (Basic-level course, 7,5 ECTS,
Internkontrollplan
Internkontrollplan 2015-2016 Beslutad av kommunstyrelsen 2014-xx-xx Dnr KS-SA.2015.18 Internkontroll Internkontroll handlar om tydlighet, ordning och reda. Det handlar om att säkra att det som ska göras
Hur arbetar konsulten?
Hur arbetar konsulten? En konsults erfarenheter från arbete med riskhantering ur ett samhällsplaneringsperspektiv Fredrik Nystedt Upplägg Varför visa riskhänsyn? Viktiga begrepp Konsultens roll Metoder
Riskbedömning och riskanalys
Riskbedömning och riskanalys Susanna Lohman yrkeshygieniker Arbets- och miljömedicin (AMM) 1 Genomgång av begrepp inom området riskhantering Exempel på analysmetod 2 Vad är risk? Risk = sannolikhet * konsekvens
Kompletteringsuppgift: Verksamhetsanalys och riskanalys
Kompletteringsuppgift: Verksamhetsanalys och riskanalys Carina Bengtsson sourcefile revision time owner Innehåll 1 Introduktion 1 2 Syfte 1 3 Läsanvisningar 2 4 Genomförande 2 4.1 Använda klassificeringsmodell....................
Hantering av osäkerheter
Hantering av osäkerheter Riskhantering i projekt Riskhantering är konsten att identifiera och reagera på risker genom hela projektets livscykel i relation till projektmålen. Vad är risk? Ordboksdefinition:
Tillämpningsanvisningar för intern kontroll
Tillämpningsanvisningar för intern kontroll Inledning Denna tillämpningsanvisning är beslutat av kommunstyrelsen i syfte för att reglera arbetet med intern kontroll. För att säkerställa att målen ändamålsenlig
FMEA. Failure Mode and Effects Analysis. Kurs: KPP017 Produktutveckling 2 Handledare: Rolf Lövgren Program: Innovation och produktdesign 2010-10-06
2010-10-06 FMEA Failure Mode and Effects Analysis Grupp 1: Fredrik Nyberg Robin Rudberg Pontus Ramström Petra Kellokumpu Noor Abdulamir Junior Ndiaye Kurs: KPP017 Produktutveckling 2 Handledare: Rolf Lövgren
Plan för internkontroll med väsentlighets- och riskanalys 2018 för
Fastighetsnämnden Dnr: FSK 2017/432 Sid 1 (10) 2017-12-04 Handläggare Lena Lien Telefon: 08-508 270 00 Till Fastighetsnämnden Plan för internkontroll med väsentlighets- och riskanalys 2018 för Fastighetsnämnden
Konsekvens- och riskanalys vid förändringar i verksamheten
Konsekvens- och riskanalys vid förändringar i verksamheten Inledning Enligt föreskriften Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 skall arbetsgivaren när ändringar i verksamheten planeras, bedöma om ändringarna
Internkontrollplan 2019
Timrå Kommun Socialförvaltningen Internkontrollplan 2019 Antagen av Socialnämnden 2019-02-20 Intern kontroll Intern kontroll handlar om att ha ordning och reda, veta att det som ska göras blir gjort och
Bruksanvisning AS-i-säkerhetsmodul för nödstopp Manöverenhet AC012S 7390732 / 00 05 / 2008
Bruksanvisning AS-i-säkerhetsmodul för nödstopp Manöverenhet SV AC012S 7390732 / 00 05 / 2008 Innehåll Säkerhetsanvisningar...3 Installation/idrifttagning...4 Manövrerings- och indikeringselement...6 Montering...6
LUNDS UNIVERSITET. Riskanalys och riskhantering
Riskanalys och riskhantering 1 Riskhantering i projekt Riskhantering är konsten att identifiera och reagera på risker genom hela projektets livscykel i relation till projektmålen. 2 Vad är risk? Ordboksdefinition:
RISKINVENTERING OCH RISKANALYS, NORRÅKERS VATTENVERK
Bilaga - Förslag vattenskyddsområde Norråker () 0-0-03 BILAGA RISKINVENTERING OCH RISKANALYS, NORRÅKERS VATTENVERK. Identifiering av risker Identifiering av risker (potentiella föroreningskällor) har utförts
Fram till dess att korrigerande åtgärder finns tillgängliga ber vi dig att följa dessa anvisningar:
Februari 2014 SÄKERHETSMEDDELANDE Viktig information om de helautomatiska blodkoagulationsanalysatorerna i CS-serien Bästa Sysmex-kunder Detta brev innehåller information om felaktiga faktor VIII-resultat
Kvantitativ riskbedömning för detaljplan. Transport av farligt gods och bensinstation Brottkär Närcentrum, Göteborg Slutgiltig handling
Kvantitativ riskbedömning för detaljplan Transport av farligt gods och bensinstation Brottkär Närcentrum, Göteborg 2012-08-13 1 (13) Dokumentinformation Process: Skede Uppdragsgivare: Fysisk planering
Intern kontrollplan och riskbedömning. Riktlinjer Fastställda i Kommunstyrelsen
Intern kontrollplan och riskbedömning Riktlinjer Fastställda i Kommunstyrelsen Innehållsförteckning Inledning Sid 3 1. Syfte... Sid 5 Ansvar Sid 5 2 Kommunstyrelse... Sid 5 3 Nämnd/styrelse... Sid 5 4
RISKUTREDNING AVSEENDE FARLIGT GODS FÖR FASTIGHETEN HARSTENSLYCKE
UPPDRAGSNUMMER: 3840149000 RISKUTREDNING AVSEENDE FARLIGT GODS FÖR FASTIGHETEN HARSTENSLYCKE 1:17 SWECO ENVIRONMENT AB Handläggare: Martin Bjarke Linda Hallberg Uppdragsledare: Erik Mejer Sweco Innehållsförteckning
Imperativ programmering. Föreläsning 2
Imperativ programmering 1DL126 3p Föreläsning 2 Imperativ programmering Kännetecken för imperativa språk: Programmet består av en serie instruktioner. Olika språk har olika uppsättningar av instruktioner.
System Safety Management Plan (SSMP) för [SiF] [Materielgrupp]
AK XXX XXXXXX 1(10) System Safety Management Plan (SSMP) för [SiF] [Materielgrupp] Instruktion för ifyllande: SSMP är en dokumentering av den planerade systemsäkerhetsverksamhet som avses genomföras för
Maskinsäkerhet En väg mot säker maskin
Andreas Wikström, ABB AB, Jokab Safety Maskinsäkerhet En väg mot säker maskin May 22, 2015 Slide 1 Kort om mig. Varför?? Dagsläge, vad gäller?? Introduktion ABB Jokab Safety May 22, 2015 Slide 2 Svensk
Experimentell verifiering av feldetektering och feltolerans
Experimentell verifiering av feldetektering och feltolerans Projekt P9 inom Forskning och teknikutveckling för anpassning Etablering av experimentmiljö Författare Siv Hermansson Jan Sinclair Dokument Id
Fördjupningsseminarie riskanalys 2014-10-07
1 Fördjupningsseminarie riskanalys Magnus Karlsson, COWI AB mgka@cowi.se 0702 64 14 64 1 System för återkommande riskanalyser samt översyn enligt Sevesolagstiftningen 2 2 Krav i Sevsolagstiftningen Seveso
Produktens väg från idé till grav
Produktens väg från idé till grav Lars Lundgren Senior Consultant, Risk Management i3tex Riskhantering Idè Avsedd användning Specifikationer Konstruktion Verifiering Validering Postproduktion Slut Produkten
Intern kontroll handlar om att på en rimlig nivå säkerställa:
1 Intern kontroll 2012 Den interna kontrollen är ett instrument för att säkerställa att mål, policys och rutiner efterlevs när det gäller verksamhetsstyrning, finansiell rapportering och efterlevnad av
Riskanalys vid egenkontroll
Riskanalys vid egenkontroll MÖTA Inspektörsträff 2015-11-13 Jan-Ove Ragnarsson WSP Environmental Riskanalys vid egenkontroll Vad innebär riskanalys/riskbedömning Teori om risker och olyckor Systematiskt
Visual Basic, en snabbgenomgång
Visual Basic, en snabbgenomgång Variabler och Datatyper En variabel är som en behållare. Olika behållare passar bra till olika saker. I Visual Basic(härefter VB) finns olika typer av behållare för olika
Innehållsförteckning. Öppen/Unclassified FMV990-41:1 2(14)
2(14) Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Systemsäkerhet... 3 2.1 Syfte och mål... 3 2.1.1 Metodik... 4 2.2 Omfattning... 4 2.2.1 Berörda system... 5 2.3 Ansvar... 5 2.3.1 Organisation... 5 2.4 Befintliga
Tillväxtverkets riktlinjer för intern styrning och kontroll
Dokumentnamn Dokumenttyp Datum Tillväxtverkets riktlinjer för intern styrning och kontroll 2016-02-02 Diarienr/Projektnr Upprättad av Godkänd av Version 1.3.6-Ä 2015-1717 Kjell Wenna/Håkan Karlsson/ Gunilla
Flera olika lagstiftningar kräver RISKANALYS för gasanläggningar:
RISKANALYS Flera olika lagstiftningar kräver RISKANALYS för gasanläggningar: Lagen om brandfarliga och explosiva varor SFS 2010:1011 7 (MSB Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) Den som bedriver
Sörby Urfjäll 28:4 mfl Detaljplan för kontor med utbildningslokaler mm Gävle kommun, Gävleborgs län
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 2011-02-15 Utställningshandling Dnr:10BMN244 Handläggare: Lars Westholm Sörby Urfjäll 28:4 mfl Detaljplan för kontor med utbildningslokaler mm Gävle kommun, Gävleborgs län Foto:
MILJÖFÖRVALTNINGEN MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDDSAVDELNINGEN. Riskhantering. Systematiskt arbete med miljörisker
MILJÖFÖRVALTNINGEN MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDDSAVDELNINGEN Riskhantering Systematiskt arbete med miljörisker Varför? Minska risker för negativ påverkan Minska risker för dyra åtgärder efter en olycka Minska
Frågor att ställa om IK
Frågor att ställa om IK Hur fungerar den? Vad grundas svaret på? Varför fungerar den? Är kontrollen effektiv? Används kontrollresurserna rätt? Vem styr prioriteringarna? Var finns de största riskerna?
Rapportering och utredning av avvikelser från Windows
Gunilla Marcusson 2014-12-08 Metodstöd och instruktion Rapportering och utredning av avvikelser från Windows Som legitimerad personal, handläggare och arbetsledare/chef går du in via Öppna upp Treserva
Optimala koder. Övre gräns för optimala koder. Gränser. Övre gräns för optimala koder, forts.
Datakompression fö 3 p.3 Datakompression fö 3 p.4 Optimala koder Övre gräns för optimala koder En prefixkod kallas optimal om det inte existerar någon annan kod (för samma alfabet och sannolikhetsfördelning)
Kalibrering. Lars Andersson. - Intertek reder ut begreppen. Kalibrering av instrument för elektriska installationer. Technical Manager, Intertek
Kalibrering - Intertek reder ut begreppen Kalibrering av instrument för elektriska installationer Lars Andersson Technical Manager, Intertek Kontroll och provning före idrifttagning viktiga mätningar enl.
Optimala koder. Det existerar förstås flera koder som har samma kodordsmedellängd. Enklaste fallet är att bara byta 0:or mot 1:or.
Datakompression fö 3 p.1 Optimala koder En prefixkod kallas optimal om det inte existerar någon annan kod (för samma alfabet och sannolikhetsfördelning) som har lägre kodordsmedellängd. Det existerar förstås
Hur allokera riskerna till SIL? Ivan Mares Senior Principal Consultant Scandpower AB, Kontorschef Göteborg 2012-03-14
Hur allokera riskerna till SIL? Ivan Mares Senior Principal Consultant Scandpower AB, Kontorschef Göteborg 2012-03-14 Bakgrund? Processingenjör, Teknisk chef, Miljöchef, HSE-chef inom processindusteri
Risk Management Riskhantering i flygföretag
Risk Management Riskhantering i flygföretag Nytt krav inom ledningssystemet ORO.GEN.200(a)(3) med vidhängande AMC1 ORO.GEN.200(a)(1);(2);(3);(5) Magnus Molitor Transportstyrelsen 1 Riskhantering i sitt
Kalibrering. Lars Andersson. - Intertek reder ut begreppen. Kalibrering av instrument för elektriska installationer. Technical Manager, Intertek
Kalibrering - Intertek reder ut begreppen Kalibrering av instrument för elektriska installationer Lars Andersson Technical Manager, Intertek Kontroll och provning före idrifttagning viktiga mätningar enl.
Plan för internkontroll. riskanalys Bilaga 4. Plan för internkontroll med väsentlighets- och. Bromma stadsdelsförvaltning
Plan för intern med väsentlighetsoch riskanalys 2016 Bilaga 4 Plan för intern med väsentlighets- och riskanalys 2016 Bromma stadsdelsförvaltning 2016 Bromma stadsdelsnämnd Tjänsteutlåtande : Sid 1 (10)
Worst Case Finns det något värre? Ronald Wennersten Industriell ekologi Skolan för teknik och management KTH
Worst Case Finns det något värre? Ronald Wennersten Industriell ekologi Skolan för teknik och management KTH Om Riskhantering Om riskskattning Om sannolikhet och osannolikhet Några exempel Slutsatser Om