Verksamhetsberättelse. Utbildningsnämnden Utbildning och flyktingmottagande

Transkript

1 2009 Verksamhetsberättelse Utbildningsnämnden Utbildning och flyktingmottagande

2

3 (66) Innehåll SAMMANFATTNING UTBILDNING OCH FLYKTINGMOTTAGANDE TOTALT Ansvarsområden Årets resultat Kommentarer till årets resultat Investeringsredovisning Väsentliga personalförhållanden Personalstruktur Sjukfrånvarostatistik Arbetsskador Lediga befattningar Väsentliga personalaktiviteter Miljöredovisning Nyckeltal Lärcentrum Flyktingenheten Gymnasieskolorna RESULTATENHETERNAS BOKSLUT OCH VERKSAMHETSBERÄTTELSER Administration och stöd Järfälla lärcentrum Flyktingenheten HTS-gymnasiet SAM-gymnasiet NT-gymnasiet med Gymnasieskolornas servicefunktion YTC (Yrkestekniskt centrum) med AV-centralen Kvarngymnasiet med vandrarhemmet Majorskan KomTek...60

4 (66) SAMMANFATTNING Denna verksamhetsberättelse omfattar nämndens uppdrag som anordnare av verksamheter i egen regi. Måluppfyllelse Gymnasieskolan Variationen i måluppfyllelsen är relativt stor mellan skolorna, såväl när det avser trygghet och elevdemokrati som när det gäller studieresultat och kunskapsutveckling. Resultatet för inflytande över den egna utbildningen och elever som anger att de känner trygghet och gemenskap i skolan är sämre 2009 än 2008 för tre av fyra skolor. Andelen elever med slutbetyg och elever som uppnår grundläggande behörighet är bättre 2009 än 2008 för tre av fyra skolor. Arbetet med en bättre måluppfyllelse pågår inom alla områden och goda exempel finns där det har gett bra resultat. Viktiga händelser Sökandesiffror för hösten 2009 visar på en ökad tillströmning av elever med förstahandsval till vissa utbildningar som tidigare haft ett dåligt underlag. Detta förbättrar prognosen att kunna ha undervisningsgrupper som är tillräckligt stora för att vara ekonomiskt och pedagogiskt bäriga. Gymnasieutbildningarna genomförde under året för första gången skriftliga omdömen om elevernas ordning och uppförande. Utvärdering genomfördes efter höstterminen 2009 och presenteras för nämnden Under våren 2009 genomfördes en försöksomgång och de skriftliga omdömena genomförs i full omfattning läsåret 2009/10. Gymnasierektorerna har deltagit i den gemensamma kompetensutvecklingen för förskolechefer och rektorer i kommunen, där två studiedagar har genomförts under våren och ytterliggare två dagar genomförs under hösten. Tillsammans med övriga chefer i förvaltningen har de deltagit i kursen Ekonomistyrning för budgetansvariga som hölls av KomRev. SAM-gymnasiet redovisar ett överskott för 2009 vilket gör att 2008 års underskott kan återbetalas. Målsättningen var att höstens resultat skulle vara i balans, vilket det blev, och detta får en helårseffekt för Kvarngymnasiets interkommunala intäkter har minskat kraftigt de senaste åren. Det är nu 50 färre elever än för ett par år sedan. Även Järfällaeleverna är färre än vanligt och vid höstterminsstarten var det 40 färre elever än vad det har varit de senaste åren. Detta innebär att den omställning av personal som påbörjades under våren 2009 kommer att accelereras ytterligare med en kraftigare reducering av personalstyrkan till det nya lägre elevantalet. Under hösten 2009 har 14 personer varslats och ett par personer med tidsbegränsade anställningar har inte fått förlängd anställning.

5 (66) Ombyggnaden av H-huset där HTS-gymnasiet ska inrymmas påbörjades i maj och avslutades i november/december. Eftersom annan verksamhet skulle vara i X-huset inrymdes HTS-gymnasiet huvudsakligen på plan sju i Utbildningscentrum tom november då H-huset blev färdigrenoverat. I augusti slutade dåvarande skolchefen för att börja på annan tjänst. Den 1 december tillträdde hans efterträdare. Under perioden augusti till november fanns en tf skolchef. Utvecklingstendenser I avvaktan på beslut om den slutgiltiga utformningen av den nya gymnasieskolan, som är tänkt att genomföras från och med läsåret 2011/12, genomförs utbildningarna i Järfällas regi enligt den programstruktur som finns i kommunen idag. Arbetet med att anpassa gymnasieutbildningen till den nya gymnasieskolans struktur avses att inledas så snart erforderliga beslut har fattats. Under våren 2010 kommer studiebesök och seminarier att genomföras. Lars Tosteberg Tf skolchef för gymnasieskolorna ht 2009 Måluppfyllelse Vuxenutbildning och flyktingmottagande Måluppfyllelsen för utbildning och flyktingmottagande varierar. - Andel studerande som är nöjda med sin utbildning har ökat. - Andel elever som slutför gymnasiekurs har ökat, medan de som slutför sfi har minskat. - Andel flyktingar som har egen försörjning efter 24 månader har minskat. - Andel godkända sfi-studerande har ökat. - Andelen elever som deltar i sfx har minskat. Andel nöjda studerande vid Lärcentrum har ökat betydligt. Vid flyktingenheten har färre egen försörjning efter 24 månader än tidigare. Detta beror dels på rådande arbetsmarknadsläge, dels på att betydligt flera nyanlända är längre från arbetsmarknaden när de kommer till Sverige än vad som tidigare varit fallet. Viktiga händelser Ytterligare en utbildning i svenska som andraspråk i kombination med yrkesutbildning (sfx) har startat, med inriktning mot kök och restaurang. Järfälla har via länsstyrelsen fått ansvar för regional sfx-samordning.

6 (66) Kommunala praktikplatser för nyanlända, som administreras av Lärcentrum, har blivit reguljär verksamhet. Flyktingmottagandet översteg prognosen och det stora antalet flyktingar, främst från Somalia, ställde stora krav på introduktionen. Utvecklingstendenser Lärcentrum Yrkesinriktad sfi kommer att utvecklas vidare och Järfällas roll i den regionala utvecklingen stärks. Samverkan med kommunens arbetsmarknadsenhet kommer att fördjupas ytterligare. Flyktingenheten Enligt prognoserna kommer behovet av introduktion att vara lika stort nästa år som under Förslaget om ny ansvarsfördelning mellan stat och kommun för nyanländas etablering, innebär att konsekvenserna för flyktingenheten får utredas under kommande år. Kerstin Ekenberg Utbildnings-, kultur- och fritidsdirektör

7 (66) 1. UTBILDNING OCH FLYKTINGMOTTAGANDE TOTALT 1.1. Ansvarsområden Nämnd: Utbildningsnämnden Ordförande: Cecilia Löfgreen Förvaltningschef: Kerstin Ekenberg Antal anställda: 400 (386,4 årsarbetare) 1.2. Årets resultat tkr Budget 2009 Utfall Intäkter Kostnader exkl kapitalkostnad Kapitalkostnad Summa kostnader Årets resultat Nettoinvestering Eget kapital *) *) Bokfört eget kapital per 31 dec exkl årets resultat tkr Budget 2009 Utfall 2009 Utfall 2008 Utfall 2007 Förvaltningsgrupp Lärcentrum Flyktingenheten HTS-gymnasiet SAM-gymnasiet NT-gymnasiet Gymnasieskolornas servicefunktion YTC AV-centralen Kvarngymnasiet Majorskan KomTek Totalt: Kommentarer till årets resultat Bokslutet för Utbildning och flyktingmottagande redovisar ett överskott på 486 tkr för Att resultatet är bättre än prognosen ( tkr) beror främst på fler elever inom vuxenutbildningen och ett nästan obefintligt elevtapp i gymnasieskolan jämfört med prognosen.

8 (66) Fem av förvaltningens åtta resultatenheter har ett positivt resultat. YTC, SAMgymnasiet och Järfälla lärcentrum står för de största överskotten medan Kvarngymnasiet (inkl Vandrarhemmet Majorskan) står för det största underskottet. Lärcentrums utfall för 2009 blev bättre än prognosen på 200 tkr. Det är svårt att i augusti göra prognos på hur höstens verksamhet kommer att se ut i antal studieplatser då enheten har kontinuerlig antagning och inte kan se hur många sökande de kommer att få. Överskottet beror bland annat på överproduktion på sfi där Lärcentrum har gått över beställningen av årsstudieplatser. I vår beställning av sfi från Flyktingenheten har enheten avtalat ersättning för bland annat satta betyg. Det har producerats betyg för denna grupp långt över vad vi budgeterat för och detta går inte att förutse förrän i slutet av året. Flyktingenhetens utfall för 2009 blev något sämre än prognosen på ett nollresultat. Enheten har sedan flera år ett sparande för att täcka upp när driftskostnaderna överstiger intäkterna. Verksamheten täckte inte kostnaderna med de intäkter som Järfälla kommun mottagit under 2009 från staten. Under 2009 har enheten använt tkr av de sparade medlen. HTS-gymnasiets utfall för 2009 blev bättre än det prognostiserade underskottet på 150 tkr. Skolan har under de senaste tre åren fått ett tillskott av elever via det nystartade frisörprogrammet vilket till del uppvägt minskningen av elevunderlaget på andra program. SAM-gymnasiets utfall för 2009 med ett överskott på 886 tkr blev bättre än det prognostiserade underskottet på 500 tkr. Det positiva resultatet som framför allt kan hänföras till 2:a halvåret beror i huvudsak på följande: Minskning av organisationen, ökat elevtal beroende på fortsatt hög intagning till PRIVIK samt nytt arbetsätt med fjärde året och lägre övergripande kostnader än budgeterat. NT-gymnasiet redovisar ett underskott på 873 tkr för Utfallet för 2009 blev något bättre än prognosen på ett underskott på 900 tkr. Ett flertal sammanfallande faktorer bidrar till underskottet. Den största orsaken är att skolan tog in en extra klass på naturvetenskapsprogrammet 2008 vilket var ett misstag då 23 elever inte fullföljde till årskurs 2. YTC redovisar ett överskott för 2009 på tkr vilket innebär att resultatet har överträffat prognosen på tkr. Skolan har under året haft elevtillströmning på både ungdomssidan och vuxenutbildningssidan. Goda intäkter och en kostnadseffektiv organisation har bidragit till det goda resultatet. En hel tjänst inom administrationen har sparats in under året. Kvarngymnasiet, redovisar ett underskott för 2009 på tkr. Elevökningen under hösten blev mindre än beräknat vilket förklarar att resultatet är sämre än prognosen. Redan under vårterminen påbörjades en omställning av personalstyrkan på grund av föregående års ekonomiska utfall. Pensionsavgångar och tidsbegränsade anställningar ersattes inte med ny personal. Osäkerheten när det gäller antalet elever som kommer till Kvarngymnasiet varje nytt läsår är stor beroende på att många elever kommer till Kvarngymnasiet först när det står klart att de inte kommer in någon annanstan. Först i mitten av augusti vet skolan hur många elever de kommer att ha till höst-

9 (66) terminen. Kvarngymnasiet fick minskning av antalet nya elever under höstterminen Skolan har minskat med ca 65 elever varav 40 är Järfällaelever och 25 stycken är interkommunala. Detta innebar att den omställning av personal som påbörjades under våren 2009 kommer att fortsätta och ge resultat under 2010 i form av sjunkande personalkostnader. KomTek har ett utfall på 88 tkr för Överskottet kan förklaras med att lönekostnaderna för timanställd personal varit lägre än beräknat och att kostnaderna för datakommunikation kraftigt minskat efter en översyn av elev- och personalkonton Investeringsredovisning PROJEKT Budget 2009 (tkr) Utfall 2009 (tkr) Förvaltningsgrupp Järfälla lärcentrum Flyktingenheten Järfälla gymnasieskolor ombyggnaden/ servicefunktionen HTS-gymnasiet SAM-gymnasiet NT-gymnasiet YTC Kvarngymnasiet KomTek Summa utgifter Av årets investeringsbudget på tkr har tkr förbrukats. De största investeringarna under året har gymnasieskolorna stått för i samband med ombyggnaden av hus K och H-huset. HTS-gymnasiets investeringsmedel har gått till diskbänkar, möbler, ny teknik och inventarier till frisörutbildningen. SAM-gymnasiets investeringsmedel har gått till datorer och inventarier till det nyrenoverade hus K. NT-gymnasiet investeringsmedel har gått till möbler och datorer. Kvarngymnasiet har investerat i möbler och teknik.

10 (66) 1.4. Väsentliga personalförhållanden Personalstruktur Utbildning och flyktingmottagande Antal diff 09/08 Procent Diff 09/08 antal antal antal Anställda personer 400,0 415,0 403,0-15,0 Omräknat årsarbetare 386,4 403,6 395,8-17,2 Kvinnor 233,1 251,0 238,0-17,9 60,3 60,5 59,1-0,2 Män 153,3 164,0 165,0-10,7 39,7 39,5 40,9 +0,2 Tillsvidareanställda 316,0 310,0 308,0-6,0 Kvinnor 205,0 199,0 194,0 +6,0 64,9 64,2 63,0 +0,7 Män 111,0 111,0 114,0 0,0 35,1 35,8 37,0-0,7 Heltidsanställda 335,0 341,0 340,0-6,0 Kvinnor 190,0 192,0 191,0-2,0 56,7 56,3 56,2 +0,4 Män 145,0 149,0 149,0-4,0 43,3 43,7 43,8-0,4 År År Medelålder 47,9 47,8 48,1 +0,1 Kvinnor 48,1 48,3 48,7-0,2 Män 47,5 47,0 47,1 +0,5 Åldersintervall Anställda yngre än 29 år 17,0 15,0 29,0 +2,0 4,3 3,6 7,2 +0, år 88,0 90,0 71,0-2,0 22,0 21,8 17,7 +0, år 99,0 92,0 109,0 +7,0 24,8 22,3 27,1 +2, år 112,0 118,0 113,0 -+8,0 28,0 28,6 27,9-0,6 60 år och äldre 79,0 99,0 81,0-20,0 19,8 24,0 20,2-4,2 * Redovisningen avser den 1 november respektive år.

11 (66) Antal anställda omräknat till heltid/enhet per 31 december 2009 KomTek 3,5 3,5 3,1 Kvarngymnasiet inkl Majorskan 130,8 134,2 123,8 Gymnasieskolornas servicefunktion 19,4 16,8 17,2 AV-centralen YTC NT-gymnasiet SAM-gymnasiet 45,8 44,7 44,8 43,8 45,3 45,4 72,6 71,6 69, HTS-gymnasiet 35,6 37,7 32,4 Flyktingenheten Järfälla lärcentrum 12,6 18,5 18,1 22,4 27,3 30,8 Administration och stöd 3,6 2,25 2, * Siffrorna i tabellerna är hämtade ur kommunens personalsystem Sjukfrånvarostatistik Total sjukfrånvaro inom Utbildning och flyktingmottagande 8 7,5 7 Procent 6,5 6 5, ,5 4 januari februari mars april maj juni juli augusti september oktober november december

12 (66) Sjukfrånvarons mätperiod 1 jan tom 31 dec respektive år Utbildning och flyktingmottagande diff 09/08 % % Sjukfrånvaro i % i förhållande till ordinarie avtalad arbetad tid 4,9 5,6 6,1-0,7 Kvinnor 6,5 7,5 7,6-1,0 Män 2,4 2,7 4,1-0,3 åldersgruppen till och med 29 år 3,7 2,3 3,6 1,4 åldersgruppen år 5,3 6,3 5,3-1,0 åldersgruppen 50 år och äldre 4,6 5,1 6,5-0,5 Sjukfrånvaro 60 dagar eller mer 53,0 67,7 50,2-14,7 Andel utan sjukfrånvaro 41,6 43,3 42,8-1,7 Män 54,3 51,6 56,4 2,7 kvinnor 33,6 37,7 32,7-1,1 Andelen sjukfrånvaro 60 dagar eller mer har minskat med 14,7% jämfört med I övrigt inga större avvikelser. Sjukfrånvaro lärare Sjukfrånvaro lärare inom utbildning och fritid 2009 jmfr januari - 31 december 10,0 9,0 9,1 8,0 Sjukfrånvaro i procent av arbetad tid 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 3,7 4,3 4,7 4,6 2,0 6,7 5,0 5,5 4, ,0 0,0 Gymn allm ämnen Praktiska/estetiska ämnen Gymnasium yrkesämnen Sfi Genomsnitt för gruppen Den ökade sjukfrånvaron 2009 jämfört med 2008 bland SFI-lärarna beror till stor del på långstidssjukfrånvaro.

13 (66) Adato Adato är ett webbaserat stödsystem för chefer, ett redskap för att hantera rehabiliteringsärenden och därmed minska sjukfrånvaron i organisationen.. Från och med sommaren har samtliga chefer haft tillgång till systemet.. Förvaltningen arbetar aktivt med att sjukskrivna ska kunna återgå i arbetet på hel eller deltid och att arbeta förebyggande. Samarbetet med Försäkringskassan och företagshälsovården Järfällahälsan har fungerat bara. Enhetscheferna har stöd i kommunens rehabiliteringspolicy och av personalkonsult. Den 1 juli 2008 (med kompletterande regler från 1 jan 2009) införde Försäkringskassan rehabiliteringsregler - Rehab-kedjan som infördes 1 juli 2008 har inneburit en snabbare rehabiliteringsprocess Regeringens mål är att effektivisera sjukskrivningsprocessen och öka möjligheterna för sjukskrivna att återgå i arbete Arbetsskador Av de anmälda arbetsskadorna är ett olyckfall och ett psykosocialt. Om arbetsskador/tillbud anmäls så följer förvaltningsledningen upp alla arbetsskador/tillbud och analyserar vilka åtgärder som respektive enhetschef har vidtagit för att förhindra att fler skador sker. Uppföljningen redovisas för den förvaltningsövergripande skyddskommittén. Regelbundet uppmanar förvaltningsledningen cheferna att de aktivt ska se till att alla arbetsskador/tillbud rapporteras Fr.o.m inför kommunen systemet Lisa som är ett stöd för att systematiskt arbete med arbetsskador. Genom att lägga in arbetsskade- och tillbudsanmälningarna i Lisa, kan man fånga upp information om skador, tillbud, risker och avvikelser direkt när en händelse inträffar Lediga befattningar Antal befattningar Av 39 utannonserade befattningar var 21 lärare. Lärarkåren vid gymnasieskolorna är förhållandevis stabil. När det gäller gruppen yrkeslärare har läget försämrats ytterligare under året när det gäller att rekrytera behörig personal. Bristen på yrkeskunnig personal inom branschsektorerna innebär att det finns få personer att rekrytera till läraryrket inom vissa kategorier, samtidigt som löneläget för hantverkspersonal idag är högt. Det har också varit svårt att rekrytera erfarna och kompetenta kockar.

14 (66) Kommunen använder det nätbaserade systemet Offentliga Jobb vid rekrytering av nya medarbetare. Systemet hjälper till att minska administrationen kring rekrytering, öka träffsäkerheten i urvalet samt standardisera rekryteringsmetodiken Väsentliga personalaktiviteter Arbetsmiljö Under hösten uppkom övertalighet vid Kvarngymnasiet. Bakgrunden var minskat elevunderlag och övertaligheten motsvarande 14 heltidsbefattningar. Övertaligheten berörde 7 elevassistenter, 2 administratörer, 2 karaktärsämneslärare, 2 lärare teoretiska ämnen och 1 skolkurator. Övertaligheten innebar en stor oro bland medarbetarna på skolan. Arbetsgivaren erbjöd bland annat medarbetarna samtalsstöd via företagshälsovården. Under hösten har arbetet med övertaligheten pågått i nära samarbete med skolledningen och berörda facklig representanter. Under december månad genomförde Arbetsmiljöverket en inspektion av köket vid Järfälla gymnasieskolor. Resultatet av inspektionen visade på följande brister; larmet i frysrummet fungerade inte, det var en vattensamling vid lastkajen samt att en skärmaskin inte uppfyllde säkerhetsföreskrifterna. Samtliga brister har/eller kommer att åtgärdas. Utöver redovisade brister hade Arbetsmiljöverket inget att erinra mot kökets arbete med det systematiska arbetsmiljöarbetet. Som en del i det förebyggande hälsoarbetet har samtliga medarbetare vid förvaltningens två kök genomgått hälsoundersökningar via företagshälsovården. Återkoppling sker till berörd personal i början av Under våren flyttade SAM-gymnasiets esteter in i nyrenoverade Hus K. Under hela året har det varit problem med inomhusklimatet i huset. De fackliga organisationerna har vid upprepade tillfällen påtalat bristerna. Vid den förvaltningsövergripande skyddskommittén i november beslutade arbetsgivaren att föra upp ärendet på förvaltningsnivå och återigen kontakta fastighetsavdelningen. Personalenkäten 2008, hela förvaltningens resultat De personalpolitiska målen följs sedan 1996 upp vartannat år genom en kommungemensam personalenkät. Personalenkäten 2008 genomfördes i oktober/november Under våren 2009 arbetade enheterna utifrån sina resultat. Förvaltningens svarsfrekvens var 80 %, en minskning med 2 % jämfört med Andelen positiva svar var 86 %. I 2008 års enkät fanns ett antal nya frågor kring personalrörlighet. Förvaltningens resultat: - rätt yrke och på rätt arbetsplats, 8 5% - rätt yrke men på fel arbetsplats, 9 % - fel yrke på fel arbetsplats, 2 % Förändringar inom respektive frågeområde, positiva svar, jämfört med enkäten 2006:

15 (66) - Mål- och organisationsuppfattning: 86 %, ökning med 5 % - Ledarskap: 83 %, ökning med 4 % - Utveckling och läraren: 86 %, ökning med 1 % - Arbetskamrater och gemenskap: 92 %, minskning med 1 % - Delaktighet: 88 %, ökning med 1 % - Arbetsmiljö: 81 %, minskning med 2 % De mest frekventa utvecklingsområden inom utbildning och flyktingmottagande är inom arbetsmiljö, delaktighet, ledarskap och utveckling/lärande. Löneöversynsförhandlingar De flesta medarbetare fick sin nya lön i april. Lärarförbundets medlemmar fick sin nya lön i maj och retroaktivt i juni. Förhandlingsformen var dialog chef-medarbetare för flertalet av medarbetarna. Kommunal förhandlade enligt traditionell förhandling. Lönekriterier Under året har förvaltningen tillsammans med berörda fackliga representanter arbetat fram nya lönekriterier för lärare och kökspersonal. Ledarskapsakademin Ledarskapsakademin är en ledarförberedande utbildning som genomförs i samarbete mellan fem kommuner. Utbildningen pågår i tre terminer och innehåller dels gemensamma inslag, dels aktiviteter i respektive kommun. Från gymnasieskolorna deltar en lärare. Arbetsledarakademin Från förvaltningsledning och verksamheter har det uttryckts önskemål om en utbildning med särskild inriktning på arbetsledare, arbetslagsledare. Under år 2001 genomfördes den första kommungemensamma arbetsledarutbildningen i Järfälla. Nu pågår den fjärde omgången. Från gymnasieskolorna deltar en lärare. Medarbetarakademin , Akademin 08/09 avslutades i maj månad med medverkan av deltagarna, diplomutdelning och lunch. I oktober startade en ny omgång av akademin. Akademin är ett utvecklingsprogram för medarbetare i kommunen. Utbildningen genomförs i samarbete med Nacka och Sollentuna kommuner. Varje kommun har ett individuellt utbildningsprogram, men några av utbildningstillfällen genomförs som samarrangemang. Från SAM-gymnasiet deltar en medarbetare, från förvaltningens kansli deltar två medarbetare.

16 (66) 1.5. Miljöredovisning Av förvaltningens åtta enheter har YTC uppnått Gulddiplom, HTS-gymnasiet uppnått silverdiplom och NT- och SAM-gymnasiet uppnått bronsdiplom. Övriga enheter har påbörjat arbetet för att uppnå bronsdiplom Nyckeltal Lärcentrum Komvux Antal heltidstudieplatser grundläggande Antal heltidstudieplatser gymnasiet Antal i Sfi Antal elever i särvux* * Särvux flyttades över till Järfälla lärcentrum från Kvarngymnasiet ht Flyktingenheten Flyktingmottagning Antal mottagna flyktingar Antal hushåll i handläggning Antal personer i handläggning Gymnasieskolorna Antal elever (snitt vt/ht) HTS-gymnasiet SAM-gymnasiet NT-gymnasiet YTC Kvarngymnasiet

17 (66) 2. RESULTATENHETERNAS BOKSLUT OCH VERKSAMHETSBE- RÄTTELSER Administration och stöd Ansvar: tkr Budget 2009 Utfall Intäkter Kostnader exkl kapitalkostnad Kapitalkostnad Summa kostnader Årets resultat Nettoinvestering Eget kapital *) *) Bokfört eget kapital per 31 dec exkl årets resultat Kommentarer till ekonomiskt utfall 2009 Administration och stöd redovisar ett överskott om 197 tkr. I avvaktan på anställning av ny skolchef har inga större utvecklingssatsningar gjorts under året. Måluppfyllelse Administration och stöd har uppfyllt sitt mål som stöd- och ledningsfunktion till enheterna. Väsentliga personalförhållanden Administration och stöd består idag av personalkonsult, förvaltningsekonom, informatör och förvaltningschef. Kerstin Ekenberg Förvaltningschef

18 (66) 2.2. Järfälla lärcentrum Ansvar: tkr Budget 2009 Utfall Intäkter Kostnader exkl kapitalkostnad Kapitalkostnad Summa kostnader Årets resultat Nettoinvestering Eget kapital *) *) Bokfört eget kapital per 31 dec exkl årets resultat Kommentarer till ekonomiskt utfall 2009 Järfälla lärcentrum redovisar ett överskott om 776 tkr. Årets utfall blev bättre än den prognos på 200 tkr gjordes och som vi redovisade i delårsbokslutet i augusti Det är mycket svårt att så tidigt göra prognos hur höstens verksamhet kommer att se ut i antal studieplatser då vi har kontinuerlig antagning och inte kan se hur många sökande vi kommer att få. Överskottet beror bland annat på överproduktion på sfi där vi har gått över beställningen av årsstudieplatser. I vår beställning av sfi från Flyktingenheten har vi avtalat ersättning för bland annat satta betyg. Vi har producerat betyg för denna grupp långt över vad vi budgeterat för och detta går inte att förutse förrän i slutet av året. Järfälla Lärcentrum har också producerat gymnasieplatser över budget vilket vi inte riktigt vågat räkna med i augusti då sista intag är i oktober och detta styrs från beställaren genom Centrum för vuxenutbildning. Järfälla Lärcentrums verksamhet budgeteras utifrån beställning men med ökande antal studerande under året som vi aldrig kan förutse eller räkna med kommer vi alltid att prognostiserar ett lägre resultat för att vara säkra och ha kontroll på vår ekonomi Måluppfyllelse Effektmål Antalet studerande med kort tidigare utbildning ska öka Hur har enheten arbetat under 2009 för att nå målen Järfälla Lärcentrum kan inte påverka detta mål som utförare. Vi antar endast till sfi där alla som söker har rätt till utbildningen oavsett utbildningsbakgrund. Det vi kan göra för att påverka är att utveckla studieväg 1 och studieväg 2 där de med ingen eller kortare studiebakgrund studerar så att vi behåller dem i studier och arbetar för att de ska göra goda framsteg och få motivation att fortsätta studera för att nå sina mål.

19 (66) Till grundläggande och gymnasiala platserna sköter Centrum för vuxenutbildning rekrytering men vi kan även där utveckla verksamheten så att vi kan möta det behov som de med kort utbildningsbakgrund kan ha t.ex. genom olika hastigheter för kurserna och stöd för de som behöver. Vi har på enheten arbetat fram en övergripande gemensam enkät för hela Lärcentrum och som vi genomför varje halvår. Områden som vi valt att prioritera är frågor bland annat kring undervisning, lärarna, stöd, förståelse för mål, möjligheter till påverkan, trivsel och bemötande. Jag har valt att redovisa delar av enkäten som jag tycker ger en bild och svarar mot målen. För 2007 finns ingen uppföljning så siffror jag valt att jämföra är hösten 2008 och hösten Procenten är den samlade procentandelen för mycket bra och bra. Jag har också valt att presentera med ökning eller minskning för mycket bra i det fall det förekommer mellan hösten 2008 och hösten Effektmål Andelen studerande som är nöjda med sin utbildning ska öka Undervisningen Lärarna Stöd och hjälp i undervisningen Bemötande Trivs på Järfälla Lärcentrum Förstå mål och delmål Möjlighet att påverka 89,7 % andelen mycket bra ökat med 8,9 96,8 % andelen mycket bra ökat med 11,6 91,2 % andelen mycket bra ökat med 14,2 % 96,5 % andelen mycket bra ökat med 9 % 94,7 % andelen mycket bra minskat med 4,6 % 87,7% andelen mycket bra ökat med 9 % 83,3 % andelen mycket bra ökat med 11,8 % 87,7 % 93 % 87 % 95.8 % 94.7 % 83,3 % 72,2% Hur har enheten arbetat under 2009 för att nå målen Vi har i vår arbetsplan det senaste åren valt ut som prioriterade områdena Betyg och bedömning, Uppföljning och utvärdering, Studerande i behov av särskilt stöd, Studerandeinflytande och Pedagogik och teknik. Kring dessa områden har hela enheten arbetat i olika utvecklingsgrupper kopplat till varje utvecklingsområde. Grupperna har haft till uppgift att driva området framåt tillsammans med skolledning och vi har gemensamt kopplat kompetensutvecklingsdagar och planering till dessa områden. En stor del av vårt arbeta har varit konkretiseringar av kursmål, innehålla och betygskriterier för att göra det mer tydligt för våra studerande. Ett stort arbete har också lagts ner på systematiskt uppföljningsarbete genom utarbetande av gemensam enkät och gemensamma kursutvärderingar.

20 (66) När det gäller studerandeinflytande tycker vi att vi kommit igång bra med vårt Elevforum där vi idag tillsammans med våra studerande kan driva gemensamma frågor för vår verksamhet. Analys och reflektion Det är roligt att det går framåt inom de områden som är viktiga för oss. Det finns fortfarande mycket att utveckla. Vi kan öka andelen mycket bra inom de flesta områden och vi vill också utveckla former för de studerandes möjligheter att påverka sina studier. Åtgärder för utveckling Vi kommer att fortsätta att arbeta med de oråden som beskrivits ovan även om det kanske inte kommer att vara prioriterade utvecklingsområden i vår verksamhetsplan hela tiden. Effektmål Andelen elever som slutför kurs ska öka. Gymnasiekurser vt Gymnasiekurser ht Rodovisas i % av satta betyg på dessa kurser Sfi Redovisas i % av satta D- betyg dvs avslutande kurs i sfi. Övriga kursbetyg ej med 71 % betyg 73 % betyg 62 % betyg 71 % betyg 20 % 23 % 25 % Vi har valt att inte redovisa statistik för gymnasiekurserna för 2007 då vi är lite osäkra på underlaget. När det gäller uppföljningen på de grundläggande kurserna har vi idag ingen färdig statistik som kan redovisas men arbete pågår. För sfi har vi valt att redovisa satta betyg på kurs D dvs de som avslutar sfi under året. Övriga kursbetyg från A-C är därför inte med vilket skulle visa ett helt annat resultat. Hur har enheten arbetat under 2009 för att nå målen Vi tror att genom vårt arbete med att konkretisera mål, innehåll och betygskriterier för att tydliggöra för de studerande och i dialog med dem stödja och medvetandegöra vad som krävs för att uppnå resultat och klara sina mål ökar möjligheten att avsluta kurs. Vi har också utvecklat olika möjligheter att studera kurserna på genom att erbjuda olika hastigheter, flexibla lösningar för att kunna följa en kurs samt ge stöd i de fall behov finns. Analys och reflektion Vi har gått ner lite när det gäller andelen som tar betyg på sfi D och avslutar sfi under ett år. Vi har idag inom verksamheten fler studerande med kort studiebakgrund än vi hade 2007 och som går långsamt fram i kurserna och behöver mycket längre tid på sig för att klara sfi D- nivå. Det som inte redovisas här som tidigare nämnt är alla kursbetyg på A,B och C som är många och visar att många av våra studerande gör goda framsteg. Vi vet också att många avbrott inte beror på studierna utan på andra

21 (66) orsaker som arbete, andra studier, föräldraledigt, sjukdom och flytt som vi inte kan styra över. Åtgärder för utveckling Vi kommer att fortsätta att utveckla arbetsformer inom våra verksamheter för att förhoppningsvis fler ska avsluta kurs och ta betyg. När det gäller sfi kommer vi att utveckla mer yrkesinriktad sfi som vi tro kan vara en väg för de som har svårigheter och en långsam prognos för att nå sfi-målen men som vill komma ut i arbete. Vi tror att dessa kurser kan öka motivation och också ge yrkesidentitet Kvalitetsredovisning Järfälla Lärcentrum har som beskrivits i tidigare i verksamhetsberättelser haft uppföljning och utvärdering som prioriterat utvecklingsområde i vår arbetsplan. Vi hade under 2008 utarbetat en gemensam övergripande enkät för hela enheten och har under 2009 fortsatt som planerat att utveckla gemensam kursutvärdering för kurserna. I vårt arbete med en gemensam enhetlig kursutvärdering för alla kurser har vi tagit hänsyn till överensstämmelse med vår övergripande enkät och våra mål för vår verksamhet. Kursutvärderingen är klar och har prövats i vissa kurser i slutet av hösten. Enkäten ska ligga till grund för lärare och skolledning att utveckla verksamheten och kurserna och som ett instrument för kompetensutveckling. Väsentliga personalförhållanden Personal Personal totalt varav lärare varav behöriga , *Tabellen redovisas i heltidstjänster och inte i antal personer för de som är fastanställda på Järfälla Lärcentrum Förutom dessa heltids fastanställda tjänster har vi under året haft ca 7 lärare förordnade på heltid för att klara undervisningen för våra studerande. Vår verksamhet har under hela året växt vilket medfört att vi har utökat antal personal i takt med att antal studerande ökat framför allt inom sfi. Vi har löst detta med att förordna personal halvårsvis och på timme. Det är svårt att fastanställa lärare då vi vet att vår verksamhet kan förändras snabbt och är beroende på antal nyanlända som kommer till vår kommun. Järfälla Lärcentrum har under året arbetat med arbetsmiljön utifrån vår upprättade åtgärdsplan. Vi har gjort en del ombyggnationer och målat om för att förbättra den fysiska miljön för personal och studerande. Under hösten har vi också gjort en klimatenkät kring den fysiska arbetsmiljön då vi brottas med problem med vår ventilation i huset. Vi har stora temperaturskillnader i våra lokaler och många klagar på dålig luft. Symtom på bla trötthet och irritationer i ögon mm har framförts. Utbildning och investering av teknik har vi också sett som en utveckling och förbättring för personalens arbetsmiljö och arbetssituation.

22 (66) Våra kickoffdagar i augusti handlade om arbetsmiljö och vårt miljöarbete på enheten. Enheten startade under hösten på försök kollegial handledning som ett medel för att reflektera tillsammans kring frågor som kan påverka den psykosociala arbetsmiljön. Det kommer att utvärderas till sommaren. Under hösten genomförde vi tillsammans med de studerande en halv arbetsmiljödag för att diskutera hur vi vår arbetsmiljö på enheten ska vara. Detta initierades av vårt Elevforum tillsammans med skolledning och den arbetsgrupp som finns på enheten och som är kopplad till vårt utvecklingsområde elevinflytande. Vi kommer att ha en sådan dag två gånger om året. Sjukfrånvaron har varit 6,1% under året. Vi har haft flera långtidssjukskrivningar under året vilket har påverkat. Miljöredovisning Järfälla Lärcentrum har under året fortsatt med vårt miljödiplomeringsarbete för brons. Under våra kickoffdagar som tidigare beskrivits var miljöarbetet ett av våra teman. Vi har genom det arbete ökat medvetenheten hos oss alla och vi har nu sopsortering i hela verksamheten och även sänkt vår elförbrukning. Vi hoppas att under nästa verksamhetsår slutföra vår miljödiplomering och få vårt efterlängtade brons. Viktiga händelser under perioden Inom ramen för vårt projekt Språkutvecklingcentrum har vi fortsatt att utveckla vår verksamhet med att samarbeta med högskola, arbetsliv och andra verksamheter och myndigheter. Järfälla Lärcentrum har tagit på sig ansvaret att fortsätta driva och samverka kring kommunala praktikplatser och att inom ramen för vår verksamhet fortsätta att utveckla språkpraktiken för våra sfi-studerande. Vi har idag inga extra medel för denna verksamhet vilket gör att detta endast idag kan drivas i liten skala. Ett fruktbart samarbete med arbetsmarknadskonsulenterna inom flykting och jobbcenter har kommit igång i samband med projektet för kommunala praktikplatser. Sfinxutbildningen dvs sfi, svenska som andra språk för ingenjörer i samarbete med KTH och Stockholm kommun har utvecklats i under året och vi har examinerat vår andra grupp. Under året startade vi också vår tredje grupp som går ut i vår och vi kommer att starta vår fjärde grupp i januari L har också under hösten haft möjlighet att presentera Sfinxen tillsammans med andra sfx-utbildningar i regionen för en delegation från EU som visat stort intresse för verksamheten. Under hösten har vi också startat yrkesinriktad sfi inom kök och restaurang i samarbete med HTS och arbetslivet. Utbildningen har visat mycket positiva resultat och vi har förutom järfällabor studerande från Sundbyberg och Upplands-Bro kommun. I takt med att vi ökar i antal studerande har vi möjlighet att utveckla och inrikta vår utbildning och differentiera för våra studerande främst inom sfi och svenska som andraspråk vilket är mycket glädjande och kvalitetshöjande. Vi kan erbjuda speciella

23 (66) grupper och inriktningar för de som praktiserar tex och vi arbetar idag också i speciella teman för de som är yngre och ska fortsätta studera i Sverige. Under detta verksamhetsår har vi utvecklat och skapat fler vägar och möjligheter att studera sfi inom vår verksamhet. Lärcentrum har också under 2009 arbeta med och slutfört vårt arbete med enkäter för våra studerande på kursnivå och idag har vi både en övergripande gemensam enkät och en gemensam kursutvärdering som vi kan ha för systematiskt kvalitetsarbete och redskap för att utveckla verksamheten. Under 2009 fick vi medel från Migrationsverket genom länsstyrelsen för att anställa en regional sfx-samordnare som ska informera, marknadsföra, och utveckla sfx tillsammans med anordnarna och tillsammans med styrgrupp. Det har kommit igång bra och projektet kommer att fortsätta under första halvåret av Investeringsredovisning Inga investeringar är gjorda Nyckeltal Järfälla Lärcentrum Antal heltidsstudieplatser gymnasienivå Antal heltidsstudieplatser grundläggande Antal heltidsstudieplatser i Sfi Antal elever i särvux Totalt varav från andra kommuner Redovisas i antal personer 75 Heltidstudieplats är inte lika med en studerande utan motsvarar verksamhetspoäng eller timmar i beställning för att motsvara en heltidsstudieplats. När det gäller volymen på sfi inkluderar det både från beställaren 257 och från Flyktingenheten 125 heltidsstudieplatser. Studerande från andra kommuner redovisas i antal personer eftersom de finns i alla verksamheter. Vi har ca 1500 personer inskrivna i verksamheten under året och ca 70 studerande kommer från annan kommun och de flesta går i Sfinx-utbildningen som har regionalt intag men vi har också flera studerande i Särvux.

24 (66) Framtid Det är svårt att bedöma läget när det gäller antal studerande. Idag ser vi ingen förändring av volymer på studieplatser inom sfi, grundläggande vuxenutbildning och gymnasieplatserna. Vi startar 2010 med samma styrka som föregående år och det ser ut som att det kommer att fortsätta under verksamhetsåret. Hur det kommer att se ut längre fram är osäkert. Hur vårt flyktingmottagande kommer att se ut framöver kommer att påverka vår verksamhet mycket. From årsskiftet 2010/2011 kommer arbetsförmedlingen att överta en del av mottagandet av nyanlända men sfi kommer att vara kommunens ansvar vilket inte skulle förändra vårt uppdrag men det kommer att ställa andra krav på samverkan som är svåra att överblicka idag. I och med den nya upphandlingen av gymnasial vuxenutbildning blir det andra priser för heltidsstudieplatserna på denna nivå. Järfälla Lärcentrum får följa den prisbild som övrig gymnasial vuxenutbildning har vilket kommer att ställa andra krav på oss ekonomiskt. I beställningen för 2010 får vi ett lägre pris för hösten men som vi bedömer att vi klarar av nästa år. Hur det kommer att se ut framöver är osäkert. Lärcentrum kommer att fortsätta att utveckla yrkesinriktad sfi med fler inriktningar och förhoppningsvis i samarbete med Sundbyberg och Upplands-Bro. Vi vill också utveckla sfx-utbildningar dvs sfi för yrkesutbildade som får studera svenska med sin yrkesprofil för att förkorta och effektivisera vägen ut till arbetsmarknaden. Järfälla Lärcentrum skulle gärna ha en ytterligare sfx-utbildning i regional samverkan. Lärcentrum vill också fortsätt att utveckla samarbetet med kommunens arbetsmarknadsenhet, flykting och arbetsförmedlingen för att knyta vuxenutbildningen närmare dessa verksamheter då vi arbetar med samma målgrupp. Det känns viktigt att se vuxenutbildningen som ett redskap för att få ut människor på arbetsmarknaden och att vi kan arbeta i parallella processer kring individen för att förkorta tiden för våra studerande att nå mål. Lärcentrum kommer också att under året utveckla nya prioriterade utvecklingsområden i vår arbetsplan då vi arbetat mycket de senare åren med dem som är idag. Det känns som vi kommit igång bra med flera av dom och att vi kan lämna dessa områden som prioriterade till förmån för andra. Annika Ramsell Enhetschef

25 (66) 2.3. Flyktingenheten Ansvar: tkr Budget 2009 Utfall Intäkter Kostnader exkl kapitalkostnad Kapitalkostnad Summa kostnader Årets resultat Nettoinvestering Eget kapital *) *) Bokfört eget kapital per 31 dec exkl årets resultat Kommentarer till ekonomiskt utfall 2009 Flyktingenheten redovisar ett underskott på 231 tkr. Flyktingenheten har sedan flera år ett sparande för att täcka upp när driftskostnaderna överstiger intäkterna. Verksamheten täckte inte kostnaderna med de intäkter som Järfälla kommun mottagit under 2009 från staten. Under 2009 har enheten använt tkr av de sparade medlen. Vändpunkten var förväntad redan under andra halvåret 2008 men fördröjdes och kom att belasta budgeten Det förväntade underskottet på ca 500 tkr slutade med ett underskott på tkr som täckts upp med de för ändamålet sparade medlen. Vid en analys framkommer det att antalet mottagna som inte bär med sig ersättning ökat väsentligt sedan Andel sekundärmottagna utan medföljande schablonersättning Andel sekundärmottagna med som högst ett års schablonersättning Andel sekundärmottagna med högst två års schablonersättning ,6% 5,5% 0,5% 11,0% 15,8% 16,2% 26,4% 31,0% 25,9% Diagrammet visar andelen i förhållande till det totala mottagandet under respektive år Ca 50 % av de mottagna flyktingarna under 2009 är sekundärinflyttade, dvs deltagare som har fått del av introduktion i en annan kommun innan inflyttning till Järfälla. Majoriteten av de personer som enheten tar emot som sekundärer har ett fortsatt behov av insatser. Få är självförsörjande och flera behöver avsluta sina SFI-studier i Järfälla. Det stora mottagandet av anknytningar och förlängning av introduktionstiden med i snitt ett år för den förstkommande familjemedlemmen till i snitt 4 års introduktion påverkar också underskottet. Schablonersättning utgår inte för de barn som är födda i

26 (66) Sverige och har en förälder med uppehållstillstånd, då de inte omfattas av flyktingförordningen. För närvarande finns det 14 barn med den bakgrunden. En analys av kostnadsförlusten för dessa grupper stannar på tkr som inte ersätts via schablonen. Kostnader för personal, tolk, ökade hyreskostnader och inte minst arbetsmarknadsläget ligger till grund för analysen. Måluppfyllelse Migrationsverket och Järfälla kommun har skrivit ett avtal om att Järfälla kommun ska erbjuda introduktion till de personer, som omfattas av flyktingförordningen och som är folkbokförda i kommunen. För detta arbete utbetalas en statlig schablonersättning, som ska täcka kommunens kostnader för introduktion av nyanlända flyktingar. Järfälla kommun har beslutat att dessa särskilda insatser erbjuds under flyktingens första tre år efter folkbokföringen. Statens och kommunens målsättning är att ge flyktingar de förutsättningar, som behövs för att kunna försörja sig själv och delta i samhällslivet. Introduktionen skall utformas i en individuell introduktionsplan, som sker i samverkan med arbetsförmedlingen, skola och andra berörda instanser. Även om avtal inte funnits mellan kommunen och migrationsverket, måste kommunen erbjuda introduktion. Orsaken är att den statliga schablonersättningen rutinmässigt utbetalas till den kommun, där flyktingen är folkbokförd. Migrationsverket beräknar varje år hur många flyktingar en kommun bör ta emot i förhållande till folkmängden. Järfälla kommuns flyktingmottagande stämmer väl överens med detta nyckeltal. Mål och måluppfyllelse för enheten Effektmål Andelen flyktingar som har sin egen försörjning efter flyktingmottagningsperioden (24 mån) ska öka. 35.9% Målet ej uppnått 59.2% Målet ej uppnått 60.1% Målet uppnått Hur har enheten arbetat under 2009 för att nå målen Flyktingenheten arbetar med målgruppen både individuellt och strukturellt. Vi är medvetna om att det krävs en helhetssyn på verksamheten, där samtliga insatser av personalen kan vara avgörande för en flyktings möjlighet att komma ut på arbetsmarknaden och bli självförsörjande. Har en person/familj en osäker och/eller olämpliga boendeförhållanden, lider man av ohälsa, vet man inte var resten av familjen finns, så kräver sådana förhållanden ett särskilt bemötande och samtalsmetodik för att personen ska bli arbetsför. Dessutom krävs en arbetsmarknad, som behöver arbetskraft Flyktingenheten har sedan länge två arbetsmarknadskonsulenter anställda vid enheten. Huvudsyftet är att arbeta med de grupper som närmar sig en fas i introduktionen där arbete och självförsörjning står på tur. Arbetsmarknadskonsulenterna har inte till uppgift att göra arbetsförmedlingens jobb, däremot har det visat sig lyckosamt att ha det väl utvecklade samarbetet som i dag finns mellan de olika organisationerna. I arbetsmarknadskonsulentens vardagliga arbete ingår information om den svenska arbetsmarknaden, regelsystem, A-kassa. Vägledning och rådgivning utifrån den enskildes behov och önskemål ingår också i det dagliga arbetet och inte minst ett rent handgripligt stöd i fråga om CV-skrivning, träning inför en intervju och stöd vid ex-

27 (66) empelvis rekryteringsmässor. Samarbete med jobbcenter är en viktig byggsten, likaså med vuxenutbildningen. Dialog mellan de olika organisationerna minskar risken för dubbelarbete och representanter för dessa träffas regelbundet för att hålla sig informerade om pågående verksamhet. En annan viktig arbetsuppgift är kontakten med de olika arbetsgivarna som våra deltagare möter i arbete eller praktik. Här fungerar också arbetsmarknadskonsulenterna som ett stöd och som informatörer kring arbetsmarknadspolitiska förändringar gentemot arbetsgivarna. Analys och reflektion Våldet, som drabbat nära samtliga i de flyktinggrupper, som vi nu möter, får konsekvenser. Människorna är mer sargade och lider i högre grad av ohälsa. Den somaliska gruppen kommer dessutom från ett land, där utbildning, hälso- och sjukvård har varit få förunnat under de senaste 20 åren, eftersom landet inte har fungerande myndigheter. Vidare avspeglar sig den ekonomiska krisen i Sverige och resten av världen i de svårigheter flyktingenheten möter i arbetet med att få ut våra deltagare i självförsörjning. Många deltagare saknar tillräcklig utbildning och har liten eller ingen arbetslivserfarenhet. Kvinnorna är i majoritet. Språkutvecklingen försvåras. Dessa grupper får det än svårare att konkurrera på arbetsmarknaden. Utbildning, praktik och en tillräcklig god svenska behövs för att möta arbetsmarknadens efterfrågan på arbetskraft med olika kvalifikationer. Samhället behöver familjer, som är självförsörjande, för att undvika att utanförskap ärvs och för att undvika att främlingsfientligheten får fäste. Åtgärder för utveckling Flyktingenhetens möjligheter att påverka de faktorer som styrs av omvärlden såsom ekonomisk tillväxt, arbetsmarknaden och arbetsgivarnas krav på kvalifikationer är i princip omöjlig. Det är också möjligheten att påverka antalet flyktingar, som flyttar till Järfälla kommun. Skatteverket fattar beslut om folkbokföringsort och godkänner i princip den adress som personen uppger. Migrationsverket tar inget ansvar för de anknytningar, som kommer till en kommun. Verket jobbar inte aktivt med att påverka en person, som väntar make/maka och flera barn, att flytta till annan kommun. Vår möjlighet är att snabbt se till att våra deltagare kommer ut i åtgärder som syftar till självförsörjning. Vi ser till att våra deltagare får det bemötande och de insatser de behöver. Samarbetet med olika aktörer såsom hälso- och sjukvård, arbetsförmedlingen, vuxenutbildningen, andra kommunala förvaltningar och nuvarande och framtida arbetsgivare blir ännu mera viktiga och arbetsmarknadskonsulenterna uppdrag tydliggörs ännu mer när matchning mot arbete skall kunna ske. Effektmål Andelen elever med godkänt SFI ska öka 14 % Målet uppnått 8 % Målet ej uppnått 27 % Målet uppnått *Flyktingenheten har valt att redovisa andelen D-betyg som ett mått på godkänt i SFI.

28 (66) Hur har enheten arbetat under 2009 för att nå målen Samtliga nyanlända flyktingar erbjuds svenskundervisning. Anmälan till sfi görs på ett tidigt stadium i introduktionen. Samarbete med vuxenutbildning och af pågår hela tiden för att den nyanlände skall få en så friktionsfri studietid på sfi som möjligt. Analys och reflektion Effektmålet är oerhört svårt att påverka. Antal elever, studievana och hinder för inlärning är svåra att förutse. Upplevelser deltagarna bär med sig påverkar det dagliga livet i stort och så även inlärningsprocessen. Flera elever skulle ha behov av en mer okonventionell SFI-utbildning där alternativa inlärningssätt skulle kunna erbjudas, mindre grupper för elever med behov av särskilt stöd, språkträning och yrkessvenska. SFI erbjuds i tre spår. D-betyg uppnår den elev som är placerad i spår 3, (tidigare studievana på minst gymnasienivå eller motsvarande). Majoriteten läser spår 2 där betyg i C-nivå är målet. Gruppen flyktingar som läser på spår 1, (A och B kurs) har också ökat lavinartat. Denna grupp består av elever som behöver alfabetisering och studietakten är långsam. Åtgärder för utveckling Majoriteten av våra deltagare läser SFI i hemkommunen och tar del av det utbud som hemkommunen erbjuder. Med tanke på arbetsgivarnas krav på bland annat bättre språkkunskaper som är kopplade till arbetslivet så skulle enheten se positivt på ökade möjligheter till flera alternativ inom SFI. Flyktingenheten kan tillsammans med studievägledarna på vuxenutbildningen få bättre underlag för de olika alternativen inom regionen och på så sätt matcha deltagarna utifrån de mål som är uppsatta i introduktionsplanen. Kvalitetsredovisning Alla som omfattas av flyktingförordningen och har ett uppehållstillstånd, som är högst tre år, erbjuds introduktion i Järfälla kommun. Introduktionsprogrammet är individuellt och i ständig förändring och förnyelse. För närvarande erbjuds följande insatser med individuella variationer: * Kartläggning och utformande av en individuell introduktionsplan tillsammans med arbetsförmedling, skola och förskola * Hälsosamtal Syftet är att få fatt i de faktorer, som kan påverka möjligheten till självförsörjning. Vi informerar om hälsa/ohälsa och vi ger deltagaren möjlighet att använda vården på ett adekvat sätt. Deltagaren kännedom om de resurser, som Röda korsets behandlingscenter för krigsskadade och torterade, Kris- och traumacenter och psykiatrin kan erbjuda. Vid behov skickar enheten en remiss. * Barnsamtal Flyktingenheten har ansvaret för att barnet får de insatser som behövs. Förskolan/skolan är ansvarig för den dagliga introduktionen. Föräldrar erbjuds gruppsamtal av flyktingenheten om sin förändrade roll under migrationsprocessen och enskilda samtal. I de enskilda samtalen fokuserar vi på barnets situation före och efter flykten för att kunna erbjuda relevanta insatser.