NUDGEINSATS I HÅLLBARA LAMBOHOV LINKÖPING

Transkript

1 NUDGEINSATS I HÅLLBARA LAMBOHOV LINKÖPING Av Ida Lemoine & Linda Lindström 1

2 Sammanfattning Linköpings kommun har som mål att bli koldioxidneutralt och där syftet med projektet Hållbara kvarteren i Lambohov har varit att ta fram en verktygslåda för miljökommunikation med fokus på beteendeförändring. I denna verktygslåda ska nudging vara ett av verktygen. Genom ett samverkansprojekt inom ramen för projektet Hållbara Lambohov mellan Kommunen, Östgötatrafiken, Stångåstaden och Linköping Universitet testades därför nudging som beteendepåverkande metod inom områdena: transporter, energi och hållbar livsstil. Beteendelabbet har verkat som löpande konsultstöd för genomförande och utvärdering av två nudgeinsatser. Detta i två studier kopplat till beteenden inom energianvändning med avseende på varmvattenförbrukning i hushållet (studie 1.) och bussresande i kollektivtrafik i Lambohov (studie 2.). Studie 1 undersökte vilken effekt nudgebudskapen Vardagsincitament och Miljöincitament hade på de boende i Lambohovs bussresande. De olika budskapen delades ut som informationsbroschyrer tillsammans ett gratis busskort till totalt 487 hushåll i ett kontrollerat fältexperiment. Under sju veckor mättes antal aktiverade kort och bussresor i bägge grupper. Resultatet visade att gruppen som fick Vardagsincitament som budskap hade 6,8 % fler aktiverade kort (ej statistiskt signifikant) och 6 % bussresor (statistiskt signifikant) än i gruppen som fick Miljöincitament. Studien fångar insikter om vad som kan fungera när det gäller att tillämpa nudges inom hållbar transport och illustrerar i ett hypotetiskt räkneexempel beräknat på resultatets potential för vint för miljön. samhället och individen. Den visar hur kontrollerat fältexperiment kan fungera som ett verktyg för att jämföra olika beteendepåverkande åtgärder i kommunens arbete mot hållbar konsumtion. Studie 2 syftade till att undersöka vilken effekt duschklockan med utdelat duschkit hade på de boende i Lambohovs varmvattenförbrukning. Det delades ut en duschklocka med duschkit till en testgrupp på 3 flerfamiljshus (n=48) och inget till ett kontrollhus (n=16). För att undersöka effekten av nudgeinsatsen mättes varmvattenförbrukningen (m 3 H2O) på alla fyra husen (n = 64) genom ett kontrollerat fältexperiment under 20 veckor, start 1 januari till 17 maj Resultatet visade en minskning av varmvattenförbrukning i testgruppen 3 flerfamiljshus men även en minskning i kontrollhuset. Det gick därför inte att utesluta om effekten av den minskade vattenförbrukningen berodde på en så kallad kalendereffekt, att förbrukningen förändras vid olika händelser över tid såsom till exempel väderomställningar. Studien ger verktyg för hur nudgeinsatser kan utvärderas genom kontrollerade fältexperiment med kontrollgrupp. Rapportens två studier breddar verktygslådan med hur Linköping kommun kan arbeta med nudging som beteendepåverkande metod inom områdena energi och kollektivtrafik. Särskilt belyser den hur nudging främjar ett empiriskt förhållningssätt till utformning och utvärdering av beteendepåverkande åtgärder, med hjälp av småskaliga kontrollerade fältexperiment. Vidare rekommenderas att skapa bra förutsättningar för mätbarhet vid nudgeinsatser samt att fortsätta testa och utvärdera vad som fungerar i praktiken. Slutligen är detta samverkansprojekt ett föredömligt exempel på hur kommun, företag och akademi kan arbeta tillsammans för att uppnå hållbar beteendeförändring. Författarna svarar själva för innehållet och anges som referens till innehållet 2

3 Innehållsförteckning B.01 Rapportutförande B.02 Inledning SYFTE & MÅL 5 AVGRÄNSNINGAR 6 PROJEKTBAKGRUND 6 B.03 Metod TILLÄMPAD BETEENDEEKONOMI 7 NUDGEVERKTYG 8 ATT MÄTA BETEENDEFÖRÄNDRING 9 B.04 Studie 1. Kollektivtrafik VARDAGS- VS MILJÖINCITAMENT 10 B.05 Studie 2. Energi DUSCHKLOCKAN 16 UPPFÖLJANDE ENKÄT VID DÖRR 17 BEGRÄNSNINGAR 17 DATAANALYS 18 RESULTAT 18 SVAR PÅ UPPFÖLJANDE ENKÄT VID DÖRR 19 DISKUSSION 19 REKOMMENDATION FÖR FORTSATT ARBETE 20 B.06 Referenslista B.07 Bilagor FEEDBACKVYKORT 11 UPPFÖLJANDE ENKÄT VID DÖRR 11 BEGRÄNSNINGAR 11 DATAANALYS 12 RESULTAT 12 SVAR PÅ UPPFÖLJANDE ENKÄT VID DÖRR 14 HYPOTETISKT RÄKNEEXEMPEL 14 DISKUSSION 15 REKOMMENDATION FÖR FORTSATT ARBETE 15 3

4 B.01 Rapportutförande I denna rapport sammanställs och utvärderas resultat från två studier med nudgeinsatser kopplat till energianvändning (varmvattenförbrukning i hushållet) och transport (bussresandet i kollektivtrafiken) i Lambohov, Linköping kommun. Rapporten är sammanställd av Beteendelabbet som verkat som löpande konsultstöd genom projektets gång. Östgötatrafiken 1 och det kommunala bostadsbolaget Stångåstaden har bistått med kunskap via nyckelaktörers deltagande i workshop samt datainsamling (data för bussresande och varmvattenförbrukning) till projektet. Forskningsteamet JEDI LAB har bistått med rådgivning kring data - och statistikanalys av de två olika studierna. När text presenteras utan källhänvisning ger författarna sin beskrivning av sammanhanget baserat på erfarenhet och beteendevetenskapliga principer utan teoretiska resonemang. RAPPORTFÖRFATTARE Ida Lemoine VD och Beteendeekonom Linda Lindström Miljöekonom och Beteendeekonom 1 Östgötatrafiken samordnar kollektivtrafiken i Östergötland, för mer information se 1 Stångåstaden är Linköpings kommunala bostadsbolag, för mer information se 1 JEDILAB är ett forskningsteam på kopplat till Linköping Universitet som bedriver forskning inom psykologi och beteendeekonomi, däribland Nudging. För mer information se 4

5 B.02 Inledning Nudging, att försiktigt knuffa folk mot ett eftersträvansvärt val, utan att använda ekonomiska incitament eller förbud, är en metod som uppmärksammats allt mer av politiker, kommuner och näringsliv. Naturvårdsverket publicerade 2014 en rapport om ämnet >>Nudging: Ett verktyg för hållbart beteende?<< (Mont. m.fl, 2014), och som kompletterande rapport publicerade den liberala tankesmedjan Fores en rapport >> Nudging: Det nya svarta inom miljöpolitik (Lindahl & Stikvoort, 2015). Nyligen presenterade även regeringen att nudging kommer vara en del sin nya strategi för att uppnå mer hållbar konsumtion (Regeringen, 2016). Linköping kommun följer denna trend och har testat nudging som beteendepåverkande metod inom ramen för projektet Hållbara Lambohov. Den 9 september 2015 föreläste Beteendelabbet om mänskligt beslutsfattande och hållbar beteendeförändring för nyckelaktörer 2 från Linköping kommun, Tekniska verken och Stångåstaden. I anslutning till föreläsningen hölls en workshop där det definierades beteendeutmaningar att arbeta vidare med nudging som metod. För en mer noggrann redogörelse kring processen (Se bilaga 1). I workshopen definierade bl.a. områdena transport och energi med specifikt fokus på beteendeutmaningarna: Att knuffa de boende i Lambohov till att: - ta bussen till stan istället för bilen - minska varmvattenförbrukning i duschen I workshopen genererades det även fram idéer på nudges med syftet att lösa ovannämnda beteendeutmaningar. Beteendelabbet sammanställde utfallet från workshopen och gav rekommendationer för vad som skulle kunna arbetas vidare med inom respektive område (Se bilaga 2). De framtagna nudgeinsatserna presenteras var för sig i form av Studie 1. Kollektivtrafiknugde och Studie 2. Energinudge. Således är det dessa två som utvärderas i denna rapport. Rapporten inleds med en förklarande bakgrund till projektet och dess övergripande syfte och mål. Därefter följer ett teoretisk kapitel om nudging som metod samt metod för att mäta och utvärdera beteendepåverkande åtgärder. Vidare presenteras en studie i taget inom respektive område; Studie 1. Bussresande i kollektivtrafiken och Studie 2. Varmvattenförbrukning i hushållet. För respektive studie presenteras genomförande med val av nudgeinsats, dataanalys, resultat samt diskussion med rekommendationer för fortsatt arbete. För studie 1. presenteras även ett räkneexempel som påvisar studiens vinst för miljön, samhället och individen. SYFTE & MÅL Projektet ingår som del i kommunens klimatarbete i enlighet med kommunens mål kring att bli koldioxidneutralt, medverka till ökad medvetenhet kring ändrade beteenden som leder till minskade utsläpp av att bli koldioxidneutralt från Linköpings medborgare. Projektmålet syftar till att ta fram en 2 Sandra Viktor- Projektledare inom hållbart resande, Liv Balkmar- Energi och klimatrådgivare, Per Sjöström- Energi och klimatrådgivare, Caroline Rydholm- Buller och partikelfrågor, Linda Axelsson Globala Linköping och hållbarhetsprojekt, Ylva Bergström- kommunikatör på Östgötatrafiken, Linda Genander- kommunikatör på Tekniska verken, Johan Gustafssonprojektledare Tekniska verken, Ulrika Melin- energikoordinator på Stångåstaden 5

6 verktygslåda för miljökommunikation med fokus på beteendepåverkan och att bli koldioxidneutralt. Verktygslådan ska innehålla ett antal utvärderade metoder för en mer hållbar livsstil, där nudging som metod är en del. Studierna syftar till att undersöka hur man med hjälp av nudging som beteendepåverkande metod kanskapa en bredare verktygslåda. Denna rapport utvärderar två studier med nudgeinsatser kopplat till beteenden inom varmvattenförbrukning och bussresande inom kollektivtrafiken. Rapporten redovisar och utvärderar val av nudgeverktyg samt undersöker orsak samband mellan implementering av nudgeinsatserna och dess effekt på beteende. Mer specifikt undersöks frågorna: 1. Vilken effekt har budskapen Vardagsincitament och Miljöincitament på de boende bussresande i Lambohov? 2. Vilken effekt har Almännyttans duschklocka med utdelat duschkit på de boendes varmvattenförbrukning i Lambohov? AVGRÄNSNINGAR Rapportens fokus är att utvärdera två ovan nämnda forskningsfrågor genom två studier, Studie 1. Kollektivtrafik-nudge och Studie 2. Energi-nudge, ej hela projektets Hållbara Lambohovs verktygslåda och insatser. Under arbetade Linköpings kommun, i projektet Smarta resan, med beteendepåverkan kopplat till val av transporter i tre utvalda stadsdelar. Med utgångspunkt i erfarenheterna från Linköpings kommuns mobilitetsprojekt Smarta resan som genomfördes under 2014 och förstudiens resultat beslutades att göra ett stadsdelsprojekt i Östra Lambohov som ett sätt att utveckla och utvärdera metoder för hållbarhetskommunikation med fokus på beteendeförändring. Stadsdelen Östra Lambohov, som omfattar nästan 500 hushåll, inflyttade 2008 eller senare, har valts som pilotområde. Området innehåller hyreslägenheter, bostadsrätter och radhus med samfälligheter. Under ska kommunen genomföra ett antal aktiviteter i området för att påverka de boende i området till en mer hållbar livsstil. Utvalda fokusområden för detta är transporter, energi och hållbar livsstil. Boende kommer att nås av erbjudanden, information och aktiviteter som alla främjar till att knuffa de boende i riktning mot en mer hållbar livsstil i enlighet med idéerna om nudging. Denna rapport ger ej konkreta slutsatser om nudging och tillämpning i sin helhet - för detta behövs fler studier och ett större helhetsgrepp. (Se respektive projektplan i bilaga 3,4) PROJEKTBAKGRUND Följande projektbakgrund är hämtad från Linköpings kommuns uppdragsbeskrivning till projektet (Se bilaga 5). Linköping kommun har antagit målet att att bli koldioxidneutralt till För att uppnå detta krävs rejält minskade utsläpp både i den egna organisationen och bland boende i Linköpings kommun. Även arbetet i ett antal förgångskommuner såsom Malmö, Göteborg och Projekt Gråbo i Lerum och Hållbara Hökarängen i Stockholm stad undersöktes. I förstudien framkom ett antal framgångsfaktorer såsom vikten av tydliga och grundliga utvärderingar och fokus på beteendeförändring i arbete med hållbarhetskommunikation och projekt. 6

7 B.03 Metod TILLÄMPAD BETEENDEEKONOMI Att arbeta med nudging som beteendepåverkande metod handlar om att tillämpa beteendeekonomi, d.v.s när människor avviker från den traditionella mikroekonomiska modellen om rationellt beslutsfattande. Traditionella styrmedel såsom ekonomiska incitament och lagstiftning har sin utgångspunkt i att folk beter sig rationellt, det vill säga att folk har all tillgänglig information och en kognitiv kapacitet att bearbeta den innan ett beslut fattas. Ibland är vi fullt kapabla att göra ett rationellt val, som vid exempelvis husköp, men ibland litar vi mer på tumregler eller andra influenser. Till exempel väljer vi produkter placerade i ögonhöjd i affären, vilket inte är ett resultat av en noggrann och rationell överläggning. Denna klyfta mellan ett fullt rationellt och ett relativt irrationellt beslutsfattande kan göra att traditionella styrmedel inte ger önskvärd effekt. Därför finns det anledning att lita på erfarenheter inom beteendeekonomi och nudging som anses ha potential till att förstärka och komplettera den nuvarande verktygslådan av styrmedel. Metaforiskt kan vårt beslutsfattande beskrivas som två olika tankesystem; det snabba och det mer långsamma beslutsfattandesystemet (Kahneman, 2011). Upphovsmakarna till nudging, Richard Thaler och Cass Sunstein (2008) kallar detta vårt automatiska och reflektiva system: Automatiska systemet: snabbt, emotionellt, ansträngningslöst och intuitivt tänkande. Reflektiva systemet: långsamt, medvetet, motiverat (rationellt) tänkande. Forskning inom neurovetenskap visar att upp till 95 procent av vårt dagliga beteende styrs av vårt automatiska system (Lakott & Johnson 1999 i Martin 2008) där vi i hög grad påverkas av hur en beslutssituation presenteras. I allmänhet underlättar det automatiska systemet vår vardag; det hjälper dig att inte aktivt tvingas att reflektera över varenda val du gör. Men det kan också leda till kognitiva tankefällor. Till exempel är vi influerade av sociala normer, vanor och rutiner, bekvämlighet och strävar efter att undvika förluster snarare än att vinna vinster (Kahneman och Tversky, 1979). Nudging är en metod som tar hänsyn till vårt automatiska system och kan i viss mån nyttja det i syfte att uppnå ett mer önskvärt beteende. Thaler och Sunstein (2008) definierar nudging som att; /.../ försiktigt knuffa människor i önskvärd riktning, utan att begränsa någon valfrihet eller genomdriva några ekonomiska incitament, men genom att förändra någon aspekt i miljön där individer fattar beslut (valarkitekturen) Att placera frukt i ögonhöjd kan till exempel tillskrivas en nudge men att förbjuda skräpmat gör inte det. När det gäller att utföra miljövänligt beteende finns det ett gap mellan attityd och handling. Ofta vet människor vad som de facto är det miljövänliga valet, men ändå agerar de inte i linje med deras intentioner (Kollmuss & Aygemann, 2002). Folk vet till exempel ofta att de borde äta hälsosammare, träna mera eller ta cykeln istället för bilen - men ändå gör man det inte. Nudging har potential till att brygga detta gap genom att göra det lätt att göra rätt för människor till att göra det mer eftersträvansvärda valet att gå från vilja till handling. Nudging främjar ett mer empiriskt förhållningssätt till utformning och utvärdering, med hjälp av exempelvis experiment, pilotstudier och slumpmässiga 7

8 Att placera frukt i ögonhöjd kan till exempel tillskrivas en nudge men att förbjuda skräpmat gör inte det kontrollförsök (Mont m.fl 2014). Rapporterna från Lindahl & Stikvort (2015) och Mont et. al (2015) poängterar båda i sina slutsatser vikten av att nudges testas (helst i liten skala först, sedan gradvis uppskalning och slutligen fullt ut på nationell nivå) innan vi litar på dem och använder dem fullt ut, då många nudges är kontextberoende. Enligt Lindahl och Stikvoort (2015) är det också av stor betydelse att ha ett tvärvetenskapligt synsätt när man arbetar med nudging. Nudgekonceptets historia är i sig redan tvärvetenskaplig; det finns inom socialpsykologi, kognitiv beteendevetenskap, design och beteendeekonomi. Man bör ha i åtanke att en enskild vetenskaplig disciplin inte kan ge det ultimata svaret på vad verkligheten handlar om, varpå man kan komma närmare svaret genom att arbeta tvärdisciplinärt (Lindahl & Stikvort, 2015). NUDGEVERKTYG Nedan följer en kortfattad kategorisering av exempel på nudgeverktyg sammanfattat från Mont m.fl. (2014) och Lindahl & Stikvoort (2015). FÖRENKLING OCH INRAMNING AV INFORMATION Människor har en tendens att vara influerade av hur information presenteras i beslutssituationen. Att knuffa folk med viss typ av information kan göra dem mer benägna att bete sig på ett visst sätt. Detta kan handla om att rama in information på lika sätt, till exempel med attraktiva namn på maträtter i en meny. Eller att man skapar transparent information i beslutssituationen, till exempel livsmedelsmärkning på varor såsom tillexempel energiinnehållet (antal kalorier) i en produkt. Tanken bakom (riktad) information som ger en knuff i rätt riktning är att budskapet ska fungera undermedvetet, i vårt automatiska system. FÖRÄNDRINGAR I DEN FYSISKA MILJÖN Individer är av hög grad influerade av hur den fysiska miljön är utformad. Att placera vissa varor i ögonhöjd eller vid kassan för att öka konsumtion av dem är exempel på att nyttja hur vi i vårt automatiska system är påverkade av den fysiska utformningen av valsituationen. Målade fotspår som leder till soptunnor för att få människor att slänga mer skräp eller streckade körfält som gör att förare sänker hastigheten är andra exempel. FÖRÄNDRINGAR I STANDARDALTERNATIVET Ofta följer människor standardval såsom val av energileverantör, förvalda inställningar på tvättmaskinen o.s.v. Människor tenderar att välja de val som är gjorda åt oss som ett sätt att spara på vår begränsade energi. Därför har det visat sig effektfullt att använda sig av förvalda val för att påverka beteenden. Det har till exempel visat sig att markant färre papper förbrukas genom att ha skrivaren förinställd på dubbelsidig utskrift. Ett annat exempel är att ha förvald vegetariskt mat vid planerade tillställningar, att man aktivt behöver göra ett tillval av kött och på så vis ökar sannolikheten för besökare att stanna med det vegetariska standardvalet. SOCIALA NORMER Människor är influerade av sociala normer, där vi ofta gör som andra gör. Sociala normer hjälper oss i situationer där vi inte vet vad vi ska göra, och de kan få oss att agera på ett annat sätt än vi egentligen skulle vilja, av hänsyn till det sociala trycket. Deskriptiva sociala normer för att öka medvetenheten bland omgivningens energiförbrukning i relation till ens egen kan vara ett exempel på att nyttja detta. Genom att använda appar som exempelvis uppmuntrar till ett önskvärt beteende genom att upplysa andras föredömliga beteende är ett annat. 8

9 FEEDBACK Denna nudge är nära sammankopplad till information, men relaterar tydligare till återkoppling och ibland sociala normer. Om återkopplingen i sin tur påvisar direkta konsekvensen kan denna i sig förstärka eller försvaga beteendet. Återkoppling innebär att människor får information om sitt tidigare beteende, baserat på prestationens nivå eller en förändring i en viss riktning, t.ex. denna månads energiförbrukning var högre (eller lägre) än de föregående månaderna. METOD FÖR ATT UTVÄRDERA NUDGES När det kommer till att mäta beteendeförändring är det viktigt att skilja på beteenden och attityder. Beteenden är det folk gör, något som kan fångas på film. Det är beteendet per se som direkt gör avtryck på vår planet, inte vad vi har för ambitioner, kunskap eller åsikter. Därför är det viktigt att förändra och utvärdera just beteenden. Beteenden kan inte mätas via attitydundersökningar såsom enkäter eller intervjuer, dessa mäter vad folk tror att dem gör, eller vill att andra ska ha uppfattningen av att man gör. Vårt beteende är kontextberoende, vilket gör att även den eventuella framgången av nudgen är kontextberoende. För att härleda huruvida en nudge har en kausal effekt (effekt som kan härledas till orsak av nudgeinsats snarare än enbart samband) är det eftersträvansvärt att testa och utvärdera via kontrollerade fältexperiment(lindahl & Stikvoort, 2015; Mont et al. 2014). Kontrollerade i den bemärkelsen att man jämför testgrupp med en kontrollgrupp och med fält menas att experimentet sker i beteendets naturliga miljö. De två testgrupperna ska vara så lika som möjligt. På så vis kan man kontrollera för andra påverkande variabler som exempelvis kalendereffekten (d.v.s. väderomställningar som kan påverka beteendet) som då antas drabba båda testgrupperna. För att säkerställa att implementering av åtgärd i testgrupp och kontrollgrupp är tillika lika samt att minimera urvalsfel (som kan uppstå när urvalet av testgrupp har ett samband med de variabler man mäter) är det även till fördel att randomisera in grupperna. För vidare fördjupning inom experimentdesign av kontrollerade fältexperiment se (List et. al, 2009). 9

10 B.04 Studie 1. Kollektivtrafik-nudge Nyckelaktörerna i genomförd workshop den 9 september 2016 (se inledning) definierade två huvudsakliga barriärer till varför de boende i Lambohov inte tog bussen; oflexibelt och tidsmässigt svårt (Se bilaga 2). De definierade även incitament för de boende att resa med bussen vilka var; slippa bilköer, få egen tid samt göra en god gärning för miljön. VARDAGS- VS MILJÖINCITAMENT Utkomsten av workshopen motiverade valet om att arbeta vidare med nudgeverktyget Förenkling och inramning av information med fokus på bekvämlighet, tidsbesparande och värna om miljön. Dessa i form av två olika nudgebudskap på informationsbroschyrer. Bild 1. De två olika broschyrerna med Vardagsincitament t.v. och Miljöincitament t. h. Det ena budskapet syftade till att trigga altruism kopplat till miljö: Renare miljö, Tänk så lätt det kan vara att göra någonting bra för miljön, genom att ta bussen gör du 93% mindre miljöpåverkan, vidare beskrivet i denna rapport som Miljöincitament. Det andra budskapet syftade till att trigga bekvämlighet och tidsbesparande, Enklare vardag, Tänk så lätt det kan vara att spara både tid och pengar du behöver egentligen inte göra någonting. Ta en promenad till hållplatsen och slå dig ner på bussen, så sköter vi resten, vidare beskrivet som Vardagsincitament. (Se bilaga 5) De två olika budskapen testades i samband med kommunens och Östgötrafikens redan planerade kampanj för Lambohov i samband med en ny busshållsplats. Informationsbroschyrerna med budskapen skickades ut tillsammans med ett prova-på busskort med gratis resor i två veckor. På detta vis kunde data från de utskickade busskorten användas som mätvärde för att härleda antal aktiverade kort och bussresor kopplat till de olika nudgebudskapen. Ytterligare insatser under kampanjen var en ny busshållsplats, en ny vinyl på busshållsplatsens glasruta och hänvisningspilar som ledde mot busshållplatsen i närområdet. Under 7 veckors tid mättes antal aktiverade kort och bussresor. Effekten av de två olika nudgebudskapen testades genom ett fältexperiment där övriga ovannämnda insatser var lika för de två grupperna förutom de olika budskapen på informationsbroschyren. Totala urvalsgruppen bestod av 487 hushåll i Lambohov som delades upp i två experimentgrupper med hjälp av en adresslista (Se bilaga 5 för adresslista). Adresslistan var sorterad på namnen för den äldsta personen i hushållet. Första delen av listan fick utskick av busskort och Miljöincitament, 243 st. Från Hemmansgatan 1 till Utsädesgatan 62 på listan. Andra delen av listan fick Vardagsincitament, 244 st, Utsädesgatan 64 till Spannmålsgatan 9. 10

11 Mellan 13 januari - 2 mars 2016 (totalt sju veckor) samlades data in för antal aktiverade kort och bussresor av Östgötatrafiken. Det främsta syftet med experimentet var att undersöka skillnaden på resandet mellan de två olika nudgebudskapen. FEEDBACKVYKORT Efter avslutad studie skickades ett Feedbackvykort ut till samma adresslista som nudgeinsatsen skickades till (se bild 2.) Här informerades de boende om resultaten av från studien samt tackades för sin insats (Se bilaga 8 för Feedbackvykort). Med vykortet erbjöds möjligheten att få 100 kr extra insatt på sitt busskort om de boende mailade in sitt nummer på busskortet till hallbarlivsstil@linkoping.se. Syftet med utskicket var att trigga Sociala normer med hjälp av Feedback, en känsla av att man inte vill vara sämre än sin granne. D.v.s. göra det synligt att grannar väljer bussen och därmed öka den egna viljan till att också göra det. Eftersom detta utskick gjordes efter avslutad studie mättes ej effekten av denna insats. UPPFÖLJANDE ENKÄT VID DÖRR Totalt mailade 115 boende i Lambohov att de ville ha 100 kr insatt på sitt kort. Av dessa 115 valdes ett slumpmässigt urval på 36 adresser ut för dörrknackning från bägge grupperna. Syftet med frågorna var att kartlägga de boendes resemönster före och efter kampanjen. För få en mer detaljerad bild av frågor i enkäten, se bilaga 7. BEGRÄNSNINGAR Innan påbörjad kampanj fanns det ingen data på resandet tillgänglig hos de involverade hushållen (487 hushåll). Detta gjorde att det inte kunde fastställas vilken förändring kampanjen hade på resandet i relation till de boendes tidigare resebeteende. Detta begränsar analysen av effekten av studien och hela kampanjen. Denna studie undersöker enbart testgrupperna Miljöincitament och Vardagsincitament mot varandra. De effekter som kunde isoleras för studien var skillnaden i antal aktiverade kort och bussresor mellan de två grupperna med olika nudgebudskapen. De övriga insatserna, ny busshållplats, vinyl, broschyr kunde därför ej utvärderas var för sig då samtliga 487 hushåll exponerats för dem. Urvalet av utskick till adresser skedde ej genom strikt randomisering, då fördelning var från en adresslista där utskick Miljöincitament skickades till de översta i listan och Vardagsincitament till resterande. Detta gör att det ej skett en strikt randomisering, men eftersom det inte fanns någon annan systematik varför de boende hamnade överst eller underst på listan är detta dock mindre relevant. Denna studie kontrollerar ej för huruvida de boende fortsatte sitt bussresande på annat busskort efter gratisperioden. Studien påvisar endast kortsiktigt beteende, för att mäta långsiktigt beteende krävs minst ett år med data. Bild 2. Feedbackvykort som skickades ut till hushållen i lambohov Den uppföljande enkäten gjordes enbart på de boende som aktivt bad om att få mer pengar på sitt busskort. Detta var således personer som kan misstänkas redan vara frälsta vilket påverkar tillförlitligheten av enkätsvaren. 11

12 DATAANALYS För att härleda om de två olika budskapen haft effekt på aktiverade kort och bussresor testas detta i en hypotesprövning. Med syfte att svara på frågan: Vilken effekt har budskapen Vardagsincitament och Miljöincitament på de boende i Lambohovs bussresande? Ställdes följande två hypoteser: Hypotes 1: Att individer som får nudging budskapet Vardagsincitament aktiverar fler kort än gruppen med budskapet Miljöincitament. Hypotes 2: Att individer som får nudging budskapet Vardagsincitament reser mer med bussen än gruppen med budskapet Miljöincitament Nollhypotesen vid denna hypotesprövning var att, vid allt annat lika, är det ingen skillnad mellan grupperna, d.v.s. lika mycket aktiverade kort och bussresor i varje grupp. HYPOTESPRÖVNING För att härleda kausala samband med de två olika incitamenten analyserades variablerna antal aktiverade kort och bussresor under sju veckor. Eftersom data ej fanns tillgänglig för perioden innan implementeringen gjordes ett test för att utvärdera för skillnaderna mellan de två gruppernas medelvärde, ett envägs Chitvå test. Chi-två test är en matematiskt statistisk metod inom hypotesprövning som utvecklats för att undersöka om det föreligger en skillnad mellan två (eller flera variabler). Vid chi-två-test prövas om frekvenserna av ett antal olika utfall liknar hypotesen om en viss sannolikhetsfördelning. I detta test undersöktes skillnaden mellan uppmätt frekvens och förväntad frekvens av antal aktiverade kort och bussresor. Efter utförandet av det statistiska testet kan nollhypotesen förkastas eller ej förkastas, vilket innebär att det inte är slumpen som kan förklara skillnaden mellan grupperna utan själva nudgebudskapen. Nollhypotesen eftersträvas att förkastas på en 5 % signifikansnivå (p<0,05), vilket är den statistiska norm utifrån vilken det föreligger en systematisk skillnad mellan grupperna. Detta överensstämde med experimentets hypotes där nollhypotesen kunde förkastas. Broschyr Miljöincitament Vardagsincitament Skillnad mellan grupperna Totalt hela kampanjen Antal använda kort Andel (%) Antal resor Andel (%) Antal resor per aktiverat kort ,6 % ,0 % 15, ,4 % ,0 % 15,3 17 6,8 % 223 6,0 % 0, ,0 % ,0 % 15,4 Tabell. 1. Antal och andel påstigande samt aktiverad kort under mätperioden 7 veckor Av 487 utskickade busskort var det 249 stycken som aktiverades, 6,8 % fler i gruppen Vardagsincitament gentemot gruppen Miljöincitament. Skillnaden på antal aktiverade kort med proportionerna 116 mot 133 kunde ej statistiskt säkerställas, detta på grund av för få observationer, 249 aktiverade kort. För att studera skillnaderna på antal resor per kort mellan grupperna används genomsnittliga antal resor per aktiverat kort, i tabell 1 sammanställs informationen. För gruppen Miljöincitament beräknas antal resor per aktiverat kort enligt följande: 1810 / 116 = 15,6 resor per aktiverat kort. Eftersom antalet resor inte beror direkt på antalet använda kort (en resenär kunde exempelvis resa flera gånger per dag på sitt kort) blir genomsnittliga antal resor per kort inte ett jämnt tal, därför valdes att använda oss av en decimal för att differentiera mellan de olika grupperna. Det finns enbart en marginell skillnad på 0,3 fler resor per kort till gruppen Miljöincitament s favör. RESULTAT Enligt resultat i sammanställt i tabell 1, har studiens mätperiod registrerat totalt bussresor på de 487 utskickade korten. Det var 6 % fler antal bussresor i gruppen med Vardagsincitament gentemot gruppen med Miljöincitament. Detta resultat kunde statistiskt säkerställas via ett chi - två test på proportionerna 1810 mot 2033, (p= 0, 0003 ) med en signifikansnivå på 5%. 12

13 För att få en förståelse om hur de boende reste under studiens 7 veckor sammanställdes resorna i ett tidsserie-diagram där antalet bussresor representeras på y-axeln, vecka och veckodag redovisas på x-axeln. Antalet bussresor varierade beroende på veckodag och vecka, resandet gick ner under helgerna och avtog ju längre kampanjen pågick. (se Figur 1.1 ) Figur 1.1. Antal bussresor under studiens 7 veckor Som tidigare berörts fick de boende ett kort laddat med två veckors gratis resande hemskickat. Korten aktiverades den första gången de boende reste med kortet och kunde inträffa när som helst under studiens period. För att undersöka beteendet efter att gratisperioden tog slut sammanställdes informationen med starttiden för varje kort (då kortet aktiverades i sin första resa) som t=0. I figur 1.5 presenteras antal bussresor per resdag efter att kortet aktiverats. Observera att t=0 kunde inträffa närsomhelst under 7 veckor och dessa värden är normaliserade (se Figur 1.2) Antal påstigningar ons fre ons fre sön tis tors lör mån ons fre sön tis tors lör mån ons fre sön tis tors lör mån Kampanjvecka och veckodag Lambohov_vardag2016 Lambohov_miljö2016 Figur 1.2 Normaliserade värden för antal bussresor per resdag Antal bussresor Antal resdagar (t=0 när kortet aktiverades) Lambohov_miljö2016 Lambohov_vardag

14 SVAR FRÅN UPPFÖLJANDE ENKÄT VID DÖRR Det var totalt 20 stycken frågor i enkäten där det har valts att redovisas två frågor som har relevans för analysen i studien. (Se bilaga 7 för enkät) Av svaren i fråga 3 ( Brukade du åka buss innan du fick kortet? n= 36) framgick det att majoriteten av gruppen som svarade var vana bussåkare innan de fick sitt busskort i samband med kampanjen. Enligt svaren i fråga 10 ( Rangordna följande alternativ. Där 1 är det mest viktiga och 3 minst viktiga i din vardag när du väljer bussen istället för bilen? n= 36 ) var det viktigast argumentet för att ta bussen spara tid och det minst viktiga var att spara pengar. HYPOTETISKT RÄKNEEXEMPEL För att illustrera vinst för miljön, samhället och individen från de bussresor som gjordes under studiens period genomfördes ett hypotetiskt räkneexempel om resultatet av studien uppskalad på ett år. Detta räkneexempel visar på storleksordningen av vad studiens nudgeinsatser kan få i miljö- och samhällsekonomisk vinst. Enligt bl.a. uppgifter Linköping kommun (se bilaga 11) antas följande i räkneexemplet: Samtliga resenärer åker in till stan sju dagar i veckan, där de boende antingen tar bilen eller bussen En resa vara 4,7 kilometer med buss och bil till stan Kostnaden att ta bussen tur och retur till stan är 42,0 kr (Östgötatrafiken) 3 Kostnaden att ta bilen tur och retur till stan är 43,2 kr (Linköping kommun). Varje aktiverat kort (249 st) antas vara en individ Totala antalet bussresor i studien är st En bensindriven personbil beräknas släppa ut 0,230 kg CO2 per kilometer (Linköping kommun). Bussen beräknas släppa ut 0,05 kg CO2 per kilometer (Linköping kommun). RESOR PÅ ETT ÅR Totalt genomfördes resor av 249 individer under studiens 7 veckor vilket motsvarade resor / 7 (veckor) * 7 (dagar) = / 49 = 78 resor per dag. I gruppen Miljöincitament var det / 49 = 37 resor per dag. I gruppen Vardagsincitament var det / 49 = 41 resor per dag. På ett år (365 dagar) motsvarar det 78 * 365 = bussresor totalt för hela kampanjen, 37 * 365 = i gruppen Miljöincitament och 41 * 365 = resor i gruppen Vardagsincitament. MILJÖ Bilen släpper ut 0,230 * 4,7 / 2 = 1,081 kg CO2 per resa. Följaktligen släpper bussens ut 0,05 * 4,7 / 2 = 0,235 kg CO2 per resa. CO2 vinsten totalt per år är därmed skillnaden multiplicerat med antal resor på året (1,081 kgco2-0,235 kgco2) * bussresor = 0,846 * = kg CO2. För gruppen med miljöincitament beräknas därmed kg CO2 och för Vardagsincitament kg CO2.. SAMHÄLLE Enligt Trafikverket (2015) värderas utsläpp av koldioxid eller koldioxid ekvivalenter till ett politiskt skuggpris kopplat till drivmedelsskatten på koldioxid på 3,50 kr/ kg, uttryckt i 2010 års prisnivå. CO2 vinsten totalt per år omräknat till SEK är * 3,5 = kr. För gruppen med miljöincitament kr och för gruppen med vardagsincitament kr. INDIVID Vinsten för individerna att välja bussen framför bilen är (43,2-42,0) / 2 = 0,6 kr per resa. Totalt på ett år blir det 0,6 * = kr. För gruppen med miljöincitament blir det 0,6 * = kr och kr för gruppen med vardagsincitament Miljö (kg CO2) Samhälle (kg CO2 omräknat till SEK)* Kampanj_miljö2016 Kampanj_vardag2016 Totalsumma Individ (SEK) Figur 1.5. Hypotetiska beräkningar på vinst för miljön, samhället och individen i Lambohov. baserat på studiens resultat uppskalat på ett år. TOTALT Räkneexemplet visar en total miljövinst på 24,2 ton minskat koldioxidutsläpp samt en samhällsekonomisk vinst på kr och kr mer i fickan för de 478 boende i med i studien beräknat på hela kampanjen under ett år. 3 beräknat enligt priser på Östgöta trafikens hemsida ( ) 14

15 DISKUSSION Syftet med denna studie var att undersöka frågan: Vilken effekt hat nudgebudskapen Vardagsincitament och Miljöincitament på de boende i Lambohovs bussresande? Resultatet visade att de olika nudgebudskapen har haft effekt på bussresandet under gratisperioden. Det var 6,8 % fler aktiverade kort och 6 % fler bussresor i gruppen Vardagsincitament i jämförelse mot gruppen med Miljöincitament. Detta överensstämmer med hypotesen: Att individer som får nudgebudskapet Vardagsincitament kommer aktivera fler kort och resa mer med bussen. Vi kunde kunde statistiskt säkerställa: Hypotes 2: Att individer som får nudging budskapet Vardagsincitament reser mer med bussen än gruppen med budskapet Miljöincitament Detta visar på att nudgebudskapet Vardagsincitament har har effekt på de boende i Lambohovs bussresande. Resultatet kan ses som en indikation på att de boende har lättare att relatera till incitament som ligger oss mer personligt nära i tid och rum, så som att spara tid och pengar. Vilket går i linje med forskning som visar på att när konsekvenserna och den direkta nyttan ligger långt bort från oss, eller kanske inte alls, tenderar vi ha svårare att genomföra beteendet (Slovic & Weber, 2002). Studien visar att olika budskap kan få olika effekter på vårt beteende. Speciellt bekräftar detta resultat en potential av att testa olika budskap småskaligt för att se vad som fungerar i praktiken, vilket Lindahl och Stikvoort (2015) framhåller som potential med att använda nudging som metod. Enligt detta resonemang finns det motiv för att vardagsincitament potentiellt har störst effekt vid en kampanj i större skala, låt säga hela Linköping. Enligt studiens räkneexempel och antaganden kan det då sparas både på miljön, samhällsekonomin och medborgarnas plånbok. De boende i Lambohov nyttjade busskortet under de två första veckorna då busskortet var gratis, men ingen laddade på sitt kort efter två veckor under experimentperiodens 7 veckor. Detta resultat påvisar att inget av de olika nudgebudskapen gjort någon skillnad efter gratisperioden. Men det går inte att uttala sig fullt ut om huruvida bussresandet har fortsatt efter gratisperioden då datan inte kan beskriva om resenärerna haft ett befintligt kort som de potentiellt fortsätter resa på. Inom ramen för denna studies 7 veckor och antaganden om att samtliga enbart använt de kort som var tilldelat i kampanjen hade inget nudgebudskap effekt på bussresandet efter gratisperioden. Resultatet indikerar att det var mer effektivt att använda sig av vardagsincitament för att starta ett beteende. Men när det kom till antal resor per kort var det en marginell skillnad på 0,3 fler resor per kort i gruppen Miljöincitament, vilket kan ses som en indikation på att beteendet har upprepats mer i den gruppen. Vad individer säger att de gör - eller tror att de gör - stämmer inte alltid överens med hur de faktiskt beter sig 15

16 För att dra vidare slutsatser kring denna indikation och förstå drivkrafter till att åka kollektivt under en längre period behövs vidare studier och experiment. Denna studie påvisar endast kortsiktig beteendeförändring. För att undersöka mer långsiktiga beteenden behövs uppföljning av de 487 busskorten över tid, under minst ett år. Enkätstudien påvisade skillnader mellan individers subjektiva beteende och faktiskt utfört beteende vilket är tvärtemot resultatet i fältexperimentet. Att därför komplettera traditionella attitydundersökningar med fältexperiment för att utvärdera faktisk beteendeförändring är något ta med sig till kommande nudgeinsatser. En begränsning med denna studie är att det endast funnits data tillgänglig för att jämföra bussresande mellan de två testgrupperna. För att undersöka och jämföra hur de boende rest innan kampanjen hade det behövts resestatistik för denna period. En reflektion kring resultatet av experimentet var att det inte gick i linje med de boendes svar i den uppföljande enkäten. Enligt enkäten ansåg de boende att pengar var den minst viktigaste orsaken till varför dem använt korten, men trots detta visar resultatet från experimentet att samtliga boende slutat resa efter gratisperioden. Detta indikerade att vad individer säger att de gör - eller tror att de gör - stämmer inte alltid överens med hur de faktiskt beter sig. Detta är en insikt som bekräftar teorin om att använda sig av kontrollerade fältexperiment för att mäta beteenden enligt (List et al, 2011; Lindahl & Stikvoort, 2015). Insikt belyser vikten av att inte förlita sig på traditionella attitydundersökningar och av effekter när det kommer till att härleda individers beteenden. Därmed kan det vara en god idé att komplettera traditionella utvärderingsmetoder med kontrollerade fältexperiment. REKOMMENDATION FÖR FORTSATT ARBETE En insikt att ha i åtanke för vidare arbete kopplat till miljökommunikation och kollektivtrafik är att Vardagsincitament var en effektivare kommunikation än Miljöincitament bevisat i denna studie. Vid framtida arbete rekommenderas att fortsätta skapa bra förutsättningar för mätbarhet vid nudgeinsatser. Vid liknande studie som denna kan det vara bra att komplettera datan med startvärden innan åtgärd. På så vis kan det att skapa mer validitet i resultaten då det möjliggör mätning och jämförelse av beteendet innan och efter nudgeinsatserna. För vidare arbete kan det vara intressant att djupdyka i vad det var resenärerna gjorde efter gratisperioden. Slutade dem till exempel resa med bussen helt och hållet eller gick använde ett tidigare innehavet busskort? 16

17 B.05 Studie 2. Energi-nudge Nyckelaktörerna i workshopen den 9 september 2016 (se beskrivning inledning) valde att fokusera på beteendet varmvattenanvändning kopplat till duschning. De definierade bekvämlighet som en särskilt stor faktor varför de boende slösade varmvatten i hushållet. En av potentiella drivkrafterna för att spara på varmvatten som identifierades handlade om att känna bekräftelse på att en är duktig. Flera idéer på på nudges att arbeta vidare med togs fram. För mer detaljerad utkomst från workshopen, se bilaga 2). som skulle kunna inverka på varmvattenförbrukningen såsom exempelvis väderomställningar (kalendereffekten) då det kan antas att varmvattenförbrukningen minskar ju varmare väder det blir. DUSCHKLOCKA Med anledning av ekonomiska begränsningar valde kommunen att testa effekten av en redan befintlig produkt, duschklocka (se bild 3). Duschklockan är utformad som ett timglass med sand som rinner igenom glaset under fem minuters tid. Klockan som placeras i duschen syftar till att ge direkt feedback på hur länge en duschar och syftar till att trigga folk att duscha kortare tid. Som nudge faller denna produkt under flera kategorier då det ges feedback och Inramning av Information om hur länge du har duschat direkt i beslutsituationen samt Fysisk förändring i miljön då den ska placeras synligt i duschen. För att härleda orsak samband för nudgeinsatsens effekt på varmvattenförbrukningen utfördes ett kontrollerat fältexperiment. Tre av totalt fyra identiska flerfamiljshus med 16 lägenheter vardera randomiserades (med syfte att minimera urvalfel) till en testgrupp för att implementera nudgeinsatser i. Det fjärde huset behölls som ett kontrollhus där ingen nudgeinsats implementerades. På detta vis kunde husen med nudgeinsats jämföras mot kontrollhuset och därmed kontrollera för påverkande av andra faktorer Bild 3. Almännyttans duschklocka 17

18 Den 18 mars 2016 utfördes följande nudgeinsatser: i två hus hängdes en papperspåse på dörrhandtaget som innehöll en duschklocka och ett duschkit med informerande vykort (se bild 4.) samt en fairtrade tvål. Vykorten förklarade varför hyresgästerna skulle använda duschklockan och att varmvatten är en resurs som kräver mer energi än vad många tror. UPPFÖLJANDE ENKÄT VID DÖRR Efter genomförd studie utförde en representant från Linköpings kommun en uppföljande enkät genom dörrknackning på ett slumpmässigt urval av adresser som var med i studien, totalt 25 stycken. Det främsta syftet var att följa upp om de boende hade satt upp duschklockan eller ej. (För mer information se bilaga 7) BEGRÄNSNINGAR Denna studies data kontrollerar ej huruvida de boende satte upp de utdelade duschklockorna, vilket gör att den endast mäter effekten av utdelning av duschklocka och duschkit och isolerar inte effekten av just duschklockan. Bild 4. Vykort som delades ut i duschkit Studien undersöker all varmvattenförbrukning i hushållet och kontrollerar ej för hur varmvattenförbrukning vid duschning förhåller sig till andra varmvattenförbrukande aktiviteter i hushållet. D.v.s. eventuell effekt av nudgeinsats kommer ej direkt härledas direkt till duschning som isolerad aktivitet. I det tredje huset gav en representant från Linköping kommun muntlig information om projektet via dörrknackning och överlämnade påsen med duschklockan och duschkit i handen. Totalt var det 75 % av lägenheterna i huset som öppnade. Syftet var att undersöka om muntlig information genom ett personligt möte hade en påverkan på beteendet i studien. För att informera hushållen om att de var med i en studie fick även samtliga lägenheter en neutral informationslapp. (Se bilaga 12 ). I studiens hypotesprövning undersöks samtliga hus med nudgeinsats (hus 1-3) i relation till kontrollhuset. I den statistiska analysen isoleras det ej för hus 3 (huset med muntlig information), detta p.g.a. begränsade tidsresurser för dataanalys. För att visa på eventuella skillnader mellan husen, tolkas och analyseras därför endast trender i varmvattenförbrukning i graf för eventuella effekter av muntlig information i hus 3. Data för varmvattenförbrukning samlades in av Stångåstaden och startade med en referensperiod från och med 1 januari till 17 mars Den 18 mars 2016 delades duschklockan ut till hushållen, experimentperioden varade till 17 maj 2016, totalt 8 veckor. Hela studiens mätperiod var totalt 20 veckor, som löpte från 1 januari till 17 maj Studien kontrollerar ej för varmvattenförbrukning per person i hushållen då denna information inte varit tillgänglig, istället antas detta vara jämt fördelat mellan husen. Detta begränsar studien då det inte går att avgöra om det varit lika många individer boende i hushållen mellan testgrupperna vilket kan ge en snedvridning av data inom testgrupperna. Detta kan vara intressant att kontrollera för fortsatta studier. Under antaganden om allt annat lika implementerades följande i husen: Hus 1: Duschklocka med duschkit Hus 2: Duschklocka med duschkit Hus 3: Duschklocka med duschkit + Muntlig information Hus 4: Kontrollhus utan nudge Studien påvisar kortsiktigt beteende (två månader), för att mäta långsiktigt beteende behövs minst ett år med data. Denna studie redovisar alla resultat i kubikmeter använt varmvatten (m3 H2O), vilket är data som har tilldelats från vår samarbetspartner Stångåstaden. Resultat kommer inte redovisas i kwh eller CO2 då detta kräver mer tid än vad som ryms inom ramen för detta projekt. 18

19 DATAANALYS För att härleda om nudgeinsatserna i testgruppen (hus 1-3) hade kausalt samband mellan varmvattenförbrukningen i jämförelse med testgruppen i hus 4 utfördes en hypotesprövning där följande hypotes ställdes: Hypotes: testgruppen med utdelad duschklocka och duschkit minskar sin varmvattenförbrukning mer än kontrollgruppen. Nollhypotesen var att testgruppen med utdelad duschklocka och duschkit ej minskar sin varmvattenförbrukning mer än kontrollgruppen. HYPOTESPRÖVNING För att testa hypotesen utfördes en linjär regressionsanalys där varmvattenförbrukning analyserades som beroende variabel (Y). Den beroende variabeln, varmvattenförbrukning, approximeras enligt följande modell. Υ =α +β1 nudgeinsats + β2 tid + β3 interaktion + εi Denna regressionsanalys undersöker om utvalda variabler har ett kausalt samband, d.v.s. om variabel Y beror på nivån av förklarande variabler såsom implementering av nudgeinsats och tiden för experiment. I modellen motsvarar β1nudgeinsats en dummy-variabel 4 för implementerad nudgeinsats där 0 = motsvarar ingen nudgeinsats och 1 motsvarar nudgeinsats. β2tid är en dummy-variabel för tid där 0 motsvarar perioden före implementering av nudgeinsatsen och 1 perioden efter. RESULTAT Följande resultat baseras på data över kubikmeter i varmvattenförbrukning under perioden 1 januari till 17 maj 2016, där experimentperioden = nudgeinsatsen är mellan vecka 12 och 20, starttiden för nudgeinsatsen motsvaras av de streckade linjerna i figurerna. Varmvattenförbrukningen per vecka för alla hus redovisas i figur 2.1. Den genomsnittliga varmvattenförbrukningen för hus 1-3 redovisas tillsammans och ställs mot varmvattenförbrukning i kontrollhus 4. Grafen visar en nedåtgående trend för varmvattenförbrukningen över tid för samtliga hus, detta gäller både husen med nudgeinsats och för kontrollhuset. Detta kunde bekräftas i Modell 1 i regressionsanalysen, där det var en signifikant minskad varmvattenanvändning i husen med nudgeinsats och varmvattenförbrukning (p-värde < 0,05). Grafen visar ingen synlig skillnad för hus 3, som hade muntlig information, i relation till de andra husen. Vidare, i Modell 2 kunde det ej bevisas att den minskade varmvattenförbrukningen var orsakad av interaktionsvariabeln (nudgeinsatsen i relation till tiden för implementeringen och kontrollhus), d.v.s. nollhypotesen kunde ej förkastas på 5% signifikansnivå. Tabell 2. visar den totala varmvattenförbrukningen per hus före och efter nudgeinsats samt den procentuella minskningen av varmvattenförbrukningen. Den största minskningen efter implementeringen observeras i kontrollhus 4 vilket går motstrider hypotesen i studien, likt beskrivet ovan. Interaktionstermen β3interaktion är en dummy-variabel för nudgeinsats och fångar kausal effekt av behandlingen som förklaringsvariabeln, där εi är feltermen med villkorlig medelvärdet noll. Två regressionsmodeller utfördes, Modell 1 och 2 (Se bilaga 14 för modeller). I Modell 1 mäts skillnad mellan hus 1-3 (som fått nudgeinsats) ifråga om varmvattenförbrukning innan och efter implementeringen av nudge. I modell 2 testas en interaktions effekt, d.v.s. eventuell skillnad mellan nudgeinsats och kontrollhus, innan och efter implementeringen. 4 En dummy-variabel är en numeriskt kodad variabel som används för att markera kategorier. 19

20 Figur Total varmvattenförbrukning (m 3 H2O) per vecka och hus (genomsnitt) Duschklockan är ett bra initiativ, ibland räcker fem minuter Varmvattenförbrukning (m 3 h 2 o) Hus 4: Kontrollhus med ingen nudge Genomsnittlig varmvattenförbrukning - Hus 1-3 Tabell 2. Total varmvattenförbrukning (m 3 H2O) innan och efter nudgeinsats per hus Per huskropp Hus 1: Duschklocka med duschkit Hus 2: Duschklocka med duschkit Hus 3: Duschklocka med duschkit + Muntlig information Hus 4: Kontrollhus med ingen nudge Referen speriod Experiments period SVAR PÅ UPPFÖLJANDE ENKÄT VID DÖRR % Skillnad före och efter implementering 129,9 92,1 17 % 113,6 88,2 13 % 112,7 80,5 17 % 133,7 91,4 19 % Totalt samlandes det in 25 stycken svar med en jämn fördelning mellan husen, ca 8 svarande i varje hus. (Se bilaga 7). 14 av de svarande hade satt upp duschklocka. Bland de som aktivt valde att inte sätta upp klockan var några anledningar: Blev aldrig av, För mycket annat i livet just nu, prioriterade ej detta och Har redan koll på sin duschtid, beror på årstiden Det fanns även positiva svar kring duschklockan som visar på att den har satt igång tankarna kring miljöpåverkan, se följande svar: Fick en tankeställare kring energiåtgången, hade inte funderat kring detta tidigare, Den satte igång en tanke, stänger av duschen när jag schamponerat mig för att spara och DISKUSSION Syftet med denna studie var att svara på frågan: Vilken effekt har duschklockan med duschkit på de boendes varmvattenförbrukning i Lambohov? Resultaten påvisar ingen minskad vattenförbrukning kopplad till utdelning av duschklockan tillsammans med duschkit. Den totala minskningen av vattenförbrukningen som påvisades förmodas härledas till kalendereffekten, att vi går från kallare tider i januari till varmare i maj. Detta kunde fastställas i samband med att kontrollhusets vattenförbrukning minskade i linje med övriga husen med nudgeinsats. Utan kontrollhus hade resultatet varit missvisande, där det ges en illusion av att nudgeinsatsen haft en god effekt. Detta understryker vikten av att testa nudgeinsatsernas effekt på beteenden genom kontrollerade fältexperiment. Att utdelning av duschklockan med duschkit inte påvisade en effekt på varmvattenanvändningen är en viktig insikt. Detta då det görs en besparing på att inte köpa in en större mängd duschklockor och dela ut till bostäder i större skala utan att kontrollera för de boende satte upp klockan. 20