Yttrande angående motion av Helene Odenjung (L) m fl om kartläggning av det hedersrelaterade våldets omfattning och karaktär i Göteborgs stad.

Transkript

1 Göteborg den 27 januari 2016 Yttrande (L)(M)(KD) Kommunstyrelsen Ärende 3.1 Yttrande angående motion av Helene Odenjung (L) m fl om kartläggning av det hedersrelaterade våldets omfattning och karaktär i Göteborgs stad. Liberalerna har tagit initiativ till en kartläggning om det hedersrelaterade våldet och förtrycket i Göteborg. Förslaget har remitterats till flera nämnder. Förvaltningen i Askim-Frölund-Högsbo tillstyrker motionen. Förvaltningen lyfter vikten av att arbeta förebyggande ur ett ekonomiskt- och hållbarhetsperspektiv och att en kartläggning kan ge bättre förutsättningar för detta arbete. Även Västra Hisingens förvaltning är positiva till förslaget. Där lyfts också vikten av en kartläggning för att arbeta förebyggande och motverka hederskultur. I tjänsteutlåtandet menar det att en "Kartläggningen bör således bidra till ökad medvetenhet och kompetens kring barn och ungas situation, vilket i sin tur kan ligga till grund för förebyggande och hälsofrämjande arbete riktat mot barn och unga." Sociala resursförvaltningen menar i sitt förslag till remissvar att motionen ska avstyrkas eftersom det redan pågår ett liknande uppdrag och att tidigare kartläggningar har gjorts nationellt. Den 19:e augusti 2015 skrev Helene Odenjung (L) med flera i Göteborgs-Posten: Oberoende av kultur och religion ska alla barn känna sig trygga och ha samma fri- och rättigheter. Folkpartiet liberalerna tar nu initiativ till att en kartläggning av hedersrelaterade problem genomförs i Göteborg.. S, MP och V lämnade den 26:e augusti in ett yrkande som då gav uppdraget till förvaltningsdirektören att återkomma till nämnden med en genomlysning av området. Den genomlysningen menade sedan både förvaltning och nämnd räckte. Det är inte att ta frågan på allvar. Helt avgörande för det fortsatta arbetet mot det hedersrelaterade våldet och förtrycket i Göteborg är att en kartläggning av förekomsten kommer på plats. Stockholms stad genomförde en kartläggning redan 2008 och den visade att 11 procent av flickorna, i årskurs 9, levde under så kallad hedersrelaterad sexuell kontroll, och de fick bara delta i samhället under vissa villkor. 7 procent av pojkarna uppgav att det förekom förtryck från deras familjer. Hur det ser ut i Göteborg vet vi inte. Men med tanke på stadens utanförskap är det högst troligt att vi kan ha en liknande situation i Göteborg. En kartläggning bidrar till en större medvetenhet, ökad kompetens och likvärdigt bemötande vilket är avgörande för bättre förutsättningar att förebygga och motverka hederskultur. Kartläggningen bör ses som en insats för att se det hedersrelaterade förtrycket och våldet men inte som enskilda och isolerade händelser utan i ett större organiserat sammanhang och utifrån det värna enskilda individers rättigheter.

2 Yttrande (S) (MP) (V) Kommunstyrelsen Ärende 3.1 Yttrande angående motion om att kartlägga det hedersrelaterade våldets omfattning och karaktär i Göteborgs stad Motionären uppmärksammar en viktig fråga i sin motion. Kunskapsinhämtning och områdesbevakning är avgörande för att stadens förvaltningar ska kunna arbeta effektivt mot förtryckande strukturer i familjen eller lokalsamhället. Som påpekas av remissinstanserna så har detta arbete redan initierats genom att Social resursnämnd den 26 augusti 2015 biföll yrkandet från S, MP, V med följande skrivning: Förtryckande sociala strukturer och hedersrelaterat våld är ett allvarligt samhällsproblem som inskränker friheten för många människor, inte minst för unga kvinnor. För en stad som värnar jämlikhet, jämställdhet och de mänskliga rättigheterna är det därför ytterst angeläget att motverka hedersrelaterat förtryck. Medvetenheten om frågan har ökat under senare år och Göteborgs stad gör stora insatser på området inom ramen för befintlig verksamhet. Vi ser dock ett behov av en genomlysning av problemets omfattning och utbredning i Göteborgssamhället samt en översikt av stadens pågående arbete på området inklusive en bedömning av förbättringspotential. Nämnden beslutade att ge förvaltningsdirektören i uppdrag att återkomma till nämnden med en genomlysning av området i fråga i enlighet med ovanstående, samt förslag till åtgärder. Eftersom motionens syfte på detta vis är omhändertaget i det pågående arbetet bifaller vi motionen.

3 Tjänsteutlåtande Utfärdat Diarienummer 1398/15 Repronummer 3/16 Välfärd och Utbildning Individ och familjeomsorg, funktionshinder Raija Häljfors Telefon E-post: Motion av Helene Odenjung (L) m fl om att kartlägga det hedersrelaterade våldets omfattning och karaktär i Göteborgs stad Motionen Motionären föreslår att kommunfullmäktige beslutar att kommunstyrelsen får i uppdrag att genomföra en kartläggning av det hedersrelaterade våldets omfattning och karaktär i Göteborgs stad. Förståelsen och kunskapen om hederns innebörd och karaktären av förtrycket och våldet måste vara hög i Göteborgs stads verksamheter, för att hederskulturen ska kunna bekämpas och hanteras. En grund för detta är definitioner och innebörden av dessa. Det hedersrelaterade förtrycket och våldet ska inte ses som enskilda och isolerade händelser, utan bör ses i ett större organiserat sammanhang. Motionären m fl, vill därför ge kommunstyrelsen i uppdrag att genomföra en kartläggning av det hedersrelaterade våldets omfattning och karaktär i Göteborgs stad. Kartläggningen ska även inkludera hedersrelaterade inskränkningar som begränsar rörelsefriheten för barn och ungdomar. Remissinstanser Motionen har remitterats för yttrande till nedanstående nämnder. Remissinstans Beslut Kommentar SDN Askim-Frölunda-Högsbo Avstyrker Yrkande (S), (V), (MP-gruppen). Protokollsanteckning (M), (L) (KD). Reservation (M) (L). Protokollsanteckning (M). SDN Västra Hisingen Avstyrker Yrkande (S), (MP), (V) Social Resursnämnd Avstyrker Yrkande (L) Ekonomiska konsekvenser En kartläggning innebär initialt en kostnad, samtidigt som en kartläggning innebär bättre förutsättningar att förebygga och motverka hedersrelaterat våld och förtryck, som på sikt kan leda till minskade kostnader. 1 (21)

4 Barnperspektivet Barn som lever i miljöer som begränsar eller förtrycker dem får varken sina mänskliga rättigheter eller rättigheter utifrån barnkonventionen tillgodosedda. Det är därför av stor vikt att arbeta strukturerat och långsiktligt med att bryta dessa strukturer. En mycket utsatt grupp är unga med HBTQ-identitet. Jämställdhetsperspektivet För ett jämställt samhälle är det viktigt att förtryckande strukturer motverkas och att våld elimineras. Förtryckande strukturer som vilar på föreställningar om heder finns främst i familjer och samhällen med starka patriarkala strukturer. I Göteborgs stads handlingsprogram mot våld i nära relationer framgår bl a att staden ska utveckla arbetssätt för att upptäcka våldsutsatthet samt erbjuda stöd och hjälp till personer utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck. Mångfaldsperspektivet Det är viktigt att stadens verksamheter särskilt beaktar de kulturella strukturer som är av organiserad karaktär och som innebär att pojkar och flickor redan från barnsben tvingas lära sig leva efter hederskulturens normer och krav och inte efter rättigheter som de har. Miljöperspektivet Stadsledningskontoret har inte funnit några särskilda aspekter på frågan utifrån detta perspektiv. Omvärldsperspektivet Social Resursnämnd har gett förvaltningsdirektören ett uppdrag , som till viss del rör samma område som motionen. Nämndens uppdrag handlar om att göra en genomlysning av problemets omfattning och utbredning i Göteborgssamhället samt ge en översikt av stadens pågående arbete på området inklusive en bedömning av förbättringspotential. I uppdraget ingår också att presentera förslag på åtgärder. Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Motionen Yttrande SDN Askim-Frölunda-Högsbo Yttrande SDN Västra Hisingen Yttrande Social resursförvaltning Stadsledningskontoret Raija Häljfors Administratör/utredare Lisbeth Nilsson Avdelningschef Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 2 (21)

5 Bilaga 1 Motionen Handling 2015 nr 144 Motion av Helene Odenjung (FP) m fl om att kartlägga det hedersrelaterade våldets omfattning och karaktär i Göteborgs stad Göteborg den 9 september 2015 Hederskultur är ett begrepp för kulturella mönster som begränsar personers rättigheter, och frihet, med hänvisning till familjens heder. I praktiken blir kollektivets (familjer/släkter/sociala) intressen överordnat individens behov och rätt, vilket är oförenligt med de mänskliga rättigheterna och svensk lag som är uppbyggda på individens rättigheter och självständighet. Hedersrelaterat våld och förtryck har, liksom mäns våld mot kvinnor, generellt sin grund i kön, sexualitet, makt och kulturella föreställningar om dessa företeelser. Förståelsen och kunskapen om hederns innebörd och karaktären av förtrycket och våldet måste vara hög i Göteborgs stads verksamheter, för att hederskulturen ska kunna bekämpas och hanteras. En grund för detta är definitioner och innebörden av dessa. Det hedersrelaterade förtrycket och våldet ska inte ses som enskilda och isolerade händelser utan bör ses i ett större organiserat sammanhang. Det är viktigt att stadens verksamheter särskilt beaktar de kulturella strukturer som är av organiserad karaktär och som innebär att flickor och pojkar redan från barnsben tvingas lära sig att leva efter hederskulturens normer och krav och inte efter de rättigheter som de har. Vi vill därför ge kommunstyrelsen i uppdrag att genomföra en kartläggning av det hedersrelaterade våldets omfattning och karaktär i Göteborgs stad. Kartläggningen ska även inkludera hedersrelaterade inskränkningar som begränsar rörelsefriheten för barn och ungdomar. En kartläggning bidrar till en större medvetenhet, ökad kompetens och likvärdigt bemötande vilket är avgörande för att bekämpa hederskultur och bidra till att alla människor får leva i frihet i Göteborg. Förslag till beslut Kommunfullmäktige föreslås besluta Att kommunstyrelsen ges i uppdrag att genomföra en kartläggning av det hedersrelaterade våldets omfattning och karaktär i Göteborgs stad. Helene Odenjung (FP) Piotr Kiszkiel (FP) Kristina Bergman Alme (FP) Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 3 (21)

6 Yttrande SDN Askim-Frölunda-Högsbo Bilaga 2 Utdrag ur protokoll Sammanträdesdatum , N /15 Motion av Helene Odenjung (FP) m fl om att kartlägga det hedersrelaterade våldets omfattning och karaktär i Göteborgs stad Förvaltningen har upprättat ett tjänsteutlåtande i ärendet daterat Yrkanden Camilla Widman (S) yrkar avslag på motionen med hänvisning till skriftligt yrkande från S, MP och V, daterat Biläggs protokollet som bilaga 2. Peter Hermansson (M) yrkar på att tillstyrka motionen enligt tjänsteutlåtande i ärendet daterat Två yrkanden finns, Camilla Widmans och Peter Hermanssons. Ordföranden ställer yrkande mot varandra och finner att nämnden bifaller Camilla Widmans yrkande. Votering begärs och genomförs. Votering Följande propositionsordning godkänns. Ja-svar för bifall till Camilla Widmans yrkande. Nej-svar för bifall till Peter Hermanssons yrkande. Ledamot Ja Nej Avst. Peter Hermansson (M) Christian Larsson (V) Lena Olinder (M) Anna Ericson (MP) Claes Wennberg (S) Berit Krantz (FP) Floid Gumbo (S) Firudin Aleskerov (M) Staffan Lindström (S) Monika Beiring (M) Camilla Widman (S) Totalt 6 5 X X X X X X X X X X X 6 röster för bifall till Camilla Widmans yrkande och 5 röster för bifall till Peter Hermanssons yrkande. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 4 (21)

7 Stadsdelsnämnden bifaller Camilla Widmans yrkande. Ivan Ransgar (M) önskar tillföra en protokollsanteckning till protokollet. Biläggs protokollet enligt bilaga 3. Stadsdelsnämnden godkänner protokollsanteckningen. Stadsdelsnämndens beslut Stadsdelsnämnden avstyrker motionen med hänvisning skriftligt yrkande från S, MP och V, daterat Paragrafen förklaras omedelbart justerad. Reservation Peter Hermansson (M), Lena Olinder (M), Berit Krantz (L), Monika Beiring (M) och Firudin Aleskerov (M) reserverar sig mot beslutet till förmån för eget förslag. Protokollsanteckning Ivan Ransgar (M) tillför följande protokollsanteckning till protokollet: "Oavsett om kommunfullmäktige väljer att bifalla denna motion eller arbetet tar form genom Göteborgs Stads plan mot våld i nära relationen, är det viktigt att man arbetar utifrån ett fördomsfritt och professionellt perspektiv. Denna typ av frågor upplevs i den allmänna debatten olyckligt stämplat enskilda grupper i samhället och även om motionen inte på något sätt hänger ut enskilda grupper, utan har ett brett perspektiv tycker jag att det är av yttersta vikt att man inte bidrar till att stigmatiserar enskilda grupper. " Vid protokollet Anna Sahlberg Ordförande Camilla Widman Justerare Peter Hermansson Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 5 (21)

8 Yrkande S, V, och MP- gruppen Yrkande: Yttrande till kommunstyrelsen avseende motion av Helene Odenjung (FP) med flera om att kartlägga det hedersrelaterade våldets omfattning och karaktär i Göteborgs Stad I Göteborgs stads budget för 2016 slås fast att: Våld i nära relationer är ett uttryck för ett patriarkalt samhälle. Kvinnor drabbas främst och utsätts ytterligare när fler diskrimineringsgrunder samverkar. Detta kan försvåra möjligheten att få hjälp vid våld i nära relationer Vidare skriver man: Arbetet med att utveckla stödet till personer som utsätts för våld i nära relationer ska fortsätta För att detta arbete ska bli verkningsfullt bör arbetet ske så samordnat och strategiskt som möjligt. Antalet uppdrag bör begränsas för förvaltningarna. Vi anser att Göteborgs Stads Plan mot våld i nära relationer bör vara utgångspunkt i arbetet och att eventuella revideringar bör arbetas in i denna. I nämnda plan konstateras, i avsnittet Särskild utsatthet: ;Personer utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck befinner sig i en särskilt utsatt situation eftersom det ofta inte finns möjlighet att få skydd från våldet inom den egna släkten eller familjen. Hedersrelaterat våld och förtryck handlar om våld som är direkt sanktionerat av ett kollektiv. Offren kan vara av olika kön, i olika ålder och behöver inte stå i direkt nära relation till förövaren. Rådande patriarkala normer som bärs kollektivt begränsar livsutrymmet och föreställningar om sexualitet är centrala. Man slår även fast att stadsdelarna ansvarar för att: ;Utveckla arbetssätt för att upptäcka våldsutsatthet samt erbjuda stöd och hjälp till personer med en missbruksproblematik, funktionsnedsättning, äldre samt personer utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck; Sociala resursnämnden tog ett beslut redan 26 augusti 2015 om ge förvaltningsdirektörer uppdrag om att göra ;en genomlysning av problemets omfattning och utbredning i Göteborgssamhället samt ge en översikt av stadens pågående arbete på området inklusive en bedömning av förbättringspotential;. I uppdraget ingick också att presentera förslag på åtgärder. Med motivering av ovanstående förteckning över redan beslutade åtgärder föreslår SDN AFH Kommunstyrelsen att motionen avstyrks. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 6 (21)

9 Protokollsanteckning (ML (L) (KD) Protokollsanteckning (M)(L)(KD) Stadsdelsnämnden Askim/Frölunda/Högsbo Datum; Ärende; 11 Remissvar: Motion om att kartlägga det hedersrelaterade våldets omfattning och karaktär i Göteborgs Stad Oavsett om kommunfullmäktige väljer att bifalla denna motion eller arbetet tar form genom Göteborgs Stads plan mot våld i nära relationen, är det viktigt att man arbetar utifrån ett fördomsfritt och professionellt perspektiv. Denna typ av frågor upplevs i den allmänna debatten olyckligt stämplat enskilda grupper i samhället och även om motionen inte på något sätt hänger ut enskilda grupper, utan har ett brett perspektiv tycker jag att det är av yttersta vikt att man inte bidrar till att stigmatiserar enskilda grupper. Ivan Rasgar (M) Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 7 (21)

10 Tjänsteutlåtande Askim-Frölunda Högsbo Remissvar: Motion om att kartlägga det hedersrelaterade våldets omfattning och karaktär i Göteborgs stad Ärendet Helen Odenjung (FP) med flera har i en motion i Kommunfullmäktige föreslagit att ge kommunstyrelsen i uppdrag att genomföra en kartläggning av det hedersrelaterade våldets omfattning och karaktär i Göteborgs stad. Kartläggningen ska även inkludera hedersrelaterade inskränkningar som begränsar rörelsefriheten för barn och ungdomar. Nämnden ska yttra sig i ärendet. Förslag till beslut Nämnden föreslås besluta att: Tillstyrka att en kartläggning av det hedersrelaterade våldets omfattning och karaktär i Göteborgs stad genomförs. Samt att översända tjänsteutlåtandet som yttrande i ärendet. Bakgrund Den som är utsatt för hedersrelaterat våld och förtryck är i stark beroendeställning till förövaren. Det hedersrelaterade våldet är ofta sanktionerat av familjen och släkten eftersom dotterns beteende och rykte anses påverka familjens anseende. Syftet med våldet är att straffa kvinnors olydnad, bevara familjens heder och värna om släktens sociala status. Hedersrelaterat våld och förtryck har en koppling till tvångs- och barnäktenskap, inklusive att gifta sig eller bli gift mot sin vilja. Många ungdomar i Sverige lever i situationer där deras val av partner begränsas. Enligt den nationella strategin mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck (SOU 2015:55) går det idag inte att få fram siffror på hur många brott som begås i hederns namn i Sverige då det saknas brottskod för hedersrelaterade brott. Det finns dock i Sverige en handfull kartläggningar att tillgå som redovisar omfång av hedersrelaterat våld och förtryck. Nedan beskrivs ett antal av dessa kartläggningar och vad de har visat: Socialstyrelsen genomförde en nationell enkätundersökning 2006 som besvarades av cirka elever i gymnasieskolans årskurs 2. I studien uppgav 5,6 procent av flickorna och 4,0 procent av pojkarna att de var begränsade i sitt val av vem de kunde gifta sig med. Socialstyrelsen såg ungdomarnas oro över att inte själva kunna välja partner som en rimlig indikator på omfattningen av hedersrelaterat våld och förtryck. En studie från 2008 vid Stockholms universitet hade fokus på att kartlägga hedersrelaterat våld och förtryck i Stockholms stad bland elever i årskurs 9. Resultaten visade att 13 procent av de tillfrågade flickorna och 9 procent av pojkarna upplevde att de förväntades följa föräldrarnas vilja i valet av äkta man eller maka. I en studie från Ungdomsstyrelsen 2009 uppgav 7 procent av de tillfrågade unga kvinnorna och 4 procent av de tillfrågade unga männen (i åldersgruppen år) att de upplevde att föräldrar, religion eller kultur satte gränser för dem i valet av äktenskapspartner. Dessa andelar motsvarade cirka individer i denna åldersgrupp i befolkningen. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 8 (21)

11 Länsstyrelserna beräknade 2004 att mellan flickor och unga kvinnor var utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck samt att procent av de drabbade behövde skyddat boende Även pojkar och unga män riskerar att drabbas av hedersrelaterat våld men det tar sig då ofta andra uttryck eftersom pojkarnas liv inte kontrolleras och begränsas på samma sätt som flickors och kvinnors. Våldet är både fysiskt, psykiskt, socialt och sexuellt, bland annat genom tvångsäktenskap. Den nationella samordnaren mot våld i nära relationer har lyft fram att det saknas nationell statistik kring hedersrelaterat våld och förtryck och föreslår att i en ny studie även inkludera vuxnas utsatthet eftersom tidigare studier i första hand fokuserat på ungdomar. Den nationella samordnaren mot våld i nära lyfter också fram att olika uttryck av hedersrelaterat våld och förtryck bör beaktas. Ekonomiska konsekvenser på kort sikt En kartläggning av det här slaget kräver personalresurser vilket innebär en kostnad på kort sikt. Det är svårt att bedöma hur mycket resurser som skulle krävas. Ekonomiska konsekvenser på lång sikt En kartläggning innebär bättre förutsättningar att förebygga och motverka hedersrelaterat våld och förtryck vilket på längre sikt leder till minskade kostnader. Konsekvenser ur ett hållbarhetsperspektiv Hedersrelaterat våld och våld i nära relationer är en jämställdhets fråga. Att motverka och förebygga detta är en del av ett mer jämställt och hållbart samhälle där alla har rätt att välja det liv de vill leva. Barnperspektivet Barn är särskilt utsatta när deras föräldrar utsätts för våld. De är i en stark beroendeställning och deras lojalitet mot båda föräldrarna prövas. Förvaltningens överväganden Utifrån att det inte finns någon nationell statistik över hur stor problematiken är i Sverige eller Göteborg när det gäller hedersrelaterat våld och förtryck anser förvaltningen att det är relevant att genomföra en lokal kartläggning. Det är dock viktigt att stämma av frågan med Länsstyrelsen och nationella myndigheter. Planeras exempelvis en nationell kartläggning kan det vara bra att avvakta en sådan alternativt anpassa den lokala kartläggningen efter den nationella. Samråd Inget samråd Samverkan Information i Förvaltningsövergripande Samverkans Grupp Ingrid Larsson TF Stadsdelsdirektör Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 9 (21)

12 Yttrande Västra Hisingen Protokollsutdrag Bilaga 3 Utdrag ur protokoll 11/2015 Stadsdelsnämnden Sammanträdesdatum Diarienummer N /15 Yttrande över motion av Helene Odenjung (L) m.fl. om att kartlägga det hedersrelaterade våldets omfattning och karaktär i Göteborgs stad Ärendet I en motion till kommunfullmäktige föreslår Helene Odenjung (FP) m fl att kommunstyrelsen ska få i uppdrag att göra en kartläggning av det hedersrelaterade våldets omfattning och karaktär i Göteborgs stad. Kartläggningen ska även inkludera hedersrelaterade inskränkningar som begränsar rörelsefriheten för barn och ungdomar. Kommunstyrelsen har översänt ärendet till stadsdelsnämnden för yttrande senast Handling Stadsdelsförvaltningen har den 30 oktober 2015 upprättat ett tjänsteutlåtande i ärendet med tillhörande bilaga. Förvaltningen föreslår att nämnden tillstyrker motion om att genomföra en kartläggning av det hedersrelaterade våldets omfattning och karaktär i Göteborgs stad och översänder förvaltningens tjänsteutlåtande som eget yttrande till kommunstyrelsen. Yrkanden Förste vice ordföranden Patrik Helgeson (V) yrkar att stadsdelsnämnden avstyrker motionen med yttrande enligt skriftligt yrkande från S, MP och V, bilaga 2 till protokollet. Andre vice ordföranden Birgitta Simonsson (M) yrkar att stadsdelsnämnden tillstyrker motionen. Beslutsgång Ordföranden ställer yrkandena mot varandra och finner att stadsdelsnämnden bifaller Patrik Helgesons (V) yrkande. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 10 (21)

13 Omröstning begärs. Stadsdelsnämnden godkänner följande beslutsgång: Ja-röst för Patrik Helgesons (V) yrkande. Nej-röst för Birgitta Simonssons (M) yrkande. Omröstningsresultat Patrik Helgesson (V), Carolina Bruseman (MP), Ylva Donning (S), Christer Gustafsson (S), Anders Moberg (S) och Jahja Zeqiraj (S) röstar ja. Birgitta Simonsson (M), Rickard Eriksson (M), Maria Florén (L), Lena Ferm (M) och Rauf Ax (L) röstar nej. Med 6 ja-röster för Patrik Helgesons (V) yrkande och 5 nej-röster för Birgitta Simonssons (M) yrkande beslutar stadsdelsnämnden att bifalla Patrik Helgesons (V) yrkande. Beslut Stadsdelsnämnden avstyrker motionen med yttrande enligt skriftligt yrkande från S, MP och V, bilaga 2 till protokollet. Expedieras Kommunstyrelsen Vid protokollet Olof Borgmalm Justerat Ordförande Jahja Zeqiraj Justerare Birgitta Simonsson Rätt utdraget intygar: Olof Borgmalm Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 11 (21)

14 Yrkande S, MP, V Översändes separat som PDF-fil Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 12 (21)

15 Protokollsbilaga 2, , 300 Yrkande S, MP, V SDN VÄSTRA HISINGEN Yrkande: Yttrande till kommunstyrelsen avseende motion av Helene Odenjung (FP) med flera om att kartlägga det hedersrelaterade våldets omfattning och karaktär i Göteborgs Stad Stadsdelsnämnden föreslås besluta: Att avstyrka motionen med följande yttrande: I Göteborgs stads budget för 2016 slås fast att: Våld i nära relationer är ett uttryck för ett patriarkalt samhälle. Kvinnor drabbas främst och utsätts ytterligare när fler diskrimineringsgrunder samverkar. Detta kan försvåra möjligheten att få hjälp vid våld i nära relationer. Vidare skriver man: Arbetet med att utveckla stödet till personer som utsätts för våld i nära relationer ska fortsätta. För att detta arbete ska bli verkningsfullt bör arbetet ske så samordnat och strategiskt som möjligt. Antalet uppdrag bör begränsas för förvaltningarna. Vi anser att Göteborgs Stads Plan mot våld i nära relationer bör vara utgångspunkt i arbetet och att eventuella revideringar bör arbetas in i denna. I nämnda plan konstateras, i avsnittet Särskild utsatthet: Personer utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck befinner sig i en särskilt utsatt situation eftersom det ofta inte finns möjlighet att få skydd från våldet inom den egna släkten eller familjen. Hedersrelaterat våld och förtryck handlar om våld som är direkt sanktionerat av ett kollektiv. Offren kan vara av olika kön, i olika ålder och behöver inte stå i direkt nära relation till förövaren. Rådande patriarkala normer som bärs kollektivt begränsar livsutrymmet och föreställningar om sexualitet är centrala Man slår även fast att stadsdelarna ansvarar för att:

16 Protokollsbilaga 2, , 300 Utveckla arbetssätt för att upptäcka våldsutsatthet samt erbjuda stöd och hjälp till personer med en missbruksproblematik, funktionsnedsättning, äldre samt personer utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck Sociala resursnämnden tog ett beslut redan 26 augusti 2015 om ge förvaltningsdirektörer uppdrag om att göra en genomlysning av problemets omfattning och utbredning i Göteborgssamhället samt ge en översikt av stadens pågående arbete på området inklusive en bedömning av förbättringspotential. I uppdraget ingick också att presentera förslag på åtgärder. Därför anser vi att motionen bör avslås.

17 Tjänsteutlåtande Yttrande över motion av Helene Odenjung (FP) m fl om att kartlägga det hedersrelaterade våldets omfattning och karaktär i Göteborgs stad Ärendet I en motion till kommunfullmäktige föreslår Helene Odenjung (FP) m fl att kommunstyrelsen ska få i uppdrag att göra en kartläggning av det hedersrelaterade våldets omfattning och karaktär i Göteborgs stad. Kartläggningen ska även inkludera hedersrelaterade inskränkningar som begränsar rörelsefriheten för barn och ungdomar. Kommunstyrelsen har översänt ärendet till stadsdelsnämnden för yttrande senast Förslag till beslut Stadsdelsnämnden tillstyrker motion om att genomföra en kartläggning av det hedersrelaterade våldets omfattning och karaktär i Göteborgs stad och översänder förvaltningens tjänsteutlåtande som eget yttrande till kommunstyrelsen. Bakgrund Hederskultur är ett begrepp för kulturella mönster som begränsar personers rättigheter, och frihet, med hänvisning till familjens heder. I praktiken blir kollektivets (familjer/släkter/sociala) intressen överordnat individens behov och rätt, vilket är oförenligt med de mänskliga rättigheterna och svensk lag som är uppbyggda på individens rättigheter och självständighet. Hedersrelaterat våld och förtryck har, liksom mäns våld mot kvinnor, generellt sin grund i kön, sexualitet, makt och kulturella föreställningar om dess företeelser. Förståelsen och kunskapen om hederns innebörd och karaktären av förtrycket och våldet måste vara hög i Göteborgs stads verksamheter, för att hederskulturen ska kunna bekämpas och hanteras. En grund för detta är definitioner och innebörden av dessa. Det hedersrelaterade förtrycket och våldet ska inte ses som enskilda och isolerade händelser utan bör ses i ett större organiserat sammanhang. Det är viktigt att stadens verksamheter särskilt beaktar de kulturella strukturer som är av organiserad karaktär och som innebär att pojkar och flickor redan från barnsben tvingas lära sig att leva efter hederskulturens normer och krav och inte efter de rättigheter som de har. Utifrån ovanstående har Folkpartiet i en motion den 9 september 2015 gett förslag om att kommunstyrelsen ska ges i uppdrag att genomföra en kartläggning av det hedersrelaterade våldets omfattning och karaktär i Göteborgs stad. Kartläggningen ska Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 13 (21)

18 även inkludera hedersrelaterade inskränkningar som begränsar rörelsefriheten för barn och ungdomar. Barnperspektiv Hedersrelaterat våld handlar i många fall om hot som begränsar en ung persons handlingsutrymme eller rätt att själv välja partner. I förslaget om att kartlägga det hedersrelaterade våldets omfattning och karaktär i Göteborgs stad framkommer att kartläggningen även ska inkludera hedersrelaterade inskränkningar som begränsar rörelsefriheten för barn och ungdomar. Kartläggningen bör således bidra till ökad medvetenhet och kompetens kring barn och ungas situation, vilket i sin tur kan ligga till grund för förebyggande och hälsofrämjande arbete riktat mot barn och unga. Jämställdhet/mångfaldsperspektiv Personer kan bli offer för hedersrelaterat våld oavsett könsidentitet eller religion, likaså gäller förövarna. Våldets kollektiva karaktär medför att gränserna mellan offer och förövare blir otydliga; de som medverkar till förtrycket kan själva vara utsatta genom att de upplever ett tryck att sätta familjens rätt framför individens. Att genomföra en kartläggning kan synliggöra särskilt sårbara grupper samt den komplexitet och de svårigheter som finns kring hedersrelaterat våld. Ökad medvetenhet skapar förutsättningar för att förebyggande och hälsofrämjande arbete utformas så att de i högre grad riktas mot grupper och individer som eventuellt inte, eller i liten grad, omfattas av dagens insatser. Förvaltningens överväganden Förvaltningen har i samråd med yrkesprofessioner som arbetar med frågan hedersrelaterat våld, på såväl operativ som strategisk nivå, kommit fram till att tillstyrka förslaget om att kartlägga det hedersrelaterade våldet i Göteborgs stad. Förvaltningen har redan idag viss kännedom om att hedersrelaterat våld förekommer i stadsdelen men den finns långt ifrån en fullständig bild av hur utbrett problemet är. Frågan är av stor komplexitet och medför många svårigheter varför förvaltningen anser att det är av vikt att belysa problemet för att värna om de mänskliga rättigheterna och folkhälsan. I likhet med vad som framkommer av motionen anser förvaltningen att en kartläggning bidrar till större medvetenhet och ökad kompetens. Större medvetenhet om förekomst av hedersrelaterat våld och dess karaktär underlättar prioriteringar av förebyggande och främjande insatser som syftar till att förhindra det hedersrelaterade våldet och främja medvetenhet hos invånarna om sina rättigheter. Det är också en fråga om höjd medvetenhet i stadens verksamheter som bidrar till ett likvärdigt förhållningssätt och bemötande. Det övergripande målet i Göteborgs stads folkhälsoprogram är att minska hälsoskillnader och att alla Göteborgare ska ha bästa möjliga hälsa. Under detta ryms sju strategiska mål med angreppssätt för stadens verksamheter t.ex. att öka möjligheter till inflytande och att kunna påverka sitt liv samt att säkerställa att flickor och pojkar ges lika livsvillkor. I Göteborgs stads handlingsplan för våld i nära relationer framgår bland annat att staden ska utveckla arbetssätt för att upptäcka våldsutsatthet samt erbjuda stöd och hjälp till personer med en missbruksproblematik, funktionsnedsättning, äldre samt Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 14 (21)

19 personer utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck. Den kunskap som en kartläggning medför kan ligga till grund för arbetet med ovanstående frågor. Erfarenheter från andra kartläggningar Olika typer av kartläggningar om hedersrelaterat våld har tidigare gjorts vid ett antal tillfällen i Sverige, bl.a. av Länsstyrelserna i Blekinge, Kalmar samt Kronoberg 2003, Socialstyrelsen 2005, dåvarande Ungdomsstyrelsen 2008 samt i Kronobergs län Hedersrelaterat våld och förtryck är ett relativt nytt begrepp i Sverige, både inom forskningen och inom politiken. En återkommande diskussion i ovanstående kartläggningar är svårigheter att ge en heltäckande bild av det hedersrelaterade våldet. Eftersom det inte finns enhetliga definitioner av begreppet hedersrelaterat våld är det svårt att göra självklara avgränsningar. Valet av definition och en rad andra omständigheter har påverkat undersökningarnas inriktning och omfattning. Vid en kartläggning som syftar till att mäta förekomsten av hedersrelaterat hot och våld bör det därför ingå en tydlig definition och begreppsanalys, vilka avgränsningar som ska göras, vilka som ska tillfrågas och vilken metod som ska användas. I bästa fall kan kartläggningen ge en ungefärlig uppskattning om dagsläget. Samverkan Information i Förvaltningens samverkansgrupp Stadsdelsförvaltningen Västra Hisingen Tina Liljedahl-Scheel Tf. Stadsdelsdirektör Michael Göransson Sektorschef Kultur och Fritid Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 15 (21)

20 Yttrande Social Resursnämnd Protokollsutdrag Bilaga 4 Utdrag ur protokoll Social resursnämnd Sammanträdesdatum , Diarienummer 0466/15 Yttrande till kommunstyrelsen avseende motion av Helene Odenjung (FP) med flera om att kartlägga det hedersrelaterade våldets omfattning och karaktär i Göteborgs Stad Social resursförvaltning har upprättat ett tjänsteutlåtande i rubricerat ärende. 2:e vice ordförande Kristina Bergman Alme (L) yrkar i enlighet med bilaga 1 till protokollet, att motionen ska tillstyrkas. Ordförande Marina Johansson (S) med flera yrkar bifall till tjänsteutlåtandet. Ordförande ställer proposition på de båda yrkandena och finner att nämnden beslutar enligt Marina Johanssons (S) med fleras yrkande. Social resursnämnd beslutar: att, med hänvisning till påbörjat arbete och utifrån synpunkterna i tjänsteutlåtandet, avstyrka motionen, samt att översända svaret till kommunstyrelsen. Reservation Kristina Bergman Alme (L) reserverar sig till förmån för eget yrkande. Vid protokollet Maria Wannerskog Justeringsdatum: Ordförande Marina Johansson Justerare Kristina Bergman Alme Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 16 (21)

21 Tjänsteutlåtande Yttrande till kommunstyrelsen avseende motion av Helene Odenjung (FP) med flera om att kartlägga det hedersrelaterade våldets omfattning och karaktär i Göteborgs Stad Förslag till beslut Social resursnämnd beslutar: att, med hänvisning till påbörjat arbete och utifrån synpunkterna i tjänsteutlåtandet, avstyrka motionen, samt att översända svaret till kommunstyrelsen. Sammanfattning Kommunstyrelsen har begärt nämndens svar på en motion från Helene Odenjung (FP) med flera om att kartlägga våld som sker i hederns namn i Göteborgs Stad. Motionen poängterar att stadens verksamheter ska identifiera strukturer som hindrar barn från att få sina rättigheter tillgodosedda. Motionen lyfter mycket viktiga fenomen. Förvaltningen anser att det är av största vikt att mänskliga rättigheter följs och att invånare i Göteborg kan leva fria och utan förtryckande strukturer. Syftet med en kartläggning måste vara att dess resultat ska ligga till grund för nya eller ändrade insatser. Svårigheter med att kartlägga förekomsten av hedersrelaterade inskränkningar är de flytande gränserna dels för när inskränkningar i en persons självbestämmande är så allvarliga att de utgör ett problem, dels för att bedöma om de är hedersrelaterade eller inte. Mot bakgrund av påbörjat arbete, den kunskap som redan finns och mot bakgrund av att en kartläggning inte kan förväntas ge verkligt fördjupad kunskap, menar förvaltningen att befintliga resurser (i kommunens organisationer och i samverkan med idéburen sektor) istället bör användas för att intensifiera konkreta insatser mot hedersrelaterade inskränkningar, våld och förtryck. Social resursförvaltning Michael Ivarson Förvaltningsdirektör Bilaga Begäran om yttrande Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 17 (21)

22 Ärendet Kommunstyrelsen har begärt nämndens svar på en motion från Helene Odenjung (FP) med flera om att kartlägga våld som sker i hederns namn i Göteborgs Stad. Motionären vill att en kartläggning görs av såväl omfattning och karaktär på denna typ av våld. Bakgrund Göteborgs Stads verksamheter behöver ha en hög kunskap om förtryckande strukturer och våld som sker i hederns namn för att kunna bekämpa dessa strukturer. Motionen poängterar att stadens verksamheter ska identifiera strukturer som hindrar barn från att få sina rättigheter tillgodosedda. Initialt föreslår motionen en kartläggning av våld som sker i hederns namn och strukturer som begränsar barns och ungdomars rörelsefrihet. Målet är att kartläggningen ska leda till en större medvetenhet, ökad kompetens och ett likvärdigt bemötande. Uppdrag från Social resursnämnd som sammanfaller med motionen Nämnas bör i detta sammanhang, eftersom innehållen till viss del sammanfaller, att nämnden gav förvaltningsdirektören ett uppdrag som rör samma område som motionen. Motionen inkom till förvaltningen , en månad senare än uppdraget. Nämndens uppdrag handlar om att göra en genomlysning av problemets omfattning och utbredning i Göteborgssamhället samt ge en översikt av stadens pågående arbete på området inklusive en bedömning av förbättringspotential. I uppdraget ingår också att presentera förslag på åtgärder. Samverkan med personalorganisationerna Samverkan sker i FSG Samverkan inom kommunen och med andra aktörer Som underlag till förvaltningens svar på det uppdrag som gavs till förvaltningsdirektören i ovan beskrivna yrkande har förvaltningen bland annat genomfört ett rundabordsamtal med organisationer och personer med kunskap i frågan. Underlaget från detta samtal används även för att svara på den aktuella remissen. Följande organisationer deltog: Fryshuset, Gryning AB, länsstyrelsen, Kvinnofolkhögskolan, Terrafem, KFUM, Tidsnätverket i Bergsjön, SDF Angered (GUTS/GIA), Kvinno- och tjejjouren ADA, UBF (Angeredsgymnasiet) och Rädda barnen. Förvaltningens överväganden Kulturella strukturer, hedersrelaterade inskränkningar och hederskulturens normer Motionen föreslår en kartläggning av hedersrelaterade inskränkningar och lyfter även begrepp som kulturella strukturer och hederskulturens normer. Ett problem med att kartlägga denna typ av fenomen är att de är flytande och att det inte är självklart vad som ska omfattas av begreppen. Sociala strukturer påverkar och formar alla människor i ett samhälle och alla individer socialiseras under sin uppväxt in i ett samhälle och i grupper med mer eller mindre tydliga normer. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 18 (21)

23 När vi talar om hedersrelaterat våld och förtryck menar vi i regel att en person hindras från att göra självständiga livsval, exempelvis ifråga om kläder, partnerval, umgänge, fritidssysselsättning med mera. Det finns ett antal exempel i Sverige på denna typ av inskränkningar i individers självständighet. Här ingår exempel på våld och ibland mord, som begås i hederns namn. Ett antal av dessa exempel är mycket tydliga. I den andra änden av skalan finns personer med stor individuell frihet och med självklara möjligheter att göra egna personliga val. Mellan dessa två positioner är gränserna flytande dels för att bedöma när inskränkningarna är så allvarliga att de utgör ett problem, dels om de är hedersrelaterade eller inte. Dessa flytande gränser skapar vissa svårigheter just för en kartläggning av fenomenets utbredning. Tidigare försök till kartläggningar I Socialstyrelsens rapport Frihet och ansvar (2006) undersöktes gymnasieungdomars upplevda frihet att själva få bestämma över sitt liv. En av de frågor som användes för att ge en indikation på förekomst av förtryck var i fall ungdomarna var oroliga för att inte få bestämma vem de skulle välja som livspartner. Även Stockholms stad publicerade år 2009 en kartläggning där man utifrån en enkätstudie försökt att beskriva förekomsten av begränsningar i ungas liv. Också i denna kartläggning konstaterades att det är svårt att definiera vad normer och begränsningar med koppling till heder är. I studien lät man följande frågeställningar bli ledande för om en individ levde under begränsade normer: För flickor: Att de svarat att deras föräldrar förväntar sig att de väntar med sex tills det att de gifter sig. Att de svarat att de av sina föräldrar inte ovillkorligt tillåts ha ett förhållande med en jämnårig av motsatt kön. Att de utöver ovanstående svarat att de antingen inte tillåts välja framtida partner själv och/eller att de har starka begränsningar avseende vänskapligt umgänge med motsatta könet. Att de utöver ovan nämnda begränsningar även har restriktioner när det gäller deltagande i skola och/eller i vanligt förekommande fritidsaktiviteter. För pojkar används en liknande frågeställning med vissa korrigeringar. Om Göteborg ska genomföra en kartläggning av strukturer som begränsar individens fria vilja så är det rimligen frågeställningar likt dessa som kan användas. Det är dock viktigt att vara medveten om att man väljer att isolera problemets omfattning till de frågor man väljer att ställa. I Stockholmsstudien försökte de även studera skillnader utifrån bakgrundsförhållanden. I studiens resultat konstateras att flickor och pojkar som bedöms leva i förtryckande miljöer generellt sett oftare går i kommunala skolor i socioekonomisk segregerade förortsområden än andra skolor Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 19 (21)

24 oftare har lågutbildade än högutbildade föräldrar oftare har utländsk bakgrund än svensk bakgrund oftare har religiösa än inte religiösa föräldrar Stockholms resultat ger en viss bild över i vilka miljöer förtryckande strukturer är mer förekommande. Det är dock inte samma sak som att det är miljöerna i sig som är förklaringen till förtryckande strukturer. Brottsrubricering, anmälningar och utsatthet En problematik vid tidigare försök att kartlägga våld som utövas i hederns namn är brottsrubriceringen vid polisanmälan. Det finns ingen specifik rubricering för denna typ av brott, vilket innebär att våld som sker i hederns namn inte kan urskiljas från övrigt våld. Detta har varit ett problem vid tidigare kartläggningsförsök och ett problem som skulle kvarstå vid en eventuell kartläggning i Göteborg. Tyvärr finns det även ett mörkertal gällande både våldsbrott och sexualbrott. Antalet anmälda brott i dessa kategorier speglar alltså inte omfattningen. För att få en mer komplett bild av befolkningens totala utsatthet för våldsbrott, både det polisanmälda våldet och brott som inte polisanmälts, kompletteras ofta kriminalstatistiken med brottsofferundersökningar. I Sverige genomför BRÅ regelbundet den nationella trygghetsundersökningen (NTU). I undersökningarna ställs frågor om brott till ett urval av befolkningen i syfte att få information om brottsutsatthet, uppskatta mörkertalet för olika typer av brott, få jämförelsetal samt för att följa utvecklingen över tid för olika brottstyper. Den här sortens undersökningar i kombination med kriminalstatistik anses ge en mer fullständig bild av brottsutsattheten i det studerade landet. Det finns dock inte heller här någon möjlighet att tolka motiven bakom brottsutsattheten i undersökningen. Det är därför inte möjligt att konstatera vilka våldsbrott som har hedersmotiv och vilka som inte har det. Aktuellt kunskapsläge Det finns en del tidigare rapporter som beskriver våld som utövas i hederns namn och förtryckande sociala strukturer. Det är rimligt att anta att de uppgifter som presenteras i dessa även gäller för Göteborg. Socialstyrelsen (2006) Frihet och ansvar Stockholm Stad (2009) Hedersrelaterad våld och förtryck i Stockholms stad Länsstyrelsen (2008) Våld i hederns namn Ungdomsstyrelsen (2009) Gift mot sin vilja Uppsala universitet (2010) Hedersrelaterat våld och förtryck. En kunskaps- och forskningsöversikt Socialstyrelsen (2015) Flickor och kvinnor i Sverige som kan ha varit utsatta för könsstympning. En uppskattning av antalet. SOU 2015:55 Nationella strategin mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck Vägar framåt Förvaltningen anser att det är av största vikt att mänskliga rättigheter följs och att invånare i Göteborg kan leva fria och utan förtryckande strukturer. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 20 (21)

25 Utifrån tidigare rapporter och det rundabordsamtal som genomfördes med lokala representanter vet vi en del om situationen i Göteborg och Sverige. Vi vet även att det finns begränsningar i möjligheten att kartlägga problembilden och svårigheter med definitioner och gränsdragningar kring negativa normer. Motionen lyfter mycket viktiga och samtidigt väldigt subtila fenomen. Denna typ av fenomen är svåra att fånga med den typ av instrument som en kartläggning utgör. Förvaltningen avråder därför från en kartläggning i enlighet med motionen. Förvaltningen menar att de kartläggningar som gjorts nationellt sannolikt speglar en situation som också är aktuell i Göteborg och att vi genom dem kan konstatera att det finns strukturer som strider mot mänskliga rättigheter samt att det finns våld som sker i hederns namn. Syftet med en kartläggning måste vara att dess resultat ska ligga till grund för nya eller ändrade insatser. Mot bakgrund av den kunskap som redan finns, och mot bakgrund av att en kartläggning inte kan förväntas ge verkligt fördjupad kunskap, menar förvaltningen att befintliga resurser (i kommunens organisationer och i samverkan med idéburen sektor) istället bör användas för att intensifiera konkreta insatser mot hedersrelaterade inskränkningar, våld och förtryck. Nämndens uppdrag till förvaltningen Nämndens uppdrag till förvaltningen handlar om att beskriva pågående insatser och hur dessa kan förbättras. Ett rundabordsamtal har genomförts med flera organisationer kring frågeställningen. Detta kommer att komplettas med intervjuer med nyckelpersoner och verksamheter som arbetar inom området. Intervjuerna kommer att presenteras i form av en rapport. Barnperspektivet Barn som lever i miljöer som begränsar eller förtrycker dem får varken sina mänskliga rättigheter eller rättigheter utifrån barnkonventionen tillgodosedda. Det är därför av stor vikt att Göteborg arbetar strukturerat och långsiktigt med att bryta dessa strukturer. Jämställdhetsperspektivet Våld och förtryck i hederns namn har såväl köns- som generationsaspekter. Kvinnor i alla åldrar men framför allt yngre kvinnor/ tjejer är mer utsatta för begränsningar utifrån sociala strukturer och mer utsatta för brott (våld och förtryck) som sker i hederns namn. En mycket utsatt grupp är också unga med HBTQ-identitet. Det finns dock också exempel på att unga killar drabbats. För ett jämställt samhälle är det av mycket viktigt att förtryckande strukturer motverkas och att våld elimineras. Förtryckande strukturer som vilar på föreställningar om heder finns främst i familjer och samhällen med starka patriarkala strukturer. Göteborgs Stad Stadsledningskontoret, tjänsteutlåtande 21 (21)