VTI särtryck. Järnvägens avreglering i Sverige
|
|
- Robert Strömberg
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 VTI särtryck Nr Järnvägens avreglering i Sverige Bertil Hylén Dokumentation från symposiet Konkurrens inom linjetrafik Nordiska Kommittén för Transportforskning (NKTF) Helsingfors den 1-2 december 1993 Jörnvögs [SJ ] inspekrionen Bdn [ Bdnverker ] Andrd fördelning Trdfik operdiörer ledning Tögpldne - huvudmö n s Biljett- och informdrions systern m Väg-och transport- 'forskningsinstitutet
2
3 VTI särtryck Nr Järnvägens avreglering i Sverige Bertil Hylén Dokumentation från symposiet Konkurrens inom linjetrafik Nordiska Kommittén för Transportforskning (NKTF) Helsingfors den 1-2 december 1993 ISSN X Väg- och transport- 'farskningsinstitutet
4 Samhall Klintlond AB, Grafiska Linköping 1994
5 Järnvägens avreglering i Sverige Dokumentation från symposiet Konkurrens inom linjetrafik Nordiska Kommittén för Transportforskning (NKTF) Helsingfors 1 2 december Hittillsvarande utveckling 1 2 Förslag till vidare avreglering samt VTls synpunkter på förslaget 5 Sid Bertil Hylén Statens Väg och Transportforskningsinstitut S Linköping Sverige Tel Fax
6
7 Järnvägens avreglering i Sverige 1 Hittillsvarande utveckling Som i de flesta europeiska länder förstatligades de flesta svenska järnvägarna under talet. Kvar utanför Statens järnvägar (SJ) blev ett fåtal privatbanor/industrispår med godstrafik samt spårvägar, Tunnelbana och vissa förortsbanor huvudsakligen i storstäderna. En samlad översikt av spårinfrastruktur och Spårtrafik finns i Bilaga 1. Det trafikpolitiska beslutet 1988 innebar bl a att den statliga, järnvägen delades upp i Banverket (BV) med ansvar för infrastrukturen och SJ med ansvar för trafiken. Under 1993 har framlagts förslag om att från 1995 öppna Banverkets spår för ytterligare operatörer än de nuvarande. En stegvis avreglering i mindre skala har emellertid redan genomförts vilken i korthet beskrivs nedan Länsjärnvägarna Det trafikpolitiska beslutet 1988 innebar bl a att järnvägens infrastruktur delades upp i stomnät och länsjärnvägar. Trafikhuvudmännen i varje län (THM) fick (med ett visst driftbidrag från staten) ta över trafikansvaret för länsjärnvägarna. För denna trafik står det THM fritt att välja mellan buss och tåg, det är även fritt att välja entreprenör. För fem länsjärnvägar i södra Sverige (bl a Jönköping Värnamo) utsågs för avtalsperioden BK Tåg AB till entreprenör. BK Tåg, som ingår i Karlssongruppen vars företag sedan flera decennier bedrev buss och lastbilstrafik inom regionen, byggde på kort tid upp en verksamhet som tågtrafikentreprenör. Företaget blev senare entreprenör även för länsjärnvägen Malung Borlänge i Kopparbergs län. Övriga c:a 12 länsjärnvägar har SJ som entreprenör. Trafiken på de fem länsjärnvägarna i södra Sverige kommer emellertid att från juni 1994 att ha SJ som entreprenör. Avtalen THM entreprenör löper oftast på 3 4 år, undantagsvis upp till 10 år. Det bör observeras att tidtabell och priser bestäms av THM, entreprenaden omfattar (som inom busstrafiken) endast "rena körningen". P g a THMs och entreprenörernas sekretess har det inte varit möjligt att bedöma hur stora kostnadsbesparingar som gjorts genom upphandling i konkurrens. Det bör vidare observeras att de fordon som trafikerar länsjärnvägarna ägs av THM. Äldre fordon har kostnadsfritt överlåtits av staten, renoveringar och nya fordon bekostas av THM.
8 1990 Regionala godsbanor Även efter 1988 behöll SJ ensamrätten till godstransporter på både stom- och länsjärnvägarna. Med allt hårdare lönsamhetskrav bedömde SJ lönsamheten för vagnslast trafiken på de mera glestrafikerade delarna av nätet som otillräcklig och aviserade flera nedläggningar. Detta ledde till lokala privata och kommunala initiativ för att behålla trafiken och som första regionala godsbana startade 1990 Österlentåg sin verksamhet i södra Sverige. SJs inställning till regionala godsbanor har varit skiftande både över tiden och mellan olika nivåer i organisationen. "Fristående" företag med egen trafikeringsrätt har hittills egentligen inte blivit fler än två, Österlentåg och Sydtåg, båda i södra Sverige. Ytterligare företag t ex Dalatåg i Kopparbergs län har i stället etablerats som entreprenörer till SJ utan egen trafikeringsrätt och SJs eget dotterbolag TGOJ (som var den sist förstatligade järnvägen i Sverige) ses av SJ som en regional godsbana. Företagen äger eller hyr (oftast begagnade) lok, godsvagnarna ägs av SJ, andra järnvägs förvaltningar, vagnuthyrningsföretag eller kunder. Utvecklingen är svårbedömd vissa regionala godsbanor visar en stark volymökning medan andra verkar ha stagnerat. Man bör dock ha i minnet att de regionala godsbanorna endast verkat under kort tid och under ganska olika marknadsförutsättningar. Generellt kan konstateras att idéer och entusiasm finns i stor utsträckning men att bärkraftiga ekonomiska förutsättningar kanske är svårare att åstadkomma Malmbanan Järnmalmsgruvorna i Norrbotten är starkt beroende av järnvägstransporterna till utskepp ningshamnarna i Luleå och Narvik. Diskussioner om priset för malmtransporterna, huruvida SJ tagit ut överpriser eller ej etc. har pågått i decennier. För att få ett större inflytande över transporterna begärde och fick gruvföretaget LKAB trafikeringsrätt för malmtransporter på Malmbanan (som enligt det trafikpolitiska beslutet har en särskild status) Boden Riksgränsen och på stomjärnvägen Boden Luleå. I Norge var man emellertid helt avvisande till att låta några andra än Norges Statsbaner (NSB) trafikera den 40km långa sträckan Riksgränsen Narvik. En trafikeringsrätt endast i Sverige tedde sig därför ganska meningslös. (Vid en norsk EES anslutning kommer däremot frågan i en annan dager då kommer EUs reglerom "open access", Directive EEC 91/440, att gälla även i Norge...) Resultatet har blivit att SJ/NSB gemensamt fungerar som entreprenör för malmtrans porterna. Inga förändringar vad gäller fordonens ägandeförhållanden har skett, LKAB äger c:a 1/3 av vagnarna och SJ/NSB äger loken. Däremot har större förändringar gjorts vad gäller själva trafikeringen - bl a kör norska förare till Kiruna och svenska till Narvik, ett i järnvägs sammanhang mycket ovanligt arrangemang.
9 1992 Statens köp av interregional persontrafik på järnväg Viss interregional persontrafik på järnvägens stomnät som SJ inte anser sig kunna bedriva på kommersiella grunder upphandlas sedan 1988 av staten. Denna trafik omfattar t ex Göteborg Kalmar/Karlskrona och nattågstrafiken på övre Norrland. Från och med tågplan 93 med start i juni 1993 gjordes upphandlingen i konkurrens mellan olika entreprenörer. Fyra företag har lämnat anbud på hela eller delar av trafiken men SJ har varit det enda som kommit ifråga. Genom upphandling i konkurrens beräknas kostnaderna ha minskat med %. Ersättningen motsvarar underskottet i trafiken, eventuella intäkter över vad som kalkylerats tillfaller entreprenören som även fastställer priserna. Inledningsvis gjordes all upphandling för ett år i taget vilket ledde till stagnation av trafiken både volym och kvalitetsmässigt. Från tågplan 93 har emellertid i stor utsträckning femåriga avtal tecknats vilket lett till förnyelse av fordon och utökning samt på sikt även en snabbare trafik. En ny lösning har valts för bl a trafiken Göteborg Kalmar/Karlskrona där statens/ köparens ersättning utgörs av kapitalkostnaderna för (nya) fordon entreprenören bedriver därefter trafiken utan ytterligare ekonomiskt stöd. I sådan trafik skulle andra entreprenörer än SJ relativt enkelt kunna introduceras åtminstone vad gäller tillgång till fordon. I nattågstrafiken på övre Norrland är det emellertid i praktiken endast SJ som har tillgång till (en ganska speciell) vagnpark. Om en annan entreprenör valdes för denna trafik skulle staten behöva hyra fordonen av SJ för att ställa till en annan entreprenörs förfogande. Fortfarande finns vissa oklarheter vad gäller hur statens förhandlare kan förfoga över de fordon som används i den upphandlade trafiken, dessa oklarheter behöver redas ut inför en fortsatt avreglering Storstockholms Lokaltrafik Tunnelbanan, två spårvägslinjer och två förortsbanor i Stockholms län tillhör inte BV utan ägs av THM genom SL Bansystem. Efter att i decennier trafikerats i egen regi upphandlas denna trafik sedan början av 1990 talet successivt i konkurrens. Spår och fordon tillhandahålls av SL, depåer och verkstäder hyrs ut av SL till entreprenören. I första omgången upphandlades de båda spårvägslinjerna Nockeby och Lidingöbanorna samt Saltsjöbanan (förortsbana). Anbud lämnades av SJ/Swebus, BK Tåg, Linjebuss och SLs dotterbolag, de senare fick uppdraget. I andra omgången upphandlas tunnelbanelinjerna 10 och 11 (Kungsträdgården Hjulsta! Akalla. Anbud har lämnats av SLs dotterbolag, BK Tåg och Linjebuss, de båda senare i samarbete med franska konsulter. Beslut beräknas fattas
10 1993 Inlandsbanan Inlandsbanan Mora-Gällivare med över km längd fick i det trafikpolitiska beslutet en särskild status. De fyra berörda THM tog 1991 över trafikeringsrätten, med statsbidrag, enligt principer liknande de som gäller för länsjärnvägarna. THM deklarerade redan från start att de inte var intresserade av att bedriva persontrafik på järnväg eftersom att de ansåg att busstrafik var tillfyllest för att tillgodose trafikbehovet. Kommunerna längs banan m intressenter ansåg det vara viktigt att bibehålla både persontrafiken och vagnslaststrafiken på järnväg. Ett särskilt bolag, Inlandsbanan AB (IBAB), bildades för detta ändamål och efter ett särskilt riksdagsbeslut kunde 1993 avtal träffas mellan IBAB och staten. Avtalet ger IBAB nyttjanderätt till banan under 20 år (staten har alltså fortfarande äganderätten) och under fem år betalar staten vissa investerings och driftbidrag till IBAB. IBAB bedriver, hittills främst sommartid, persontrafik med BK Tåg AB som entreprenör. Godstrafik bedrivs av SJ samt två regionala godsbanor. IBAB ansvarar för infrastrukturens skötsel samt för vissa med staten avtalade upprustningar. IBAB ansvarar vidare för trafikledningen. Inlandsbanan kan alltså sägas vara ett exempel på avreglering där en hel järnväg enligt principen vertikal integration har brutits ur det statliga järnvägssystemet och (med statliga bidrag) överlämnats till en fristående organisation.
11 2 Förslag till vidare avreglering Ett förslag till vidare avreglering av järnvägen i Sverige har lagts fram hösten 1993 i promemorian En öppen järnvägsmarknad i Sverige, Ds 1993:63. Nedan återges huvuddragen av promemorians förslag samt i korthet VTIs synpunkter med kursivstil års trafikpolitiska beslut innebar en uppdelning av järnvägens funktioner mellan BV och SJ som i stora drag framgår av Bilaga 2. Promemorian innebär inga väsentliga förändringar av denna uppdelning, främst med hänvisning till att nya, med SJ konkurrerande, aktörer endast beräknas förekomma i begränsad utsträckning. Promemorian saknar en redovisning av tänkbara nya operatörer - med VTIs kännedom om järnvägsmarknaden torde det inte finnas särskilt många nya järnvägsföretag redo att göra entré på järnvägsmarknaden. I så fall verkar möjligheterna till verklig konkurrens bli ganska begränsade men därför inte ointressanta, det har inom både gods och persontrafikområdet visat sig att blotta möjligheten till konkurrens framtvingat nya tankesätt och arbetsmetoder hos S]. I Promemorian föreslås att SJ även i fortsättningen ges ansvar för fördelningen av bankapacitet. Fördelning bör i första hand bygga på överenskommelser mellan berörda operatörer/intressenter. I botten skall dock finnas regler som garanterar att fördelningen av bankapacitet sker på icke diskriminerande och konkurrensneutrala Villkor. Trafikledningen föreslås även fortsättningsvis av skötas av SJ. Funktionen förutsätts härvid ligga i en separat organisation inom verket, skild från affärsverksamheten. Berörda intressenter ges insyn och representation i trafikledningsarbetet i form av en gemensam styrgrupp. Med promemorians förslag skulle SJ:s eviga mellanställning som både myndighet och företag permanentas vilket VTI finner olyckligt. En lösning där ovanstående funktioner placeras i en fristående organisation bör därför enligt VTIs mening övervägas. I en sådan organisation bör BV med tanke på dess ansvar för bl a trafikledningsutrusmingen ha en framträdande roll men SJ, andra operatörer, THM m bör ges ett starkt inflytande. Ett steg i denna riktning har redan tagits genom SJ:s omorganisation av trafikledningen. Med tanke på den begränsade järnvägssfären i Sverige behöver denna organisation inte bli så stor och komplicerad som vad som planeras i Storbritannien och Tyskland. VTI vill inte i detalj kommentera den synnerligen komplicerade frågan om fördelning av bankapacitet. De banavgifter som idag tillämpas tar främst hänsyn till fordonstekniska och miljömässiga faktorer som t ex vikt, hastighet och emissioner. Ett helt nytt system med inslag av värderingar av tidslägen, kvalitet mm kommer troligen att krävas men denna fråga behandlas endast mycket översiktligt i promemorian.
12 Promemorian framhåller att möjligheterna för nya operatörer att på rimliga ekonomiska villkor få tillträde till (särskilt persontrafik-) marknaden är begränsade. Att till marknadspris få tillgång till t ex SJ:s fordon genom leasing eller köp kräver en fullständig öppenhet från SJ vad gäller ekonomiska data, något som erfarenhetsmässigt visat sig vara svårt att förena med SJ:s ställning som konkurrensutsatt företag. Ovriga gemensamma funktioner (stationer, biljett och informationssystem mm), som idag handhas av SJ, föreslås i promemorian göras tillgängliga för operatörer på icke diskriminerande och lika villkor. SJ får ta ut ersättning baserad på självkostnaden för berörda tjänster. Vissa funktioner föreslås dock göras tillgängliga till marknadspris. VTI anser att även mera kommersiellt inriktade gemensamma funktioner som t ex stationer och biljettsystem bör hanteras i fristående bolag/organisationer. Sådana organisationer finns redan på terminalområdet t ex Knutpunkten och Cityterminalen där till viss del konkurrerande företag samsas om en terminal. Liknande arrangemang finns på biljettområdet t exsmart och Tågplus. Frågor särskilt rörande biljett och informations system är förvisso tekniskt och ekonomiskt komplicerade men saknar de fysiska begränsningar som karakteriserarfördelningen av spårkapacitet. Om däremot myndigheten BV skulle ta över ovan beskrivna gemensamma funktioner och kanske även utbildning blir det allt mindre kvar för operatörerna att konkurrera om vilket enligt VTIs bedömning knappast kan vara avsikten med en fortsatt avreglering. I Promemorian föreslås att en särskild Järnvägskommitté skall inrättas för att avgöra tvister mellan BV, SJ och andra parter. VTI anser att nya spelregler, bristen på jämförelseobjekt mm gör att kommittén får en svår arbetsuppgift. Mycket höga krav på integritet och kompetens kommer därför att ställas på denna myndighet och det är viktigt att tillräckliga resurser ställs till förfogande redan innan beslutade reformer träder i kraft. I promemorian nämns inte hur vilka effekter på forskning och utveckling (FoU) som de föreslagna reformerna kan tänkas få. Enligt VTIs erfarenheter har redan 1988 års järnvägsreformer resulterat i en kortsiktighet och allmän osäkerhet vad gäller järnvägs FoU. Detta är särskilt olyckligt med tanke på livslängden av investeringarna inom transportsektorn. Avslutningsvis ser VTI det som väsentligt att de föreslagna reformerna följs upp vad gäller t ex trafikutveckling, regionala ejfekter, miljöpåverkan och ekonomiska effekter allmänt.
13 _ Referenser Statens väg och transportforskningsinstitut, Linköping VTI Meddelande 652 Aktörer och ansvarsförhållanden inom länsj ärnvägsområdet VTI Meddelande 679 Utvecklingen av persontrafiken på länsj ärnvägarna VTI Notat J20 Regionala godstransporter på järnväg Rail Forum Sweden, Stockholm Rail Forum Dialog 3/1991 Nyajärnvägsföretag i Sverige Marknadspotential och aktörer Institutet för Transportekonomi& Logistik, Växjö Rapport Godstransporter på länsjärnvägarna i Östra Småland och Östergötland Kommunikationsdepartementet, Stockholm SOU 1993: 13 Ökad konkurrens på järnvägen Ds l993:63 En öppen järnvägsmarknad i Sverige
14 Bilaga 1 Spårinfrastruktur och spårtrafik i Sverige Persontrafik Godstransport Infra- Inlands- Privat- Luéins-u Malm- Stomjärnvägar " T-bana Spårväg struktur banan banor )arnvagar banan Stockholm Stockholm Göteborg Statens spåranläggningar (Banverket) Norrköpmg Skrafferad yta innebär att person/gods trafik förekommer Observera att ytorna inte är direkt proportionella mot banlängd, trafikvolymer etc. 1) Ett mindre antal länsjärnvägar saknar godstransporter 2) Ett stort antal länsjärnvägar och ett mindre antal stomjärnvägar saknar persontrafik
15 Bilaga 2 Ansvarsfördelning inom järnvägssektorn i Sverige sedan 1988 Spår Plattformar Elanläggningar Banverket Allmänt Trafikledning (utrustning) Trafikledning (personal) Allmänt Tågplanearbete S] Stationer Godsterminaler (Vissa Interregional _ Bil] ettsystem andra) trafik Fordon Terminaler Trafik- Bil] ettsystem huvudmän Regional trafik Fordon
16
17
18
19
20
Järnvägens avreglering i Sverige Erfarenheter och framtidsutsikter
Järnvägens avreglering i Sverige Erfarenheter och framtidsutsikter Gunnar Alexandersson Senior Adviser Konference om jernbanestrategien, Odense, 31. maj 2010 Outline Branschföreningen Tågoperatörerna Den
Erfarenheter från konkurrensutsättning. Sverige. Gunnar Alexandersson. Jernbaneforum, Oslo 18 mars 2014. Utredningen om järnvägens organisation
Erfarenheter från konkurrensutsättning av järnvägstrafik i Sverige Gunnar Alexandersson Jernbaneforum, Oslo 18 mars 2014 Upplägg på presentation 1. Översikt över organisatoriska förändringar 2. Det stegvisa
Erfarenheter från konkurrensutsättning
Erfarenheter från konkurrensutsättning av järnvägstrafik i Sverige Gunnar Alexandersson Jernbaneforum, Oslo 18 mars 2014 Upplägg på presentation 1. Översikt över organisatoriska förändringar 2. Det stegvisa
Frislipp av togtrafikken i Sverige muligheter og u6ordringer fremover. Mikael Prenler Ordförande i NJS svensk avdelning m.m.
Frislipp av togtrafikken i Sverige muligheter og u6ordringer fremover Mikael Prenler Ordförande i NJS svensk avdelning m.m. Historisk återblick 1856 första statliga järnvägarna öppnas Bibanor byggs av
För kvalitet, klimat och tillväxt
För kvalitet, klimat och tillväxt SEKO:s järnvägspolitiska program, kortversion april 2012 SEKOs krav för en fungerande järnväg: Mer kontroll av marknaden Den svenska järnvägen har under de senast 20
Vad tillför nya operatörer på spåren i persontrafiken?
KTH ROYAL INSTITUTE OF TECHNOLOGY Vad tillför nya operatörer på spåren i persontrafiken? KTH Järnvägsgruppens seminarium 26 maj 2015 Oskar Fröidh, KTH Järnvägsgruppen oskar.froidh@abe.kth.se Marknadsöppning
Motion till riksdagen 1988/89:T527 av Per-Ola Eriksson m.fl. (c, m, fp, vpk) Inlandsbanan och tvärbanor
Motion till riksdagen 1988/89:T527 av Per-Ola Eriksson m.fl. (c, m, fp, vpk) Inlandsbanan och tvärbanor Trafiken får en alltmer central roll i diskussionen om den framtida miljön. Det är viktigt eftersom
Järnvägens framtid - Vad betyder liberaliseringen för utvecklingen? Ole Kjörrefjord KTH, 2013-05-30
Järnvägens framtid - Vad betyder liberaliseringen för utvecklingen? Ole Kjörrefjord KTH, 2013-05-30 Järnvägens framtid På väg in i järnvägens andra storhetstid Liberaliseringen bidrar till utvecklingen
Fri etableringsrätt för tåg och buss erfarenheter från Sverige
Fri etableringsrätt för tåg och buss erfarenheter från Sverige Gunnar Alexandersson Kollektivtransportforums årskonferens, Oslo 3 februari 2014 Upplägg på presentation 1. Svenska reformer i buss-och tågtrafiken
Eftersom den nya depån på Ringön behöver börja byggas inom kort är det viktigt att hela ärendet hanteras skyndsamt.
Yrkande Ann-Sofie Hermansson, kommunstyrelsens ordförande Kommunstyrelsen 2017-12-13 Ärende x Yrkande angående organisering av spårvägstrafiken Det pågår sedan en tid tillbaka en dialog mellan Göteborgs
Synpunkter på delrapport från Sverigeförhandlingen Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar SOU 2016:3
Remissvar 1 (5) Datum Dnr/Beteckning Er beteckning N2016/00179/TIF n.registrator@regeringskansliet.se Synpunkter på delrapport från Sverigeförhandlingen Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella
Förvärv av Älvsjödepån
1(5) Handläggare Sara Catoni 08-686 1937 Trafiknämnden 2013-11-19, punkt 3 TN 2013-0660 Förvärv av Älvsjödepån Ärendebeskrivning I ärendet föreslås SL förvärva bolag innehållande fastigheten Varubudet
Bilaga 3. Specifika ägardirektiv för AB Storstockholms Lokaltrafik. Nuvarande lydelse. Föreslagen lydelse
Bilaga 3 Specifika ägardirektiv för AB Storstockholms Lokaltrafik Nuvarande lydelse AB Storstockholms Lokaltrafik (SL) ägs av Stockholms läns landsting. Syftet med bolagsformen är att skapa förutsättningar
Förslag Tågplan 2010 2009-12-13 2010-12-11. Planering. Leveransdivisionen Rapport 090629
Förslag Tågplan 2010 2009-12-13 2010-12-11 Planering Innehåll 1 Inledning 3 1.1 ALLMÄNT... 3 1.1.1 TIDSPERIOD SOM BESLUTAT OMFATTAR... 3 1.1.2 LÄSANVISNINGAR... 3 1.1.3 INNEHÅLL I TÅGPLAN... 3 1.2 INKOMNA
Järnvägen och marknaden
Järnvägen och marknaden Gunnar Alexandersson Presentation i Visby, 3 juli 2013 Regeringsbeslut 8 maj 2013 En särskild utredare ska göra en översyn av järnvägens organisation Syfte: föreslå förbättringar
Järnvägen har blivit en komplex bransch
Järnvägen har blivit en komplex bransch ESRA 7 oktober 2015 Björn Paulsson, SJ AB 1 Björn Paulsson SJ AB? Lokförare SJ 1979- Instruktionsförare, lärare SJ 1994- NSB SIR utbildning 1994, körde person och
Kort historia. Norrtåg
Kort historia Norrtåg 1999 Processen runt tågtrafiken i Norrland startar 2001 Intresseföreningen Norrtåg startar ett politiskt samarbete kring tågutvecklingen i Norrland Stråkmöte inför tågplan 2016 2004
Ändringsavtal avseende SL:s kapitalkostnadsersättningar för vissa övriga investeringar m.m. ( Ändringsavtalet )
Sid 1 (6) Statens järnvägar, organisationsnummer 202100-0787 ( Statens järnvägar ) och AB Storstockholms Lokaltrafik, organisationsnummer 556013-0683 ( SL ), nedan benämnda Avtalsparterna, träffar följande
Den svenska järnvägens omreglering i ett EU-perspektiv
Den svenska järnvägens omreglering i ett EU-perspektiv Gunnar Alexandersson Nyckelseminarium 2: Marknadsöppning så in i Norden och EU Elmia Nordic Rail / Future Transport, Jönköping 9 oktober 2013 Presentationsöversikt
MP1301 Enskild motion
Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:2536 av Stina Bergström m.fl. (MP) SJ:s samhällsuppdrag Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om SJ:s samhällsuppdrag
Omläggning av Arlandatrafiken Motion av Per Ohlin (v) (2002:36)
Utlåtande 2004: RIII (Dnr 314-1934/2002) Omläggning av Arlandatrafiken Motion av Per Ohlin (v) (2002:36) Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta följande Motion 2002:36 av Per Ohlin (v) anses
Ägare/Organisation. Norrtåg AB är garanten och möjliggöraren Operatör på våra tåg är Botniatåg AB ( SJ & DB Bahn)
Norrtågsförsöket Ägare/Organisation Omfattar de fyra nordligaste länen (Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland) Ägs av Länstrafikbolagen Finansieras av landstingen och staten Norrtåg AB
Betänkandet Färdplan för framtiden en utvecklad flygtrafiktjänst (SOU 2012:27)
KKV1007, v1.2, 2011-02-06 YTTRANDE 2012-06-05 Dnr 296/2012 1 (5) Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Betänkandet Färdplan för framtiden en utvecklad flygtrafiktjänst (SOU 2012:27) N2012/2150/TE Sammanfattning
Arbetet med utveckling av tågtrafiken bör därefter drivas vidare mot en högre hastighetsstandard och kortare restider.
Sammanfattning NSB kör idag tågtrafik i timmesfrekvens mellan Oslo och Kongsvinger. I nedan beskrivet förslag (fortsättningsvis Förslaget) förlängs vartannat tåg till Karlstad, åtta gånger per dag (DT,
Förord. Stockholm i december 2001. Bo-Lennart Nelldal Adj. Professor
Förord En viktig trafikpolitisk reform genomfördes 1988 som innebar att järnvägens infrastruktur skiljdes från den operativa driften och att investeringar i järnvägar skulle göras på samhällsekonomisk
Effektiva tågsystem för godstransporter
Effektiva tågsystem för godstransporter en systemstudie Huvudrapport Redaktör: Bo-Lennart Nelldal KTH JÄRNVÄGSGRUPPEN Rapport 0504 Stockholm 2005 Sammanfattning Järnvägen i Europa har förlorat marknadsandelar
Strategisk trafikplanering. Lund Oktober 2010 Björn Sundvall Svensk Kollektivtrafik
yy Strategisk trafikplanering Lund Oktober 2010 Björn Sundvall Svensk Kollektivtrafik Läns- och lokaltrafikens branschorganisation Grundat 1905 Medlemmar 21 Länstrafikbolag 7 primärkommunala + 80 Associerade
Utredningen om järnvägens organisation
1 Utredningen om järnvägens organisation Gunnar Alexandersson Särskild utredare Presentation av slutbetänkande 16 december 2015 2 En utredning i två steg 1. En nulägesbeskrivning av järnvägens organisation
Ändringsavtal mellan Statens Järnvägar (SJ) och AB Storstockholms Lokaltrafik (SL) avseende SLs kapitalkostnadsersättningar
AB Storstockholms Lokaltrafik 2005-08-16 1 (5) Styrelsen Ändringsavtal mellan Statens Järnvägar (SJ) och AB Storstockholms Lokaltrafik (SL) avseende SLs kapitalkostnadsersättningar för vissa övriga investeringar,
Tågtrafik till Norrland
Tågtrafik till Norrland Sammanfattning av landstingets engagemang för tågtrafik till övre Norrland som omfattar Norrbotniabanan, Norrtåg, Transitio och ny kostnadsfördelning för länstrafiken. Norrbotniabanan
Svenska infrastrukturförvaltare 2011
Diarienummer Dokumenttyp TSJ 2012-1351 PM 1(6) Järnvägsavdelningen Version Handläggare 01.00 Peter Johnson Svenska infrastrukturförvaltare 2011 2(6) Sammanfattning I föreliggande rapport sammanfattas Transportstyrelsens
Vägledning för regionala kollektivtrafikmyndigheter
Vägledning för regionala kollektivtrafikmyndigheter BEGREPP OCH METODER FÖR DEN ÅRLIGA RAPPORTEN Vägledning för regionala kollektivtrafikmyndigheter 1 Bakgrund De regionala kollektivtrafikmyndigheterna
Norrtågstrafiken långsiktigt utvecklings- och finansieringsbeslut inför operatörsupphandling
2014-04-02 Kollektivtrafikmyndigheterna i Jämtland, Västernorrland, Västerbotten och Norrbotten Norrtågstrafiken långsiktigt utvecklings- och finansieringsbeslut inför operatörsupphandling Ärende Norrtåg
Hearing inriktningsproposition 30 mars
Underlag gemensam presentation Hearing inriktningsproposition 30 mars Representanter på scen: Elvy Söderström, Joakim Berglund (BK, agerar även samtalsledare) Lorents Burman (NBB) Eva Lindberg (OKB / Gävleborg)
Trafikplikt inför upphandling busstrafik 2015 beslutsunderlag
Beslutsunderlag 2015-01-13 Ewa Rosén Regional utveckling 0451-288511 Kollektivtrafikmyndigheten Ewa.rosen@skanetrafiken.se Trafikplikt inför upphandling busstrafik 2015 beslutsunderlag 1. Bakgrund Under
Sammanfattnin: Bilaga
Bilaga Sammanfattnin: Uppdraget Mitt uppdrag har varit att utreda förutsättningarna för en utbyggnad av höghastighetsbanor för järnväg i Sverige. Jag har i enlighet med mitt direktiv analyserat om en eventuell
Kommittédirektiv. Flygplatsöversyn. Dir. 2006:60. Beslut vid regeringssammanträde den 1 juni 2006
Kommittédirektiv Flygplatsöversyn Dir. 2006:60 Beslut vid regeringssammanträde den 1 juni 2006 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare tillkallas för att göra en översyn av det samlade svenska
Jobb- och tillväxtsatsningar: Miljardinvesteringar i Malmbanan, Pajala- Svappavaara samt väg och järnväg
Promemoria 2012-09-05 Jobb- och tillväxtsatsningar: Miljardinvesteringar i Malmbanan, Pajala- Svappavaara samt väg och järnväg 2 Regeringen satsar på Malmbanan och Pajala-Svappavaara som en del av regeringens
Kort historia. Norrtågstrafiken
Kort historia Norrtågstrafiken 1999 Processen runt tågtrafiken i Norrland startar 2001 Intresseföreningen Norrtåg startar ett politiskt samarbete kring tågutvecklingen i Norrland utmaningar och möjligheter
Jörgen Lindahl, Paul van Doninck & Andreas Meyer
Jörgen Lindahl, Paul van Doninck & Andreas Meyer Vision Jernhusen gör skillnad för människor och miljö. Affärsidé På kommersiella villkor utvecklar Jernhusen stationsområden, underhållsdepåer och godsterminaler
Tidtabelläggning för järnvägen Temadag 5 december Magdalena Grimm Kapacitetscenter
Tidtabelläggning för järnvägen Temadag 5 december 2013 Magdalena Grimm Kapacitetscenter Innehåll INTRODUKTION Vad betyder en överbelastning? Förstå arbetssteg och begrepp HUR HANTERAS EN ÖVERBELASTNING?
Finansiering av miljöbussar
1(5) 2009-08-18 Vår referens Gunnel Forsberg 08 686 1418 Styrelsen Dokumenttyp Finansiering av miljöbussar Bakgrund SLs inriktning har, alltsedan upphandling av busstrafiken inleddes i början på 1990-talet,
Marknad och trafik. Forskningsprojektet Gröna tåget. Oskar Fröidh. 14 februari 2007. oskar@infra.kth.se 08-790 83 79
Marknad och trafik Forskningsprojektet Gröna tåget Oskar Fröidh oskar@infra.kth.se 08-790 83 79 14 februari 2007 1 Delprojektet Marknad och trafik Mål: Att ta fram ett attraktivt tågkoncept i form av en
Plan för SLs upphandling av buss- och spårtrafik
1(5) 2009-05-06 Dokumenttyp Bilaga 1 Plan för SLs upphandling av buss- och spårtrafik 2010-2013 1. Sammanfattning Förslaget till trafikupphandlingsplan för 2010 2013 innebär att avtalsområdena Huddinge/Botkyrka,
Strategi för regional tågtrafik i Skåne och över Öresund fram till år Anders Jönsson Region Skåne Pågatåg Nordost den 27 maj 2016
Strategi för regional tågtrafik i Skåne och över Öresund fram till år 2050 Anders Jönsson Region Skåne Pågatåg Nordost den 27 maj 2016 Vad har hänt sedan sist vi sågs? Frukostmöte med Gunnar Alexandersson
Utbud av kollektivtrafik 2012 2012:11
Utbud av kollektivtrafik 2012 PM 2012:11 Utbud av kollektivtrafik 2012 PM 2012:11 Trafikanalys Adress: Sveavägen 90 113 59 Stockholm Telefon: 010 414 42 00 Fax: 010 414 42 10 E-post: trafikanalys@trafa.se
SverigeFÖRHANDLINGEN Vad bör uppmärksammas? Cecilia Mårtensson
SverigeFÖRHANDLINGEN Vad bör uppmärksammas? Cecilia Mårtensson SKL tycker om Sverigeförhandlingen Höghastighetsbanor är positivt och ska finansieras med statliga medel. Det är ny infrastruktur av stort
Södra stambanan Ekonomiskt lönsam, energieffek2vt och miljövänligt. Göran Svärd
Södra stambanan Ekonomiskt lönsam, energieffek2vt och miljövänligt Göran Svärd Transportkapacitet Ökad kapacitet leder 2ll punktligare, säkrare och snabbare transporter 2ll lägre kostnad Minskad kapacitet
Nya stambanor mellan Stockholm Göteborg/Malmö
Nya stambanor mellan Stockholm Göteborg/Malmö 2 2014-04-22 Det är det här det handlar om! Beställning från Näringsdepartementet Beställning: PM 2014-01-08 från Näringsdepartementet, Transportenheten Ett
Beslut om genomförande av anskaffning av tjänst för systemintegration
1(5) Johan von Schantz 08-686 3877 johan.vonschantz@sll.se Trafiknämnden 2017-06-20, punkt 14 Beslut om genomförande av anskaffning av tjänst för systemintegration beskrivning Beslut om genomförande av
För delegationerna bifogas ett utkast till rådets slutsatser om kommissionens meddelande "Mot ett järnvägsnät för godstransporter".
EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 13 februari 2008 (18.2) (OR. en) 6426/08 TRANS 43 NOT från: Rådets generalsekretariat till: Delegationerna Komm. förslag nr: 14165/07 TRANS 313 Ärende: Meddelande från
Effektredovisning för BVLu_018 Luleå-Kiruna ökad hastighet
PM Effektredovisning för BVLu_018 Luleå-Kiruna ökad hastighet Handläggare: Telefon: e-post: Innehåll 1 Effektbeskrivning av åtgärd...3 1.1 Allmänt...3 1.2 Trafikering...3 1.3 Restider/transporttider/avstånd...3
Bantrafik miljoner resor gjordes på järnväg under miljoner resor gjordes på spårväg. 353 miljoner resor gjordes i tunnelbanan
Bantrafik 217 229 miljoner resor gjordes på järnväg under 217 159 miljoner resor gjordes på spårväg 353 miljoner resor gjordes i tunnelbanan 15 568 km järnvägsspår finns i Sverige 13 331 miljoner personkilometer
med anledning av skr. 2016/17:20 Riksrevisionens rapport om erfarenheter av OPS-lösningen för Arlandabanan
Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3523 av Emma Wallrup m.fl. (V) med anledning av skr. 2016/17:20 Riksrevisionens rapport om erfarenheter av OPS-lösningen för Arlandabanan 1 Innehållsförteckning
Nybro kommun Sammanträdesprotokoll Blad Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige
Sammanträdesdatum C:\Users\PKO0107\AppData\Local\Microsoft\Windows\Temporary Internet Files\Content.Outlook\TU2K05FY\N2016-00179-TIF Nybro kommun.doc Sammanträdesdatum 98 59 Dnr KSF 2015-97 Yttrande över
BILAGA En ny kollektivtrafiklag (SOU 2009:39) Sammanfattning
BILAGA En ny kollektivtrafiklag (SOU 2009:39) Sammanfattning Sammanfattningen är i sin helhet hämtad från utredningens sammanfattning. Hela utredningen kan laddas ner från nedanstående länk http://www.regeringen.se/sb/d/11344/a/125734
Järnvägsnätsbeskrivning
2013-10-18 Järnvägsnätsbeskrivning Piteå Kommun spåranläggning Piteå Kommun 2013-10-18 2013-10-18 Innehållsförteckning 1 Allmän information 5 1.1... INLEDNING 1.2... JURIDISK STATUS 1.2.1... ANSVAR...
Kommersiell kollektivtrafik i Skåne. Ett samlat erbjudande
Kommersiell kollektivtrafik i Skåne Ett samlat erbjudande Oktober 2013 Tillsammans för en växande kollektivtrafik Det ska vara grönt, lönt och skönt att åka kollektivt i Skåne. Alla goda krafter måste
INFRASTRUKTUREN I NORR. Bo Krogvig, Direktör Kommunikation och Samhällskontakter, LKAB
INFRASTRUKTUREN I NORR Bo Krogvig, Direktör Kommunikation och Samhällskontakter, LKAB UTMANINGAR VI SER Utgångspunkten är tillträde till marknaderna för basindustrins produktion. Kapacitetsbrister i stora
Järnvägsnätsbeskrivning
αβχδ Transport AB depå Västerås Västra Protokoll Datum: 2006-04-10 Ref: JcS/AT/06-006 Järnvägsnätsbeskrivning POST: ALSTOM Transport AB Kölgatan 4 724 65 Västerås TFN: +46 (0)21-326600 FAX: +46 (0)21-140874
Kollektivtrafiklagstiftningen
Kollektivtrafiklagstiftningen Ny kollektivtrafiklag (SFS 2010:1065) Ny föreskrift om anmälningsplikt och trafikantinformation TSFS 2012:2 Blivande föreskrift om uppgiftsskyldighet Transportstyrelsens tillsyn
Kommersiell kollektivtrafik i Skåne. Ett samlat erbjudande
Kommersiell kollektivtrafik i Skåne Ett samlat erbjudande Kommersiellt erbjudande Region Skåne riktar detta erbjudande till trafikföretag som vill bedriva kommersiell regional kollektivtrafik i Skåne enligt
Järnvägar 1996-97. A. Allmänna uppgifter TK0601
Järnvägar 1996-97 TK0601 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Bantrafik A.2 Statistikområde Transporter och kommunikationer A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella statistik Ja A.4 Beställare
Kommittédirektiv. Höghastighetsbanor. Dir. 2008:156. Beslut vid regeringssammanträde den 18 december 2008.
Kommittédirektiv Höghastighetsbanor Dir. 2008:156 Beslut vid regeringssammanträde den 18 december 2008. Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska utreda förutsättningarna för en utbyggnad av
Synpunkter på och kommentarer till remiss avseende SOU 2009:39, En ny kollektivtrafiklag
1(10) Vår referens Sven-Åke Eriksson +46 (0)8 686 3019 sven-ake.eriksson@sl.se Synpunkter på och kommentarer till remiss avseende SOU 2009:39, En ny kollektivtrafiklag AB Storstockholms Lokaltrafik (SL)
SVERIGEFÖRHANDLINGEN MISSAR SINA MÅL
SVERIGEFÖRHANDLINGEN MISSAR SINA MÅL En sammanfattning av Nätverket Höghastighetsbanans analys av urvalskriterier och beslutsunderlag för vägvalet genom Småland SAMMANFATTNING Den 1 februari 2016 presenterade
MILJÖPARTIETS SATSNINGAR FÖR EN MODERN TÅGTRAFIK
MILJÖPARTIETS SATSNINGAR FÖR EN MODERN TÅGTRAFIK Miljöpartiets satsningar för en modern tågtrafik 2011-12-09 Sammanfattning Miljöpartiet presenterar här ett paket med våra förslag för en modernisering
Motion till riksdagen. 1988/89 :T534 av Hans Gustafsson m.fl. (s, m, c, vpk) Blekinge kustbana
Motion till riksdagen 1988/89 :T534 av Hans Gustafsson m.fl. (s, m, c, vpk) Blekinge kustbana Under våren 1988 fattade riksdagen beslut med anledning av regeringens proposition ( 1987/88 :50) "Trafikpolitiken
Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 30.1.2013 COM(2013) 26 final 2013/0013 (COD) C7-0026/13 Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om upphävande av rådets förordning (EEG) nr 1192/69 om
Landstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2010:20 1 (16) LS 1001-0090 Landstingsstyrelsens förslag till beslut Överenskommelse med Lidingö stad om Lidingöbanans upprustning och ombyggnad Föredragande landstingsråd: Catharina Elmsäter-Svärd
Yttrande över remiss Regionalt trafikförsörjningsprogram
1 (7) Datum 2015-11-17 Diarienummer KS 2015-270 Handläggare Stina Granberg Direkttelefon 0380-51 81 78 E-postadress stina.granberg@nassjo.se Jönköpings Länstrafik Region Jönköpings län Yttrande över remiss
Samlad effektbedömning för tidigare beslutade objekt i åtgärdsplanen 2010-2020 ( låsningar )
Samlad effektbedömning 1(8) Samlad effektbedömning för tidigare beslutade objekt i åtgärdsplanen 2010-2020 ( låsningar ) OBJEKT: BVGb_006 Kraftsamling Göteborg, ofördelat Datum för upprättande: 2009-10-09
7 Yttrande över Banverkets Järnvägsutredning om Ostlänken, Järna - Linköping
DATUM DIARIENR Styrelsen 7 Yttrande över Banverkets Järnvägsutredning om Ostlänken, Järna - Linköping Arbetsutskottet behandlade ärendet vid sammanträdet 2009-03-05 ( 5/09) enligt följande: Banverket har
Kapacitetsanalys av två principutformningar av bansystemet på Ostlänken
Kapacitetsanalys av två principutformningar av bansystemet på OSKAR FRÖIDH TORLEIF JANSSON Slutrapport 2005 TRITA-INFRA 05-017 ISSN 1651-0216 ISRN KTH/INFRA/--05/017 SE ISBN 91-7323-123-1 KTH Arkitektur
Trafikverket och spårväg
Spårvagnsstädernas årsmöte 2014 i Lund Trafikverket och spårväg Lennart Andersson Trafikverket och spårväg Trafikverkets svar (I) Regeringen bör i sin instruktion ge Trafikverket erforderliga resurser
JÄRNVÄGSNÄTSBESKRIVNING
1 JÄRNVÄGSNÄTSBESKRIVNING För tågplan med början 2006-12-10 Reviderad dec 2007 Reviderad mars 2008 2 Innehållsförteckning 1. Allmän information 2. Villkor för tillträde och trafikering 3. Infrastruktur
Bilaga A Uppdragsavtal tillika ägardirektiv
Bilaga A Uppdragsavtal tillika ägardirektiv Uppdragsavtal träffat mellan å ena sidan de regionala kollektivtrafikmyndigheterna i Stockholm, Södermanland, Uppsala, Västmanland, Örebro och Östergötlands
Fastställd Tågplan 2010 (T10)
Fastställd Tågplan 2010 (T10) 2009-12-13 2010-12-11 Planering Innehåll 1 Inledning 3 1.1 ALLMÄNT...3 1.1.1 TIDSPERIOD SOM BESLUTAT OMFATTAR...3 1.1.2 LÄSANVISNINGAR...3 1.2 INKOMNA ANSÖKNINGAR...3 2 Tilldelade
Blandad trafikering. Roger Nordefors Banverket Leveransdivision
Blandad trafikering Roger Nordefors Banverket Leveransdivision Disposition Svårigheter med blandad trafik Kapacitetssituationen 2008 Planeringsförutsättningar Fördefinierad trafikstruktur Kapacitetssituation
Yttrande över Energimyndighetens förslag till föreskrift för elbusspremien
Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten
Europeiska unionens råd Bryssel den 26 oktober 2016 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare
Europeiska unionens råd Bryssel den 26 oktober 2016 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2013/0029 (COD) 13727/16 TRANS 403 CODEC 1532 FÖLJENOT från: inkom den: 24 oktober 2016 till: Komm. dok. nr: Ärende:
2015-02-23. Järnvägsnätsbeskrivning. Ånge Kommun spåranläggning. Ånge Kommun 2013-05-10
Järnvägsnätsbeskrivning Ånge Kommun spåranläggning Ånge Kommun 2013-05-10 Innehållsförteckning Allmän information 4 1.1...INLEDNING 4 1.2...JURIDISK STATUS 4 1.2.1... ANSVAR 4 1.3...GILTIGHETSTID OCH ÄNDRINGAR
RAPPORT Nattågstrafik efter 2018
RAPPORT Nattågstrafik efter 2018 Underlag för beslut om framtida trafikavtal för nattågstrafiken Stockholm-övre Norrland/Narvik Trafikverket Postadress: Box 186 871 24 Härnösand E-post: trafikverket@trafikverket.se
Norrtågs kvalitetsredovisning År 2015 Kvartal 2
Norrtågs kvalitetsredovisning År 215 Kvartal 2 1 Innehållsförteckning Stabilt resande... 3 8 % av alla förseningar är direkt kopplade till infrastrukturen... 8 Regulariteten var 98 % kvartal 2... 1 2 Stabilt
Medfinansiering Inlandsbanan tredje spåret
Kommunledningsförvaltningen Peter Eskebrink,0550-85836 peter.eskebrink@kristinehamn.se Tjänsteskrivelse Datum 2016-03-09 Ks/2016:62 Sida 1(1) Kommunstyrelsen Medfinansiering Inlandsbanan tredje spåret
Reviderad plan för buss- och spårtrafikupphandling
1 (6) Datum 2011-05-31 Identitet TN 1106-147 Trafiknämnden Reviderad plan för buss- och spårtrafikupphandling 2011-2014 Enligt SL:s styrelses beslut 2004-08-31 skall styrelsen årligen ta ställning till
Thomas Sträng Grundläggningsonsdag 2010-04-07
Thomas Sträng Grundläggningsonsdag 2010-04-07 Ställer SL speciella krav vid byggnation? Beställare, kravställare och förvaltare Vad är SL? Vilka krav har SL? Vilka krav ställer SL vid byggnation? 2010-04-07
2000:101. Civilrättssektionen Ulf Palm. Kommunkansliet Inköp Kommunala företag
2000:101 Civilrättssektionen 2000-09-18 Kommunkansliet Cirkulärnr: 2000:101 Diarienr: 2000/2185 Handläggare: Sektion/Enhet: Civilrättssektionen Datum: 2000-09-18 Mottagare: Kommunkansliet Rubrik: Offentlig
Avreglering av persontrafiken på järnväg
Avreglering av persontrafiken på järnväg Grunddata för utvärdering av avregleringen 12 000 Fördelning på järnvägsföretag SJ Övriga järnvägsföretag Miljoner personkilometer 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000
Så kan effektivare järnvägstransporter bidra till tillväxt och miljö
Så kan effektivare järnvägstransporter bidra till tillväxt och miljö Logistikforum i Jönköping 2008 Bo-Lennart Nelldal Adj. professor Järnvägsgruppen KTH 2008-08-20 1 KTH Järnvägsgruppen - Systemsyn Intäkt
Kollektivtrafiknämnden
Kollektivtrafiknämnden Johan Gomér Planeringschef 0451-29 89 79 johan.gomer@skanetrafiken.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2017-04-10 Dnr 1500318 1 (5) Kollektivtrafiknämnden Malmöpendeln och avtal om Malmöringen
Region Värmland och SJ 4 sep -19
SJs tågtrafik i Värmland Stockholm-Karlstad-Oslo Göteborg-Karlstad Kort om SJ SJ i korthet 140 000 resenärer per dag 4 600 medarbetare 284 stationer 7 900 MSEK i omsättning (2018) 468 MSEK i rörelseresultat
Överenskommelse avseende behörighet för RKTM Sörmland att fatta beslut om allmän trafikplikt gällande busstrafik i Stockholms län
1(2) Strategisk utveckling Handläggare Jens Plambeck 08-6861651 Jens.plambeck@sll.se TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-04-24 Trafiknämnden 2014-05-13, punkt 7 Diarienummer SL 2014-0819 Infosäk. klass K1 (Öppen) Överenskommelse
KTH Järnvägsgruppen Centrum för forskning och utbildning inom Järnvägsteknik Utveckling av järnvägen - var står vi i Sverige?
KTH Järnvägsgruppen Centrum för forskning och utbildning inom Järnvägsteknik Utveckling av järnvägen - var står vi i Sverige? Bo-Lennart Nelldal, professor emeritus, KTH JBS resultatkonferens, Stockholm,
Genomlysning av SL:s ekonomi Stockholms läns landsting
Genomlysning av SL:s ekonomi 2006-2010 Bakgrund till projektet att uppdra åt landstingsstyrelsen att i samråd med AB SL utreda AB SL:s långsiktiga ekonomiska situation bland annat utifrån av SL presenterade
Justerad genomsnittsålder på bussar med anledning av elektrifiering av stadstrafiken i Norrtälje
1(5) Jens Plambeck 08-686 1651 jens.plambeck@sll.se Trafiknämnden 2017-06-20, punkt 27 Justerad genomsnittsålder på bussar med anledning av elektrifiering av stadstrafiken i Norrtälje beskrivning t avser
Inbjudan att inkomma med anbudsansökan. Regional tågtrafik Mälardalen 2012
Sida 1 (6) Inbjudan att inkomma med anbudsansökan avseende Regional tågtrafik Mälardalen 2012 Trafikföretag inbjuds härmed att inkomma med ansökan om att delta i upphandlingen av regional tågtrafik i Mälardalen.
Höghastighetsbanor en samhällsbygge för stärkt utveckling och konkurrenskraft (SOU 2009:74). Svar på remiss, kontorsyttrande.
STADSLEDNINGSKONTORET EXPLOATERINGSKONTORET TRAFIKKONTORET MILJÖFÖRVALTNINGEN Bilaga 1 2009-10-29 DNR 314-2120/2009 DNR E2009-000-01681 DNR T2009-000-03390 DNR 2009-011868-217 Kontaktperson stadsledningskontoret
S15041 Enskild motion
Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:892 av Berit Högman m.fl. (S) Infrastruktur Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att i infrastrukturplaneringen