PLANERINGSINRIKTNING Västerås stad

Transkript

1 Dnr: KS 2018/00310 PLANERINGSINRIKTNING Västerås stad Stadsledningskontoret Västerås Uhlin, Magnus

2 Innehållsförteckning 1. PLANERINGSINRIKTNING TIDPLAN FÖR ARBETET MED ÅRSPLAN 2019 OCH UTBLICK TILL KOMMUNAL SKATTESATS PRIORITERADE OMRÅDEN EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR EKONOMISKT NULÄGE 4 SKATTEINTÄKTER, UTJÄMNING OCH GENERELLA STATSBIDRAG 5 BUDGETFÖRUTSÄTTNINGAR Demografiskt tryck 6 Löneökning 7 PO-pålägg 7 Övriga kostnader 8 Interna affärer 8 Internränta 9 Effekter 2019 av tidigare beslut 9 Övriga kända kostnadsökningar 10 Generella statsbidrag 10 Ekonomiska förutsättningar Rationaliseringskrav 12 Resultatmål 12 Budgetreserv EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR PÅ LÄNGRE SIKT 13 DEMOGRAFI 13 INVESTERINGAR 14 FINANSIELLA MÅL 15 2

3 1. PLANERINGSINRIKTNING Västerås stads planeringsprocess för kommande verksamhetsår inleds med ett startseminarium och att kommunstyrelsen beslutar om planeringsinriktning för perioden. Kommunstyrelsen anger inriktningen och förutsättningarna för arbetet med årsplan 2019 med utblick till I dokumentet beskrivs de grundläggande planeringsförutsättningarna för de kommande åren och kommunstyrelsens inriktning för ekonomi i balans. Utifrån planeringsinriktningen ska nämnder och styrelser leverera ett planeringsunderlag. Där ska de bland annat visa den planerade verksamhetsutvecklingen, hur demografin påverkar budgetförutsättningarna, hur de bidrar till de strategiska utvecklingsområdena samt strategier för att möta angivna rationaliseringskrav. Då 2018 är ett valår så skiljer sig tidplanen för arbetet med årsplanen. Beslut om årsplan fattas normalt i juni men under valåret fattas beslutet i november. Tidplan för arbetet med årsplan 2019 och utblick till december Startseminarium 21 februari Kommunstyrelsens planeringsinriktning april Nämndernas planeringsunderlag till stadsledningskontoret 19 november Kommunstyrelsens beslut om årsplan november Kommunfullmäktiges beslut om årsplan 2019 Kommunal skattesats 2019 Planeringsinriktningen för 2019 bygger på en oförändrad kommunal skattesats på 20,36 procent för Västerås stad. 2. PRIORITERADE OMRÅDEN 2019 Kommunfullmäktiges strategiska utvecklingsområden kommer naturligtvis fortsatt vara i fokus under Planerade aktiviteter som kommer att ske inom respektive område är följande: TEXT KOMMER 3

4 Utöver de strategiska utvecklingsområdena så har kommunfullmäktige i komplettering årsplan 2018 fattat beslut om att ge kommunstyrelsen två uppdrag som i förlängningen kommer påverka samtliga nämnder. Det handlar om skolutveckling och skolresultat så inför 2019 kommer samtliga nämnder och styrelser behöva planera för hur de kan bidra till att Västerås stad får en bättre skola. Exakt hur målformuleringar kommer att se ut fastställs under 2018 men inriktningen att alla ska bidra är redan fastslagen. Västerås stad behöver framöver i än högre grad fokusera på att vara en attraktiv arbetsgivare. En attraktiv arbetsgivare erbjuder chefer och medarbetare goda och likvärdiga förutsättningar att utföra ett bra jobb och strävar efter att erbjuda ett arbetsliv som är hållbart, jämställt och hälsosamt. Mer jämställda förhållanden leder till möjlighet att bedriva ett bättre ledarskap, leder till ökat engagemang och arbetsglädje samt till lägre sjuktal. Prioriterade områden under planeringsperioden för att öka attraktionskraften som arbetsgivare är: Sysselsättningsgrad påverkar inkomst, sjukpenning, pension och försörjningsgrad. Bidrar också till att individers olika kompetenser synliggörs, värdesätts, respekteras och tas tillvara. Sjukfrånvaro kostnaden för staden var 2017 omkring 60 mnkr exklusive sociala avgifter. Här står kvinnorna för en betydande del av sjukfrånvaron, de är dubbelt så sjuka som männen. Här finns möjligheter att frigöra resurser. Chefens villkor Chefer inom mansdominerad verksamhet har betydligt färre underställda medarbetare jämfört med chefer inom kvinnodominerad verksamhet. Att ha möjlighet att lätt nå sin chef är en framgångsfaktor och ger möjlighet till bra prestation, samverkan, diskussioner, tydlighet och välmående. Under kommer arbetet med att säkerställa planeringen av investeringar att intensifieras. För har genomförandegraden av investeringarna varit relativt låg och fokus behöver därför läggas på att planeringen blir bättre utifrån de förutsättningar som finns. Tidplaner och kalkylunderlag måste vara realistiska. 3. EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR Ekonomiskt nuläge Västerås stad har en god ekonomi och för 2017 visar staden ett resultat på 518 mnkr. Exklusive jämförelsestörande poster är resultatet 198 mnkr att jämföra med budget på 146 mnkr. Det finns dock några områden där ekonomiska 4

5 utmaningar kvarstår. Individ och familjenämnden redovisar ett underskott på drygt 30 mnkr och hemtjänstverksamheten inom de kommunala utförarna har relativt stort underskott. Nämnden för personer med funktionsnedsättning har fått en ny verksamhet i kvalificerad tillsyn där kunderna till antalet är relativt få men kostnaderna är stora. Det är också svårt att göra bedömningar framåt kring hur stor den verksamheten kommer att bli för staden. Budget för 2018 är en relativt stark budget som dels innehåller kompensation för volymökningar inom skola och omsorg och kompensation för löne- och prisökningar men också en rad olika satsningar. Det budgeterade resultatet uppgår till 150 mnkr vilket motsvarar 1,9 procent av stadens skatteintäkter, utjämning och generella statsbidrag. Det generella rationaliseringskravet var 0,3 procent för samtliga nämnder. Utöver kommunala medel så gör staten även satsningar på flera verksamheter genom riktade statsbidrag. En stor del av den satsningen är riktad mot skolområdet. Skatteintäkter, utjämning och generella statsbidrag Den svenska ekonomin har utvecklats starkt under 2015 och 2016 med en god ökning av antalet arbetade timmar i landet och därmed också bra utveckling av skatteunderlagen för kommuner och landsting. Skatteunderlaget ökade därför relativt mycket perioden Ökningen av skatteunderlaget är alltid som störst i början av en högkonjunktur när antalet arbetade timmar ökar som mest. Under denna period har skatteunderlaget växt med 4-5 procent per år. För 2018 beräknas också skatteunderlagstillväxten vara relativt god på 4,5 procent men till perioden beräknas skatteunderlaget växa med 3,5-3,7 procent per år. Staten gör en relativt stor satsning på ökad välfärd till kommuner och landsting. 10 miljarder satsades 2016 och ytterligare 10 miljarder satsas med halvårseffekt 2019 och helårseffekt Västerås stad erhåller drygt 100 mnkr av den satsning som startade 2016 och beräknas erhålla ytterligare drygt 100 mnkr årligen från och med 2020 när den nya satsningen får full effekt. För 2019 beräknas staden få drygt 50 mnkr. Dessa statsbidrag är generella och de är inräknade i skatteunderlagsunderlaget i diagrammet nedan. Trots en relativt stor statlig satsning beräknas stadens intäkter inte ha en så stark tillväxt den kommande planeringsperioden. I mnkr beräknas skatteintäkterna totalt sett öka med 362 mnkr för 2019 jämfört med skatteintäkterna i komplettering årsplan Prognosen för skatteintäkter 5

6 2018 är klart högre än det underlag som komplettering årsplan beslutats på. Detta beroende på att befolkningstillväxten i Västerås varit högre under 2017 än beräknat. Skatteintäktsprognosen bygger på en befolkningstillväxt som ligger på 1,25 procent vilket är i nivå med vår befolkningsprognos för samma period. Ökning av skatteunderlaget (inklusive utjämning, bidrag mm) i procent Skattetillväxt i procent Budgetförutsättningar 2019 DEMOGRAFISKT TRYCK Verksamheterna för vård, skola och omsorg utgör 85 procent av nettokostnaderna i Västerås stads budget. Kostnadsandelen är ungefär likartad i de flesta kommuner. De kommunala tjänsterna inom vård, skola och omsorg utnyttjas i stor utsträckning av de som är i åldrarna 1 19 år samt över 80 år. När staden i tidigare långtidsprognoser studerat de demografiska kurvorna och budgetförutsättningarna på sikt har de pekat på att stora demografiska utmaningar kommer för kommunerna i slutet av 2010-talet och framför allt på 2020-talet. Nu är vi där och i förutsättningarna för 2019 pekar befolkningskurvorna uppåt för alla de åldersgrupper som är dyra i de kommunala budgetarna, det vill säga 1-5 år (förskolan), 6-12 år (grundskolans lägre åldrar), år (grundskolans högre åldrar), år (gymnasieskolan) och över 80 år (äldreomsorg). Den ökade befolkningen i dessa åldersgrupper sätter press på budgetförutsättningarna för

7 Ökade volymer 2019 Verksamhet Ökning Effekt mnkr Förskola 160 barn 19 Grundskola 300 elever 30 Gymnasieskola 240 elever 28 Äldreomsorg år 130 personer 3 Äldreomsorg 80 år och äldre 240 personer Ökat behov personer med funktionsnedsättning 15 Övriga nämnder 6 Totalt 130 Behovet av ökade insatser för personer med funktionsnedsättning är en bedömning av hur många fler som är i behov av insatser och har inte direkt koppling till demografin. De ökade behoven för personer med funktionsnedsättning bedöms vara större än befolkningsökningen. LSS är exempelvis en rättighetslagstiftning där det idag finns ett antal personer som egentligen har rätt till insatser men som aldrig har ansökt om detta. LÖNEÖKNING En ramkompensation för löneökningar till 2019 föreslås med 3,0 procent. Det motsvarar 126 mnkr för Västerås stad. SKL gör prognoser på hur mycket arbetskraftsindex beräknas öka varje år samt hur stor del som beror av löneökningar och hur stor del som består av andra faktorer som driver personalkostnader. Exempel på detta kan vara särskilda statliga lönesatsningar, ökade arbetsgivaravgifter och löneglidning. För planeringsperioden framåt gör SKL bedömningen att löneökningen i genomsnitt kommer att vara 3,0 procent för 2019 och 3,1 procent per år för Stadens bedömning är att dessa nivåer känns rimliga. PO-PÅLÄGG PO-pålägget föreslås oförändrat till Pensionskostnaderna för staden beräknas öka till 2018 utifrån att genom särskilda lönesatsningar har flera medarbetare uppnått en årslön på 7,5 prisbasbelopp vilket ger en högre pension. Denna ökade pensionskostnad tas centralt i staden 7

8 men bör fördelas ut till nämnder och styrelser i stadens interna PO-pålägg. Utöver detta fördelas stadens interna PO-pålägg utifrån olika löneintervall och dessa intervall har inte förändrats på flera år medan lönerna har stigit vilket medför att flera medarbetare ligger i ett högre intervall än de borde. Att förändra PO-påläggen är en intern redovisningsteknisk modell som summerar till noll men när lönekostnaden förändras för nämnder och styrelser och motsvarande förändring ges i ram förändras samtidigt kostnaden gentemot privata/fristående utförare. Denna effekt behöver också tas hänsyn till och den effekten uppstår först när PO-pålägget är helt rättvisande i nämnder och styrelser. Det är viktigt ur konkurrensneutralitetssynpunkt att vi har rättvisande kostnader ute i våra kommunala verksamheter och under 2018 kommer pensionskostnaderna att följas nogsamt och när vi ser indikationer på vad kostnaden kommer bli totalt sett för 2018 kommer ett jobb att göras för att förändra PO-påläggen till 2020 utifrån verklig kostnad. ÖVRIGA KOSTNADER För övriga kostnader föreslås en kompensation i ramarna på 1,5 procent för 2019 vilket motsvarar 54 mnkr. SKL gör prognos på övrig prisförändring. I deras bedömning räknas köp av huvudverksamhet in under övriga kostnader vilket innebär kostnadsökningar för exempelvis privata utförare inom hemtjänst och fristående skolor. Deras bedömning är en prisuppräkning för 2019 på 2,5 procent. I planeringsunderlagen som nämnder och styrelser levererar separeras köp av huvudverksamhet och beräknas separat. INTERNA AFFÄRER En uppräkning av priserna motsvarande maximalt 1,5 procent får göras för stadens interna affärer utifrån löne- och prisuppräkningar. Västerås stad tillämpar en beställar- och utförarmodell när det rör en del av stadsgemensamma processer. Dessa processer är samlade inom Servicepartner samt delar av Stadsledningskontoret. Servicepartner beräknas omsätta drygt 200 mnkr 2018 och de berörda delarna inom stadsledingskontoret (IT, Insidan, medarbetarenkät, Competenz och företagshälsovård) beräknas omsluta cirka 40 mnkr. Det finns en tydlig process för hur prissättning inom stadens interna affärer går till men det finns ingen tydlig reglering kring hur priserna får ändras från år till år utan det blir en bedömning av respektive processägare i samråd med processledningsgrupp och stadsdirektör. 8

9 För att reglera prissättningen föreslås stadens interna affärer få räkna upp sina priser maximalt motsvarande kompensation för övriga kostnader det vill säga 1,5 procent för För större volymförändringar får prisförändring ske i dialog med ansvarig processägare utöver dessa 1,5 procent. Då lönekostnaderna beräknas bli 3,0 procent högre och övriga kostnader 1,5 procent högre till 2019 medför denna modell ett effektiviseringskrav på våra interna affärer på cirka 1 procent för Styrelsen för konsult och service (Servicepartner) har idag ett resultatkrav på 1 mnkr vilket motsvarar cirka 0,5 procent av styrelsens omslutning. För 2018 fungerar resultatkravet som ett effektiviseringskrav på styrelsen då det ligger vid sidan av styrelsens prismodell. Det innebär att styrelsen inte höjer sina priser på grund av resultatkravet utan håller nere sina kostnader för att leverera 1 mnkr i överskott. Då ovan beskrivna förslag innehåller ett inbyggt effektiviseringskrav föreslås resultatkravet på styrelsen för Konsult och service ändras från +1 mnkr till 0. INTERNRÄNTA Västerås stads internränta är 2,5 procent. Stadsledningskontoret har ett uppdrag att utreda konsekvenser vid förändrad internränta och i väntan på att den utredningen ska bli klar föreslås internräntan lämnas oförändrad. SKL ger, sedan ett par år tillbaka, en rekommendation till kommunerna att ha en internränta på 1,75 procent. EFFEKTER 2019 AV TIDIGARE BESLUT I 2018 års budget finns dels tillfälliga satsningar som faller bort 2019 men också satsningar med delårseffekt där helårseffekt uppstår Tillfälliga satsningar är kopplat till att 2018 är ett valår där valnämnden fått en tillfälligt utökad ram med 4,8 mnkr och kommunstyrelsen fått en tillfälligt utökad ram med 0,5 mnkr. Dessa 5,3 mnkr beräknas falla bort till En satsning på ökade ersättningar inom hemtjänsten görs från maj 2018 med 20 mnkr. Helårseffekt av satsningen till 2019 medför ytterligare 10 mnkr i ramökning till äldrenämnden Inom skolområdet görs två satsningar från halvår två. Den ena rör utökad tid i fritidshem för barn till arbetslösa och föräldralediga. Kostnad för detta på halvårsbasis är 2,8 mnkr vilket medför att ytterligare 2,8 mnkr behöver sättas av i budgeten 2019 för detta ändamål. Den andra är en generell satsning på 9

10 grundskolan med 4,9 mnkr vilket medför att ytterligare 4,9 mnkr behöver sättas av i budgeten för Två icke önskvärda effekter i resursfördelningen från kommunfullmäktige till grundskolenämnden har upptäckts i slutet av Kompensation för dessa effekter 2017 och 2018 ges ur kommunstyrelsens reserv 2018 men medför ramökning till Kompensationen uppgick totalt till 9 mnkr I samband med att skatteintäktsprognosen för 2018 räknades upp relativt kraftigt i december 2017 så har majoriteten lämnat ett nämndinitiativ om tilläggsbudget med inriktning skola och utbildning samtidigt som den ska skapa förutsättningar för att möta det investeringsbehov stadens står inför den kommande perioden. Utifrån de förändrade förutsättningar som tillkommit efter beslut om komplettering årsplan 2018 ser stadsledningskontoret möjlighet att genomföra ytterligare satsningar 2018 som ger maximalt 25 mnkr i effekt på utökade kostnader för Total effekt 2019 av tidigare beslut mnkr Tillfällig satsning val utgår -5,3 Satsning hemtjänst helårseffekt 10,0 Satsning utökad tid fritidshem helårseffekt 2,8 Satsning grundskola helårseffekt 4,9 Kompensation resursfördelning grundskola 9,0 Satsning i samband med tilläggsbudget ,0 SUMMA 46,4 ÖVRIGA KÄNDA KOSTNADSÖKNINGAR Under 2017 uppnåddes rekordhöga ekonomiska nivåer på investeringar för Västerås stad beräknas investeringarna bli ändå högre vilket medför att de avskrivningskostnader som faller bort från staden i och med att avskrivningen är klar är lägre än de tillkommande avskrivningskostnaderna. I de demografiska effekterna som beskrivits ovan finns även lokalkostnadsökningar inkluderade men utöver de redan inräknade effekterna tillkommer ytterligare 15 mnkr i nettokostnadsökning till Det avser främst strategiska investeringar inom tekniska nämnden. GENERELLA STATSBIDRAG Västerås stad beräknas erhålla del i tre större statliga satsningar via generella statsbidrag. Från och med 2016 satsar staten 10 miljarder på ökad välfärd varav 10

11 Västerås stad erhåller drygt 100 mnkr årligen. Detta statsbidrag fördelas till kommunerna dels utifrån flyktingmottagande och dels utifrån befolkningsmängd. Bidraget beräknas fortgå framöver i ungefär motsvarande nivå. För perioden ger staten ett generellt statsbidrag för att stimulera ökat bostadsbyggande. Bidraget fördelas till kommunerna dels utifrån färdigställda bostäder och dels utifrån flyktingmottagande. För 2016 erhöll Västerås 41 mnkr och för 2017 fick staden 38 mnkr. Utifrån tilldelning 2017 och statens totala satsning som minskar något från 2017 till 2018 så bedöms staden få 27 mnkr per år Detta ger en prognostiserad intäkt på 160 mnkr för perioden Av de 160 mnkr föreslås 75 mnkr sättas av för att stärka resultatet fördelat på 25 mnkr årligen Resterande del föreslås till aktiviteter för att främja bostandsbyggandet i Västerås. Staten har i sin budget som presenterades hösten 2017 visat att ytterligare en satsning på ökad välfärd kommer att göras. Även denna satsning är på totalt 10 miljarder men med halvårseffekt 2019 och helårseffekt Västerås bedöms få drygt 50 mnkr 2019 och drygt 100 mnkr årligen från 2020 och framåt. Bidraget fördelas till kommunerna utifrån befolkning. EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR 2019 Förändringar jmf med komplettering årsplan 2018 mnkr Ökade skatteintäkter mm +362 Demografiska effekter -130 Löneökningar 3,0 % -126 Prisökningar 1,5 % -54 Övriga kända kostnadsökningar -15 Effekt av tidigare beslut -46 SUMMA -9 De ekonomiska förutsättningarna för 2019 totalt sett ger i princip ekonomisk balans. Detta till stor del beroende på relativt stor ökning av skatteintäkterna jämfört med komplettering årsplan Då en del av den effekten redan uppstår 2018 finns politiskt initiativ om att en tilläggsbudget ska delas ut I detta förslag finns utrymme att genomföra satsningar 2018 som medför kostnadsökningar motsvarande maximalt 25 mnkr till Med detta förslag nås ett budgeterat resultat på 150 mnkr vilket motsvarar knappt 2 procent av skatteintäkter, bidrag och utjämning. 11

12 RATIONALISERINGSKRAV Nämnder och styrelser behöver inte planera för något särskilt rationaliseringskrav utifrån dessa förutsättningar. En procents rationalisering motsvarar cirka 75 mnkr. RESULTATMÅL För att nå resultatmålet på 2,5 procent i budget 2019 krävs ytterligare åtgärder på cirka 50 mnkr vilket motsvarar 0,6 procents rationaliseringskrav. BUDGETRESERV 2018 har staden en budgetreserv på 24 mnkr. Hela det beloppet är uppbokat för kostnader vi tror oss veta kommer under året. Det handlar främst om att täcka kostnader för kvalificerad tillsyn inom nämnden för personer med funktionsnedsättning (13 mnkr) samt ordinarie resultatöverföring (7 mnkr). Dessa kostnader kommer finnas kvar även 2019 vilket innebär att nuvarande förslag inte innehåller något utrymme för budgetreserv. 12

13 4. EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR PÅ LÄNGRE SIKT Demografi Befolkningsprognoserna på längre sikt visar trenden att invånarna i åldrarna 1 19 år samt 80 år och äldre ökar snabbare än den yrkesarbetande delen av befolkningen. Detta kommer att fortsätta i alla fall under de kommande 15 åren. Allra snabbast är befolkningsökningen i gruppen år. Under 2020-talet andra hälft kan en kraftig ökning noteras för andelen i befolkningen som är över 90 år. Det demografiska trycket på kommunens budget kommer att vara hårt de närmaste åren men vi måste också planera för att trycket kommer att fortsätta under hela 2020-talet. Om skatteunderlaget i genomsnitt fortsätter att växa motsvarande den genomsnittliga ökningen hittills under 2000-talet, det vill säga cirka 3,8 procent, kommer den årliga ökningen av skatteintäkterna vara cirka 250 mnkr per år. Ökade volymer i skola, förskola, äldreomsorg och insatser till personer med funktionsnedsättning kommer tillsammans med löne- och prisökningarna att varje år fram till 2030-talet kräva mer resurser än vad skatteintäkterna ökar. Under de närmaste fem åren är det i första hand skola och förskola som har de största resursbehoven. En bit in i 2020-talet blir behovet av ökade resurser till skola och förskola något lägre men samtidigt ökar behoven i äldreomsorgen. 70,0% 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% Befolkningsförändring per åldersgrupp Västerås stad år 6-12 år år år år år I början av 2030-talet börjar det vara balans mellan skatteintäkterna och resursbehoven kopplat till volymökningar. Men fortfarande återstår att lösa 13

14 finansieringen av de ökade avskrivningar och räntor som blir följden av dagens investeringsnivåer. Investeringar Västerås stad befinner sig i och står inför en period med många stora investeringar var investeringarna större än någonsin i kronor räknat trots att knappt 50 procent av planerade investeringar genomfördes. Målsättningen för staden är att 70 procent av investeringarna ska genomföras årligen och ger följande planerade investeringsnivåer: Projekten Mälarport och hamnen särskiljs då det är två relativt stora projekt. Avskrivningskostnaderna beräknas förändras på följande sätt framåt: Totalt sett medför de tillkommande avskrivningskostnaderna en resultatpåverkan på 300 mnkr vilket motsvarar nästan en skattekrona. 14

15 Finansiella mål Västerås stad har tre finansiella mål. Stadens soliditet ska vara minst 70 procent, stadens resultatmål ska över tid uppgå till 2,5 procent av skatteintäkter samt att stadens upplåning ej ska överstiga en miljard kronor. Staden har en relativt omfattande investeringsplan de kommande åren och för att klara av att finansiera investeringarna samt behålla en sund ekonomi så krävs att de finansiella målen uppfylls. Det budgeterade resultatet för 2018 uppgår till 1,9 procent av skatteintäkter, utjämning och bidrag. För att komma upp till resultatmålet på 2,5 procent krävs att stadens resultat är cirka 50 mnkr bättre än budget. För 2017 uppgick stadens resultat enligt balanskravet till 332 mnkr vilket motsvarar 4,3 procent av skatteintäkter, utjämning och bidrag. Västerås stads långsiktiga finansiella mål för skuldsättningen är att stadens upplåning för egen räkning inte ska överstiga 1 miljard kronor. I dagsläget har Västerås stad cirka 1,5 miljarder kronor i nettotillgång. För att låneskulden ska hållas inom maxtaket har bedömningen gjorts att resultatet i resultaträkningen över tid måste uppgå till 2,5 procent av skatteintäkter, utjämning och generella statsbidrag. Med nuvarande investeringsram och om investeringsramarna under 2020-talet ligger på 1 miljard kronor per år med 70 procents genomförandegrad kommer stadens låneskuld att vara cirka 1 miljard kronor år 2026, under förutsättning att driftsresultatet i genomsnitt är 2,5 procent av skatteintäkterna. Låneskulden kan begränsas om fastighetsförsäljningar/exploatering kan bidra till ett bättre resultat under perioden. Om staden inte klarar att skapa ett positivit resultat i driftbudgeten utan budgeterar med en nollbudget samtidigt som investeringsramarna fortsätter att ligga på 1 miljard kronor per år växer istället skulden till 3 miljarder kronor år Skulle däremot investeringsramen vara cirka 700 miljoner kronor per år samtidigt som ett driftresultat på 2,5 procent av skatteintäkterna skapas skulle likviditeten att kunna behållas på ungefär nuvarande nivå. 15