Detaljplan för Karlslund 2:1 Utökad byggrätt för äldreboende Östersunds kommun

Transkript

1 Detaljplan för Karlslund 2:1 Utökad byggrätt för äldreboende Östersunds kommun 1 Dnr Ädh 1405/2016 Dnr ByggR: P SAMRÅDSREDOGÖRELSE Detaljplanen har varit utsänd för samråd under tiden 2 maj 23 maj Samrådshandlingarna utgjordes av plankarta med planbestämmelser, illustrationskarta, planbeskrivning, behovsbedömning, dagvattenutredning och geoteknisk undersökning. Under samrådet ingick även grundkarta som redovisar befintliga förhållanden och gällande bestämmelser. Till förslaget hörde även fastighetsförteckning. Planhandlingarna har sänts till berörda sakägare, myndigheter, organisationer och kommunala förvaltningar. Hyresgäster och andra boende/verksamma inom området har informerats genom flygblad. Ett samrådsmöte har dessutom hållits i en samlingslokal lokaliserad inom planområdet. SAMRÅDSMÖTE Vid samrådsmötet deltog ingen. SAMRÅDSYTTRANDEN Åtta skriftliga yttranden har kommit in till miljö- och samhällsnämnden. Yttrandena refereras nedan i korthet. Statliga och regionala myndigheter och organisationer Länsstyrelsen ( ): Länsstyrelsen bedömer med hänsyn till ingripandegrunderna i 11 kap 10 PBL och nu kända förhållanden att ett antagande av en detaljplan enligt förslaget inte kommer att prövas. Länsstyrelsen har inga särskilda synpunkter att lämna. Kommunens bedömning är att planen inte medför betydande miljöpåverkan och att en särskild miljökonsekvensbeskrivning därför inte behöver upprättas. Länsstyrelsen delar kommunens bedömning. Länsstyrelsen har inga särskilda råd och synpunkter att lämna.

2 2 Kommunala förvaltningar och bolag Teknisk förvaltning, Vatten ( ): Plankarta I planområdets norra del finns en teknisk anläggning. En mindre väg (serviceväg) behövs för att kunna utföra tillsyn och underhåll av anläggningen. Ryms denna väg inom bestämmelsen NATUR? Om inte så bör vägen tas med och få bestämmelsen kvartersmark. Planbeskrivning På sidan 5 anges de översiktliga planer och program som man har beaktat i planen. Har man i planarbetet beaktat Vattenplan för Storsjön? Denna plan innehåller ställningstagande för att säkerställa en god hushållning med vattenresurserna inom de fyra kommunerna kring Storsjön och vi anser att denna plan bör lyftas fram. På sidan 8 anges följande: Planen är belägen inom avrinningsområde som mynnar i Storsjön (SE ). Enligt VISS (Vatteninformationssystem Sverige) har Storsjön otillfredsställande ekologisk status på grund av övergödning samt god kemisk ytvattenstatus (exklusive kvicksilver). Enligt VISS har Storsjön idag hög status beträffande näringsämnen, med andra ord är detta inte ett problem. I VISS framgår det även att sjön ej uppnår god kemisk status pga. förekomst av kvicksilver, PBDE samt TBT. Kan det ha blivit en felskrivning? På sidan 33, under Teknisk försörjning kan man komplettera det första stycket med följande mening: Vattentrycket i området bedöms ligga på ca 4,1 bar vid förbindelsepunkt till det kommunala vattenledningsnätet. På sidan 34, sista stycket om Dagvatten framgår det att det finns en risk att den nya innergården kan översvämmas vid extrema regn. För att förhindra detta så bör man höjdsätta marken så att vattnet rinner av västerut. Vi anser att man bör införa plushöjder i plankartan och på så sätt reglera höjdsättningen så att dessa problem undviks. På sidan 34 har man beskrivit dagvattensituationen och tänkbara lösningar i samband med exploatering. Vi tycker att föreslagna lösningar är bra och ger en god bild av hur dagvattenhanteringen kan lösas inom området. Vi håller med om att vidare utredning krävs gällande det befintliga dagvattennätet och var på nätet som det är lämpligast att ansluta. Kapacitet och skick på nuvarande ledningarna måste klargöras. På sidan 37 i Genomförandedelen bör det framgå vem som bekostar flytt av VA-ledningar till följd av den nya byggnationen. Normalt är det exploatören/fastighetsägaren som bekostar detta, alltså inte VAhuvudmannen.

3 3 Kommentar: Samhällsbyggnad bedömer att översiktsplanen, vattenskyddsområde Minnesgärdet och dagvattenutredningen är tillräckliga för att nå en hållbar vattenanvändning för Storsjön och att rapporten Vattenplan för Storsjön inte behöver redovisas i planbeskrivningen. Texten om Storsjöns status på sid. 8 innehöll gammal information och ändras så att den stämmer med aktuell information i VISS. Texten under rubriken Teknisk försörjning kompletteras och ändras i enlighet med Vatten Östersunds förslag. En administrativ bestämmelse läggs till för att säkerställa att startbesked inte får ges förrän en godkänd dagvattenlösning för den nya gården redovisats. En beskrivning av bestämmelsen läggs in i planbeskrivningen. Under rubriken Genomförande, Ledningar står det att fastighetsägaren bekostar flytt av ledningar. Samhällsbyggnad menar att det innefattar även VA-ledningar och att texten inte behöver ändras. Avfall återvinning, Östersunds kommun ( ): Avfall återvinning har inga invändningar mot föreslagna åtgärder. Jämtlands räddningstjänstförbund ( ): Räddningstjänsten har inget att erinra mot föreslagen detaljplan. Övriga organisationer, företag och enskilda Föreningen Gamla Östersund, Lennart Sundström ( ): Föreningen Gamla Östersund har inget att erinra mot förslaget till detaljplan. AR ( ): Var ska vi som jobbar i klockhuset eller på Tallbacka och Mobacka parkera? Kommentar: Parkering kommer att kunna ske på nya markparkeringar nordväst om det nya äldreboendet och i ett underjordiskt garage under det nya äldreboendet samt på de befintliga parkeringarna vid klockhuset och värmecentralen. Hur fördelningen av parkeringsplatserna mellan de olika arbetsplatserna kommer att se ut är inget detaljplanen tar ställning till. För att förtydliga texten om parkeringar läggs en illustration om var befintliga och nya parkeringsplatser finns inom planområdet in i planbeskrivningen. Antalet parkeringsplatser uppfyller kravet i Östersunds kommuns parkeringspolicy som även innehåller ställningstaganden för att locka fler människor att gå, cykla och åka kollektivt.

4 4 EHM och DF ( ): Vi anser att beskrivningen av verksamheter inom planområdet och i direkt angränsning däromkring brister då den totala omfattning av antalet barn som går i förskola/förskoleklass och skola inom detaljplaneområdet eller i dess direkta närhet, det vill säga barn som går både på verksamheter som bedrivs inom kommunal och privat regi, inte framgår av underlaget. Då denna bakgrundsinformation inte lyfts fram har heller inte helheten beaktas och detta har medfört att förslaget har brister. Följande brister anser vi finns i samrådshandlingarna: Samrådshandlingen saknar en bra beskrivning av hur barn ska kunna röra sig inom området på ett trafiksäkert sätt då den ej tar fasta på människor förflyttningar mellan olika byggnader inom planområdet. Planen brister då den ej heller beaktar transporter till och från skola och förskolor i planområdets direkta närhet. Många, såväl vuxna som barn, nyttjar dagligen planområdet för transport till och från dessa. För att kunna utarbeta en detaljplan som tillgodoser de behov som finns är det därför av stor vikt att planen tar fasta på vad som finns i planområdets direkta omgivningar. I planbeskrivningen anges att de befintliga gång- och cykelvägarna ger gena vägar till målpunkter så som skola, förskola och naturmark. Detta anser vi ger en felaktig bild av nuläget då det saknas gång- och cykelvägar att färdas på mellan förskola (Sollidens förskola) och skola (Klockhuset) inom området till skola (Friggeliten) och förskolor (Knallhatten och Bikupan) i direkt anslutning till planområdet. Då många, både barn och vuxna, dagligen rör sig mellan dessa olika skolor och förskolor anser vi detta vara en påtaglig brist i underlaget. Det sker också rörelse inom området inom skolans och fritidshemmets regi. Det kan då handla om att exempelvis ta sig till lokaler som serverar lunch och frukost inom planområdet och sedan röra sig till en lokal i direkt anslutning till planområdet. Uppgifter om detta saknas i underlaget. En kartläggning av de oskyddade trafikanternas rörelse i och i anslutning till planområdet bör göras och förslag bör omarbetas med utgångspunkt från en sådan. Den beskrivna hämta/lämna platsen är ett förslag som leder till viss förbättring jämfört med dagsläget. Men, den saknar helt anpassning till den verklighet som råder med lämning av barn även på skola och förskola i direkt anslutning till planområdet. Lämning till Friggeliten sker idag inom planområdet, men planen tar ej fasta på detta. Den tar ej heller fasta på att många föräldrar lämnar barn som ska till olika skolor och förskolor i området (t ex ett barn på Klockhuset, ett på Friggeliten och/eller ett på Sollidens förskola). Det framkommer därmed inte hur dagens situation, som är olycklig utifrån ett trafiksäkerhetsperspektiv när det gäller hämtning och lämning av barn på såväl kommunal som privat förskola/skola inom planområdet och dess direkta närhet, ska åtgärdas och förbättras i och med dessa förändringar.

5 5 Planbeskrivningen saknar barnperspektiv när det gäller möjligheter för barn att ta sig till planområdet och dess direkta närhet på ett trafiksäkert sätt. Gång- och cykelvägar som ansluter området samt övergångsställe och liknande ytor där biltrafik och oskyddade trafikanter delar utrymmet uppfyller långt ifrån önskvärd standard. Risken för olyckor är överhängande och tillbuden har varit ett flertal. Framförallt under den mörkare delen av året. Det finns brister i beskrivningar av hur trafiksituationen ska hanteras i och med att det blir fler människor som kommer att röra sig i området. Kunder(brukare), anhöriga, personal, logistik vad gäller mat och andra förbrukningsmaterial. Resonemangen som förs är av övergripande karaktär och behöver utarbetas mer i detalj. Det finns nu ett mycket bra tillfälle att utarbeta en långsiktigt hållbar trafiksituation för planområdet och dess direkta närområde som främjar trafiksäkerhet och stimulerar till att använda gång och cykel som det primära transportmedlet såväl inom som för att komma till planområdet. Med anledning av ovanstående brister anser vi att bättre underlag om de oskyddade trafikanternas rörelser inom, samt till och från, planområdet måste inhämtas. Det är också av stor vikt att människors (vuxna och barn) rörelser till och från skolor och förskolor i direkt angränsande område också utgör ett underlag för den föreslagna detaljplanen då dessa personer nyttjar planområdet för transport (till eller igenom området) och parkering vid hämtning/lämning. Därefter bör den föreslagna detaljplanen revideras med detta som grund med tillräckliga förslag så att oskyddade trafikanter, främst barnen, ska kunna röra sig säkert inom området. Förslag bör också utformas så att det är attraktivt att gå eller cykla till området snarare än att använda bilen. För att åstadkomma tillräcklig tydlighet i en säker trafikmiljö inom området anser vi i motsats till förslaget att det i planförslaget ska ingå hur gång-, cykel- och mopedtrafik ska röra sig inom området. Detta för att säkerställa en trafiksäkermiljö för barn och bättre möjliggöra för olika färdsätt att samspela. Kommentar: Rörelser inom planområdet. Detaljplanen reglerar inte var gång- och cykelvägar ska placeras eftersom det inte är något som kan regleras med planbestämmelser på kvartersmark. Gång- och cykelvägar och även bilvägar på kvartersmark kan ändras utan att bygglov krävs. De gång- och cykelvägar som visas i illustrationen är endast en skiss. Det finns i dagsläget inga planer på att se över hela den befintliga utemiljön inom planområdet eller att bygga om några befintliga vägar inom planområdet. De gång- och cykelvägar och bilvägar som påverkas av byggnationen av det nya äldreboendet kommer däremot att projekteras i detalj. Detta blir nödvändigt eftersom situationsplanen kommer att förändras runt det nya äldreboendet.

6 6 Förflyttningarna inom planområdet bedöms vara säkra och trafiksituationen kommer att förbättras i och med planens genomförande då stor vikt har lagts på att skapa en ny gård där ingen eller endast mycket begränsad trafik tillåts. Trafiken begränsas genom att parkering inte tillåts, att marken inte får hårdgöras och att grönytor och träd ska finnas på stora delar av planområdet. Ett av planens syften är också att bevara parkmiljön kring skolorna. För att i mesta möjliga mån leda bort biltrafik från Solliden-området kommer transport av material, mat, sopor mm att ske i de befintliga och nya underjordiska gångarna och en sopsug kommer att installeras. Detta bidrar till en säkrare trafikmiljö inom området. Rörelser till och från planområdet. Det är av stor vikt att beakta vad som finns i planområdets direkta närhet för att få en uppfattning om hur människor rör sig i och igenom området. Sollidenvägen och Eriksbergsvägen är de två bilvägar som leder till och från planområdet och dessa bedöms relativt säkra för barn att korsa och gå utmed. Den tillåtna hastigheten är inte hög, tung trafik finns i liten utsträckning, övergångsställen och trottoarer och gång- och cykelvägar finns. Idag finns få möjligheter att röra sig mellan planområdet och Remonthagen och under planarbetet har möjligheter för detta undersökts. Framförallt har man sett en brist i att kollektivtrafiken inte kan ta sig mellan områdena. Det har visat sig vara svårt att få till en fungerande lösning. I takt med att fler människor kommer att röra sig kring Solliden och Remonthagen finns all anledning att i ett senare skede utreda frågan igen. I och med byggnationen av det nya äldreboendet kommer fler att röra sig i området men samhällsbyggnad bedömer att det inte kommer att öka biltrafiken i så stor utsträckning att det i dagsläget finns skäl att göra större ingrepp i den befintliga infrastrukturen. Trafik- och parkavdelningen har för avsikt att titta närmare på trafiksituationen vid korsningen Genvägen och Sollidenvägen för att avgöra om någon förändring krävs men någon annan översyn eller åtgärd finns för närvarande inte planerad. Detaljplanen tillåter ett begränsat antal parkeringsplatser som uppfyller parkeringspolicyns riktlinjer och målet är att få så många människor som möjligt att gå, cykla och åka kollektivt. Målpunkter. Det finns ett flertal befintliga gångvägar som korsar planområdet. Dessa gångvägar är relativt korta och ger inte utrymme för cyklister att färdas i hög fart. Det finns således utrymmer för både gång-trafikanter och cyklister på grusvägarna inom planområdet. Här är också trafiken kraftigt begränsad och miljön bedöms säker för oskyddade trafikanter. Det finns däremot anledning att se över barnens gångväg från förskolorna utanför planområdet till lokalerna inom planområdet. Här rör sig förskolebarnen dagligen och vägen påverkas bland annat av den nya

7 7 parkeringen vi det nya äldreboendet. Planförslaget justeras och en sådan gångväg kommer att redovisas i illustrationen och beskrivas i planbeskrivningen. Hämta och lämna. Enligt översiktsplan Östersund 2040 ska kommunen runt grundskolor utveckla i första hand bilfria zoner och i andra hand gångfarts-zoner. Gång-, cykel- och kollektivtrafik ska prioriteras framför transporter med bil. Många funktioner ska få plats på en begränsad yta och kulturmiljön och platsens karaktär ska bevaras och i detta fall får biltrafiken stå tillbaka. Naturligtvis ska det finnas möjlighet att hämta och lämna i första hand förskolebarn men också skolelever och trafiklösningen för detta ska göras så smidig och säker som möjligt. Hämta- och lämnaområdet framför klockhuset har diskuterats med kommunens trafik- och parkavdelning. Det finns begränsade möjligheter att ordna en helt säker hämta- och lämnazon. Ett förslag är att parkeringsplatser tas bort för att göra mer plats för trafiken. Detta skapar mer utrymme men löser inte själva logistiken och de parkeringsplatser som finns behövs. Ett annat förslag är att lastbryggan vid klockhusets långsida tas bort. Det skapar lite mer utrymme för att etablera en gångyta utmed klockhuset. Det är i dagsläget mycket osäkert om måltidsservice som använder lastbryggan ska finnas kvar eller inte och därför kan en sådan lösning inte illustreras. Fler platser för att hämta och lämna barn till Sollidens förskola och en gångväg till och från entrén till läggs in i illustrationen. Antal barn. Under rubriken Lek och utemiljö, Skolgård står det att i skolan, Friggaskolan inklusive Friggeliten, rymmer barn och att förskolan, Sollidens förskola, rymmer 110 barn. Planbeskrivningen kompletteras med uppgifter om hur många barn som går på de intilliggande förskolorna Bikupan och Knallhatten. Siffrorna för Friggaskolan justeras från till barn efter förnyad kontakt med skolan. Behovet av yta för skolgård justeras därför också från 1,6 till 1,85 ha. Detaljplanen har arbetats fram för att möjliggöra ett nytt äldreboende. Planförslaget uppdaterar också befintliga planbestämmelser inom planområdet och påför skyddsbestämmelser för de kulturhistoriskt värdefulla byggnaderna. För tillfället finns inga planer på att bygga om befintlig utemiljö som inte rör nybyggnationen. Det finns däremot alltid möjlighet av att förbättra skolbarnens väg till och från skolan och inom området. Åtgärder som detta regleras inte med planbestämmelser och kan därför göras när som helst och utan att en detaljplan måste ändras. Jamtli ( ): Det är positivt att de ur kulturhistorisk synvinkel utpekade byggnaderna på Solliden i den tänkta detaljplanen påförs skyddsbestämmelser och rivningsförbud.

8 8 Enligt planbestämmelserna kommer planbestämmelserna utformas så att den totala bruttoarena delas upp i minst två byggnader för att lätta upp intrycket av den tillkommande bebyggelsen, vilket är bra. En ytterligare viktig aspekt av utformningen av de nya byggnaderna är att de inte tar över den känsla av områdets huvudbyggnad som Klockhuset har idag. Ur kulturhistorisk synvinkel har Jamtli inget övrigt att erinra. STÄLLNINGSTAGANDE Detaljplan Med anledning av samrådet föreslås planförslaget ändras enligt följande och därefter ställas ut: Texten om Storsjöns status ändras så att den stämmer med aktuell information i VISS. Texten under rubriken Teknisk försörjning kompletteras och ändras i enlighet med Vatten Östersunds förslag. En administrativ bestämmelse för att säkerställa att startbesked inte får ges förrän en godkänd dagvattenlösning för den nya gården redovisats. En beskrivning av bestämmelsen läggs in i planbeskrivningen. En gångväg från förskolorna utanför planområdet till planområdet redovisas på illustrationsplanen och beskrivs i planbeskrivningen. Fler platser för att hämta och lämna barn till Sollidens förskola och en gångväg till och från entrén till läggs in i illustrationen. Under rubriken Lek och utemiljö, Skolgård justeras antalet barn på Friggaskolan från till barn efter förnyad kontakt med skolan. Behovet av skolgård justeras därför också från 1,6 till 1,85 ha. Planbeskrivningen kompletteras med uppgifter om hur många barn som går på de intilliggande förskolorna Bikupan och Knallhatten. Ytterligare ändringar Upplag I befintlig detaljplan finns ett område markerat som upplag. Innan samrådet fick flera förvaltningar på kommunen frågan om upplaget fortfarande användes men ingen ville kännas vid det. Efter samrådet har det framgått att upplaget används för förvaring av matjord, sand mm. Funktionen ska finnas kvar och därför återgår området till kvartersmark (som i nu gällande plan) och lämpliga planbestämmelser förs in på plankartan. Högsta tillåtna byggnadshöjd för det nya äldreboendet har justerats till +420,5 (från +419,5) eftersom byggnaderna under projekteringen bör tillåtas att få en bättre terränganpassning. Marknivån kring den nordöstra delen ligger ca en meter högre än den sydvästra. Under sommaren har kommunekologen inventerat arten ormrot inom planområdet och funnit ett mindre bestånd, framförallt i skogsbrynet öster om befintligt äldreboende, men även enstaka plantor norr om

9 9 befintlig parkering. Inventeringen har gjorts eftersom arten påträffats i närområdet i samband med andra pågående detaljplaneutredningar. Arten är värdväxt för den skyddade fjärilen Violett guldvinge och större bestånd får därför anses ha högt naturvärde. Fjärilen är inte påträffad inom området, men ett fynd inom ett närliggande område rapporterades 2015 till Artportalen. Eftersom fjärilen skulle kunna använda områdets bestånd av ormrot för sin fortplantning är det önskvärt att marken utformas och sköts på sådant sätt att ormroten gynnas. Ormroten är stationär och håller sig inom små områden. Den är beroende av god ljusinstrålning och gynnas av slåtter. Ormroten (och fjärilen Violett guldvinge) hittas därför ofta inom hävdade marker som slås regelbundet men inte alltför ofta, som till exempel kraftledningsgator och vägkanter. Ett textavsnitt om förekomsten av ormrot och dess betydelse för en eventuell förekomst av Violett guldvinge införs i planbeskrivningen. Till textavsnittet fogas en beskrivning av hur området bör skötas för att ormroten ska gynnas. De enstaka plantorna norr om befintlig parkering kommer ej kunna skyddas vid ett genomförande av planförslaget, eftersom dessa delvis hamnar inom den föreslagna nya byggrätten och delvis i sådant läge att de kommer skuggas av de nya byggnaderna. Delar av den mark som till samrådet betecknades som allmän platsmark NATUR, nordost om befintligt äldreboende, har förädlats under den pågående projekteringen och gestaltats om till verksamhetsanknuten landskapspark. Samhällsbyggnad ser positivt på förändringen och för att tillåta den gallring och skötsel som då behövs föreslås att aktuell mark återgår till kvartersmark med egenskapsbestämmelserna n 1, n 3 och n 4. En inmätning av befintliga träd har företagits och landskapsritningen kommer anpassas till resultatet från inmätningen. Området sydöst om befintligt äldreboende är idag ianspråktaget och delvis stängslat fram till gång- och cykelvägen och återgår därför till kvartesmark, prickmark. Befintligt U-område (markreservat för allmännyttiga underjordiska ledningar) har återinförts på plankartan. Detta togs bort inför samrådet eftersom marken ifråga var tänkt att övergå till allmän platsmark, men behövs igen när marken återgår till kvartersmark. Kvarstående synpunkter Följande synpunkter har inte blivit tillgodosedda: Rapporten Vattenplan för Storsjön bör nämnas i planbeskrivningen Bättre underlag om de oskyddade trafikanternas rörelser inom, samt till och från, planområdet Förslag på hur de oskyddade trafikanterna kan röra sig inom, samt till och från, planområdet (delvis tillgodosett)

10 10 MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN Martin Blick, trafik och park Malin Berglund, bygglov Östersund den 16/ Maria Boberg Stadsarkitekt Joakim Rudgård planarkitekt