Detaljplan för Åkeriet 8 Tillbyggnad av hotell och restaurang Östersunds kommun

Transkript

1 1 Detaljplan för Åkeriet 8 Tillbyggnad av hotell och restaurang Östersunds kommun Dnr Ädh 545/2018 Dnr ByggR: P SAMRÅDSREDOGÖRELSE Detaljplanen har varit utsänd för samråd under tiden 8 september 1 oktober Samrådshandlingarna utgjordes av plankarta med planbestämmelser och illustration samt planbeskrivning. Under samrådet ingick även grundkarta som redovisar befintliga förhållanden och gällande bestämmelser. Till förslaget hörde även fastighetsförteckning. Planhandlingarna har sänts till berörda sakägare, myndigheter, organisationer och kommunala förvaltningar. Annons om samrådet var införd i ortstidningarna den 8 september SAMRÅDSYTTRANDEN Sex skriftliga yttranden har kommit in till miljö- och samhällsnämnden. Statliga och regionala myndigheter och organisationer Länsstyrelsen ( ): Länsstyrelsen bedömer med hänsyn till ingripandegrunderna i 11 kap. 10 plan- och bygglagen (2010:900) och nu kända förhållanden att ett antagande av en detaljplan enligt förslaget inte kommer att prövas. Riksintressen Planområdet ligger inom Riksintresse för kulturmiljövården enligt miljöbalken (1998:808) 3 kap. 6 (Z 27 Östersunds stad). Kommunen bedömer att planförslaget inte påverkar riksintresset för kulturmiljövård negativt. Länsstyrelsen instämmer i kommunens bedömning. Undersökningssamråd om betydande miljöpåverkan Kommunen bedömer att förslaget inte innebär betydande påverkan på miljön och att en särskild miljökonsekvensbeskrivning därför inte behöver upprättas. Länsstyrelsen har i yttrande daterat delat kommunens bedömning.

2 2 Förhållande till översiktsplanen Länsstyrelsen delar kommunens bedömning att planförslaget har stöd i översiktsplanen. Kommunala förvaltningar och bolag Avfall Återvinning ( ) Avfall Återvinning har inga invändningar mot planförslaget. Jämtkraft AB ( ) Jämkraft har inga invändningar mot planförslaget. Teknisk förvaltning, Vatten ( ) I planbeskrivningen under kapitlet Teknisk försörjning Vatten och avlopp står det att Tillbyggnaden ska anslutas till det kommunala nätet. Detta är troligtvis inga problem. Vi hittar dock inga noteringar på teknisk förvaltning om det har räknats på kapacitet och huruvida det kan behövas dra in nya serviser för vatten och avlopp. Finns det några uppgifter på hos er på detta? Under Teknisk försörjning Dagvatten framgår följande Dagvatten inom planområdet fördröjs och leds vidare till dagvattennätet. Det är oklart var detta krav kommer ifrån. För att det ska bli tydligt i senare bygglovsskede bör det framgå hur mycket dagvatten som ska fördröjas och var i området detta ska ske. Kommentar: Tillbyggnaden mot innergården, ska enligt exploatörens intentioner, inrymma bowlinghall. Påbyggnaden på taket ska inrymma apparatrum och rum för gemensam vistelse. Med hänsyn till detta kommer inte belastningen på kommunalt VA-nät öka nämnvärt. Befintlig kapacitet i VA-nätet bedöms vara tillräcklig. Planförslaget möjliggör även för markanvändning för bostadsändamål. En sådan markanvändning, inom hela området som får bebyggas, bedöms medföra större belastning på VA-nätet än i dagsläget. Vatten- och avloppsrören har erforderliga dimensioner för dagens behov, med viss kapacitet för ökade flöden. Ska området fullt ut bebyggas med bostäder krävs en detaljerad VA-utredning. Planförslaget innebär inte ytterligare ytor som hårdgörs. Dagvattenflödet kommer således inte att öka jämfört med befintliga förhållanden. Därmed bedöms det inte finnas behov av fördröjningsåtgärder för hantering av dagvatten. Dagvattnet kan ledas till befintlig hantering för dagvatten och ledas ut från fastigheten på samma sätt som idag.

3 3 Övriga organisationer, företag och enskilda Jamtli ( ) Den äldre delen av Hotell Östersund från år 1956 ritades av arkitekterna Carl-Axel Acking och Sven Hesselgren. Byggnaden är utpekad i Östersunds kulturmiljöprogram som särskilt värdefull byggnad, Klass A. Det är således positivt att byggnaden får rivningsförbud och skydd mot förvanskning. I övrigt har Jamtli ur kulturhistorisk synvinkel inget att erinra. EL ( ) Utbyggnad på tak Kommer påbyggnaden på taket uppta hela kortsidan av huset mot Kyrkgatan 74? Kommer det att vara fönster mot fasaden på Kyrkgatan 74? I sådant fall är risken för insyn rakt in i lägenheterna på kortsidan på Kyrkgatan 74 överhängande. Parkeringsproblem Redan idag har vi som har förhyrda parkeringsplatser på Kyrkgatan 74problem med att hotellgäster och besökare till O'learys använder våra förhyrda parkeringsplatser. Det förekommer också att besökare parkerar bilen framför våra garageportar. Hur avser ni lösa parkeringsfrågan framöver om antalet gäster och verksamheten dessutom ska ökas? Trafik Med utökad verksamhet föreligger risk för ökad störning av tätare trafik utmed Kyrkgatan och bilar som kvälls/nattetid ställer sig utanför fasaden på Kyrkgatan 74. Det beror på det har blivit ett ställe för upphämtning/lämning av kroggäster och så vidare. Hur avses detta att lösas? Musik/störande personer Vi har tidigare störts av högljudda personer och musik som har spelats på uteserveringen. Om det nu avses att uteserveringen ska byggas ut, är risken uppenbar, att musik och gäster där kommer störa ännu mer. För oss som har balkonger mot sjön alldeles intill hotellet är risken stor att störningsmomenten kommer att öka avsevärt. Kommentar: Vid framtagande av handlingar för detaljplanen har tillbyggnadens placering och omfattning studerats i relation till närliggande bebyggelse. Avstånd till befintlig bebyggelse, höjdförhållanden och utformning har beaktats. Planförslagets utformning syftar till att tillskapa en tillbyggnad som harmonierar med den befintliga bebyggelsen och som samtidigt passar in i den omgivande stadsmiljön. Samhällsbyggnad bedömer att risken för påtaglig insyn är låg. Planområdet ligger inom centrala Östersund och viss insyn får accepteras i jämförelse med för bebyggelse som ligger utanför centrum. Huruvida tillbyggnaden förses med fönster eller inte beslutas i samband med bygglovsprövningen. Detta är ingenting som regleras i planförslaget.

4 4 Planförslaget är utformat med beaktande av kommunens parkeringspolicy. Parkeringspolicyn för kommunen ligger till grund vid beräkning av behovet av parkeringsplatser. Beräkningen utgår ifrån byggnaders användning, bruttoarea och läge. Vid bygglovsprövningen utreds förutsättningarna för parkering vidare. Hotellets gäster hänvisas till de befintliga parkeringarna för verksamheten. Inga parkeringar tillskapas eller utgår vid ett plangenomförande. Kommunen bedömer att det finns tillräckligt med bilparkeringsplatser för verksamheten med hänsyn till dess centrala läge. Det är givetvis inte godtagbart att besökare använder boendes parkeringar. Detsamma gäller för bilar som parkeras framför boendes garageportar. Kommunikationsförbindelserna är goda och det finns stora möjligheter att färdas till planområdet via kollektivtrafiken eller cykel. Samtliga synpunkter som har inkommit under samrådet har vidarebefordrats till fastighetsägaren. För att avhjälpa det problem med parkering som EL beskriver, att gäster olovligt ianspråktar parkeringsplatser, kan även boende alternativt föreningen, ta kontakt med fastighetsägaren till planområdet och föra en dialog avseende detta. Kommunen bedömer att trafiksituationen utmed Kyrkgatan inte förväntas försämras av ett genomförande av planen. Viss trafikökning kan ske eftersom fastigheten får en utökad användning. Planområdet är dock, som tidigare nämnts, centralt beläget och det finns goda andra alternativ än att bil används som färdmedel. Med hänsyn till detta är bedömningen att genomförande av planen högst kan ge en måttlig ökning av trafiken utmed Kyrkgatan. Hämtning och lämning ska följa trafikreglerna. Det går inte att reglera bort i planförslaget att bilar ställs vid fasaden. Planförslaget medger även markanvändning i form av bostäder för hela området. Om fler bostäder inrättas kan störningar uppkomma till följd av att fler människor varaktigt vistas i området. Detta kan vara vid transporter till och från bostäderna. Mindre störningar, som inte överstiger gängse normer, får dock accepteras i stadsmiljön. Efter samrådet har byggrätten för tillbyggnaden på innergården utökats för att möjliggöra ett trapphus till en uteservering, ovan den tänkta tillbyggnaden som planeras inrymma en bowlinghall. Enligt exploatörens planer ersätter då denna uteservering den som finns på platsen idag och detaljplanen reglerar inte omfattningen/storleken av uteserveringen. Med hänsyn till detta är bedömningen att ett genomförande av planen inte medför ökad risk för störningar för omgivningen annat än under byggnadsskedet. Verksamhetsutövaren ska givetvis även följa givet tillstånd för verksamheten som utfärdats av miljö- och samhällsnämnd som också är tillsynsmyndighet. Prövning och tillsyn av gällande verksamhet ligger utanför vad planförslaget kan reglera. Muntliga synpunkter Sökande har inkommit med synpunkter på möjlighet att anordna utrymningsväg vid takspa och efterfrågar möjlighet att bygga på

5 5 tillbyggnaden på innergården med ett trapphus för att möjliggöra uteservering. Kommentar: Samhällsbyggnad bedömer att det är lämpligt att utöka byggrätten i enlighet sökandes önskemål. STÄLLNINGSTAGANDE Detaljplan Med anledning av samrådet föreslås planförslaget ändras enligt följande och därefter ställas ut: Byggrätten har utökats ovan byggnaden längs Kyrkgatan för att bland annat möjliggöra trapphus för utrymning. Byggrätten mot innergården har utökats för att möjliggöra ett trapphus så att en uteservering kan anordnas ovan tillbyggnaden som föreslogs i samrådshandlingarna. Dagvattenhanteringen och kapacitet för det kommunala VA-nätet förtydligas i planbeskrivningen. Planbeskrivningen kompletteras med bedömning av insyn till omkringliggande bebyggelse. Planbeskrivningen kompletteras med en mer utförlig bedömning om planförslaget i relation till trafiksituationen. Utförd trafikbullerutredning biläggs planhandlingarna och sammanfattas i planbeskrivningen. En planbestämmelse har lagts till för att säkerställa att bostäder utformas så att bullerförordningens riktvärden uppnås. Planbeskrivningen kompletteras med beskrivning och konsekvenser vid markanvändning för bostäder. Kvarstående synpunkter Inga kvarstående synpunkter efter genomfört samråd. MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN Samrådsredogörelsen har upprättats på uppdrag av Östersunds kommun genom Jon Månsson och Richard Söderlund, Arctan AB. Sara Andersson, planarkitekt, utgör kommunens handläggare för ärendet. Östersund den Maria Boberg Sara Andersson

6 6 Stadsarkitekt Planarkitekt