Samverkansdokument mellan primärvård och ortopedi i Västmanland
|
|
- Rasmus Larsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 MEDICINSK INSTRUKTION 1 (25) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Medicinsk indikation Akut Rygg Axel och överarm Armbåge Hand och underarm Höftled och bäcken Knäled Underben, fotled och fot Amputationer Referenser... 24
2 MEDICINSK INSTRUKTION 2 (25) 1. MEDICINSK INDIKATION Remiss till ortopedkliniken Huvudsyftet med en remiss till ortopedklinken ska vara att man där kan erbjuda ytterligare behandling, framför allt kirurgisk sådan. Patienten ska vara färdigutredd och konservativt färdigbehandlad med primärvårdens resurser. Indikation för remiss: Ställningstagande till operation Oklar diagnos där korrekt diagnos ger möjlighet till behandling Second opinion Vid osäkerhet om hur patienten ska utredas eller behandlas kan med fördel telefonkontakt tas med ortopedläkare innan remiss skrivs. Telefonkontakt med ortopedklinikens konsultläkare vardagar sökare 1630 eller jourtid till ortopedklinikens primärjour sökare Röntgen Patienten ska ha genomgått nödvändig utredning inför besök hos ortopedläkare. Det innebär bland annat att med remissen ska bifogas resultatet av slätröntgen, inte äldre än sex månader, i samtliga fall där remissen innehåller en operationsfrågeställning (undantag uppenbar mjukdelsdiagnos t ex Dupuytrens kontraktur, karpaltunnelsyndrom) magnetkameraundersökning inför bedömning av ryggsjukdom. Magnetkamera ska inte utföras före remiss vid tillstånd som kräver akut/subakut ortopedisk bedömning. Beskrivs närmare under respektive avsnitt. Behandlingsansvar När en patient träffar en läkare inom specialistvården tas beslut om huruvida behandlingsansvaret tas över eller inte. Information om fortsatt behandlingsansvar ska tydligt lämnas till patienten och anges i journal samt remissvar. Specialistvården ansvarar för att efter avslutad behandling avrapportera detta till primärvården i form av meddelande för kännedom i de fall fortsatta insatser från primärvården inte bedöms nödvändiga eller återremittering till primärvård när patienten behöver fortsatt uppföljning. Sjukskrivning och läkemedel Huvudprincipen är att sjukskrivning och recept följer behandlingsansvaret. Den läkare som vid kontakt med en patient bedömer att behov av sjukskrivning föreligger ansvarar för att utfärda intyg om detta. Samma gäller om patienten behöver läkemedel.
3 MEDICINSK INSTRUKTION 3 (25) en ansvarar för sjukskrivning och recept fram till ett första besök inom specialistvården. Specialistvården ansvarar för sjukskrivning av patienter och nödvändiga recept under behandling inom specialistvården och vid utremittering tills primärvården tagit över ärendet. Sjukskrivning i akuta sammanhang Patienter som skickas till röntgen för att utesluta skelettskada behöver inte passera akutmottagningen varför eventuellt sjukintyg utfärdas inom primärvården. Ortopedjour ansvarar för sjukskrivning av patienter som handläggs vid ortopedakuten. Om ortopedjour bedömer att patienten sannolikt kommer i arbete utan återbesök utfärdas nödvändig sjukskrivning av ortopedjour. Patienten ska tydligt informeras om vart han/hon ska vända sig om behovet visar sig kvarstå längre. Remiss/motsvarande ska skickas till primärvården i de fall ortopeden/ortopedjouren bedömer att uppföljning ska ske där. Rehabilitering efter skada och operation Ansvar för sjukgymnastik och arbetsterapi följer med det medicinska ansvaret. Ortopedkliniken ansvarar för rehabilitering efter skada som handläggs inom kliniken och efter ortopediska operationer. Om patienten opererats utanför ortopedkliniken enligt vårdgaranti eller fritt vårdval får patienten information om att kontakt kan tas med ortopedkliniken för postoperativ rehabilitering och i vissa fall även preoperativ information och hjälpmedelsutprovning. Hjälpmedel Ansvar för ordination av hjälpmedel följer det medicinska ansvaret. Det innebär att nödvändiga tekniska hjälpmedel som ingår i konservativ behandling, såsom gånghjälpmedel, toalettstolsförhöjning, griptång och dyna, ska vara utprovade innan patienten remitteras till ortopedkliniken. Ortopedkliniken ansvarar för de hjälpmedel som krävs i anslutning till operation eller skada som handläggs inom ortopedkliniken inklusive ortopedakuten. Ortopedtekniska hjälpmedel Ortopedkliniken har förskrivningsrätt för behandlingshjälpmedel såsom frakturortoser, proteser och hjälpmedel till barn inskrivna vid habiliteringen. Övriga hjälpmedel förskrivs från primärvård eller ortopedklinik utifrån det medicinska ansvaret. Se hjälpmedelshandboken (1). Remiss och svar innehåll Remiss från primärvården ska innehålla adekvata uppgifter inklusive svar på beställda undersökningar. Det underlättar vid bedömning och minskar risken att remissen måste återsändas för komplettering. Preliminär diagnos Frågeställning Vad önskas?
4 MEDICINSK INSTRUKTION 4 (25) Symptom Status inklusive blodtryck Röntgen Erhållen behandling Sjukgymnastiska/arbetsterapeutiska åtgärder Arbetsplatsåtgärder Sjukskriven för aktuella besvär Patientens allmäntillstånd Övriga upplysningar Vill patienten bli opererad? Röker patienten? Upplys om rökuppehåll 4 veckor före och efter op. Vid behov hänvisa till tobaksenheten Tolkbehov Remissvar från ortopeden ska innehålla: Diagnos och genomförda åtgärder Prognos (avseende besvär, arbetsförmåga etc) Vad förväntas primärvården göra (medicinering/smärtlindring etc)? Vilken uppföljning har planerats? Förväntad utläkningstid/rehabiliteringstid? Tydligt ange om patienten inte förväntas återfå tidigare funktion eller återgå i tidigare arbete (och då vara beredd att utfärda intyg som kräver ortopedspecialistkompetens)
5 MEDICINSK INSTRUKTION 5 (25) 2. AKUT Akuta skador allmänt Anamnes och status Noggrann anamnes med bland annat tidsförlopp, energi i samband med skada, eventuella förändringar i tillståndet mellan uppkomst och undersökningsögonblick. Status innefattande distalstatus. Remiss till akutmottagning utfärdas av läkare som bedömt patienten enligt ovan. Hänvisning kan ske av sjuksköterska enligt gällande akutdokument eller beslutsstöd för 1177 Vårdguiden. Läkare på ortopedakuten kan komma att bedöma patienter både med och utan remiss och avvisa eller hänvisa till familjeläkare om ärendet inte bedöms akut. Remiss till röntgen respektive ortoped Handläggning på vårdcentral av patient med misstänkt fraktur. När en patient behöver akut bedömning av ortoped ska i normalfallet konsultationsremiss medskickas. Konsultationsremiss behöver inte skrivas om patienten primärt skickas via röntgen för uteslutande av fraktur, varvid patienten i normalfallet går hem eller tillbaka till vårdcentralen efter utförd undersökning. För smidig handläggning på röntgen, kom ihåg att markera "akut" respektive "preliminärsvar". Kortfattat beskriv skadeförlopp och status vilket kan ha betydelse för hur röntgenundersökningen utförs. Ange vad som ska ske efter röntgen om positivt respektive negativt svar t ex: Om undersökningen är positiv avseende skelettskada hänvisas patienten till ortopedjouren Om undersökningen är negativ avseende skelettskada sänds preliminärsvaret med patienten åter till vårdcentralen/patienten skickas hem. Om patienten kommer sent på eftermiddagen eller på kvällen och det inte är en uppenbar fraktur eller luxation kan röntgenundersökningen med fördel ske nästföljande morgon. Misstänkt bakteriell infektion i skelett eller led Tillstånd som stått mindre än ett dygn behöver inte ha SR och CRP förhöjda. Vid symtom mer än ett dygn talar normal CRP emot bakteriell infektion. Handläggning i primärvård Misstanke om infektion i led eller skelett remitteras direkt till ortoped utan att
6 MEDICINSK INSTRUKTION 6 (25) passera röntgen. Om tillståndet stått mer än ett dygn och normal CRP bör telefonkontakt tas med ortopedjour för diskussion. Artrit med liten misstanke om bakteriell artrit exempelvis lågt CRP, anamnes på gikt, kristallartrit, multipelt ledengagemang handläggs av medicinläkare/reumatolog i första hand. Ta alltid kontakt med ortoped vid misstanke om infektion i anslutning till ledplastik Handinfektioner remitteras till ortopedjour Misstanke om osteit hos barn ska remitteras till barnjour 3. RYGG Akuta ryggsmärtor Torticollis acuta, cervikal rhizopati Lokala ryggsmärtor utan aktuellt trauma Ischialgi utan påverkan av blåsa eller sfinkterfunktion Rygginsufficiens Symtom på spinal stenos med bevarad motorik Thoracic Outlet Syndrome Vid trauma mot ryggen av den art att frakturrisk föreligger bör patienten skickas akut till röntgen för att utesluta fraktur (osteoporos kan orsaka fraktur trots litet trauma). Halsryggdistorsion (whiplash) sänds ofta akut till röntgen. Vid skelettskada eller prevertebral svullnad skickas patienten via remiss till ortopedjour. Prevertebral svullnad ses som mjukdelsuppdrivning i svalgets bakvägg och ska uppfattas som tecken på instabilitet. Kompressionsfrakturer utan neurologiska symptom och med smärtor som kan kuperas med vanliga analgetika. Röntga om smärttillståndet är nytillkommet. (Om färsk fraktur vid akut röntgenundersökning hänvisas patienten direkt till ortopedakuten). Om patienten nyligen (< 3 mån) är röntgad men fått mer smärtor utan tillkommande patologisk neurologi behöver ingen ny röntgen utföras. Sakrumsmärta- och os coccyxsmärta efter mindre trauma (sittrauma) behöver endast röntgas och remitteras vid neurologisk påverkan. Till ortopedjour Akut ryggtrauma med neurologiska symtom - skickas direkt utan att passera röntgen Ryggsmärtor som patienten inte "står ut" med och där vanliga analgetika inte hjälper Ischialgi med blås- eller sfinkterstörning Påtaglig motorisk påverkan, t.ex. att patienten inte kan stödja
7 MEDICINSK INSTRUKTION 7 (25) Misstanke på diskit/spondylit - ta SR, vita och CRP, remiss utan att passera röntgen Halsrygg med rizopati När behandling behövs i första hand sjukgymnastik och samtalskontakt (psykolog, kurator) (2) Vid misstanke om neurologisk påverkan, det vill säga stickningar, domningar, svaghet och framför allt mycket besvärande och handikappande värk i en arm, av sådan art att patienten kan tänka sig att bli opererad, bör remiss till MR halsrygg skickas efter 6-8 veckor Eventuellt kan konventionell röntgen göras på de patienter som är < 20 år. Om MR visar diskbråck eller annan neurologisk påverkan och patienten har fortsatta besvär och önskan om diskussion kring operation remiss till ortopedklinik och beslut om eventuell operation Rehabiliteringen efter en diskbråcksoperation tar mellan 3-6 månader och sköts av sjukgymnast på ortopedkliniken. Halsryggsmärtor, distorsion, pisksnärtskada WAD 0 - frånvaro av både symtom och kliniska fynd WAD 1 - patienten upplever värk, stelhet eller ömhet men inga kliniska fynd kan göras WAD 2 - patienten upplever besvär och läkaren kan göra muskuloskeletala fynd (3) handläggs inom primärvården Under förutsättning att konventionell röntgen är normal ska dessa patienter inte remitteras till ortoped då ortopeden inte har något ytterligare att erbjuda Vid behov sjukgymnastkontakt för rådgivning och rörlighetsträning (4) I sällsynta fall kan patienten ha ådragit sig halsryggsdiskbråck med tecken på neurologisk påverkan. I dessa fall bör remiss till MR skickas efter 6-8 veckor, visar denna diskbråck eller annan neurologisk påverkan remiss till ortopedklinik. Sällsynta fall behöver remitteras till ortopedklinik efter MR WAD 3 - patienten upplever besvär och läkaren finner neurologiska fynd WAD 4 - patienten upplever besvär och frakturer och/eller luxationer kan konstateras (3) ska handläggas efter konsultation med ryggsektionen på ortopedkliniken. Ländrygg Lumbago
8 MEDICINSK INSTRUKTION 8 (25) I första hand vid behov behandling enligt SBU:s rekommendationer (5), det vill säga rådgivning och sjukgymnastisk behandling samt ergonomisk rådgivning. Sjukgymnastkontakt är viktig då återfall är vanligt Konventionell röntgen bör göras vid lumbalgi >6 veckor med frågeställning olistes/lys/kotkompression vilket denna modalitet utmärkt lämpar sig för Denna us utesluter dock aldrig malignitet varför remiss för MR ska ombesörjas om anamnes eller andra kliniska omständigheter talar för sådan misstanke. Infektionsmisstanke utgör av samma anledning också indikation för MR (spondylit/diskit) Upprepad slätröntgen endast för att följa eventuell progress i en spondylolistes/lys, kan vid behov utföras efter samråd med ortopedläkare Långvarig (>6 mån) lumbalgi med negativ slätröntgen bör föranleda differentialdiagnostisk utredning i första hand enligt ovan. Vid osäkerhet i bedömning i första hand telefonkontakt med ortopedklinikens konsultläkare för diskussion angående eventuell remissindikation. Ländrygg Lumbago/ischias med misstanke om diskbråck/spinal stenos Vid behov snabb kontakt med sjukgymnast för rådgivning och träning samt ergonomisk rådgivning hos arbetsterapeut Konventionell röntgen vid besvär mer än sex veckor och på patienter < 20 år eller > 50 år. Konventionell röntgen utesluter inte malignitet, vid sådan misstanke (hos patient > 50 år) kan annan kompletterande utredning (såsom skelettskintigrafi eller MR) vara av värde Vid misstanke om diskbråck, det vill säga ischiassmärtor som följer ett dermatom samt besvär av sådan art och intensitet att det är handikappande och patienten önskar diskutera en operation bör remiss till MR skrivas efter sex veckor Vid misstanke om spinal stenos med betydande besvär under minst 12 månader, där förbättring inte skett av aktiv sjukgymnastik och där patienten önskar diskutera en operation genomförs MR MR ska alltid vara utförd innan remiss till ortoped OBS! Vid påverkan på blåsa eller snabb progress remiss till ortopedakuten för ställningstagande för akut MR Överväg alltid tidig MR om anamnes på tidigare malignitet eller vid samtidig förekomst av allmänpåverkan i form av feber, matleda och viktnedgång Om MR visar stenos eller nervrotspåverkan och dessa fynd överensstämmer med klinik remiss till ortopedklinik. Operation eller diskussion kring operation Postoperativ kontroll görs av sjukgymnast två veckor efter operationen därefter finns möjlighet till telefonkontakt sex veckor efter operation. Diskbråcks- och
9 MEDICINSK INSTRUKTION 9 (25) spinalstenospatienter kan ofta utremitteras till primärvården efter cirka sex veckor Övrig rehabilitering/sjukskrivning på patient med specifik ryggdiagnos där operation inte är aktuell av olika skäl sköts fortsatt av primärvården Långvariga ryggbesvär > 12 månader Multidisciplinärt rehabiliteringsteam för fortsatt omhändertagande med träning, ergonomisk rådgivning och KBT kan rekommenderas (5) Vid intensiv lumbalgi där träning/kbt inte varit framgångsrikt och tidigare radiologi inte påvisat förklaring är MR önskvärt Efter ryggkirurgisk värdering av utredning och klinik kan eventuell fusionskirurgi diskuteras. Eventuell fusionskirurgi. 4. AXEL OCH ÖVERARM Akuta tillstånd axel och överarm Smärttillstånd utan föregående trauma såsom peritendinitis calcarea, degenerativ sjukdom, artros i AC- och humeroskapularled och där man inte misstänker infektion Akuta skador - sänd till röntgen och remiss till ortopedakut enligt stycke 2. Subluxation eller luxation i AC-led - remiss endast på patienter som har höga krav på axeln i arbete eller idrott där arbetsområdet ligger över axelnivå. Till ortopedjour Alla frakturer Luxation i humeroskapularleden Om patienten haft upprepade luxationer och är lättreponerad behövs ingen akutröntgen eller akutremiss. Skicka däremot en remiss till ortopedmottagningen för upplysning om att ny luxation inträffat. Speciellt viktigt är detta om patienten är okänd för ortopedkliniken. Subakromiala smärtor inklusive inklämning (impingement) Sjukgymnastisk behandling i 3-6 månader. Studier visar att skulderstabiliserande träning minskar behovet av operation (6) Subakromiell kortisoninjektion (1 ml Lederspan blandat med 1 %-ig Carbocain), vid utebliven effekt kan ny injektion ges efter åtta veckor Konventionell röntgen
10 MEDICINSK INSTRUKTION 10 (25) Kommer besvären tillbaka kan man med fördel ge ytterligare minst en till två subakromiella injektioner och fortsatt sjukgymnastik. Vid fortsatt besvär efter sex månader trots adekvat sjukgymnastik och subakromiala kortisoninjektioner remiss till ortopedklinik. Om terapiresistent inklämning föreligger är det indikation för akromioplastik med artroskopisk teknik Rehabilitering hos sjukgymnast efter akromioplastik cirka 3-4 månader Vid oklar symtomatologi kan MR och ultraljud vara av värde. Rotatorkuffrupturer Tidigare axelfrisk person som efter trauma mot skuldran har svårt att lyfta eller använda armen och har inklämningsliknande besvär Om patienten efter diagnostisk subakromiell injektion (10 ml 1 %-ig Carbocain), får tillbaka fullgod funktion i axeln kan man fortsätta behandling enligt impingementmodell Men om patienten inte får tillbaka full rörelseförmåga och är uttalat svag trots bedövning subakromiellt remiss till ortopedklinik. Bör opereras inom 6-8 veckor efter traumat (7). Patient med nytillkommen uttalad svaghet efter trauma ska remitteras direkt till ortoped utan MR och ska kallas inom någon vecka för bedömning Operation med kuffsutur Rehabilitering hos sjukgymnast efter rotatorkuffsutur under cirka 4-6 månader Patienter med tunga arbetsuppgifter eller arbete ovan mellangärdet återgår sällan till denna typ av arbete utan måste oftast byta arbetsuppgifter. Övrigt Vid trauma mot skuldran med en akut partiell eller total rotatorkuffruptur hinner inte andra muskler ta över de skadade senornas funktion och de dominerande symtomen förutom smärta är en uttalad rörelseinskränkning. Vid degenerativ kuffruptur är värk och rörelsesmärta mer dominerande symtom. Artros humeroskapulär artros Konventionell röntgen ger diagnos Utesluta andra åkommor som kan ge besvär till exempel inklämning/acledsartros Symtomatisk behandling med sjukgymnastik för att om möjligt förhindra tilltagande stelhet
11 MEDICINSK INSTRUKTION 11 (25) Om aktiv sjukgymnastbehandling fallerar och patienten har fortsatt mycket besvär med värk och rörelsesmärta efter 5-6 månader remiss till ortopedklinik (7). Operation med axelprotes - minskar värk och rörelsesmärta men ger inte alltid bättre rörlighet Rehabilitering hos sjukgymnast efter axelprotesoperation under cirka 3-6 månader. AC-ledsartros Många har röntgenverifierad artros i AC-leden men få har kliniska besvär Förekommer ofta i kombination med inklämning Pröva att ge subacromiell blockad (10 ml 1 %-ig Carbocain). Hjälper inte detta pröva att ge injektion i AC-leden (1 ml Lederspan) Om aktiv sjukgymnastisk behandling och injektionsbehandling inte förbättrar smärtan efter 6 månader remiss till ortopedklinik. Operation med lateral klavikelresektion Rehabilitering hos sjukgymnast efter lateral klavikelresektion under cirka 3-4 månader. Bicepsseneruptur Bicepsseneruptur i axeln är nästan alltid en degenerativ skada som man inte kan göra någonting åt Skadan ger sällan kvarstående besvär mer än kosmetiskt Popeye sign OBS! Distal bicepsseneruptur i armbågen på yngre och medelålders patienter med höga krav på funktion opereras inom ett par veckor (konservativ behandling kan ge nedsatt supinationsstyrka) Bicepssenesutur i armbågen Recidiverande främre axelluxationer/instabilitet Sjukgymnastisk behandling efter förstagångsluxation axel och skulderstabiliserande träning minst sex månader Om diagnosen är klar och patienten har höga krav på stabilitet i arbete eller idrott och själv önskar diskutera operation (7) remiss till ortopedklinik. Stabiliserande kirurgi, oftast med artroskopisk teknik.
12 MEDICINSK INSTRUKTION 12 (25) Rehabilitering efter lateral stabiliserande operation under minst 3-4 månader hos sjukgymnast. Recidiverande axelluxationer med multidirektionell instabilitet Konventionell röntgen Sjukgymnastisk behandling. Om inte förbättring efter sex till tolv månaders axeloch skulderstabiliserande träning hos sjukgymnast remiss till ortopedklinik. I undantagsfall eventuell stabiliserande kirurgi (7). 5. ARMBÅGE Armbåge akut Epikondyliter, bursiter, artros och liknande smärttillstånd. Pigluxation kan behandlas i primärvård. Patienter med negativ röntgen efter trauma. Septiska bursiter kan skötas av kirurgintresserad distriktsläkare med odling, dränage och antibiotika. Aseptiska bursiter behandlas med NSAID. Om den innehåller mycket vätska kan man punktera den, suga ut innehållet och ge kortison. Vid minsta infektionsmisstanke bör man ta odling och vänta på svaret innan kortison injiceras i bursan. Till ortopedjour Frakturer Armbågssmärta hos barn Armbågsluxation. Epikondylit Kontrollera arbetsmiljön och om möjligt uteslut utlösande faktorer (företagshälsovård) Remiss till sjukgymnast för träning och eventuell akupunkturbehandling (8). Remiss till arbetsterapeut efter två till tre veckor för eventuell ortosbehandling och ergonomisk rådgivning Om otillräcklig effekt av ovanstående behandling efter åtta veckor, ställningstagande till annan behandling, till exempel lokal kortisoninjektion. Långsiktigt bättre att avstå från kortison Epikondylit är vanligen självläkande på lång sikt.
13 MEDICINSK INSTRUKTION 13 (25) Epikondylit opereras i princip inte på grund av tveksamma resultat. Ska inte opereras enligt landstingets prioriteringsbeslut varför remiss till ortoped sällan är meningsfull Kontroll av andra orsaker till besvären till exempel nervinklämning eller instabilitet. 6. HAND OCH UNDERARM Hand och underarm akut Tendovaginiter utan infektionsmisstanke, distorsioner, dropphand, droppfinger. Saturday night palsy med dropphand. Förbättras vanligtvis efter några dagar men behöver annars träffa arbetsterapeut för handledsskena, träning och rådgivning. Ortopedremiss vid utebliven förbättring. N. ulnaris-påverkan utan trauma har oftast god prognos utan speciell behandling. Till ortopedjour Frakturer, kompartmentsyndrom eller trauma som ger risk för detta t ex allvarlig klämskada. Tecken på akut uppkomna nervskador i samband med trauma. "Knapphålsskador" (buotonnière) efter trauma remitteras till ortoped inom ett par dagar. Ulnar kollateralligamentskada vid tummen/skidåkartumme Konventionell röntgen. Vid instabilitet remiss till ortopedklinik inom några dagar Remiss till arbetsterapeut för ortos. Vid instabilitet operation, helst inom en vecka Rehabilitering efter operation tar cirka tre månader hos arbetsterapeut. Diagnos: Hand Malletfinger/droppfinger Vid minimalt trauma och oförmåga att extendera i fingrets DIP-led är röntgenundersökning inte nödvändig. Övriga röntgas Remiss till arbetsterapeut för ortosbehandling med hyperextension i DIP-leden (10) dygnet runt i åtta till tio veckor. PIP-leden ska vara fri. Tala om för patienten att slutresultatet inte blir perfekt. Behandling ska inledas så snart diagnos ställs även om det passerat någon vecka Vid större trauma, konventionell röntgen Vid skelettskada remiss till ortopedklinik.
14 MEDICINSK INSTRUKTION 14 (25) Stiftning vid subluxation och övervägs om >1/3 av ledytan är engagerad. Dupuytrens kontraktur Börjar oftast som små hårda lätta ömmande knutor i handflatan. Dessa ska inte behandlas Om patienten har svårt att plana ut handen, sammanlagd extensionsdefekt i MCP-led och PIP-led 30 grader (9) remiss till ortopedklinik Om osäkerhet vid handstatus kan patienten gärna bedömas även av arbetsterapeut. Injektionsbehandling med kollagenas kan nu erbjudas i de flesta fall. Multipla injektioner ges i ärrsträngarna som efter någon dag kan knäckas så att fingrarna rätas ut. Rörelseinskränkning enligt ovan krävs även för injektionsbehandling. Efterbehandling med skena. Injektionsbehandling kan upprepas vid behov. Operation med borttagande av ärrsträng eller lösning av ledkapsel i fall som inte kan injektionsbehandlas eller vid otillräcklig effekt av denna behandling. CMC-ledsartros Radiologisk (konventionell röntgen) och klinisk diagnos. I första hand symtomatisk behandling Remiss till arbetsterapeut för utprovande av hjälpmedel och ortoser Kontrollera arbetsmiljö och eventuell ändring av arbetsuppgifter och genomgång av ledskyddande arbetssätt Om trots detta stora besvär med vilovärk, rörelsesmärta och om patienten önskar kirurgisk åtgärd remiss till ortopedklinik. Operation vanligen med resektion av trapezium och senplastik. Ger reducering av smärta men sällan normal greppstyrka. I vissa fall på yngre utförs istället artrodes som kan ge bibehållen styrka men något sämre rörlighet. Arm Ulnarisinklämning Differentiera mellan inklämning i armbågen respektive handleden Vid låg handledsnivå (ulnariskompression) finns normal känsel på handryggen samt god kraft vid flexion i lillfingrets PIP-led Remiss till arbetsterapeut för nattskena 2-3 mån Vid besvär i armbågen mjuk ortos som förhindrar full flexion av armbågen Vid besvär i handleden, handledsskena Remiss för ENG
15 MEDICINSK INSTRUKTION 15 (25) Om trots behandling besvär med domningar i ulnaris utbredningsområde och i synnerhet vid motorisk påverkan remiss till ortopedklinik. Operation med nervfriläggning. Handled Karpaltunnelsyndrom Till arbetsterapeut för nattortos två till tre månader och ergonomisk rådgivning (11) Antiflogistika Om tilltagande domningar eller utebliven effekt av ortosbehandling remiss till ortopedklinik Gravida kvinnor med karpaltunnelbesvär under senare delen av graviditeten blir oftast besvärsfria efter partus Ett fåtal patienter med akut symtomdebut och domningar hela dygnet akut remiss till ortopedklinik Remiss med bifogat neurografisvar medför snabbare handläggning I fall med typisk anamnes och status för karpaltunnelsyndrom kan beslut om operation tas utan neurografi (men patienten kan då inte kallas direkt till operation). Operation med friläggning av nervus medianus i handledsnivå. Patienten som har positiv neurografi och typiska besvär trots konservativ behandling kan kallas direkt till operation. Mb de Quervain Arbetsterapi med ortosbehandling dygnet runt i tre veckor Utred arbetssituationen Lokal kortisoninjektion i första dorsala facket när tekniken behärskas av läkaren (12) Antiflogistika Om oklarhet i diagnos konventionell röntgen för att utesluta artrosförändringar radialt i handleden. Alltid röntgen innan ortopedremiss Beroende av grad av besvär och arbetshinder remiss till ortopedklinik. Operation (med klyvning av första dorsala senfacket,) polikliniskt i lokalanestesi. Triggerfinger Arbetsterapi med ortosbehandling i fyra veckor Kortisoninjektion lokalt i senskidan när tekniken behärskas av läkaren (13)
16 MEDICINSK INSTRUKTION 16 (25) Antiflogistika Spontanläker oftast, om kvarstående besvär efter tre månader trots behandling remiss till ortopedklinik. Operation med klyvning av annularligamentet, polikliniskt i lokalanestesi. Patienten kallas oftast till ingreppet utan föregående mottagningsbesök. 7. HÖFTLED OCH BÄCKEN Höftled och bäcken akut Handlägges av primärvård Kontusioner och distorsioner med negativ röntgen. Ramusfrakturer med så måttliga symtom att patienten kan klara sig hemma kan behandlas inom primärvård. Var liberal med röntgen av både bäcken och höftleder! En höftfraktur kan ge smärta strålande nedåt knäleden. Vid kvarstående besvär trots negativ röntgen var beredd att upprepa röntgen. Misstänkt proteslossning, ta SR och CRP samt vita. Om patienten kan stödja och inget föregående trauma, beställ röntgen men inte akut, remiss till operatören. Om patienten inte kan stödja, sänd till röntgen med remiss till ortopedjour. Till ortopedjour Frakturer (undantag enligt ovan). Vid status som ger stark misstanke om höftfraktur och negativ slätröntgen görs ofta MR. Smärttillstånd som gör att patienten måste mobiliseras inneliggande. Luxationer. Lårben akut Kontusioner, distorsioner med måttliga blödningar. Till ortopedjour Frakturer efter positiv röntgen. Stora hematom med kompartmentrisk. Muskelhematom som ger påtaglig motorisk störning. Artros höftled Vårdprogram vid höft- och knäartros Ur vårdprogram för höft- och knäartros: Samtliga artrospatienter skall genomgå artrosskola innan remiss till ortoped (undantag snabbt progredierande artros eller misstanke om annan diagnos som kräver utredning). Om grundbehandling inklusive smärtlindrande läkemedel
17 MEDICINSK INSTRUKTION 17 (25) provats i minst 3 månader men inte gett tillräckligt resultat, remitteras artrospatienten vidare till ortoped. Inför remiss till ortopedspecialist är slätröntgen (belastade bilder vid knäartros), ej äldre än 6 månader, obligatorisk. MR har för närvarande ingen plats i standardutredningen av artros, och får vid behov initieras av ortopedspecialist. Patienten skall informeras om att ortopedkliniken i Västmanland för att minska komplikationsrisken ej genomför ledprotesoperation på en person som röker. Rökstopp krävs 4-6 veckor preop och 4 veckor postop. Dessa patienter skall erbjudas hjälp med rökstopp av primärvården och kan remitteras till tobaksenheten för hjälp med detta vid behov, innan remiss till ortoped. Patienter med ett BMI över 30 skall erbjudas viktreducerande behandling och träningsråd mm och ev. remiss till dietist. Vid ett BMI >35 skall patienten som önskar operation remitteras för viktreducerande kirurgi före artroplastik (dvs före remiss till ortoped). Önskvärt är att alla patienter ska vara välinformerade och adekvat tränade innan operation, så att förutsättningarna för det postoperativa förloppet optimeras. Ställningstagande till operativ åtgärd vid besvärlig värksituation med en livskvalitetssänkande funktionsinskränkning proteskirurgi. Preoperativ information av sjuksköterska, arbetsterapeut, sjukgymnast, narkosläkare osv. I normalfallet kan en höftprotesopererad patient utremitteras till primärvård efter cirka tre månader. Protesopererade patienter följs dock kontinuerligt via ortopedklinikens höftdispensär med röntgen samt frågeformulär, 1 år, 6 år, 10 år, 13 år samt 16 år efter operationen. Ta alltid kontakt med ortoped vid misstanke om infektion i anslutning till ledplastik. Patienter med trochanteritbesvär tas om hand i primärvården (operation kan övervägas i enstaka fall. Patienter med icke övergående ljumskbesvär, där röntgen inte visat artros, kan remitteras till ortopedklinik för ställningstagande till eventuell höftartroskopi (14). 8. KNÄLED Knäled akut Kontusioner, distorsioner med negativ röntgen. Hemartrospatienter och instabila knän skickas med en remiss som påkallar ortopedklinikens uppmärksamhet inom 1 vecka. Under tiden förses patienten med kryckor och tubigrip/elastisk linda. Vid ordentligt utspänd kapsel som ger smärtor och
18 MEDICINSK INSTRUKTION 18 (25) kraftig rörelseinskränkning bör leden under sterila betingelser punkteras. Vid tecken på meniskskada sänds remiss till ortopedmottagningen. Hydrops utan trauma ge NSAID efter eventuell tappning under sterila betingelser. Patellaluxation -reponerad - skickas akut via röntgen till ortopedjour om det är en förstagångsluxation. Om den inte gått att reponera ska patienten sändas direkt till ortopedjour utan röntgen. Reluxation av patella med måttligt trauma sänds remiss till ortopedmottagningen inom en vecka för kännedom. Bakercysta. Till ortopedjour Alla frakturer, sårskador med misstänkt penetration in i leden. Luxation. Låst knä som inte går att häva skickas akut röntgenremiss tillsammans med remiss till ortopedjour. Artros knäled Vårdprogram vid höft- och knäartros Ur vårdprogram för höft- och knäartros: Samtliga artrospatienter skall genomgå artrosskola innan remiss till ortoped (undantag snabbt progredierande artros eller misstanke om annan diagnos som kräver utredning). Om grundbehandling inklusive smärtlindrande läkemedel provats i minst 3 månader men inte gett tillräckligt resultat, remitteras artrospatienten vidare till ortoped. Inför remiss till ortopedspecialist är slätröntgen (belastade bilder vid knäartros), ej äldre än 6 månader, obligatorisk. MR har för närvarande ingen plats i standardutredningen av artros, och får vid behov initieras av ortopedspecialist. Artroskopisk kirurgi i form av ledstädning med meniskresektion har ingen plats i behandling av artros i knäleden, med eller utan degenerativ meniskskada (ickegöra enligt Socialstyrelsens riktlinjer). Dessa patienter ska i första hand erhålla grundbehandling (artrosskola, sjukgymnastik och information) och kan skötas i primärvården. Patienten skall informeras om att ortopedkliniken i Västmanland för att minska komplikationsrisken ej genomför ledprotesoperation på en person som röker. Rökstopp krävs 4-6 veckor preop och 4 veckor postop. Dessa patienter skall erbjudas hjälp med rökstopp av primärvården och kan remitteras till tobaksenheten för hjälp med detta vid behov, innan remiss till ortoped. Patienter med ett BMI över 30 skall erbjudas viktreducerande behandling och träningsråd mm och ev. remiss till dietist. Vid ett BMI >35 skall patienten som önskar operation remitteras för viktreducerande kirurgi före artroplastik (dvs före remiss till ortoped). Önskvärt är att alla patienter ska vara välinformerade
19 MEDICINSK INSTRUKTION 19 (25) och adekvat tränade innan operation, så att förutsättningarna för det postoperativa förloppet optimeras. Ställningstagande till operativ åtgärd såsom avlastande vinkeloperation (osteotomi), enkammarprotes eller helprotes Preoperativ information av sjuksköterska, sjukgymnast och narkosläkare Rehabilitering efter knäprotesoperation tar cirka en till fyra månader och ombesörjs av sjukgymnast. Övrigt En knäprotesopererad patient utremitteras till primärvård efter cirka tre till fyra månader Ta alltid kontakt med ortoped vid misstanke om infektion i anslutning till ledplastik Meniskrupturer vid artros opereras inte artroskopiskt så länge de inte orsakar kvarstående låsningar (2). Knä Trauma (kontusion) Konventionell röntgen Punktion om knäet är svullet. Hemartros med fettpärlor akut remiss till ortopedklinik Remiss inom en vecka till sjukgymnast för tidig mobilisering. Remiss till ortopedläkare för bedömning av knäskadans svårighetsgrad MR vid oklar diagnos Alla knäskador med hemartros, instabilitet eller extensionsdefekt bör remitteras akut till ortopedklinik. Knä Trauma (distorsion) Konventionell röntgen Punktion om knäet är svullet. Kraftig hemartros kan tala för korsbandsskada alternativt patellarluxation Vid medial kollateralligamentskada tidig mobilisering och sjukgymnastik Vid misstanke om korsbandsskada och instabilitetsbesvär hos personer med hög aktivitetsnivå remiss till ortopedklinik för tidig mobilisering och sjukgymnastik samt ställningstagande till operation. Remiss till ortopedläkare för bedömning av knäskadans svårighetsgrad Vid oklar diagnos MR Vid korsbandsskada hos patient med höga krav på stabilitet i arbete eller idrott eller med associerade skador operation efter tidigast fyra till sex veckor, efter
20 MEDICINSK INSTRUKTION 20 (25) operation rehabiliteras patienterna på ortopedklinikens sjukgymnastik i sex månader till ett år Övriga patienter med korsbandsskada behandlas med sjukgymnastik i fyra till fem månader. Knä Extensionsdefekt efter trauma Konventionell röntgen Vid extensionsdefekt akut remiss till ortopedmottagning. Operation inom 7-10 dagar vid låst knä Vid upprepade låsningar och upphakningar ställningstagande till eventuell operation. Knä Chondromalacia/femuropatellär smärta Sjukgymnastisk behandling och ergonomisk utredning (15) Ortos kan ordineras från primärvården Konventionell patellaaxialröntgen vid oklara besvär eller oklar diagnos Vid oklar diagnos har ortopeden lite att tillföra. Långvarig men godartad åkomma. Ingen indikation för kirurgisk behandling. 9. UNDERBEN, FOTLED OCH FOT Underben, fotled och fot akut Kontusioner, distorsioner med negativ röntgen. Stressfraktur på underben och fot behöver inte akutremiss. Handläggningen innebär röntgen. Vid negativ bild men positiv klinik ska skint utföras. MR kan övervägas men först efter kontakt med ortoped som skriver remissen. Misstänkta tåfrakturer utom dig I behöver inte röntgas. Misstanke om metatarsalfraktur ska föranleda röntgen för diagnos. Behöver inte remitteras till ortopedmottagningen om inte omlottställning föreligger. Till ortopedjour Frakturer med undantag enligt ovan. Hemartroser med ordentlig smärta (kan behöva punkteras). Alla luxationer förutom tåledsluxationer. Fotledsinstabilitet (distorsion)
21 MEDICINSK INSTRUKTION 21 (25) Sjukgymnastik med styrke-, koordinations- och rörelseträning (16) Stabiliserande bandage Konventionell röntgen. Avslitet benfragment/ledbandsfäste behandlas som distorsion Kvarstående besvär efter sex månader trots ovanstående behandling remiss till ortopedklinik Upprepade distorsioner och kvarstående besvär efter sex månader trots sjukgymnastik remiss till ortopedklinik. Konventionell provokationsröntgen +/- MRT Ställningstagande till operativ åtgärd som utförs i utvalda fall Kirurgi innebär stabilisering av den laterala ligamentapparaten med påföljande sex veckors gips- eller ortosbehandling Rehabilitering efter stabiliserande operation tar minst sex månader och erbjuds på ortopedklinikens arbetsterapi och sjukgymnastik. Hälsenebesvär inklusive hälsenetendinos Avstå från smärtutlösande aktiviteter Råd om inlägg och klackförhöjning Sjukgymnastik med intensiv excentrisk träning, stretching och koordinationsövningar (17) Antiflogistika peroralt eller lokalt som gel under ocklusionsförband Ultraljudsundersökning vid långvariga besvär, > sex månader Om ultraljudsundersökning visar tendinosförändringar med eller utan kärlinväxt remiss till ortopedklinik Ge inte kortisoninjektion. När ultraljud visar tendinosförändringar med kärlinväxt så skickas patienten till Uppsala Akademiska Sjukhus för skleroserande behandling. På senare tid har försök med plasmainjektioner i tendinosförändringarna gjorts och visat sig ha effekt. Ingen uppföljning finns dock för dessa patienter Ställningstagande till kirurgisk behandling, som är mycket ovanlig. Vid kirurgi görs en så kallad skarifiering som innebär längsgående snitt i tendinoshärvan med syfte att skapa blödning och en läkning. Knölen blir således kvar, syftet är att minska patientens smärta. Efter operation gipsbehandling i 6-8 veckor. Hallux valgus/hammartå Breda mjuka skor Lästa ut skor hos skomakare Avlastande skumgummihylsa, silikonavlastning (hjälper mest för hammartåbesvär)
22 MEDICINSK INSTRUKTION 22 (25) Remiss till ortopedtekniker för inlägg med främre pelott Om besvärlig värk och belastningssmärta eller uttalade skoproblem trots adekvat konservativ behandling remiss till ortopedklinik Konventionell röntgen ska vara utförd Remiss till sjukgymnast för rådgivning och träning. Ställningstagande till kirurgi. Vid kirurgi för hallux valgus-besvär utförs olika typer av osteotomier och exostosen sågas av medialt i syfte att göra foten smalare och knölen mindre samt att räta upp stortån. Vid kirurgi för hammartåbesvär görs en falangresektion i PIP-leden i syfte att räta ut den böjda tån. Vid hammartåkirurgi används stiftfixation i sex veckor, stiften lämnas utanför tån och dras ut sex veckor postoperativt. Hallux rigidus Antiflogistika och eventuellt kortisoninjektion kan lindra och fördröja symtomutvecklingen en tid Utprovning av MBT och MBT-liknande skor som behandling. Konventionell röntgen. Vid kvarstående besvär remiss till ortopedkliniken. Ställningstagande till operation. Kirurgi innebär utvidgad rensning av exostospålagringar kring stortåns grundled med eller utan osteotomi som dekomprimerar leden. Finns inget brosk kvar i leden gör i första hand en steloperation genom att fixera leden med två korslagda skruvar. Patientens gångmönster förändras. Hos äldre patienter kan en debasering, så kallad slinkled, göras. En bit av stortåns grundfalang tas bort, tån blir kortare och något slapp men en begränsad rörlighet finns kvar. Plantar fasciit och hälsporre Sjukgymnast för tejpning enligt MAS-modellen (18), utförs inom primärvård Eventuellt akupunktur Avlastande inlägg med avtryck i tejpad fot Antiflogistika peroralt eller lokalt som gel under ocklusionsförband Undvik injektioner i hålfoten Normalt inte remiss till ortoped Vid kraftiga kvarstående besvär >6 månader, konventionell röntgen samt remiss till ortopedkliniken. Vid besöket på ortopedkliniken tas ställning till ytterligare utredning med magnetkamera och eventuella plasmainjektioner.
23 MEDICINSK INSTRUKTION 23 (25) Kirurgi utförs sällan dock har man i enstaka fall delat partiellt tvärgående plantarfascian något distalt om fästet. Mortons neurom Inlägg med främre pelott Skoråd. Bekväma, mjuka breda skor Kortisoninjektion i den mest ömmande punkten Vid långvariga besvär >6 månader remiss till ortopedklinik Konventionell röntgen ska vara utförd innan besök på ortopedkliniken. Eventuellt MRT Ställningstagande till kirurgi Kirurgisk behandling utförs genom att nervknutan reseceras för att minska patientens smärta. Operationen innebär att känseln mellan de affekterade tårna försvinner helt. De flesta patienter med Mb Morton har redan före operationen nedsatt känsel. Postoperativt används kryckkäppar för att avlasta såret. Plattfothet I smärtsamma fall av plattfothet inlägg Ensidig smärtande plattfothet med tecken på tibialis posteriorinsufficiens, patienten kan inte stå på tå på den affekterade sidan remiss till ortopedkliniken Röntgen ska vara utförd (frågeställning plattfot vilket innebär att belastade bilder tas). MRT Ställningstagande till kirurgi. Kirurgisk behandling innebär hälosteotomi där hälen flyttas medialt och att den trasiga senan förstärks, steloperation av TMT-leden för att återskapa fotvalvet. Ibland förlängs laterala delen av foten genom att ta ben från höften. Postoperativ gipsbehandling i 8-12 veckor. Har patienten artros i lederna i bakfoten kan istället göras en trippelartrodes i subtalara, talunavikulara och calcacubiodala leden. Tre månaders postoperativ gipsbehandling. Syftet med operationerna är att minska patienternas smärta. Rehabilitering efter operation erbjuds på ortopedklinikens arbetsterapi och sjukgymnastik. 10. AMPUTATIONER
24 MEDICINSK INSTRUKTION 24 (25) Specialistvården ansvarar för den amputerade patienten under tiden i anslutning till operationen och så länge det krävs av medicinska skäl. Eftersom en amputation innebär ett livslångt handikapp kommer delar av ansvaret även långsiktigt att kvarligga under specialistvården, medan andra delar kan återföras till primärvården genom en tydlig återremittering. Ansvaret bör då fördelas som följer: ens ansvar för den amputerade patienten Sjukintyg Intyg för parkeringstillstånd, bil- och bostadsanpassning, färdtjänst, personlig assistent m m Remiss för behandlingsskor Kontroll av frisk fot Förskrivning av hjälpmedel Ortopedklinikens ansvar för den amputerade patienten Ställningstagande till operation Sjukskrivning i samband med operation Protesförsörjning i relevanta fall Sårkontroll Rehabilitering Justering av protes Nytillkomna komplicerade sår Nytillkommen smärta i amputerat ben. 11. REFERENSER Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2010 Socialstyrelsen Verhagen AP, Scholten-Peeters GGGM, van Vijngaarden S, de Bie R, Bierma- Zenistra SMA. Conservative treatements for wiplash. The Cochrane collaboration2011;2: Rehabilitering vid långvarig smärta SBU 6. Kromer T O, Tauthenhan U G, de Bie R A, Staal,J B, Bastianenen G H G. Effects of Physiotherapy in patients with shoulder impingement syndrome: A systematic review of the literature. J Rehabil Med 2009;41: Indikationer för behandling inom ortopedi 2006 Socialstyrelsen Trinh K V, Phillips S-D, Ho E, Damsma K. Acupuncture for the alleviation of lateral epicondyle pain: a systematic review. Rheumatology 2004;43: Swartz W, Lalonde D. Dupuytren s Disease Smit J, Beets M, Zeebregts C, Rood A, Welters C. Treatement options for mallet finger: A review Piazzini DB, Aprile I, Ferrara PE, Bertolini C, Tonali P, Maggi L, Rabini A, Piantelli S, Padua L. A systematic review of conservative treatement of carpal tunnel syndrome. Clin Rehabil. 2007;21:
25 MEDICINSK INSTRUKTION 25 (25) 12. Peters-Veluthamaningal C, Winters J, Groenier K, Meyboom-deJong. Randomised controlled trial of local corticosteroid injections for de Quervain s tenosynovitis in general practice. BMC Musculoskelet Disord. 2009;10: Nimigan A, Ross D, Siang Gan B. Steroid injections in the management of trigger fingers. Am J Phys. Med. Rehabil. 2006;85: Singh PJ, O Donnell JM & Pritchard MG. Arthroscopic surgery of the hip. A justification. International Society for hip arthroscopy Metoder för behandling av långvarig smärta SBU 16. McKeon P, Hertel J. Systematic review of postural control and lateral ankle instability, part: is balance training clinically effective. J Athl Train. 2008;43(3): Grävare Silbernagel K, Thomeé R, Thomeé P, Karlsson J. Eccentric overload training for patients with cronic Achilles tendon pain-a randomised controlled study with reliability testing of the evaluation methods. Scand J Med Sci Sports 2001;11:
Handläggningsöverenskommelse
Handläggningsöverenskommelse april 2009 Överenskommelse mellan primärvård och ortopedisk specialistvård Förord Långvariga smärttillstånd i rörelseapparaten drabbar omkring en tredjedel av den vuxna befolkningen
Läs merÖverenskommelse mellan primärvård och ortopedisk specialistvård
Överenskommelse mellan primärvård och ortopedisk specialistvård Ortopedkliniken Södra Älvsborgs Sjukhus och en Borås-Bollebygd samt MUST-området Maj 2010 Förord Långvariga smärttillstånd i rörelseapparaten
Läs merHandläggningsöverenskommelse
Handläggningsöverenskommelse Om du vill beställa fler exemplar av denna skrift, ring landstingets Broschyrbeställning tfn 035-13 48 00 eller beställ via www.lthalland.se/broschyrer. Box 517, 301 80 Halmstad
Läs merÖverenskommelse. mellan Primärvården södra Bohuslän och ortopedisk specialistvård på Kungälvs sjukhus
Fler exemplar av denna broschyr kan beställas från kirurg-/ortopedkliniken på Kungälvs sjukhus: kirort.ksh@vgregion.se Överenskommelse en södra Bohuslän Kämpegatan 3 411 04 Göteborg Tfn 0303-72 85 50 www.vgregion.se/primarvardensodrabohuslan
Läs merSamverkansdokument mellan primärvård och ortopedin i Västmanland
Samverkansdokument mellan primärvård och ortopedin i Västmanland Fastställd av Lennart Iselius Handläggare Magnus Lagerby verksamhetschef ortopedkliniken Gäller fr o m 2013-01- 01 Dokumentnumm er Version
Läs merHandläggningsöverenskommelse mellan närsjukvården och ortopedisk specialistvård
Handläggningsöverenskommelse mellan närsjukvården och ortopedisk specialistvård handläggningsöverenskommelse januari 2014 innehåll Övre extremiteter Halsrygg...10 Ländrygg...12 Axel...16 Armbåge...23
Läs merÖverenskommelse. Ortopedklinik Primärvård. Skaraborg
Skaraborgs Sjukhus och en Skaraborg Dokumentnamn: Lokal riktlinje Skaraborg Giltigt fr o m: 2011-05-04 Revideras: 2014-06-01 Godkänt av:ulf Nyberg Chefläkare Skaraborgs sjukhus, Ulf Svensson Chefläkare
Läs merOrtopediska diagnoser
Ortopediska diagnoser Vårdöverenskommelse för Landstinget i Värmland Förord Rörelseorganens sjukdomar är en av de vanligaste orsakerna till funktionshinder i alla åldrar. Minst 15 procent av nybesöken
Läs merPublicerat för enhet: Ortopedklinik Version: 1. Innehållsansvarig: Jüri-Toomas Kartus, Enhetschef, NU ledning (jurka) Giltig från:
Publicerat för enhet: Ortopedklinik Version: 1 Innehållsansvarig: Jüri-Toomas Kartus, Enhetschef, NU ledning (jurka) Giltig från: 2018-02-20 Godkänt av: Arvin Yarollahi, Verksamhetschef, Område II gemensamt
Läs merFOTKIRURGI Den onda foten
FOTKIRURGI Den onda foten Jonas Weidow Foten är komplex Anatomi 2 längsgående pelare/ brovalv Metatarsale 1-3 Metatarsale 4-5 Anatomi Skelettets byggstenar: statiskt? Senor: dynamisk funktion Skapar
Läs merRemissbedömning ortopedi, SÄS
2018-02-09 27047 1 (6) Sammanfattning Remiss från externa vårdgivare och egen vårdbegäran inkomna till ortopedkliniken bedöms enligt denna riktlinje. Akuta konsultremisser omhändertas av dagbakjour eller
Läs mer88 Kraftnedsättning/förlamning Förkunskaper
88 Kraftnedsättning/förlamning Neuroanatomi och neurofysiologi Utbredningen av dermatom och myotom Nociceptiv och neurogen smärta Diagnostik och behandling vid perifer nervinklämning Diagnostik och handläggning
Läs merHANDKIRURGI HANDKIRURGI HANDKIRURGI. 1/3 Trauma. 1/3 RA 1/3 Övrigt. Anna Gerber Ekblom Handkirurgiska Kliniken Södersjukhuset
HANDKIRURGI Anna Gerber Ekblom Handkirurgiska Kliniken Södersjukhuset HANDKIRURGI Nerver Senor Blodkärl Skelett Skuldran (hela kroppen) Armbågen Underarm - Handled Handled Hand HANDKIRURGI 1/3 Trauma 1/3
Läs merUndersökning (M3) Att skilja onormalt från normalt genom att undersöka rörelseorganen.
Curriculum Ortopedi Utgår från rekommendationerna för ortopedi från Global core recommendations for muscular skeletal undergraduate curriculum (Ann Rheum Dis. 2004:63:517-524). Kunskaperna är nivåindelade
Läs merFOTKIRURGI Den onda foten
FOTKIRURGI Den onda foten Jonas Weidow Foten är komplex Anatomi 2 längsgående pelare/ brovalv Dels det mediala som består av Metatarsale 1-3 Dels den laterala pelaren som består av Metatarsale 4-5 Anatomi
Läs mer5. ORTOPEDI max 14 poäng Omskrivning
5. ORTOPEDI max 14 poäng Omskrivning 2016-08-17 5:1 Ester är 25 år och spelar fotboll på elitnivå. I dagens cupfinal fastnade hon med dobbarna i gräset och vred till hö knä. Hon inkommer 30 min senare
Läs mer5. ORTOPEDI (SKRIVNING MEQ T8 - HT 2011)
5. ORTOPEDI (SKRIVNING MEQ T8 - HT 2011) 5:1 På akutmottagningen söker Dan, en tidigare frisk 28 årig lärare med ländryggssmärta sedan tre veckor. För ett dygn sedan lyfte han en TVapparat och fick då
Läs merMålbeskrivning för kursen i Ortopedi
Målbeskrivning för kursen i Ortopedi Läkarprogrammet, Uppsala Universitet Mål för teoretiska färdigheter OMHÄNDERTAGANDE AV FRAKTURPATIENTER Lära sig akut handläggning av patienter med vanliga slutna extremitetsfrakturer
Läs merBehandlingsriktlinjer höftartros
Ortopediska kliniken Version: 1.0 Skapad: 20120915 Reviderad: 20120915 Gäller tv, längst tom: 20141015 Ansvarig: Magnus Eneroth Författare: Lennart Sanzén Dokumentinnehåll: Behandlingsriktlinjer höftartros
Läs merBehandlingsriktlinjer höftartros
Ortopediska kliniken Version: 1.0 Skapad: 20120915 Reviderad: 20120915 Gäller tv, längst tom: 20141015 Ansvarig: Magnus Eneroth Författare: Lennart Sanzén Dokumentinnehåll: Behandlingsriktlinjer höftartros
Läs merDistorsion knä och fotled
Distorsion knä och fotled Distorsion = glider delvis ur led och återtar sedan normalläge Luxation = hoppar helt ur led Enkla luxationer -utan samtidig fraktur Komplexa luxationer -med samtidig fraktur
Läs merRotatorcuffsutur. Anatomi 2015-08-20/JF
Rotatorcuffsutur Anatomi Rotatorcuffen består av ff a fyra st muskler som omger axelleden. Dessa fäster in som senor runt överarmens ledhuvud. Dessa muskler/senor har som funktion att dels att hålla överarmens
Läs merI N F O R MATI O N F R ÅN D I N AR B ETSTE R AP E UT. Till dig som besväras av lateral epikondylit - tennisarmbåge
I N F O R MATI O N F R ÅN D I N AR B ETSTE R AP E UT Till dig som besväras av lateral epikondylit - tennisarmbåge Lateral epikondylit - tennisarmbåge Epikondylit är en inflammation i muskelfästen på utsidan
Läs merDitt Examinandnummer (eller namn om du provskriver):
Ortopedexamen 2006, skriftliga delen Tid: 2006 03 17 kl 09.00-1500 Skrivningen består i år av 20 frågor: 4 långessäfrågor där svaret på varje fråga kan belönas med upp till 10 poäng. 5 kortessäfrågor där
Läs merUtredning och handläggning av nack- och ryggbesvär
Utredning och handläggning av nack- och ryggbesvär Hannu Määttänen Doktorand, spec. ortopedisk kirurgi Enheten för interventions- och implementeringsforskning Institutet för Miljömedicin Karolinska Institutet
Läs merTentamen i ortopedi för sjukgymnaster 2008-12-11
Tentamen i ortopedi för sjukgymnaster 2008-12-11 NAMN:..... 1. Vad menas med sluten respektive öppen fraktur (2p)? 2. Ge tre exempel på faktorer som avgör prognosen av en fraktur (3p)? 3. Vad kallar man
Läs merTendinos ( Överbelastning av senor resulterar inte i en inflammatorisk reaktion i själva senan ) Överbelastningsskador. Överbelastningsskador
Överbelastningsskador Tendinopatier Överbelastningsskador - uppstår pga av. Yttre faktorer För tunga belastningar För många upprepningar För hastiga rörelser För snabb stegring av träning För hög intensitet
Läs merSjukskrivningar och sjukskrivningslängder exempel från projektet korta sjukskrivningar
Sjukskrivningar och sjukskrivningslängder exempel från projektet korta sjukskrivningar Jenny Hubertsson, Statsvetare, doktorand försäkringsmedicin Ingemar Petersson, Professor i försäkringsmedicin Epi-centrum
Läs merOrtopedi axelbesvär Presentation av vårdprogrammet ländryggsmärta
Ortopedi axelbesvär Presentation av vårdprogrammet ländryggsmärta Föreläsare Anders Nordqvist (docent/ortopedkirurg SUS) Helena Machalek AKO Ortopedi (Sundets läkargrupp) Program 12/12 13.30-14.00 14.00-14.45
Läs mer33 Rörelseapparaten. Diabeteshanden. Tendovaginitis stenosans, triggerfinger. 2015-12- 16 diabeteshandboken.se
33 Rörelseapparaten Vid diabetes har man en större benägenhet än andra att få problem med smärta och stelhet i händer, axlar och höfter. Det finns ett samband mellan ålder, lång diabetesduration samt grad
Läs merAvlastning med t.ex. käpp, Sjukgymnastik, Viktminskning, Ortos, operation med knäplastik
Ortopedi HT-13 Fråga 1. Du träffar på vårdcentralen en patient med nyligen diagnosticerad gonartros. Han tar som smärtlindring Diklofenak 50 mg x 3 vilket hjälper ganska bra men han känner av magen. Han
Läs merAktivitetsnamn. Giltig från 2015-05-05
1 av 5 Hälsenan Achillessenan är människokroppens tjockaste och starkaste sena och kallas i vardagligt tal för hälsenan. Hälsenan utgörs av senan från vadmuskeln och den fäster i hälbenet. Senan överför
Läs merHändelseanalys. Kunskapsbanksnummer: KB Patient med AC-ledsluxation. December Analysledare:
Händelseanalys Patient med AC-ledsluxation December 2018 Analysledare: Vårdgivare med avtal Externa Region Gävleborg 1 Sammanfattning Analysteamet har fått i uppdrag att utreda händelseförlopp för patient
Läs merRekommendationer avseende sjukskrivningsansvaret för primärvården resp. berörda sjukhuskliniker i Kalmar Län
Försäkringsmedicinska kommittén Rekommendationer avseende sjukskrivningsansvaret för primärvården resp. berörda sjukhuskliniker i Kalmar Län Bra sjukskrivning Sjukskrivning ska enligt Socialstyrelsens
Läs merOperation vid instabil knäskål (MPFL-plastik)
Operation vid instabil knäskål (MPFL-plastik) Knäskålen Då man böjer och sträcker på knäet löper knäskålen (patella) i en fåra i lårbenet. Knäskålens funktion är att förbättra kraften vid sträckning i
Läs merBankart. Stabilitetsoperation i axeln
Bankart Stabilitetsoperation i axeln Operation Ledhuvudet hamnar vanligtvis framför och nedanför ledpannan när axeln går ur led. Operationen syftar därför till att åtgärda den uttänjning i främre ledkapseln
Läs merTriggerfinger/-tumme
till dig som ska opereras för Triggerfinger/-tumme Senknuta Senskida Sena Senknuta Till dig som ska opereras för Triggerfinger/-tumme Triggerfinger/-tumme är en vanlig åkomma. Orsaken är oklar men kan
Läs merHöftprotes. Höftfraktur som opererats med höftprotes ( främre snitt ) Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping
Höftprotes Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping Höftfraktur som opererats med höftprotes ( främre snitt ) Vad är en höftfraktur? Med höftfraktur menas ett brott i övre delen av lårbenet.
Läs merLedstatus Klinisk diagnostik. Christina Stranger 2013
Ledstatus Klinisk diagnostik Christina Stranger 2013 Behöver alla kunna ledstatus? Måste man göra ledstatus på alla patienter? Man måste göra ledstatus n Om pat har minst en svullen eller öm led och/eller
Läs merTill dig som har knäledsartros
Till dig som har knäledsartros Undrar vad hon tänker skylla på nu när knäet blivit bra? DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Tillbaka till ett mer aktivt liv. Att ha ont i knäet påverkar din livssituation på
Läs merPatientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping
Höftfraktur Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping Höftfraktur Med höftfraktur menas ett brott i övre delen av lårbenet. En höftfraktur orsakas oftast av att man faller mot denna del av
Läs merHöft- och knäledsartros Godkänt av: Karin Bernhoff verksamhetschef ortopedkliniken AS Christina Fahlman Braw verksamhetschef INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Titel: Förvaltning: Verksamhet/division: Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping, Primärvården Ortopedkliniken AS Kirurgiskt centrum LE Alla PV Höft- och knäledsartros Godkänt av: Karin Bernhoff verksamhetschef
Läs merPatellainstabilitet. Information till Dig som ska opereras för patellainstabilitet. Patientinformation från CKOC/ortopedklin/Linköping
Patellainstabilitet Patientinformation från CKOC/ortopedklin/Linköping Information till Dig som ska opereras för patellainstabilitet Du har en knäskada, där din knäskål lätt kan gå ur led (patellainstabilitet).
Läs merRegion Skånes vårdprogram för artros
Region Skånes vårdprogram för artros Anita Olsson, leg. sjukgymnast, VC Påarp artroskoordinator, SUND Karin Åkesson, leg.sjukgymnast, VC N Fäladen, Lund artroskoordinator, SUS Artros Region Skånes vårdprogram
Läs merTill dig som ska genomgå operation av din fot i dagkirurgi
Till dig som ska genomgå operation av din fot i dagkirurgi Välkommen till den dagkirurgiska operationsavdelningen vid Akademiska sjukhuset På dagkirurgiska operationsavdelningen görs operationer som inte
Läs merInklämningssmärta. Akromioplastik
Inklämningssmärta Akromioplastik Operation Inklämning i axeln är ett relativ vanligt problem. Smärtan beror oftast på att det är för trångt mellan skulderbladets övre utskott (acromion) och ledhuvudet.
Läs merVuxna (Fyllda 18 år) Konventionell röntgen
D A T U M 2017-05-08 D I A R I E N R RUTIN FÖR PROJEKT RÖNTGENREMISS SOM SKRIVS AV FYSIOTERAPEUT/SJUKGYMNAST FÖRORD Smärta och besvär från rörelseorganen är en vanlig orsak till att patienter besöker primärvården
Läs merOrtopedstation 1. Patienten söker för smärta i höger handled efter att ha halkat och tagit emot sig med höger hand. Undersök patienten!
Ortopedstation 1 Patienten söker för smärta i höger handled efter att ha halkat och tagit emot sig med höger hand. Undersök patienten! Bedöm röntgenbilderna! Instruktion till stationsansvarig, ortopedi
Läs merAkut Hälseneruptur. Undersökningsmässigt ses vid en total hälseneruptur:
Akut Hälseneruptur Riktlinjerna i detta PM gäller för diagnostik och behandling av akut partiell eller total ruptur i hälsenans mellanportion (cirka 2-6 cm från calcaneus) och inkluderar inte: 1. Öppen
Läs merArtroskopisk rotatorkuffsutur
Artroskopisk rotatorkuffsutur Axelleden Axelleden är en så kallad kulled där skulderbladets ledskål ledar mot överarmsbenets huvud. Leden är den mest flexibla av kroppens leder och stabiliseras främst
Läs mer1. ta STÖD. 2. träna 3. HÅLL KOLL
Efter operationen Efter operationen svullnar knät och musklerna däromkring. Hur länge svullnaden varar varierar från person till person. För att motverka svullnaden är det väldigt viktigt att du rör på
Läs merInformation från Danderyds sjukhus. Till dig som har brutit handleden och behandlas med gips
Information från Danderyds sjukhus Till dig som har brutit handleden och behandlas med gips I underarmen finns två ben radius (strålbenet) och ulna (armbågsbenet). Radiusfrakturer är en av de vanligast
Läs merAkut Hälseneruptur Bakgrund: Symtom: Skademekanism
Akut Hälseneruptur Bakgrund: Akut hälseneruptur drabbar 90 % män, vanligen i medelåldern. 90 % uppkommer i samband med idrottsutövning, som racket sport och lagidrotter med boll. En annan grupp är över
Läs merSenskada i axeln. Rotatorcuffskada
Senskada i axeln Rotatorcuffskada Operation Senskada i axeln är ett relativt vanligt problem och kan inträffa akut efter fall eller ryck i armen eller vara en följd av långvarig överbelastning på rotarocuffens
Läs merHälseneruptur. Akut handläggning, uppföljning och fysioterapi vid SÄS
2017-09-11 33699 1 (5) Hälseneruptur. Akut handläggning, uppföljning och fysioterapi vid SÄS Sammanfattning Rutinen beskriver akut omhändertagande, uppföljning och rehabilitering av såväl kirurgiskt som
Läs merKnä och höftartros. Vårdprogram. Utfärdat 2012-03-23; uppdaterat senast 2015-04-22
Knä och höftartros Vårdprogram Utfärdat 2012-03-23; uppdaterat senast 2015-04-22 Innehåll Gällande diagnoser... 1 Inledning... 2 Omhändertagande i primärvården... 3 Remisser... 5 Bilagor 1-3 1 - Grafik
Läs merASD - (Artroskopisk subacromiell dekompression) och lateral klavikelresektion
ASD - (Artroskopisk subacromiell dekompression) och lateral klavikelresektion Impingement (inklämning) Anatomi Inklämningssyndrom, eller så kallat impingementsyndrom, är en samlingsdiagnos för smärta i
Läs merOrtopedkliniken och primärvårdens vårdöverenskommelser Gäller för: Region Kronoberg
Riktlinje Process: 3 RGK Hälsa, vård och tandvård Område: Vårdöverenskommelser Giltig fr.o.m: 2018-01-31 Faktaägare: Daniel Albertsson, distriktsläkare vårdcentralen Moheda Fastställd av: Per-Henrik Nilsson,
Läs merflexorsenskada vanligen kombinerad med skada på nerv eller andra senor. Samtliga senor, inklusive handledens flexorsenor, skall därför testas och n
Böjsenskador av Peter Axelsson, Sahlgrenska, Göteborg saxat ur Läkartidningen Flexorsenskadorna, särskilt inom senskideregionen, har alltid tillhört handkirurgins största utmaningar. Mekanisk skada inom
Läs merNationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar. Artros. Leif Dahlberg. Ortopediska kliniken Skånes universitetesjukhus Lunds Universitet
Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Artros Leif Dahlberg Ortopediska kliniken Skånes universitetesjukhus Lunds Universitet Artros Vår vanligaste ledsjukdom som medför stora funktionshinder
Läs merASD artroskopisk subacromiell dekompression
ASD artroskopisk subacromiell dekompression Impingement Anatomi Inklämningssyndrom, eller s k impingementsyndrom, är en samlingsdiagnos för smärta i axelleden. Oftast orsakas detta av ett begränsat utrymme
Läs mer5. ORTOPEDI max 14 poäng Skrivning VT 2016
5. ORTOPEDI max 14 poäng Skrivning VT 2016 5:1 Du börjar ditt pass på akuten. Din avgående kollega har misstänkt septisk artrit hos en medelålders kvinna, odlat och tagit följande prover som nu är klara:
Läs merInstruktion till stationsansvarig, examinator
Instruktion till stationsansvarig, examinator Pat med rizopati C8. Förväntat diagnosförslag: Diskbråck C7-C8. Beh: Expektans, smärtbehandling med läkemedel, ev mjuk halskrage tillfälligtvis, ev sjukgymnastik.
Läs mer5. ORTOPEDI max 14 poäng Omskrivning
5. ORTOPEDI max 14 poäng Omskrivning 2016-08-17 5:1 Ester är 25 år och spelar fotboll på elitnivå. I dagens cupfinal fastnade hon med dobbarna i gräset och vred till hö knä. Hon inkommer 30 min senare
Läs merHandrehabilitering inom öppenvård utförd av arbetsterapeut/sjukgymnast i Örebro län
Rubrik specificerande dokument ÖVERENSKOMMELSE Omfattar område/verksamhet/enhet Rehabilitering Sidan 1 av 9 Upprättad av (arbetsgrupp alt. namn, befattning) Beslutande organ Gäller från datum Arbetsgrupp
Läs merBesök- och telefontidsbokning ortopedi
2017-11-17 23724 1 (8) Sammanfattning Detta dokument beskriver gällande regler för bokning av besök vid olika typer av ortopediska åkommor. Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Förutsättningar... 2
Läs merO RTO P E D I S K A K LI N I K E N HÄS S LE H O LM - K R I STIAN STAD. Till dig som brutit handleden och behandlas med gips
O RTO P E D I S K A K LI N I K E N HÄS S LE H O LM - K R I STIAN STAD Till dig som brutit handleden och behandlas med gips Handledsfraktur Fraktur (benbrott) vid handleden är en mycket vanlig skada. Ibland
Läs merSå här samverkar vi med ortopeden
Så här samverkar vi med ortopeden Överenskommelse om samverkan mellan primärvård och ortopedi i Landstinget i Östergötland www.lio.se Innehållsförteckning Förord Överenskommelse om samverkan 6 Syfte 6
Läs merTill dig som har höftledsartros
Till dig som har höftledsartros Nu kan han inte skylla på sin höft i alla fall DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Tillbaka till ett mer aktivt liv. Att ha ont i höften påverkar din livssituation på många sätt.
Läs merArtroskopi knäled. Anatomi. Varför artroskoperar man knäleden? Meniskskada. Symptom 2015-08-10/JF
Artroskopi knäled Anatomi Knät består av lårben, underben samt knäskål. Lår- och underben samt knäskålen är beklätt av brosk som fungerar som glidyta samt stötabsorbent. Mellan lårben och underben ligger
Läs merKontroll-rtg, ödemkontroll. Tidbokning för uppföljning efter tre veckor. S
Radiusfraktur kvinna 50-80 år Lågenergitrauma Vid op ev inl på avd* Ort mottagning efter 1 vecka Uppföljning ort mottagning Gipsad cirka 4 veckor efter skada Annars beroende av fraktur och fixation Ev
Läs merHJÄLPMEDEL FÖR BRÅCKBEHANDLING 03 12
HJÄLPMEDEL FÖR BRÅCKBEHANDLING 03 12 03 12 03 BRÅCKBAND 03 12 06 BRÅCKGÖRDEL Förskrivare L med specialistkompetens i kirurgi. Förskrivningsrätt och/eller uppföljning kan delegeras till annan befattningshavare
Läs merSmärttillstånd i axeln. Kliniska symtom Impingement. Klinisk undersökning Impingement
Smärttillstånd i axeln / subacromiellt smärttillstånd Axelinstabilitet Uni- kontra multidirektionell Kliniska symtom Rörelsesmärta painful arc Ofta postfunktionell smärta och värk Uttalad nattligvärk ska
Läs merSkuldran. Sjukdomar och skador. SUS 2014-03-28 Ortopediska kliniken. Petra Petersson / Christian Olsson
Skuldran Sjukdomar och skador SUS 2014-03-28 Ortopediska kliniken Petra Petersson / Christian Olsson Skuldran Humerus, klavikel, scapula Klavikeln enda skelett förankringen till axiala skelettet Lös struktur
Läs merÖREBRO LÄNS LANDSTING. Karlskoga lasarett. Hallux valgus och Hammartå. - Patientinformation
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Karlskoga lasarett Hallux valgus och Hammartå - Patientinformation Innehåll Hallux valgus Sidan 3 Hammartå Sidan 6 2 Information till dig som ska opereras för Hallux valgus eller
Läs merAKUTA KNÄN. Akuta knän. Knäledsdistorsion hemartros MR Olsson et al Diagnostisk precision
AKUTA KNÄN Akuta knän Skadepanorama Handläggning och rutiner Behandling ett par andra käpphästar Knäledsdistorsion med akut svullnad = hemartros Smärta och svullnad Rörelseinskränkning Instabilitet? HANDLÄGGNING?
Läs merSP station: Ortopedi 14,5 min
SP station: Ortopedi 14,5 min Student information: Det söker en patient med axel problem. Besvären började för ca 3 år sedan då han spelade handboll och luxerade sin högra axel. Rtg visade en främre axelledsluxation
Läs merLänsgemensam vårdöverenskommelse
Hälso- och sjukvård Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Länsgemensam 2.0 Vårdöverenskommelse vårdöverenskommelse Primärvård och Specialiserad rehabiliteringsklinik Sörmland Utfärdande förvaltning: Sökord:
Läs merPreoperativ hälsodeklaration slutenvård
Preoperativ hälsodeklaration slutenvård Datum: Namn: Personnummer: - Längd: _ Vikt: Ditt yrke/sysselsättning: Tel.nummer: Hem:_ Arbete: Mobil: Mailadress: Närmast anhörig: Relation: Tel: Mobil: Bor du
Läs merOrtopedtekniska hjälpmedel, Ordinationsanvisningar
Ortopedtekniska hjälpmedel, Ordinationsanvisningar Innehållsförteckning: Sid Specifika regler för området 2 06 Ortoser och proteser 06 03 Spinala ortoser 06 03 09 Thoraco- lumbo- sacrala ortoser 4 06 03
Läs mer2014-01-13 MEBA. Medicinsk kontroll vid Ergonomiskt Belastande Arbete. Namn: Personnummer: Datum: Undersökare:
2014-01-13 MEBA Medicinsk kontroll vid Ergonomiskt Belastande Arbete Namn: Personnummer: Datum: Undersökare: 1 MEBA är uppdelad i två delar, nacke och axlar samt armbåge och handleder/händer. Vardera del
Läs merSCK Ortopedi. Sarkom Centrum Karolinska
SCK Ortopedi Sarkom Centrum Karolinska Uppdrag Diagnostisera och behandla mesenkymala tumörer i rörelseapparaten thoraxväggen även barnen! ffa. maligna mesenkymala tumörer = sarkom SCK Ortopedi organisation
Läs mertill dig som har en Överarmsfraktur
till dig som har en Överarmsfraktur Överarmsfraktur Fraktur (benbrott) på överarmen. Behandlingsmetod bestäms utifrån frakturens läge och utseende. Behandlingsmetod Armen i mitella eller slynga. Axellås
Läs merLänskliniken Ortopedi Ansvarig: Jan Viklund överläkare Godkänd:Anders Sundelin Datum: Information till dig som ska få en knäledsprotes.
Länskliniken Ortopedi Ansvarig: Jan Viklund överläkare Godkänd:Anders Sundelin Datum: 2016-08-22 Information till dig som ska få en knäledsprotes. Den nya knäleden 2 Operation: Vid en knäledsplastik ersätts
Läs merTill dig som brutit handleden. Arbetsterapi och Fysioterapi
Till dig som brutit handleden Arbetsterapi och Fysioterapi Allmän information En bruten handled är ett av de vanligaste benbrotten (frakturerna) man kan råka ut för. Det finns olika sätt att behandla benbrottet.
Läs merInst. för hälsa, vård och samhälle
Inst. för hälsa, vård och samhälle Författare: Marita Salmi, Siv Olsson, Birgitta Persson, Monica Eriksson Specialarbete Gipstekniker 22,5 hp VT 2010 1 Sammanfattning: Fotledsfrakturer uppkommer genom
Läs merO RTO P E D I S K A K LI N I K E N HÄS S LE H O LM - K R I STIAN STAD. Till dig som ska opereras för Karpaltunnelsyndrom
O RTO P E D I S K A K LI N I K E N HÄS S LE H O LM - K R I STIAN STAD Till dig som ska opereras för Karpaltunnelsyndrom Karpaltunnelsyndrom En av handens stora nerver, Nervus Medianus, går tillsammans
Läs merUlnarisentrapment i armbågen Inklämning i ulnarisnerven
Ulnarisentrapment i armbågen Inklämning i ulnarisnerven Ulnarisentrampent i armbågen Inklämning av nervus ulnaris uppstår när det blir tryck på nerven i armbågsnivå. Ulnarisnerven är en av de tre stora
Läs merIII SKALLE-HJÄRNA-NERVSYSTEM. Innefattar symtom från skalle-hjärna-nervsystem med eller utan trauma mot skalle/nacke. Skalle Hjärna Nervsystem
III Skalle Hjärna Nervsystem SKALLE-HJÄRNA-NERVSYSTEM Innefattar symtom från skalle-hjärna-nervsystem med eller utan trauma mot skalle/nacke. 45 Symtom från skalle-hjärna-nervsystem efter trauma Vid trauma
Läs merIdrottsortopedi 040126. Folkrörelse. Idrottsskada
Idrottsortopedi 040126 Henrik Lundblad Ortopediska kliniken Karolinska sjukhuset Folkrörelse 25000 idrottsföreningar 2 miljoner svenskar motionerar regelbundet 700 000 individer tävlar på elitnivå Idrottsskada
Läs merRöntgenundersökningens roll i primärvården
Röntgenundersökningens roll i primärvården MR, CT/DT o ultraljud När, hur, varför? Köst é nått? Kostar det något att röntga? Ja alltid! För remitterande klinik För landstinget För samhället För patienten
Läs merBarnortopedi - för akutmottagningsbruk 2015-05-28 E Fridh DSBUS 1 Vad ska vi prata om? Ortopediskt trauma hos barn Ortopediska sjukdomar som kan dyka upp akut Viktigaste icke ortopediska diff-diagnoserna
Läs merEfter artroskopin. www.medcentrum.se
Efter artroskopin www.medcentrum.se Du har i dag genomgått en knäledsartroskopi på grund av dina besvär. De fynd som gjordes vid ingreppet kan du se och läsa om på andra sidan. Du får också där beskrivet
Läs merPreoperativ hälsodeklaration poliklin
Preoperativ hälsodeklaration poliklin Datum: Namn: Personnummer: - Längd: _ Vikt: Ditt yrke/sysselsättning: Tel.nummer: Hem:_ Arbete: Mobil: Mailadress: Närmast anhörig: Relation: Tel: Mobil: Vem är din
Läs merInformation om benproteser
Information om benproteser ortopedteknik TeamOlmed TeamOlmed är ett av Sveriges främsta ortopedtekniska företag med specialistkompetens att förskriva arm- och benproteser för barn och vuxna. Vi har rikstäckande
Läs merDiagnostiskt prov i klinisk anatomi
ortopeden SöS 080820 Ortopedkursen T8 Södersjukhuset HT 2008 Diagnostiskt prov i klinisk anatomi 1. a)markera clavikeln och acromioclavikualr leden. b) Rita ut hur hudkonturen över clavikeln ser ut vid
Läs merAnsvarsfördelning mellan primärvård och ortopedisk specialistvård
Ansvarsfördelning mellan primärvård och ortopedisk specialistvård Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-A 63-2013) giltigt till och med mars 2019. Utarbetad av sektorsråden i allmänmedicin
Läs merHäloperation på grund av besvär från hälsenefästet
1 av 5 Häloperation på grund av Bakgrund Hälsenan, även kallad för akillessenan, är människokroppens tjockaste och starkaste sena och kallas i vardagligt tal för hälsenan. Hälsenan utgörs av senan från
Läs merPatientinformation tennisarmbåge
PATIENTINFORMATION 1 (6) Tennisarmbåge/lateral epikondylalgia Godkänt Giltigt t.o.m 2022-01-09 Versionsnummer 1.0 Diarienummer Vad är Lateral Epikondylaliga/tennisarmbåge? Lateral epikondylalgia eller
Läs merHAND- OCH HANDLEDS- SKADOR
2014-06- 14 Vad skall Pe5er prata om? HAND- OCH HANDLEDS- SKADOR Idro5smedicinkursen i Visby 13/6-14 Pe5er Gustavsson Ortoped Visby lasare5 Ortopedisk synvinkel på handbesvär Fall mot öppen hand Fingerdistorsioner
Läs mer