Hearing om tillgängliga läromedel Den 12 oktober 2017 Slutversion den 23 oktober 2017

Transkript

1 Sammanfattning av resultat Hearing om tillgängliga läromedel Den 12 oktober 2017 Slutversion den 23 oktober Bakgrund Regeringen har gett i uppdrag åt Myndigheten för tillgängliga medier (MTM), att i samverkan med Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM), göra en översyn av tillgången till läromedel som är tillgängliga för personer med funktionsnedsättning från förskola till högskola. Som en del i detta uppdrag anordnades en hearing om tillgången till tillgängliga läromedel. Hearingen genomfördes den 12 oktober Cirka 25 deltagare representerade olika utbildningsinstitut, intresseorganisationer och myndigheter. Samtliga representerade organisationer redovisas i bilaga 1. Parallellt med den fysiska hearingen genomfördes en så kallad digital hearing. Samma material och frågeställningar som bearbetades på den fysiska hearingen publicerades på myndigheternas hemsidor och marknadsfördes via Twitter. Alla som ville kunde på så sätt ta del av materialet, samt även skicka in sitt bidrag utifrån samma upplägg som på den fysiska hearingen. Resultatet av såväl den fysiska som den digitala hearingen publiceras på myndigheternas hemsidor och beaktas i det fortsatta översynsarbetet. I detta dokument redovisas en sammanfattning av den fysiska hearingen. 2. Metod Hearingen inleddes med en teoretisk genomgång av det pågående översynsarbetet och en redovisning av den kartläggning som genomförts med stöd av ett oberoende konsultbolag. Deltagarna var indelade i blandade grupper och placerade vid bord i form av öar, för att möjliggöra god dialog. Vid samtliga bord fanns en tilldelad sekreterare, med uppgift att dokumentera gruppernas medskick och förslag. Efter den teoretiska genomgången inleddes gruppdialogen med att grupperna fick diskutera vilka kompletteringar de önskade göra till den kartläggning som redovisats. Samtliga gruppens förslag och medskick dokumenterades. Nästa gruppdialog handlade om att utifrån en övergripande vision om likvärdig tillgång till läromedel för personer med funktionsnedsättning identifiera vilka hinder som finns för att nå dit. Grupperna fick därefter prioritera de hinder som de anser vara viktigast att hantera. De hinder som grupperna prioriterat sorterades därefter in under olika rubrikområden och diskuterades i storgrupp. Utifrån de hinder som grupperna prioriterat, handlade den slutliga övningen om att utarbeta förslag till lösningar. Grupperna fick välja ut 2-3 av de hinder som prioriterats och utforma konkreta och görbara förslag till åtgärder. Samtliga grupper redovisade sina förslag till lösningar i storgrupp. Hearingens upplägg och agenda redovisas i bilaga 2. 1

2 3. Redovisning 3.1. Komplettering av kartläggningen Noteringar från gruppernas diskussion om kompletteringar av kartläggningen sammanfattas under tre övergripande rubriker: kompletteringar till kartläggningen, övriga medskick och diskussionsområde. Gruppernas skriftliga underlag har vidarebefordrats till Education Analytics som underlag för deras komplettering av kartläggningen. Kompletteringar till kartläggningen Kartläggningen borde gå mer på djupet avseende att identifiera de svaga länkarna och lära av det som fungerar. Läromedelsegenskaperna enligt SPSM webb är otydliga och därför svårbegripliga för alla och har därför varit svåra för respondenterna (det de fick i enkäten). Detta är ett förbättringsområde även för SPSM. Det bör framgå vilka respondenterna är. Jämförelse med ett icke anpassat läromedel och ett anpassat saknas. Till exempel punktskriftsanpassade läromedel är det ofta sämre kvalitet på avseende bilder, diagram mm tillgängligt vid källan är att föredra Punktskriftsanpassningen saknas ofta vad gäller diagram och bilder. Detta måste göras pedagogiskt. 17 saknas. Rättslig diskussion borde in i utredningen. I kartläggningen framgår inte att föräldrar ofta är en stor pedagogisk resurs som anpassar och hjälper. Luddigt i slutsatserna vad gäller bristen i utbudet. Menar man brister i kännedom om utbudet eller brister i utbudet? Hur förhåller sig de två bristerna till varandra? Slutsatserna vad gäller brister i utbud är inte riktigt förankrade i rapporten. Saknar barn- och elevperspektivet. Önskemål om att fråga elever! Vilket är utbudet inom läs- och skrivområdet? Vad finns? Vilka förlag? Vilken utveckling? Läs- och skriv används övergripande och döljer andra områden med svårigheter t.ex. matematik. Hur ser matematikläromedel ut? Genom att ge exempel på bra material, d.v.s. vad det är som fungerar för eleverna, skulle man få en bra benchmark, som man kan utgå från för vidare utveckling. Privata vuxenutbildningar som inte omfattas av denna kartläggning, vem ser till dessa? Vuxenutbildning (privata yrkesutbildningar exempelvis) som inte hör till de som ingår i vår undersökning är fortfarande ett problem, inte minst för personer med synnedsättning. Undervisningsmaterial t.ex. film som används som kompletterande till övrigt material. Vem ansvarar för undertextning? Upphandling? Likvärdig situation ska åstadkommas. Undertextning etc. underlättar även för de med svenska som andraspråk, utöver teckenspråkiga. Studenter/elever som inte behöver textning kan se om flera gånger. Särskolan, där det uppfattas finnas brister både vad gäller läromedel och kompetens. 2

3 I avsnittet om förlag står att det är problem att läromedlen skiljer sig åt, det handlar om väl om de digitala, inte om läromedel i allmänhet? Övriga medskick Behövs det en definition på läromedel? Lärare plockar ofta ihop eget material, vilket skapar problem för anpassningar. Det måste skapas medvetenhet om det. Konsumentprodukt eller hjälpmedel? Vad ska man ha rätt till? Vad betyder begreppen tillgängliga läromedel? Vad innebär att anpassa? Det finns otydligheter kring begreppen. Folkbildningens kurser viktigt att de får fortsätta anpassas utanför myndighetsvärlden. Folkhögskola: här finns en oro för kommunalisering, att styras för mycket utifrån. Högskola: måste finnas möjlighet att få med ny forskning. Litteraturlistor kan inte vara statiska. Borde vara bra om artiklar publiceras tillgängligt, då finns det möjlighet att ta del av det nya. Universiteten kommer inte att vilja ha en uppstyrning det riskerar att utbildningen stagnerar. E-boksdistributionen har problem vad gäller att skydda upphovsrätt. Bättre lösningar för att trygga det för fortsatt bra författare och bra läromedel i framtiden. Kopieras för lätt. Osäkert system. Den begränsade tiden för att göra den här kartläggningen har gjort att det har blivit en ytlig rapport. En annan reflektion är att det var alltför kort förvarning för inbjudan till hearingen och att tiden för den digitala hearingen skulle ha varit längre. Diskussionsområde En fråga som diskuterades i flera grupper var uppdragets avgränsning att enbart omfatta behov av tillgänglighet utifrån funktionshinder. Några kommentarer och synpunkter som lyftes fram var: Funktionsnedsättning är inte nödvändigt för att behöva och ha nytta av anpassning Tillgängliga läromedel är bra för alla. Görs generella produkter så åstadkommer man även att komma åt stigmatisering, d.v.s. att elevgrupper inte känner skam/undviker att lyfta fram sin funktionsnedsättning. Vad händer med 17? Osäkerhet kring lagtolkning Identifierade och prioriterade hinder På frågan om vad som hindrar utvecklingen mot likvärdig tillgång till läromedel för personer med funktionsnedsättning, identifierade och prioriterade grupperna följande (utan inre prioritet): Utbildning/kunskap/kompetens Lärarutbildningen är eftersatt vad gäller konsekvenser av funktionsnedsättning och elevers olika behov. Det gäller inkluderande metoder och verktyg, samt specialpedagogik, men också inom följande moment: - Läromedel - Teknik 3

4 - Funktionsnedsättningar - Tillgängliggörande egenskaper - Vilka myndigheter som finns Kompetensbrist hos pedagoger, bibliotek, specialpedagoger och annan personal, bland annat om hur man använder tillgängliga läromedel. Utbildningsanordnarna måste bli bättre på att tillhandahålla kunskapen. Grupperna identifierade även bristande beställarkompetens, forskningsbrist och övergripande kompetensbrist om funktionsnedsättning och utbud av läromedel genom alla led, från elev till huvudman. Lagstiftning och regelverk Allmän rätt till läromedel saknas. Det finns inte lagstadgad rätt till punktskrift. Utformning av dagens lärar- och rektorsutbildning och synen på rätten till utbildning och lika värde. Brist på standarder för att producera tillgängliga läromedel. Organisation Bristande utvärdering och uppföljning av insatser. Organisation och struktur hos skolledning och skolhuvudman. Att det inte finns något utpekat ansvar för vissa utbildningsformer, exempelvis Axelssons. Stöd, teknik och utrustning Teknisk infrastruktur brister, exempelvis i skolorna för att kunna använda digitalt material. På grund av brister i tekniken kommer inte material fram i tid och/eller med tillräckligt god kvalitet. Brister i tekniken omfattar såväl förutsättningar, kapacitet, rädslor, okunskap och att ingen ser helheten. Resurser Brist på pengar och osäkerhet kring vem som ska betala. Resursbrist när det gäller tillgången till lärare och ekonomiska resurser, vilket försvårar inköp av moderna, tillgängliga läromedel. Samverkan och samarbete Organisatorisk förankring, d.v.s. flödet av information, kompetens och synsätt, i kedjan huvudman, rektor, specialpedagog, lärare och elev. Övrigt Som ett övrigt hinder pekade flera grupper på frågan om hur man ser på elever/studenter som har behov av hjälpmedel, samt hur de ser på sig själva. Grupperna pekade på att om elever/studenter ser sig som avvikande kan det hindra dem från att ta till sig hjälpmedel, vilket i sin tur leder till stigmatisering. Ett annat problem är att man exempelvis inom skolor, hos producenter och inom den politiska sfären tänker särlösning istället för generell lösning med möjligheter för många och ytterligare anpassningar Lösningsförslag SPSM har mycket som är bra idag. Vidareutveckla detta genom att: 4

5 - Strukturera och förfina Hitta Läromedel - Marknadsföra Fråga rådgivare och Hitta Läromedel Ge SPSM i uppdrag att aktivt missionera kring specialpedagogik, Hitta Läromedel och tillgänglighet. SPSM ska då arbeta proaktivt mot hela skolan och inte endast enskilda elever. Lärarutbildningar bör kompletteras med utökad utbildning i specialpedagogik, skollagens skrivningar om rättigheten till likvärdig utbildning, och funktionsnedsättningar och deras pedagogiska konsekvenser. Motsvarande i rektorsutbildningar. Lärarutbildning/fortbildning inklusionskunskap för pedagoger och rektorer. Specialpedagogiklyftet borde inkludera tillgänglighet, konkreta redskap, att använda skolbiblioteket för att öka inkludering. Ge någon, kanske SPSM, ett uppdrag att tydliggöra och utvärdera befintliga riktlinjer och standarder för tillgänglighet i och anpassning av digitala läromedel. Brukarperspektivet är en viktig faktor för både användning och utveckling. Gör uppföljning med systematik för att se om måluppfyllelsen ökar. Tydligare uppdrag till utbildningsanordnare att arbeta med inkluderande pedagogik/inkluderande lärmiljöer universell design/design for all. Systematiskt kvalitetsarbete att följa upp hur det går. Uppdrag och utvärdering ger utveckling. Kompetenscenter/skoldatatek ska finnas som stöd till pedagoger och skolor i varje kommun. Samordnar pedagogisk kompetens och stöd kring lärmiljöer och läromedel. Myndigheter som SPSM med specialistkompetens ska samverka med kompetenscenter. Tillsynsmyndigheter som Skolinspektionen och Universitetskanslerämbetet ska kunna koppla på stöd i de fall som brister upptäcks. Riktlinjer, standard till förlagen att göra tillgängliga läromedel. Plocka upp och granska den statliga utredningen (Läromedel specifikt) 2003:15. En del av de förslagen gäller fortfarande. Öka medvetenheten kring universella lösningar och särlösningar. Se UDL modellen. Återinför i lag och förordning att alla elever har rätt till grundläromedel. Vidareutveckla stödfunktion som lärarassistent, tekniskt, administrativt, praktiskt handhavande stöd till lärare för att minska stress, spara tid ge utrymme till pedagogiskt ledarskap (detta gäller även rektorer). Ge uppdrag till en myndighet att identifiera vilka utbildningsanordnare som behöver stöd avseende läromedelsanpassningar/tillgängliggörande av läromedel. Någon myndighet ska utpekas som anordnare. 5

6 Bilaga 1 Organisationer som var representerade vid hearingen den 12 oktober 2017 Afasiförbundet/Funktionsrätt Sverige Autism- och Aspergerförbundet/Funktionsrätt Sverige Barnombudsmannen Folkhögskolornas serviceorganisation, FSO Funktionsrätt Sverige ITL Inläsningstjänst Järfälla kommun Barn- och elevhälsan Myndigheten för delaktighet SKL Skoldatateket, Stockholms stad Statens Institutionsstyrelse, SiS Stockholms universitet Studentlitteratur AB Svensk biblioteksförening Svenska Förläggarföreningen Svenska läromedel Synskadades Riksförbund/Lika unika Uppsala universitet 6

7 Bilaga 2 Program och agenda för hearing den 12 oktober Välkommen! Kort inledning Lunch Presentation vid borden Genomgång av uppdraget och processen Pia Hasselrot berättar om det uppdrag som SPSM och MTM har. Genomgång av sammanfattningen Konsulterna berättar om kartläggningen. GRUPPDIALOG: Komplettering av kartläggningen GRUPPARBETE: Vad hindrar oss? Ca Eftermiddagskaffe GRUPPARBETE: Lösningsförslag Avslut Vad händer nu? Information om hur processen går vidare och hur resultatet från hearingen hanteras. 7