Friskis&Svettis Regler och rekommendationer. - reviderad upplaga per den 15 september 2006.

Transkript

1 Friskis&Svettis Regler och rekommendationer - reviderad upplaga per den 15 september 2006.

2 Regler och rekommendationer De grundläggande rättigheterna och skyldigheterna för medlemsföreningar i Friskis&Svettis finns i den egna föreningens stadgar, i Friskis&Svettis Riks stadgar och i dokumentet Villkor för medlemsförening i Friskis&Svettis. På några områden behövs dessutom regler och rekommendationer som kompletterar och förtydligar. Dessa finns samlade under huvudrubrikerna: 1. Profil sid Grafisk profil 1.2 Funktionärskläder 1.3 Träningsbenämningar 1.4 Webb 2. Sponsring..sid Aktiviteter utanför Friskis&Svettis utbud.sid Avgifter för nyttjande av musik...sid Avgifter för olycksfallsförsäkring för F&S medlemmar i de nordiska länderna...sid Att räkna medlemmar...sid Titlar sid Hantering av aktiebolag...sid Handlingsplan vid misstanke om ätstörning. sid Dopning...sid Rikskort...sid Valberedningsarbetet...sid Mat och Dryck..sid 25 2 (29)

3 1. Profil När vi talar om profil handlar det om allt som syns och kommuniceras. Tydlighet och enlighet när det gäller hur vi ser ut och presenterar Friskis&Svettis är av största betydelse. Vår gemensamma profil är en viktig styrka. 1.1 Grafisk profil Helt centralt i frågan om grafisk profil är hur vår symbol, vårt märke eller logotype ska se ut. Det händer ibland att man förväxlar detta med varumärke. Varumärket är så mycket mera än hur vår logotype ser ut. Vårt varumärke är hur Friskis&Svettis uppfattas. Viktigast för detta är hur vi lever vår idé och våra gemensamma värderingar. Varumärket påverkas av allt vi gör. Vårt tydliga, gemensamma utseende bidrar sedan till att hålla samman och fokusera intrycket av Friskis&Svettis. Det är detta senare som grafisk profil handlar om, i schemafoldrar, trycksaker etc. F&S föreningar har en skyldighet att följa regler och rekommendationer för hur vi presenterar oss och ser ut. Samma gäller för ev. samarbetspartners, byråer eller andra leverantörer som vi anlitar och som ska använda vår logotype. Det är vårt ansvar att de tillämpar Friskis&Svettis grafiska profil på rätt sätt. Kontrollera och följ upp. Låt det bli rätt från början. Att beställa omtryck eller en ny skylt blir dyrt Regler Vår logotype Vår logotype är en kvadrat. Logotypen inkluderar den röda kvadraten; vit symbol i röd kvadrat. Endast när logotypen appliceras på Friskis&Svettis-kollektionen och strumpor eller på vår röda färg kan kvadraten tas bort. Fristående logotype När du använder logotypen fristående eller som avsändare ska den alltid omges av en skyddande frizon, d v s luft kring logotypen. Ortsnamn i anslutning till logotypen Hemort i anslutning till logotypen placeras i blå tilläggsruta direkt ansluten till logotypen. Den blå tilläggsrutan är en tiondel så stor som den röda rutan. Texten ska vara vit. Svartvit logotype När du inte har möjlighet att trycka logotypen i färg kan du välja mellan svart och grå. Be tryckaren välja den grå i 30 % svart Så här skrivs Friskis&Svettis Friskis&Svettis skrivs utan mellanslag på båda sidor om &-tecknet. 3 (29)

4 Namnet Friskis&Svettis skrivs alltid versalgement i versalgemen text, och i versal text skrivs FRISKIS&SVETTIS alltid versalt. Om det i officiella sammanhang krävs ett IF (Idrottsförening) så skriv det före Friskis&Svettis Typografi Det är viktigt att använda rätt typografi och dessutom rätt variant vid rätt tillfälle för att den grafiska profilen ska upprätthållas. Vi använder typsnitten: Bell Gothic Light till brödtext, visitkort och adressrader Bell Gothic Black till rubriker och mellanrubriker Bell Gothic Bold till mellanrubriker Sabon till brödtext, stora mängder text. Sabon kan ersättas med Times Våra färger Vår logotype består av två färger. Vitt och rött. Rött och vitt är världens mest framgångsrika färger. Rött är livets och kärlekens färg. Rött är aktivitet. Den vita färgen lyfter fram den röda färgen så att den upplevs ren och fräsch. Röd färg, PMS 186 Accentfärgen är blå Den blå färgen har tillkommit för att förstärka det rödvita, lägga till en sportig karaktär och öka möjligheterna att skapa bra kläder, trycksaker och miljöer. Accentfärgen är endast ett komplement till våra grundfärger och används med återhållsamhet. Blå färg, PMS Rekommendationer Trycksaker För annonser, broschyrer och foldrar är det bra med så enkel och ren formgivning som möjligt. Tänk på att blå är en accentfärg, d v s en färg som används sparsamt för att accentuera det rödvita intrycket. Använd du- eller vi-perspektiv, inte ni-perspektiv. Tänk på papperskvaliteten; alltid ett riktigt vitt obestruket papper. Vad gäller logotypen är rekommendationen att i så stor mån som möjligt använda den med ortsnamnet i det blå fältet under den röda kvadraten. På det sättet skapar varje F&S-förening sin egen personlighet Skyltar och banderoller Det viktigaste är att inget inkräktar på logotypens form. Och att du använder rätt typsnitt Friskis&Svettis bildbank Här hittar du bilder som är friköpta för Friskis&Svettis. Du kan alltså fritt använda dem till föreningens olika annonser och trycksaker. 4 (29)

5 1.2 Funktionärskläder Från augusti 2004 bär alla funktionärer en gemensam Friskis&Svettis-kollektion Regler Friskis&Svettis-kollektionen får endast bäras av Friskis&Svettis funktionärer och i samband med Friskis&Svettis verksamhet. Det betyder att funktionärer som slutar i en förening ska återlämna sina funktionärsplagg till föreningen. Begagnade plagg får aldrig lämnas till klädinsamlingar. Friskis&Svettis-kollektionens färger är vita, röda och blå. Var och en av föreningarna väljer vilka plagg ur kollektionen funktionärerna ska använda. Den enda regeln är att funktionären med blå byxa alltid ska ha röd överdel. Friskis&Svettis-kollektionen bär inget annat varumärke än Friskis&Svettis. Det är inte tillåtet att ha annan logotype på funktionärsplaggen. I samband med jubileer och evenemang kan föreningen ta fram tillfälliga funktionärsplagg. Föreningen tar också ibland fram profilprodukter för försäljning till medlemmar. Friskis&Svettis logotype används då enligt den grafiska manualen. Friskis&Svettis hela logotyp som inkluderar den röda kvadraten är dock svår att applicera på textil. Använd rött figurmärke på vita kläder och vitt figurmärke på röda kläder. På textil i andra färger än vit och röd skrivs namnet Friskis&Svettis ut i rätt typsnitt. 1.3 Träningsbenämningar Friskis&Svettis har idag ett brett härligt utbud. Under de senare åren har efterfrågan från F&S föreningar ökat av regler och rekommendationer för hur vi ska benämna F&S utbud. Uppdraget blev tydligt då årsstämman 2003 gav F&S Riks i uppdrag att "se över principer och tillämpning för benämning av utbudet i dialog med föreningarna". Friskis&Svettis kärnverksamhet är jympa. Det var med jympa Friskis&Svettis startade. Det var där vår unika idé och kompetens kom till tydliga uttryck och det är utifrån jympan vi lärt och byggt vidare på vår träningsidé med fokus på musik, ledarskap och rörelse och idén om lustfylld, lättillgänglig träning av hög kvalitet för alla Regler Struktur för utbudet Friskis&Svettis utbud presenteras under fyra träningsformer: F&S Jympa F&S Gym F&S Spincykling F&S Jogga/Gå 5 (29)

6 Under respektive träningsform finns familjer, som t ex under F&S Jympa: Jympa med redskap Aerobics Ki Friskis&Svettis träningsutbud: F&S Jympa F&S Spincykling F&S Gym F&S Jogga/Gå Start Bas Start Bas Styrketräning Övningsträning i Jogging Walking Styrka Puls Medel Medel Intensiv Intensiv gym Stavgång Cross Specialjympa Familj Knatte Junior Senior Rygg Väntabarn Mamma Öppna dörrar Enkeljympa Jympa med redskap Bräda Station Aerobics Aerobics Step Aerobics/dans Ki Ki-jympa Ki box Ki balans Ki yoga F&S Core Core Vattenjympa Skivstång Skivstång Kombi Skivstång Spin Specialspin Junior Mamma Senior Kombi Skivstång Spin 6 (29)

7 Nivå Nivå presenteras som start, bas, medel respektive intensiv. Exempel är Styrka/medel och Puls/bas. Målet är att så långt det är möjligt diversifiera utbudet, d v s visa på det stora och varierade utbudet vi har. Styrka/medel, Puls/medel, Station/medel och Bräda/medel visar att det handlar om olika, unika träningsformer på medelnivå. I det fall man inte har ett separat spinschema gäller motsvarande för att visa nivån, t ex Spin/bas Svårighetsgrad Svårighetsgrad presenteras som 1 och 2. T ex Aerobics 1, Step 2 och Ki box Grafik och stavning Namn på utbud är egennamn och skrivs med versal första bokstav, t ex Medel. Namnet avskiljs från nivån genom en /, t ex Bräda/medel. Nivå stavas med gemena bokstäver, t ex Puls/bas. Svårighetsgrad avskiljs från namnet med ett mellanslag, t ex Aerobics 1. Då namnet innehåller fler ord skiljs de åt med mellanslag och versal första bokstav på första ordet, t ex Ki balans. Undantaget är Ki-jympa, som blir språkligt felaktigt om ovanstående gäller Rekommendationer Kombinationer - Kombi Kombinationer kan presenteras antingen som Kombi eller att man kort och enkelt sätter ihop träningsformerna. Kombinationen Spincykling och Skivstång benämns Skivstång Spin Friluft Friskis&Svettis har genom åren utvecklat en härlig tradition i att koppla diverse friluftsaktiviteter till medlemskapet. Exempel på detta är vandringar, klättringar, inlinesåkning, kanot och skridskor. Aktiviteter som dessa sorteras under rubriken friluft När vi pratar När vi pratar om våra träningsformer eller kommunicerar i både bild och text dyker fler möjligheter upp. Alla med syftet att vara tydlig och lätt att förstå. Till exempel: Vår produkt heter Spincykling. När vi talar om aktiviteten pratar vi om att träna spinning eller spinna. När vi vill vara kortfattade i schemat skriver vi Spin/bas. 7 (29)

8 När det gäller Gym pratar man inte enbart om att styrketräna utan också om att gymma, eller träna i gymmet. I gym kan man ibland enbart träna styrketräning och ibland både styrketräning och konditionsträning, detta beroende på hur utvecklat föreningens gym är. Gym och Styrketräning blandas ganska fritt beroende på vad som passar bäst. Ibland används också ordet gym som benämning på en hel träningsanläggning med gruppträning och gym. Detta är inte vår grundbetydelse av ordet. 1.4 Webb Bakgrund Vid Årsstämman i Falun år 2005 beslutades att F&S Riks ska ta fram regler och rekommendationer för hur en webbsida ska se ut och ett förslag till hur en webbsida kan se ut Regler Friskis&Svettis logotyp ska placeras längst upp till vänster på både start- och undersidor. Det ska tydligt framgå vilken Friskis&Svettis-förening besökaren har kommit till. Externa länkar (till annan verksamhet) ska öppnas i nytt fönster. Om man använder ramar kan de öppnas i _blank. Länk ska finnas till F&S Riks webbplats. Benämningar på Friskis&Svettis träningsformer finns under regler för Profil. Webbplatsens lay-out ska följa den grafiska profilen. Undantag är dock att standardtypsnittet Verdana ska användas. Rätt röd webbfärg är CC3333, och accentfärgen blå Webbplatsadressen ska i alla externa sammanhang anges i formen: friskissvettis.se/ort, alternativt som subdomän: ort.friskissvettis.se. För förening utanför Sverige anpassas denna regel. Webbplatsen ska varken ligga inhyrd på någon annan webbplats, eller i någon annan verksamhets ram. Webbplatsen är en frizon se regler för Sponsring i F&S. Sponsorer eller samarbetspartners logotyper får inte exponeras. Dessa får nämnas i text, dock inte på startsidan. 8 (29)

9 Personuppgiftslagen (PUL) ska efterföljas beträffande personuppgifter. Varje förening skall ha en personuppgiftsansvarig. Endast friköpta och webboptimerade bilder får användas under förutsättning att samtycke finns från den som framträder på bilden. Använd gärna bilder från F&S Bildbank. Bilder som endast kan ses på lösenordsskyddade sidor är undantagna från denna regel. Webbplatsen ska genomsyras av och förmedla Friskis&Svettis värderingar. Uttryck som leder tankarna till kommersiellt drivna företag får inte förekomma. Det ska framgå att föreningen är en ideell idrottsförening Rekommendationer Länkar till undersidor inom webbplatsen placeras i en horisontell navigeringslist i höjd med logotypens underkant. Länkarna grupperas logiskt. Förening med många undersidor/länkar kan komplettera med en vertikal navigeringslist under logotypen. Varje Friskis&Svettis-förening rekommenderas följa den design F&S Riks har på sin sida, friskissvettis.se. Mallen finns att tillgå på F&S Riks. Webbplatsen ska vara en levande mötesplats. Därför är det viktigt att den underhålls och uppdateras. Uppgifter som ska uppdateras löpande bör kunna hanteras i ett administrationsgränssnitt. Varje Friskis&Svettis-förening rekommenderas använda e-postadresser enligt formen: namn@ort.friskissvettis.se. Adress enligt denna mall kan man få via F&S Riks utan kostnad. Norska föreningar rekommenderas använda adresser enligt formen: namn@ort.friskissvettis.no. Föreningar utanför Sverige och Norge rekommenderas använda adresser enligt formen: namn@ort.friskissvettis.land. Föreningen sköter själv sin mailadministration. En gästbok kan vara ett bra sätt att visa öppenhet mot föreningens medlemmar. En gästbok kräver dock en daglig översyn för att fungera. Beslutade av Friskis&Svettis Riks styrelse (29)

10 2. Sponsring 2.1 Sammanfattning av rådslaget om sponsring Genom vårt engagemang i Friskis&Svettis har vi valt att vara med och utveckla ett av Sveriges starkaste varumärken. Det förpliktigar. Det stora intresset för vårt rådslag om sponsring, 70 remissvar, är ett bevis på hur viktigt vi inom rörelsen ser på sponsorfrågan. Det vi gör i vår förening påverkar nämligen alla andra föreningar. Det är konsekvensen av att vi idag lever i en transparent värld ett resultat av det senaste decenniets snabba utveckling inom media och internet. Intäkterna i föreningarna från sponsring har hittills varit begränsade och haft ringa betydelse för verksamheten i föreningarna. Vi står fria. Det är en av våra grundvärderingar, därför bör aldrig ersättning från sponsorer eller samarbetspartners finansiera föreningens löpande verksamhet. Eventuell ersättning eller samarbete bör enbart syfta till att möjliggöra extra marknadsföringsinsatser eller stärka relationer med medlemmar eller funktionärer, för att få så många som möjligt att uppleva rörelseglädje. 2.2 Definitioner Sponsring Sponsring bör alltid ses i perspektivet marknadsföring och kommunikation. Syftet för det sponsrade företaget är att öka sin försäljning genom att förknippas med Friskis&Svettis positiva värderingar. Därför är kravet mycket stort på att sponsorns värderingar kompletterar eller förstärker våra värderingar. Syftet för föreningen är att skaffa extra resurser. Projektsponsor En projektsponsor stödjer oss under tidsbegränsade projekt, t ex vid utejympan under en sommar eller i samband med framtagande av utbildningsmaterial, på F&S konvent, instruktionsvideor, bruksanvisningar etc. När evenemanget eller utgivningen är avslutad upphör stödet. Även här är det viktigt med starka varumärken och respekt för varandras identitet. Samarbetspartners En samarbetspartner är liksom sponsorn någon man har en affärsrelation med. Syftet för samarbetspartnern är att öka sin försäljning genom att erbjuda Friskis&Svettis medlemmar förmåner. Sampling, d v s att dela ut produktprover åt ett företag är ett slags tillfälligt samarbete. Har företaget inga krav på motprestation är det fråga om gåva eller donation. Föreningens syfte med att erbjuda sina medlemmar förmåner är att stärka relationen med dem. Annonsköpare I detta fall har Friskis&Svettis sålt ett exponeringsutrymme i t ex trycksak eller tidning. Utrymmet säljs till den som betalar. Detta betraktas inte som traditionell sponsring men kan mycket väl ingå som en komponent i ett paket. 10 (29)

11 Försäljning i våra lokaler Allt vi gör påverkar människors bild av Friskis&Svettis; de tidningar som finns för läsning, de automater som finns med drycker och förstås det vi säljer i våra receptioner. 2.3 Regler Grundregel Vi skall aldrig låna ut vår logotyp eller varumärke till något företag, organisation eller person, så att de kan använda detta i sin annons, i sin reklam, på sin hemsida eller annat informationsmaterial eller i sin verksamhet. Friskis&Svettis kan däremot använda andra företags och organisationers logotyper och varumärken i sitt informationsmaterial som motprestation för att sponsorn ger ekonomiskt bidrag eller samarbetspartnern ger medlemmarna förmåner. Det skall tydligt framgå vilken Friskis&Svettis förening som är avsändare, t ex Friskis&Svettis Uppsala, se profilregler. Ytterst ansvarig för sponsorer och samarbetspartners är styrelsen i respektive förening Lokal nivå Varje förening avgör själv vilka engagemang man gör med sponsorer och samarbetspartners så länge de enbart riktar sig till de egna medlemmarna via sina egna media, dvs. program, foldrar, medlemsutskick samt annonser i lokala medlemstidningar, och annonser i medier som enbart riktar sig till den egna föreningens upptagningsområde Regional nivå Sponsor engagemang och samarbetsförmåner som kommuniceras via medier och butiker som riktar sig till andra föreningars upptagningsområden t. ex Göteborgs Posten, Sydsvenska Dagbladet, SvD, DN, Stadium, Intersport skall beslutas i en gemensam regional sponsorgrupp. Principen för hur eventuell sponsorersättning fördelas mellan föreningarna beslutas också av denna grupp Riksnivå Friskis&Svettis ingår inga riksomfattande sponsorsamarbeten utan att detta presenteras och beslutas av årsstämman. Sponsring och samarbeten av tidsbegränsat projekt t.ex. jympavideo på riksnivå, beslutas av F&S Riks styrelse Frizoner Friskis&Svettis avstår från sponsorer och samarbetspartners logotyper och varumärken på verksamhet som vänder sig till barn upp till 12 år och på alla funktionärskläder. Föreningarnas hemsidor ska betraktas som frizoner. Sponsorer eller samarbetspartners logotyper får inte exponeras. Dessa får nämnas i text, dock inte på första sidan. 11 (29)

12 2.4 Rekommendationer Frizoner Vi rekommenderar att alla föreningar betraktar sina lokaler som frizoner. Det innebär att vi avstår ifrån sponsorer och samarbetspartners logotyper och varumärken i våra lokaler Huvudstadsregioner Svenska mediers redaktioner är till mycket stor del placerade i Stockholm, vilket innebär att deras bild av Friskis&Svettis skapas av hur föreningarna i och runt Stockholm agerar. Det ställer extra stora krav på huvudstadsregioners föreningar när det gäller val av sponsorer och samarbetspartners eftersom det får så stora konsekvenser för alla övriga föreningar i Friskis&Svettis-rörelsen Friskispressen Friskispressen betraktas som Friskis&Svettis medlemstidning, vilket innebär att tidningen ur sponsor och samarbetssynpunkt betraktas som ett riksmedia. Ingen förening bör sammankopplas med någon sponsor eller samarbetspartners logotype eller varumärke i Friskispressens annonser eller artiklar Val av sponsorer, samarbetspartners och annonsörer Oavsett om det handlar om en sponsor eller en samarbetspartner, blir associationen till varumärket den samma. Varje varumärke har sin image, den kan vara positiv eller negativ. Konkret betyder det att varje varumärke Friskis&Svettis väljer att synas med kommer att bidra med en del av sin image. Bidra positivt om den uppfattas som positiv och negativ om den uppfattas negativ. Val av sponsor, samarbetspartners eller t.o.m. annonsör ska därför alltid utgå från våra egna grundvärderingar. Att det stöder dessa och bidrar till att förstärka dem. 3. Aktiviteter utanför Friskis&Svettis utbud 3.1 Regler Gästpass När föreningen vill pröva/erbjuda något som en slags extra aktivitet kallas det Gästpass. Exempel kan vara någon form av Yoga, Qi gong eller Tai chi. Passet kan ledas av en extern specialist på området eller av Friskis&Svettis-utbildad ledare som har speciell kompetens. Oavsett vem som leder är detta ej en ordinarie Friskis&Svettis-aktivitet och ska därför presenteras i folder, schema etc som just Gästpass. Kläderna får ej heller vara ur F&Skollektionen. Gästpass kan också vara upplagt som kurs, t ex Salsakurs, Yogakurs. Att erbjuda Gästpass kan vara ett sätt att pröva sig fram och se våra motionärers behov. Namnet Gästpass är en rekommendation, hur verksamheten bedrivs enligt ovan är en regel. 12 (29)

13 3.1.2 Modell för utveckling av aktiviteter När man prövar nya former av det som ingår i Friskis&Svettis ordinarie utbud, t ex i kombipass, bygger det på att träningen leds av utbildad Friskis&Svettis-ledare och att projektet följer Friskis&Svettis utvecklingsmodell: Idén förankras hos ansvarig i föreningen och utbildningsansvarig på F&S Riks. En utvecklingsgrupp tillsätts, t ex en uppföljare och de ledare som ska utveckla och leda passet samt kontaktpersonen inom F&S Riks. Passet utvärderas en bit in på terminen och efter avslutad provtermin. Återkoppling sker sen till F&S Riks. Denna process kan leda till erfarenheter som integreras i befintlig utbildning eller eventuellt leder till att en ny Friskis&Svettis-aktivitet växer fram. F&S Riks ansvarar då för framtagande av utbildningsmaterial, utbildning, uppföljning och ska verka för att sådan ny verksamhet sprids till andra F&S-föreningar. 4. Avgifter för nyttjande av musik 4.1 Bakgrund I Sverige gäller att för musik som framförs offentligt ska musikavgift enligt lag betalas till den som äger upphovsrätten och till de som framför verken, vanligtvis kompositörer, musiker och artister. Dessa avgifter betalas dels till kompositörernas organisation, STIM, dels till artisternas organisation, SAMI. Även NCB (Nordic Copyright Bureau) och IFPI (grammofonbolagen) ska ha musikavgifter. Riks har centrala avtal med både STIM/NCB och SAMI/IFPI. Enligt dessa avtal ska Riks bland annat sköta insamling och redovisning av musikavgifter från alla svenska Friskis&Svettis föreningar. Medlemsförening får utan ytterligare avgift använda musiken samt vid behov kopiera inköpt musik för användning i föreningens verksamhet. I länder utanför Sverige kan motsvarande bestämmelser förekomma. Nationella regler skall följas. 4.2 Regel Varje svensk medlemsförening är skyldig erlägga musikavgift till F&S Riks enligt gällande avtal mellan Riks, STIM och SAMI. 13 (29)

14 5. Avgift för olycksfallsförsäkring för Friskis&Svettis medlemmar i de nordiska länderna. 5.1 Bakgrund På stämman i Jönköping år 2002 fick Friskis&Svettis Riks i uppdrag att ta fram ett förslag på en kollektiv olycksfallsförsäkring för medlemmar. Målet var att hitta en försäkring med låg premie, frågan ställdes därför till flera stora försäkringsbolag. Styrelsens förslag om en kollektiv olycksfallsförsäkring i If antogs vid årsstämman. Premien var då 2 kr /medlem. Sedan 1 januari år 2004 är alltså alla Friskis&Svettis-medlemmar i Sverige, Norge, Danmark och Finland försäkrade genom If. Försäkringen gäller inte vid skada som uppkommit på grund av överansträngning. Hjälpmedel avsedda för idrottsutövning ersätts inte heller. Mer om omfattning och villkor gällande försäkringen finns att läsa på funknet. Observera att den som skadas måste var medlem. Ibland tillåts t ex barn träna som medföljande utan att själv vara medlem och omfattas då inte av denna olycksfallsförsäkring. Motionärer som deltar t ex på utejympa eller löser engångsbiljett och inte är medlemmar, omfattas alltså inte heller av försäkringen. Funktionärer omfattas, i egenskap av betalande medlem, av denna försäkring samt Riksidrottsförbundets grundförsäkring hos Folksam. Avgiften för försäkringen administreras och faktureras av Friskis&Svettis Riks. Premien 1,70 kr/medlem gäller år Regel Varje nordisk medlemsförening är skyldig att till F&S Riks erlägga avgift för If försäkringspremie beräknad på föreningens redovisade medlemsantal. Beslutat vid Årsstämman i Helsingborg Att räkna medlemmar 6.1 Bakgrund Vid Friskis&Svettis Årsstämma i Norrtälje den april 2004 beslutade stämman uppdra till styrelsen att se över principerna för medlemsräkningen i Friskis&Svettis lokalföreningar så att dessa bygger på samma beräkningsgrund. Att föreningarna har ett enhetligt sätt att räkna medlemmar har även betydelse ur försäkringssynpunkt eftersom endast medlemmar är försäkrade under träning. 6.2 Regler Medlem är den som själv eller via t ex sin arbetsgivare betalat medlemskap i en Friskis&Svettisförening. 14 (29)

15 Medlemskapet i föreningen ska löpa per kalenderår. Man måste vara medlem för att utnyttja sitt aktivitetskort. Även klippkort är aktivitetskort. Aktivitetskort gäller under den period föreningen bestämmer. Engångsbiljett och prova-på-kort är inte ett aktivitetskort. 6.3 Rekommendationer Att särskilja medlemskapet från aktivitetskortet är ett sätt att påvisa för motionären att han/hon valt att träna i en idrottsförening och inte i ett företag. Medlemskapet i föreningen rekommenderas därför vara separerat från aktivitetskortet. Eftersom klippkort är aktivitetskort krävs medlemskap för att utnyttja kortet. För att inte en medlem i en Friskis&Svettis-förening som tillfälligt tränar i en annan förening skall tvingas ha dubbelt medlemskap, rekommenderas föreningarna tillåta medlem från annan förening att köpa och använda klippkort utan att vara medlem i den egna föreningen. När en förening säljer ett aktivitetskort som gäller över årsskiftet måste enligt ovanstående regler medlemskap för det andra året betalas för att motionären skall kunna utnyttja aktivitetskortet efter kalenderårsskiftet. För att undvika anhopningar och problem i början av året kan föreningen ta betalt för medlemskapet år två redan när aktivitetskortet säljs. Många föreningar sänker den avgift som tas ut under hösten med motivering att det bara är en kort tid kvar av året. Eftersom medlemsavgiften beslutas av föreningens årsmöte rekommenderas att ev. sänkning görs av priset för träningen om inte årsmötet beslutat att medlemsavgiften får sänkas. Ovanstående regler och rekommendationer skall tillämpas så snart det är praktiskt möjligt i den enskilda föreningen, dock senast den 1 januari Det innebär att vid medlemsräkningen i februari 2007 skall medlemsantalet redovisas enligt dessa regler. 7. Titlar 7.1 Regler Friskis&Svettis årsstämma 2004 beslutade att: Den närmast under styrelsen ansvarige för verksamheten i Friskis&Svettis olika medlemsföreningar skall benämnas Verksamhetsledare alternativt Verksamhetschef, om en sådan finns. Den ansvarige för Friskis&Svettis Riks benämns Generalsekreterare. I övrigt finns inga gemensamma regler för benämningar av olika positioner eller titlar inom Friskis&Svettis. 7.2 Rekommendationer Begrepp, benämningar och uttryck som vi använder oss av inom Friskis&Svettis skall visa en enighet runt profilen och ge en tydlighet mot omvärlden, våra medlemmar och internt inom Friskis&Svettis. De benämningar på olika positioner som vi använder oss av skall återspegla 15 (29)

16 faktiska förhållanden och de olika roller som vi har inom rörelsen. Exempelvis kan ansvarig för en lokal i förening med flera lokaler benämnas Platschef, ansvarig för löpande ekonomihantering Ekonomiansvarig och ansvarig för receptionsarbetet Receptionsansvarig. 8. Hantering av aktiebolag 8.1 Bakgrund Alla föreningar i Friskis&Svettis bygger på en ideell värdegrund och är ideella idrottsföreningar. Ingenting vi gör eller säger får rubba tilltron till den ideella grunden. Flera föreningar har redan beslutat om, eller övervägt möjligheten att registrera egna aktiebolag. Ofta har det varit i samband med att man bedriver verksamhet i egen lokal. Huvudsaklig anledning till att frågan aktualiseras är i samband med hyresavtal och att fastighetsägaren kräver att hyresgästen skall vara momsregistrerad. 8.2 Regler Föreningens kärnverksamhet, träningen, får endast bedrivas av den ideella föreningen. Detta innebär bla att de avgifter som föreningens medlemmar betalar för sitt medlemskap och för sin träning, ska betalas till den ideella föreningen. Namnet Friskis&Svettis får inte förekomma i namnet på aktiebolaget. I de fall en förening inom Friskis&Svettis beslutar sig för att lägga sin lokalförvaltning i ett intressebolag ska föreningen ha en majoritet av styrelseplatserna och äga 100% av aktierna. 8.3 Rekommendationer Eftersom varje förenings situation är unik, bör föreningen inför ett eventuellt beslut rådgöra med experter som besitter utomordentliga kunskaper inom området. Fastighetsägare, Skatteverket och föreningens revisor är inte tillräckligt och bör därför kompletteras med ytterligare kompetens av t ex en skattejurist. För att såväl föreningens medlemmar som funktionärer och personal ska känna sig bekväma med situationen vid en bolagsbildning, är det viktigt med öppenhet angående bolagets syfte, mål och förvaltning. En naturlig utgångspunkt bör vara att allt som görs skall komma föreningens medlemmar till nytta. Vid en bolagsbildning är det också viktigt att det tydligt framgår att det är Friskis&Svettis värderingar och de ideella drivkrafterna som leder och utvecklar föreningen. Ett naturligt led i beslutsprocessen skall vara att bedöma hur den ideella värdegrund varumärket bygger på kan påverkas av ett beslut om bolagsbildning. Förfarandet ska vara etiskt försvarbart. 16 (29)

17 9. Handlingsplan vid misstanke om ätstörning 9.1 Bakgrund Problematiken kring ätstörningar är komplex. Av osäkerhet och rädsla för att göra fel väljer man ofta att inte agera. Ett behov av kunskap och rekommenderat förhållningssätt inom Friskis&Svettis bör därför finnas. Förhållningssättet i Rekommendationen bygger på ett medmänskligt ansvar snarare än föreningens ansvar. Att se, reagera och agera som medmänniska inte ge sig in i en roll som terapeut eller expert. Handlingsplanen innehåller tre dokument samt tips på två hemsidor med aktuell information om ätstörningar samt var man kan söka hjälp. Dokumenten är 1) Handlingsplan vid misstanke om ätstörning hos medlem 2) Handlingsplan vid misstanke om ätstörning hos funktionär 3) Infoblad Vi bryr oss om, som kan sitta uppe på anslagstavla eller ges till den som lider av ätstörningar 9.2 Rekommendationer Handlingsplan vid misstanke om ätstörning hos medlem I dagens samhälle är relationen till mat, ätande och träning sällan helt oproblematisk. Många oroar sig för att de äter för mycket eller fel sorts mat. För de flesta av oss medför förhållandet till mat och träning sällan allvarliga hälsoproblem, men för vissa blir det annorlunda. Förhållandet till mat och träning slår över och blir ett tvång. Ett tvång som tar över hela livet och blir en sjukdom. Problemet finns runt omkring oss, även här på Friskis&Svettis. Vår grundtanke är att främja folkhälsan och all träning hos oss sker på egen risk. En person som har en ätstörning har ofta även ett onormalt förhållande till sin träning och svårigheter att lyssna på kroppens signaler. Med tanke på de allvarliga konsekvenser som självsvält leder till är det viktigt att vi reagerar och agerar när vi misstänker att en person har en ätstörning. Ser du en person som är extremt mager har den kommit så långt in i svälten att personen antagligen ligger i riskzonen för hjärtsvikt, vilket kan få en dödlig utgång. Tränar en så mager person har den med största sannolikhet en ätstörning. Var även vaksam på om en person gått ner en hel del eller tränar extremt mycket, eftersom träning är ett vanligt kompensationsbeteende. Eftersom det kan kännas svårt att konfrontera en person som misstänks ha en ätstörning har vi satt ihop en handlingsplan för hur vi ska gå tillväga. Det är av yttersta vikt att vi konfronterar personen i fråga och uppmärksammar problemet. Det har visat sig att det effektivaste sättet att hjälpa en drabbad just är att konfrontera problemet/personen. 17 (29)

18 För mer information gå in på Nationellt Kunskapscentrum för Ätstörningar, nat.se, eller Anorexi/Bulimi-kontakt, abkontakt.se. Reagera 1. Om du ser en motionär vid upprepade tillfällen och misstänker att personen har en ätstörning, börja med att bolla med en kollega och se om ni har samma uppfattning i frågan. Kontakta verksamhetsledaren som utser en ansvarig. 2. Utsedd ansvarig tar kontakt med personen. Berätta vad du ser, att personen inte ser ut att må bra. Förklara att du/ni är oroliga och fråga om personen får någon hjälp. Om du bedömer att situationen är så pass allvarlig att det är fara för personens liv, förklara att vi inte rekommenderar personen att fortsätta träna (hos oss) förrän hon/han blivit bättre. Lämna ut informationsbladet Vi bryr oss till personen. Exempel på vad du kan säga: - Hej jag heter... skulle jag kunna få byta några ord med dig? - Jag har sett att du brukar träna här och jag blir orolig när jag ser dig. - Jag tycker inte att du ser ut att må bra, hur mår du? - Får du någon hjälp? - Jag rekommenderar inte att du fortsätter att träna (hos oss) förrän du mår bättre. - Det här pappret vill jag att du tar med dig hem och läser igenom. - Jag skulle önska att du går in på någon av hemsidorna och tar kontakt med någon, så att du får hjälp. - Jag vill att du söker hjälp så fort som möjligt eftersom det kan ta tid innan du får hjälp. - Jag vill att du ska veta att jag har valt att ta upp det här med dig enbart av omtanke för din hälsa. - Ta hand om dig! Eftersom förnekande och en känsla av att man mår bra är vanligt i sjukdomsbilden får du vara beredd på att personen inte reagerar positivt på samtalet, utan försöker bortförklara allt. Vi kan inte tvinga någon att söka hjälp, men du kan påpeka att du har valt att prata med personen av omtanke om hans/hennes hälsa. Att du uppmärksammar problemet kan vara den väckarklocka personen behöver för att komma på rätt köl igen. Viktigt är att du tar samtalet på en lugn och avskild plats och bemöter personen med respekt. 18 (29)

19 3. Fortsätter motionären att träna hos oss i samma utsträckning och vi fortfarande anser att personen inte mår bra tar utsedd ansvarig ett nytt samtal med motionären. Syftet med detta samtal är att återigen påtala vad du ser och förklara att vi kommer ta tillbaka träningskortet (ej medlemskapet) om ingen förändring ses inom en månad. Här är det viktigt att poängtera att vi gör det med tanke på personens bästa. Anser du att situationen har förvärrats gå direkt till punkt 4. Exempel på vad du kan säga: - Vi pratades ju vid för en tid sen. Hur är det med dig? - Har du läst igenom pappret jag gav dig? - Har du funderat på att söka hjälp? - Hur har det gått? - Vet du om att träning i ditt tillstånd är rent livsfarligt? - Om inte jag ser någon förändring inom den närmsta månaden så måste vi gå in och ta ansvar för att du inte fortsätter träna här hos oss genom att ta tillbaka ditt träningskort. 4. Om medlemmen fortsätter utan någon förändring tar utsedd ett nytt samtal. Eftersom personen inte tar ansvar för sitt eget liv går vi här in och tar ansvar för att personen i alla fall inte fortsätter att träna hos oss. Det bästa vi kan göra för personen är att ta tillbaka träningskortet tillsvidare (medlemskapet kvarstår). Betala tillbaka pengarna för träningskortet till medlemmen. Självklart är personen välkommen tillbaka som medlem när han/hon mår bättre. Exempel på vad du kan säga: - Jag kan inte se någon förändring i ditt beteende. Det bästa vi kan göra för dig just nu är att ta ansvar för att du åtminstone inte fortsätter att träna hos oss. - Har du kvar lappen du fick Vi bryr oss? - Jag önskar verkligen att du söker hjälp så att du blir frisk. - Du är så välkommen tillbaka till oss när du och din kropp mår bra av att träna. - Ta hand om dig. Om personen inte har Vi bryr oss kvar, lämna ut ett nytt Handlingsplan vid misstanke om ätstörning hos funktionär I dagens samhälle är relationen till mat, ätande och träning sällan helt oproblematisk. Många oroar sig för att de äter för mycket eller fel sorts mat. För de flesta av oss medför förhållandet till mat och träning sällan allvarliga hälsoproblem, men för vissa blir det annorlunda. 19 (29)

20 Förhållandet till mat och träning slår över och blir ett tvång. Ett tvång som tar över hela livet och blir en sjukdom. Problemet finns runt omkring oss, även här på Friskis&Svettis. Vår grundtanke är att främja folkhälsan och all träning hos oss sker på egen risk. En person som har en ätstörning har ofta även ett onormalt förhållande till sin träning och svårigheter att lyssna på kroppens signaler. Med tanke på de allvarliga konsekvenser som självsvält leder till är det viktigt att vi reagerar och agerar när vi misstänker att en person har en ätstörning. Var vaksamma på om en person tränar extremt mycket eftersom träning är ett vanligt kompensationsbeteende. Med stor sannolikhet har denna person en ätstörning. Ser du en person som är extremt mager kan den ha kommit så långt in i svälten att personen kan ligga i riskzonen för hjärtsvikt, vilket kan ha en dödlig utgång. Eftersom det kan kännas svårt att konfrontera en person som misstänks ha en ätstörning har vi satt ihop en handlingsplan för hur vi ska gå tillväga. Det är av yttersta vikt att vi konfronterar personen i fråga och uppmärksammar problemet. Det har visat sig att det effektivaste sättet att hjälpa en drabbad just är att konfrontera problemet/personen. För mer information gå in på Nationellt Kunskapscentrum för Ätstörningar, nat.se eller Anorexi/Bulimi-kontakt, abkontakt.se. Om denna situation berör en anställd medarbetare gäller andra lagar och regler. Reagera 1. Då misstanke uppstår om att en funktionär inte mår bra, börja med att bolla med en kollega och se om ni har samma uppfattning i frågan. Kontakta verksamhetsledaren som utser en ansvarig. 2. Utsedd ansvarig tar första kontakten med funktionären och bokar in ett möte som hålls i lugn och ro. Hör efter hur personen mår och hur vi i föreningen kan hjälpa till. Lämna ut informationsbladet Vi bryr oss och uppmana personen att söka hjälp omedelbart eftersom det kan ta lång tid att få hjälp. Ta ställning till om det är lämpligt att personen fortsätter leda/träna/värda etc eller ej. Om det inte är det, se över om det är lämpligt att personen kan få andra uppgifter i föreningen. Om du känner att du inte kan avgöra det själv, konsultera en kollega och be att få återkomma till funktionären. Skriv gärna ner det ni kommer överens om. Exempel på vad du kan säga: - Jag tycker inte att du ser ut att må bra, hur mår du? - Får du någon hjälp? - Jag vill att du ska veta att jag har valt att ta upp det här med dig av omtanke för din hälsa, men även med tanke på din uppgift i föreningen. - Finns det något vi i föreningen kan göra för dig? 20 (29)

21 - Är det bra för dig att leda/träna/värda etc nu? - Är det bra för din hälsa? - Jag är inte överens med dig. Jag ser att du inte mår bra. - Jag tycker att du är för smal. - Din kropp mår inte bra av att träna. - Jag tycker inte att du ser frisk ut och att du därför sänder ut fel signaler. - Jag tänker ta ansvar för att du inte fortsätter leda/träna/värda etc nu. - Det här pappret vill jag att du tar med dig hem och läser igenom. - Jag skulle önska att du går in på någon av hemsidorna och tar kontakt med någon, så att du får hjälp. - Jag ringer dig om en vecka och hör efter hur det har gått. Då vill jag att du har ringt till någon. - Finns det något ytterligare som vi kan hjälpa dig med? T ex att vi hörs en gång i veckan, att du kommer hit en gång i veckan etc. - Ta hand om dig! Boka upp ett nytt samtal inom en månad. 3. Uppföljningsmöte med funktionär och utsedd ansvarig. Syftet med detta möte är att höra efter hur det har gått, samt göra upp en plan för vidare kontakt. Skriv gärna ner vad ni kommer överens om. Vad har hänt sen sist? Gör en plan för vidare kontakt: - Hur ofta ska ni ses? - Var ska ni ses? - Vilka ska vara med? - Vilken funktionärsroll kan/vill personen ha? Sätt upp mål. Initiativ till möte tas av utsedd ansvarig. 4. Återgång till att leda/träna/värda etc avgörs från fall till fall i samråd med utsedd ansvarig och funktionär och med den/de som ansvarar för behandlingen. Den behandlande avgör när det är rätt att börja leda och instruera andra. Vid återgång till att leda/träna/värda etc gör tillsammans upp en plan, som avgörs från fall till fall. 21 (29)

22 Planen bör innehålla: - Hur ofta bör han/hon träna? - Vilken typ av träning? - Hur ofta bör han/hon leda/värda etc? För att undvika att uppgiften blir för betungande rekommenderas till att börja med delat ansvar för passet Vi bryr oss om I dagens samhälle är relationen till mat, ätande och träning sällan helt oproblematisk. Många oroar sig för att de äter för mycket eller fel sorts mat. För de flesta av oss medför förhållandet till mat och träning sällan allvarliga hälsoproblem, men för vissa blir det annorlunda. Förhållandet till mat och träning slår över och blir ett tvång. Ett tvång som tar över hela livet och blir en sjukdom. Till dig Om ditt förhållande till mat och träning är komplicerat och har blivit ett problem i din tillvaro finns saker som Du kan tänka på och göra. Det är viktigt att veta att Du inte är ensam om problemet. För mer information om ätstörningar och var du kan få hjälp finns Anorexi / Bulimikontakt abkontakt.se Nationellt Kunskapscentrum för Ätstörningar nat.se Vi är inte proffs. Men. Vi bryr oss. 10. Dopning 10.1 Regler avseende dopning i Friskis&Svettis Friskis&Svettis är en idrottsrörelse som är medlem i Riksidrottsförbundet (RF). Vi är därför delaktiga i det antidopningarbete som pågår inom RF och stödjer de regler som RF beslutar om. Sedan lång tid tillbaka är det förbjudet med dopning inom idrotten. Argumenten för detta är många, men för oss inom Friskis&Svettis är de två viktigaste skälen att: Det är farligt att dopa sig. Det strider mot medicinsk etik och är förenat med hälsorisker för individen och ibland också för andra. Det kan vara olagligt att dopa sig. Att hantera eller inta förbjudna preparat kan ge fängelsestraff. 22 (29)

23 Inom Friskis&Svettis skall dopning överhuvudtaget inte förekomma. Vi arbetar aktivt för att informera om dopning och dess risker. I och med att vi är medlemmar i RF kan dopningtester ske på Friskis&Svettis medlemmar. Beslutade av Friskis&Svettis Riks styrelse Rikskort Tanken bakom Rikskort är självklar. Vi ser oss i många sammanhang som en stor familj och betraktar Friskis&Svettis som en rörelse. En stor del av utvecklingen i Friskis&Svettis sker bland föreningarna och vi har ett samlande organ i F&S Riks. Inte minst sker utveckling genom kontakt och utbyte av erfarenheter mellan föreningarna. Alla bidrar med sin del till helheten som blir Friskis&Svettis. Tillsammans skapar vi Friskis&Svettis. Det är här Rikskortet får sin naturliga plats. Det är då också naturligt att vi har lika regler för detta kort Regel Gästande funktionär som innehar Rikskort skall, i mån av plats, ha samma tillgång till föreningens träningsutbud som en funktionär från den förening som han/hon besöker har. Beslutat vid Årsstämman Rekommendationer för valberedningsarbetet Bakgrund Bristande engagemang Friskis&Svettis har ofta problem med att få medlemmar att engagera sig i annat än det egna motionerandet. Till ett årsmöte kommer kanske någon eller några procent av medlemmarna. Allmännyttig ideell idrottsförening betyder demokrati För föreningens framtida utveckling är det viktigt att ha en kompetent och visionär valberedning. Uppgiften är att se till att de kandidater som valberedningen föreslår till styrelse har en önskvärd kompetensprofil samt en stark vilja att dra med medlemmarna i den demokratiska beslutsprocessen som är karakteristisk för en allmännyttig ideell idrottsförening. Styrelsen i en F&S-förening Värdegrund Ledamöterna ska vara besjälade av Friskis&Svettis gemensamma värdegrund. Det är den värdegrunden en Friskis&Svettis-förening bygger hela verksamheten på. Eftersom styrelsen fattar de viktiga långsiktiga besluten är det viktigt att de grundar sig på Friskis&Svettis värderingar. 23 (29)

24 Olika men lika Även om det är mer som förenar än som skiljer åt, så finns Friskis&Svettis föreningar i många olika storlekar och med olika förutsättningar. Många föreningar har ingen anställd personal utan drivs helt av ideella krafter. I de fall man har anställda är det inte alltid så att verksamhetschefen eller annan anställd personal har någon form av företagsekonomisk skolning. Professionell kompetens Ju större omsättning en förening har, desto större krav ställer omvärlden på att föreningen hanteras professionellt. Det gäller exempelvis budget och budgetuppföljning, likviditetsprognoser och dito uppföljning, personalhantering, hyresförhandling, myndighetskontakter, IT-frågor, marknadsföringsfrågor och medicinsk kompetens m.m. Inte sällan hamnar föreningen också i situationer som kräver juridisk kunskap även utanför det som gäller ren föreningsverksamhet. Samtliga dessa tjänster kan naturligtvis köpas in men det innebär oftast stora kostnader. Styrelsen bör därför ha personer som besitter så många av dessa kompetenser som möjligt. Spegla den verksamhet som bedrivs Friskis&Svettis bedriver en bred verksamhet. Den bredden bör motsvaras av en bred erfarenhet inom styrelsen. För att säkerställa vår kärnverksamhet kan det vara lämpligt att funktionärer i någon form finns representerade i styrelsen för att tillgodose att en bred kunskap om verksamheten är representerad. Emellertid bör inte styrelseledamöter i första hand rekryteras utifrån sina funktionärsroller utan utifrån sina kompetenser vad avser drivandet och utvecklandet av en framgångsrik organisation. Balans och ideella krafter För att skapa en balans i styrelsen och spegla medlemsstrukturen är det också lämpligt att beakta köns- och åldersfördelningen. Personer som är anställda inom Friskis&Svettis får enligt stadgarna inte sitta i styrelsen. Däremot är normalt verksamhetschefen adjungerad till styrelsen. Valberedningens sammansättning och arbetssätt Sammankallande har största ansvaret Antalet ledamöter i en valberedning bestäms i stadgarna och är normalt tre personer, varav en är sammankallande. Även dessa bör så långt som möjligt spegla föreningens medlemsprofil. Den sammankallande i valberedningen har en viktig roll när det gäller att hålla samman arbetet och föra processen framåt. Valberedningens arbete bör startas senast 6 månader före ordinarie årsmöte. Lyssna på medlemmarna En lämplig inledning kan vara att stämma av med var och en i den sittande styrelsen hur många ledamöter som står till förfogande för omval. Oavsett svaret på den frågan bör 24 (29)

25 valberedningen aktivt förhöra sig bland medlemmar, personal, funktionärer och styrelsen/tidigare styrelseledamöter om deras syn på den sittande styrelsen och eventuella förslag på nyval. Valberedningens arbete skall märkas bland funktionärer och medlemmar. Kritik kan bli dialog I den mån det framkommer kritik mot enskild ledamot eller hela styrelsen bör den delges styrelseordföranden och/eller kritiserad ledamot. Detta kan starta en dialog som leder till förbättring eller utträde. Tänk längre Det är viktigt att valberedningens arbete är framåtriktat, det vill säga tar sikte på en ny styrelse oavsett hur den gamla ser ut. Målet måste vara att föreslå en styrelse som valberedningen tror är den bästa tänkbara för föreningens utveckling samt att den kan förväntas bli vald på årsmötet. Den demokratiska processen För att den enskilda medlemmen ska kunna påverka urvalsprocessen är det viktigt att valberedningen tidigt informerar vem man är och hur medlemmarna kan komma i kontakt med valberedningen. Valberedningens förslag bör finnas tillgängligt för medlemmarna i lika god tid som kallelsen till årsmötet och gärna vara motiverat, särskilt om större ändringar förslås. Och så årsmötets viktigaste val Valberedningen bör också överväga att föreslå ledamöter till en ny valberedning, särskilt om en eller flera vill avgå efter väl förrättat värv. Med tanke på föreningens intressentgrupper kan man med fördel tillse att de anställda och/eller funktionärsgruppen föreslår var sin ledamot i valberedningen. Det kan ha ett stort värde med en viss kontinuitet även i valberedningsarbetet. Rekommendationer beslutade av F&S Riks styrelse Mat och dryck Du som är med och leder verksamheten i en F&S förening ställs ständigt inför nya krav på nya strategiska beslut. Några av dessa är extra viktiga att eftersom konsekvenserna har stor betydelse för hur vi uppfattas av funkisar och omvärld. Nu handlar det om hu vi ska förhålla oss till mat och dryck Regler Vi ska inte sälja eller bidra till att marknadsföra produkter som stöter sig med våra grundvärderingar och som därmed riskerar att påverka synen på oss negativt. 25 (29)

26 Vi ska inte vara avsändare till, eller samarbeta med aktörer som framför kontroversiella budskap/idéer, dvs där det inte finns ett koncensus hos etablerade experter och/eller där de inte sammanfaller med gällande offentliga rekommendationer. Detta gäller såväl trycksaker som föreläsningar/seminarier etc. Inte heller ska vi upplåta våra lokaler till, eller på annat sätt förknippas med liknande aktiviteter. Vi ska följa de regler och branschöverenskommelser som reglerar marknadsföring av livsmedel (innefattar därmed även kosttillskott) och inte samarbeta med aktörer som ej följer dessa. Ledare/funktionärer får inte bedriva någon form av egen försäljning av livsmedel eller böcker inom området mat och dryck i anslutning till F&S lokaler eller på annat sätt nyttja sin anknytning till F&S för detta. Livsmedel med F&S logotyp får inte förekomma. I den mån vi ska tillhandahålla någon form av kostinformation ska denna vara kvalitetssäkrad i enlighet med vad som kan förväntas när F&S är avsändare. Det som kommuniceras i våra lokaler ska vi kunna stå för. Detta gäller även aktiviteter rörande kost/livsmedel som utförs av personer som hyr lokaler av oss där det kan komma att ses som en del av F&S verksamhet 13.2 Rekommendationer Våra lokaler bör vara fria från reklam för de livsmedelsprodukter som utbjuds till försäljning, utöver vad som kan anses vara ren produktinformation. Utbudet av livsmedel bör begränsas till de produktgrupper/produkttyper som finns upptagna i rekommendation till produktutbud. Föreningar med försäljning av livsmedel bör ha speciellt utsedd person/personer med ansvar för inköp, hantering, hygien etc. Ledare/funktionär i F&S bör inte använda sin anknytning till F&S i samband med egna aktiviteter som rör kost (t ex som föreläsare eller författare) Produktrekommendationer När vi tar ställning till om en produkt passar för att säljas på Friskis&Svettis tar vi hänsyn till flera faktorer: Förtroendet för oss Motsvarar produkten våra krav på kvalitet, seriositet och säkerhet? Signalerna vi sänder genom att sälja en viss produkt Hur påverkas bilden av oss? Kan vi som sysslar med träning sälja drycker med ingredienser som t. ex. karnitin som påstås öka fettförbränningen (vilket dessutom är mycket tveksamt 26 (29)