Slutrapport för projektet

Transkript

1 Håkan Sandh projektledare Sveriges Musik- och Kulturskoleråd Box S STOCKHOLM Besöksadress: Nybrokajen Till Arvsfonden Kulturrådet Slutrapport för projektet PASCALinTRYCK påtryck uttryck avtryck, SMoK, Sveriges Musik- och Kulturskoleråd, Box 16344, STOCKHOLM, Besöksadress: Nybrokajen 11, Org nr , Pg sid 1

2 Innehållsförteckning Sammanfattning...3 Bakgrund...3 Rapportens och utvärderingens uppläggning...4 Projektorganisation...5 Projektets uppläggning...5 Fortbildnings- och inspirationsdagar...5 Högskoleutbildning...6 Film...6 Hjälpmedel...6 Festival...6 Projektets mål och måluppfyllelse...7 Målgrupper...7 Mål...7 Medverkande kommuner...8 Projektets aktiviteter...9 Vilka resultat ser deltagarna av projektet? Vad skulle vara nyskapande och utvecklande med projektet? Hur skulle verksamheten drivas vidare efter projekttidens slut? Planerade samarbetsorganisationer Framgångsfaktorer och hinder...13 Framgångsfaktorer Hinder Reflektion kring begreppet funktionsnedsättning...16 Inför framtiden...17 Hur kan kulturskolorna arbeta vidare Vilka hinder för utveckling finns? Vilka former av grund- och fortbildningar behövs Föreningen PASCAL- intryck påtryck uttryck avtryck Avslutning...20 SMoK, Sveriges Musik- och Kulturskoleråd, Box 16344, STOCKHOLM, Besöksadress: Nybrokajen 11, Org nr , Pg sid 2

3 Sammanfattning Pascalprojektet har stimulerat väldigt många kommuner, över femtio, att utöka sin verksamhet med fokus på elever med någon funktionsnedsättning. Fler än tre gånger så många barn och ungdomar deltar nu i kulturskolornas verksamhet i förhållande till när projektet startade. Pascalprojektet har, bland alla landets musik- och kulturskolor, höjt medvetenhetsnivån och förändrat attityderna kring möjligheterna att arbeta med elever med funktionsnedsättningar. De 55 deltagande kommunernas chefer och lärare, sammanlagt 265 deltagare, har höjt sin kunskap om olika funktionsnedsättningar, utbytt erfarenheter och kunnat bilda formella och informella nätverk. Pascalprojektet har stimulerat samverkan mellan kulturskolorna och andra organisationer och kommunala verksamheter. I synnerhet särskolan. Samverkan med Specialpedagogiska skolmyndigheten är etablerat. Pascalprojektets målsättningar lever vidare i föreningsform samt i andra projekt inom SMoK. Projektets intentioner sprids nu även till Norge och Danmark. Pascalprojektet har tagit initiativ till utveckling av högskolekurser inom några områden, inte minst speciallärarutbildning på estetisk grund. Detta arbete fortsätter nu inom ett par högskolor/universitet. Bakgrund Sveriges Musik- och Kulturskoleråd, SMoK, är en ideell, partipolitiskt och fackligt obunden förening där 94 % av landets kommuner som har musik- och kulturskolor är anslutna. Musik- och kulturskolorna finns i 280 av landets 290 kommuner. SMoKs uppgift är bl.a. att stötta kommunerna och utveckla verksamheten vid deras musik- och kulturskolor. SMoK är det enda nationella samordningsorganet för musik- och kulturskolor och har därför ett övergripande uppdrag, tillsammans med kommunerna, att nå de handikappolitiska målen och öka verksamhetens tillgänglighet för barn och unga med funktionsnedsättning. Verksamheten vid musik- och kulturskolorna är inte lagstadgad och lyder inte under några nationella läroplaner eller skollagstiftningar, men påverkas ändå av dessa. Vid sidan av den frivilliga verksamheten samarbetar många musik- och kulturskolor med kommunernas för-, grund-, sär- och gymnasieskolor samt resurs- och elevvårdsteam. Landets musik- och kulturskolor erbjuder med sin kompetens en möjlighet till ökad kvalitet inom andra skolformer. Samtidigt behöver den egna frivilliga verksamheten utvecklas och bli tillgänglig för alla barn och ungdomar oavsett mentala, fysiska, kulturella, sociala, geografiska eller ekonomiska förutsättningar. Några inträdesprov finns ej och skolorna förenar en bred basverksamhet med en mer yrkesförberedande verksamhet 1. Musik- och kulturskolorna är landets mest omfattande kulturverksamhet för barn och ungdomar och når ca elever, inom flera konstarter. Som samordningsorgan har SMoK ett ansvar 1 Ur SMoK plattform, se SMoK, Sveriges Musik- och Kulturskoleråd, Box 16344, STOCKHOLM, Besöksadress: Nybrokajen 11, Org nr , Pg sid 3

4 för att göra verksamheten tillgänglig för alla barn och för att ge barn och ungdomar med en funktionsnedsättning möjligheter att vara aktiva kulturskapare och delta i kulturlivet. För att få reda på om barn och unga med funktionsnedsättning var delaktiga i musik- och kulturskolornas verksamheter genomförde SMoK en förstudie Förstudien gjordes med ekonomiskt stöd från Kulturrådet och låg till grund för projektet PASCAL- intryck påtryck uttryck avtryck. Resultatet finns presenterat i rapporten Funktionshinder hinder eller möjlighet i kommunala musikoch kulturskolan 2 och beskriver bl.a. upplevda hinder och möjligheter för barn och unga med funktionsnedsättning att ta del av musik- och kulturskolans verksamhet. Resultaten i rapporten byggde på intervjuer och enkäter riktade till ledare och lärare och visade att tillgänglighet, kompetens, utrustning, ekonomi, ambitioner och medvetenhet skiljde sig åt mellan olika musik- och kulturskolor. Goda ambitioner och exempel fanns, men rapporten visade att det överlag fanns mycket kvar att göra innan verksamheten var tillgänglig för alla barn och ungdomar. Rapporten visade att antalet inskrivna elever med funktionsnedsättning var lågt 3. För att aktivt kunna arbeta för en förändring behövde SMoK veta och förstå varför det var så. I ansökan till Arvsfonden skrev vi: För att verksamheten nu ska utvecklas i rätt riktning och projektet ge konkreta resultat behöver vi även starta en bred dialog direkt med de berörda barnen och ungdomarna. Vi behöver också hitta former för möten mellan elever och pedagoger och mellan eleverna i verksamheten oberoende om de har ett funktionshinder eller ej. Dessutom behöver vi utveckla en dialog och ett samarbete med olika handikapporganisationer, andra skolformer, specialpedagogiska institutet (SIT), andra organisationer och föreningar. SMoK vill använda den estetiska samverkansytan och andra kontaktytor för att stärka barns och ungdomars kulturengagemang, ge verktyg och skapa förutsättningar för att de ska kunna fungera som aktiva samhällsmedborgare. För att kunna använda sig av våra demokratiska rättigheter behöver man ha tillgång till uttryckssätt och mod att använda dom. Landets musik- och kulturskolor arbetar redan med dessa frågor och färdigheter, men frågan kvarstår; varför finns så få elever med funktionshinder på musik- och kulturskolorna? Vi tror det beror på en kombination av dålig marknadsföring av vad musik- och kulturskolan kan erbjuda dessa barn och en kunskapsbrist inom musik- och kulturskolan som skapar osäkerhet och passivitet. Barn och ungdomar med funktionshinder behöver kunskap och stimulans inom musik, dans, drama/teater och bild/konst på samma sätt som alla andra barn- och ungdomar. Vi vill med projektet undanröja de hinder som finns för ett deltagande på samma villkor som gäller för alla andra barn. Rapportens och utvärderingens uppläggning I vår första ansökan fanns ett avsnitt kring extern utvärdering. Kostnaden för utvärdering togs dock bort inom det bidrag vi sedan beviljades från Arvsfonden. En utvärdering genomförd av Arvsfonden diskuterades, men den har inte genomförts. Någon utomstående granskning av projektet finns därför inte. Vi beklagar detta och anser att det är en stor brist att inte projektet har kunnat få en mer kritisk granskning av en utomstående part. Vi fick initialt ett bidrag av Kulturrådet kronor fördelat på tre år, När vi sedan erhöll ett betydligt större belopp från Arvsfonden har vi lagt samman dessa bidrag och redovisar här både verksamhet och ekonomi inom ramen för ett och samma projekt. Denna rapport bygger på de utvärderingar som gjorts av de kommuner som deltagit i projektet. Samtliga kommuner satte upp egna mål för det lokala arbetet. Detta följdes upp genom en rapport i mitten av de tre första årens projekt samt en slutrapport efter tre år. För de första tre årens projekt har vi dessutom dels genomfört en enkät per utbildningstillfälle (sammanlagt nio enkäter), en utvärdering på kommunnivå 2 SMoK, mars Enligt enkätsvar hade 19 % av skolorna fler än 10 elever med funktionshinder, 60 % har färre än 10, 14 % inga alls och 7 % visste inte. SMoK, Sveriges Musik- och Kulturskoleråd, Box 16344, STOCKHOLM, Besöksadress: Nybrokajen 11, Org nr , Pg sid 4

5 genomförd av de pedagoger som fått kompetensutvecklingsdagar och dels en utvärdering individuellt från samma grupp. Samtliga dessa rapporter finns tillgängliga och arkiverade för den som önskar studera dem. Till detta kommer de diskussioner som förts inom projektledningen, referensgrupp och på olika seminarier och inte minst via de lokala utvärderingar som gjorts. Någon komplett och systematiserad analys av detta material har inte gjorts. Vi anser att det återspeglar sig i det övriga materialet samt i de kommentarer som tillförs från oss i projektledningen i denna rapport. Kommunerna i uppföljningsprojektet under det senaste året har av naturliga skäl inte kunnat göra samma typ av planering och uppföljning som de kommuner som deltagit tre år. Kommuner som deltagit ett år har därför endast beskrivet vilka avtryck projektet gjort under innevarande år i respektive kommun, samt hur de sett på de utbildningsdagar som arrangerats. Vi kommer i denna rapport att följa de målsättningar vi formulerade 2006 inför den första ansökan och redovisa resultaten av projektet i anslutning till dessa. Flera frågeställningar återkommer varför vi i vissa fall valt att samla resultaten på en plats. I dessa fall finns hänvisningar till annan text. Projektorganisation Projektet har ägts av SMoK och letts av en projektledare, en konsult, en styrgrupp samt en referensgrupp. Styrgruppen har bestått av SMoKs VU (verkställande utskott), bestående av ordförande, vice ordförande, kanslichefen samt projektledaren för Pascal. Referensguppen har, förutom projektledare och styrgruppens medlemmar, bestått av representanter från HSO/BO (Tove Rinnan), SIT (Eva Bolin Thougaard), HI (Gunilla Hammarskiöld) och SKL (Laina Kämpe). Gunilla Hammarskiöld gick under projekttiden i pension och har inte ersatts av någon annan representant för HI. Projektets uppläggning Projektets grundtanke var att genom olika former av stöd skapa lokal utveckling av musik- och kulturskolornas verksamhet så att den blev bättre anpassad till barn och ungdomar med funktionsnedsättningar. Stödet bestod av fyra delar: - Fortbildnings- och inspirationsdagar - Direkt stöd via projektets ledning (dialog/rådgivning) - Bildande av nätverk mellan de i projektet deltagande kommunerna - Utformande av hjälpmedel och utbildningsmaterial, ex en film om projektets syften Alla de ovan uppräknade stöddelarna skulle erbjudas kommunerna i princip utan några kostnader. Däremot skulle INTE projektet betala någon verksamhet lokalt. Utvecklingen och finansieringen av denna skulle helt ligga på de enskilda kommunerna. Projektet var för kommunerna en stor och generös resurs för den lokala utvecklingen, men verksamheten lokalt skulle ske genom tillskott eller omfördelning av lokala resurser. Ingen verksamhet skulle byggas upp med projektmedel och på det sättet riskera att läggas ner när projektet avslutades. Vi anser att detta upplägg var t.o.m bättre än vi kunde anat. Projektet första tre år slutade mitt i finanskrisen och det hade varit mycket svårt att just i det skedet skapa nya medel till det lokala arbetet. Nu fortsätter det mesta av den verksamhet som byggts ut och ny tillkommer. Mer om detta nedan. Fortbildnings- och inspirationsdagar Det mest betydelsefulla och centrala i hela Pascal-projektet har varit det lokala utvecklingsarbetet. Ändå är den del som svarat för den största kostnaden inom projektbudgeten, och varit en sammanhållande kraft, varit fortbildnings- och inspirationsdagarna. SMoK, Sveriges Musik- och Kulturskoleråd, Box 16344, STOCKHOLM, Besöksadress: Nybrokajen 11, Org nr , Pg sid 5

6 Alla medverkande kommuner fick anmäla 2-8 deltagare till dessa dagar. Samma deltagare under alla tre åren. De flesta som deltagit har också varit med hela projekttiden, men vi har accepterat att deltagare ersatts vid föräldraledigheter mm. Lärare från musik- och kulturskolorna har dominerat, men flera lärare från särskolan och några från grundskolan har deltagit. Några har också representerat andra kommunala verksamheter som habiliteringen, resurscentra (specialpedagoger) etc. Varje kommun har själva, via musikeller kulturskolan, valt hur de velat representeras. Under de första tre åren deltog 132 lärare och under det sista året ytterligare 133. Sammanlagt 265 deltagare. Tre gånger per år har deltagarna i projektet träffats under två dagar på Djurönäsets kursgård utanför Stockholm. Innan första kurstillfället fastställde vi en del mål för fortbildningsdagarna: Ge kunskap om olika slags funktionshinder Ge kunskap kring olika arbetssätt och pedagogiska metoder som används inom den estetiska undervisningen för barn och ungdomar med olika funktionshinder Ge kunskap om vilka offentliga och föreningsbaserade resurser för funktionshindrade barn och ungdomar som finns i samhället Ge exempel på projekt- och verksamhetsutveckling inom området kultur och funktionshindrade inte minst genom utbyte av erfarenheter Bygga nätverk mellan lärare, bl.a. webbaserade nätverk som kan leva vidare efter projekttiden De områden som berörts inom projektet, i form av föreläsningar, workshops, föreställningar, filmer, litteratur har alla haft anknytning till kulturverksamhet för barn och unga med olika funktionsnedsättningar alternativt direkt om olika funktionshinder: Högskoleutbildning Arbetet med att skapa en permanent utbildning inom de estetiska högskolorna, med en tydlig inriktning mot arbete med barn- och ungdomar med funktionsnedsättning, skulle inledas inom projektet. Målsättningen var att dessa utbildningar skulle bestå av både kortare fortbildningskurser, och en mer gedigen påbyggnadsutbildning för lärare, så att dessa i framtiden skall kunna arbeta med specialpedagogik på estetisk grund inom såväl barn- och ungdomsskolan som inom musik- och kulturskolan. Vi var övertygade om att många elever inom barn- och ungdomsskolan med exempelvis lindrigare läs- och skrivsvårigheter skulle utvecklas positivt genom specialundervisning i form av rytmik och dans. Arbetet skulle inriktas mot att denna typ av utbildning etablerades på alla estetiska högskolor, och i vart fall, inom alla konstarter. Om kurser kunde startas där lärare med olika konstnärlig bakgrund kunde delta tillsammans skulle detta ge en extra kvalitet. Film Dokumentation av verksamheten i pilotkommunerna i form av en film skulle genomföras. Målsättningen med filmen var främst att föra vidare de goda exemplen till alla landets musik- och kulturskolor samt andra intresserade föreningar och organisationer. Filmen skulle utgöra en del av ett fortbildningspaket som kunde utnyttjas lokalt utan annan kostnad än distributionskostnaden. Detta skulle kunna beställas av SMoK när projektet avslutats. Hjälpmedel En analys skulle göras av läromedel, hjälpmedel och behov av anpassning av dessa utifrån del elever som deltar eller önskar delta i verksamheten. Detta skulle göras i nära samverkan med SIT och HI. En förhoppning var att ett annat av SMoKs projekt, Pedagogisk Portal, kan användas både för spridning av goda exempel, och för läromedel direkt anpassade för webben. Samverkan med föreningen Very Special Arts skulle ske även inom detta område. Festival En större konferens/seminarium/festival skulle arrangeras där de i projektet deltagande eleverna medverkade. Syftet var tredelat. Dels ville vi exponera aktiviteterna massmedialt och genom det öka SMoK, Sveriges Musik- och Kulturskoleråd, Box 16344, STOCKHOLM, Besöksadress: Nybrokajen 11, Org nr , Pg sid 6

7 medvetenheten om behovet av verksamheten. Dessutom ville vi ge de deltagande eleverna, lärarna och ledarna en möjlighet att möta varandra och ta del av exempel på den lokala verksamheten. Slutligen ville vi till denna dag/dessa dagar bjuda in övriga musik- och kulturskolor, föreningar och andra intresserade för att inspirera dem i det fortsatta arbetet. Samverkande föreningar, organisationer, företag som FOMS, Very Special Arts, Dissimilis, Musinova, HSO, HI, studieförbund, de estetiska högskolorna, BO mf.l. inbjuds att delta. Projektets mål och måluppfyllelse Målgrupper De målgrupper vi identifierade i ansökan var: - Barn och ungdomar med funktionshinder. - Lärare och ledare inom musik- och kulturskolorna. - Lärare och ledare inom barn- och ungdomsskolan Dessa målgrupper har också varit de projektet riktat sig mot, i synnerhet de två första grupperna. Mål Projektets mål var: Att, i dialog med barn och ungdomar med funktionshinder, få kunskap om deras behov, utveckla och anpassa metodik, pedagogik och verktyg så att tillgängligheten till landets musik- och kulturskolor ökar. Målet måste anses vara uppfyllt. I första hand har det uppfyllts genom dialoger mellan ungdomar och pedagoger på ett lokalt plan. Förutom detta har flera ungdomar medverkat vid våra centrala seminariedagar. Sammantaget besitter vi inom musik- och kulturskolorna idag en helt annan kunskap om dessa ungdomars behov. Mer om detta nedan. Att ge så många barn och ungdomar med funktionshinder som möjligt förutsättningar att delta i verksamheten, att utvecklas inom olika konstarter och att vara aktivt delaktiga i det offentliga kulturlivet. Till stora delar har målen uppfyllts. Vi har ökat andelen funktionshindrade barn och ungdomar med 300 % och behovet av fler platser ökar med antalet platser vi skapar. Efterfrågan sprider sig. Många ungdomar har också fått möjlighet att delta i det offentliga kulturlivet. På denna punkt har vi dock ingen insamlad statistik och det finns anledning att tro att långt ifrån alla ungdomar fått denna chans. Utvecklingen på denna punkt lär dock fortsätta. Att utveckla samverkan med barn- och ungdomsskolan, inte minst särskolan, så att fler lärare med estetisk utbildning anställs inom dessa skolformer. Detta kan med fördel ske genom samverkan direkt med musik- och kulturskolan. Samverkan med barn- och ungdomsskolan, och särskilt särskolan, har ökat markant. Fler lärare på kulturskolorna arbetar inom särskolan idag än för tre år sedan. Det är dock för tidigt att säga att detta lett till permanenta tjänster inom barn- och ungdomsskolan. Trenden är klar men utvecklingen går sakta. Att öka kunskapen om barn och ungdomar med funktionshinder inom musik- och kulturskolan samt starta nya kurser på högskolenivå så att en högre kunskapsnivå inom skolorna kan permanentas. Den första delen av målet har utan tvekan uppnåtts med råge. Läget är helt annorlunda idag än när projektet startade. Däremot finns ingen klar högskoleutbildning. På denna punkt har projektet misslyckats. Mer om detta och vad som gjorts och kan göras återkommer vi till. En dialog med högskoleutbildningarna pågår. SMoK, Sveriges Musik- och Kulturskoleråd, Box 16344, STOCKHOLM, Besöksadress: Nybrokajen 11, Org nr , Pg sid 7

8 Att, inom musik- och kulturskolors verksamhet, synliggöra goda exempel på verksamheter för barn och ungdomar med funktionshinder och på så sätt utmana och stimulera andra att pröva nya metoder. Ett mål som vi anser vi uppnått. Mer om detta nedan. Att, i dialog med föreningar, organisationer och studieförbund utveckla samverkansformer som gör att ungdomar med funktionshinder som slutar på musik- och kulturskolorna hittar andra former av kulturaktiviteter där de kan vara aktiva under resten av sina liv. Vi kanske inte löst situationen så att dessa möjligheter finns för alla ungdomarna som lämnar musik- och kulturskolan. Däremot har vi skapat ett stort nätverk, och en stor kunskap om, alla de möjligheter som finns. En sten har satts i rullning Medverkande kommuner Vi planerade i ansökan att arbeta med tio till femton pilotkommuner. Dessa pilotkommuner skulle under projekttiden utveckla kulturskolornas verksamhet gentemot funktionshindrade barn- och ungdomar. Intresset för projektet överträffade våra förväntningar. I det första treåriga projektet deltog 29 musik- och kulturskolor från 28 kommuner. Göteborg hade två stadsdelars kulturskolor med. Övriga var: Bollnäs, Danderyd, Eksjö, Emmaboda, Huddinge, Hörby, Kalix, Karlskoga, Karlskrona, Kiruna, Kristinehamn, Luleå, Lund, Mark, Nacka, Sigtuna, Solna, Stenungsund, Stockholm, Umeå, Vallentuna, Vellinge, Värnamo, Västerås, Växjö, Ängelholm och Örebro. Till uppföljningsprojektet anmälde sig ytterligare 27 kommuner! De kommuner som deltog var Botkyrka, Falkenberg, Gotland, Halmstad, Haninge, Hudiksvall, Hylte, Järfälla, Jönköping, Kramfors, Kungsbacka, Motala, Lerum, Mölndal, Mönsterås, Partille, Ronneby, Sandviken, Simrishamn, Sollefteå, Sollentuna, Tidaholm, Varberg, Värmdö, Åre, Örnsköldsvik, Östhammar samt tre deltagare från den då nybildade föreningen Pascal i Norge. Detta innebär att 55 svenska kommuner har deltagit i PASCAL- intryck påtryck uttryck avtryck. De motsvarar ca 20 % av antalet kommuner. Både flera små och de allra största kommunerna har deltagit. Minst Emmaboda med 9000 invånare och störst Stockholms stad med drygt Eftersom de flesta ändå varit relativt stora motsvarar de deltagande kommunerna nästan 4 miljarder, ca 42% av befolkningen! De kommuner som har gått in i projektet har också fullföljt det. Några har arbetat intensivt med det lokala utvecklingsarbetet, andra mindre men alla har utvecklat den lokala verksamheten. Några från en nivå där arbetet med elever med funktionsnedsättningar redan var etablerat exempelvis Stockholm. Andra har startat från noll exempelvis Nacka. Vi ser det som ett mycket gott betyg åt projektet att vi trots ledarbyten, ekonomiska nedskärningar har kunnat ha kommuner aktiva på det lokala planet under projekttiden. Uppföljningsåret bekräftade de slutsatser vi dragit under de inledande tre åren. Hur verksamheten utvecklats lokalt i dessa kommuner kan vi se först nu under hösten Någon sådan sammanställning finns tyvärr inte. Eftersom huvuddelen av de slutsatser vi här redovisar kommer från utvärderingen av de första tre åren kommer här först några citat från deltagare i det uppföljande året. Dessa rader kommer från en öppen fråga: Något mer att tillägga om Pascalprojektet? - Nyttigt, lärorikt, kul, intresseväckande! Oroväckande vad lite som ingår i musiklärarutbildningen om funktionsnedsättningar och på något sätt förväntas jag som cellolärare inte att möta dessa ungdomar... (cellolärare Hudiksvall) - Eftersom jag var 1 av 3 som representerade Särskolan i vår kommun så har detta varit stor bonus. Festivaldagarna i Västerås var oerhört givande med sån variation och mångfald i programmet. Pascaldagarna på Djurönäset har gjort att Särskola-Kulturskola har kommit varandra mycket närmare och har redan avverkat vissa projekt och ser fram i mot nya under hösten. Mycket väl använda projektpengar från Allmänna Arvsfonden. (Musikhandledare på särskolan) SMoK, Sveriges Musik- och Kulturskoleråd, Box 16344, STOCKHOLM, Besöksadress: Nybrokajen 11, Org nr , Pg sid 8

9 - Bra för oss inom särskolan att få jobba med annan kommunikation än det talade ordet. Vi kan dessutom bistå våra kulturarbetare med vår kunskap. (Särskolelärare Ronneby) - För mig har det varit mycket värdefullt. Nu kommer jag att våga ta mig an ALLA elever. Jag kommer inte att vara rädd för att misslyckas, utan tvärt om, jag kommer att våga prova. Sen att vår rektor också tycker samma sak och att han varit med på kursen betyder att jag inte behöver försvar mina val av grupper och elever. Hörde att några av Pascaldeltagarna kom hem med en ny syn och entusiasm men blev inte lika entusiastiskt mottagen. (Kulturskolelärare Kramfors) - Projektet har varit mkt bra. Självklart får man mer ut av vissa punkter än andra (vi är ju olika, med olika förkunskaper och intressen). Personligen tycker jag att dagarna i januari gav mest. Det har varit mkt givande att träffa andra pedagoger runt om i Sverige. Önskar att mötet med de andra drama/teaterpedagogerna hade skett redan i januari. Det gav så mkt och hade kunnat bli mer. Det har varit bra att belysa ämnet från olika perspektiv, myndigheter, pedagogiskt, personligt mm. Bra jobbat! Och bra genomfört!! Här i Ronneby kommer det att få effekter!! (Dramalärare Ronneby) Av naturliga skäl blir det de deltagare som i första hand vill förmedla något positivt som svarar på en sådan fråga. Inga negativa kommentarer. Jag tror ändå det ger en bild av att många var nöjda med upplägget och att det framförallt visar att det gav inspiration för fortsatt arbete. Projektets aktiviteter påtryck: Dialogen med unga med funktionshinder ska i första hand föras på den enskilda kulturskolan i pilotkommunerna. Alla med någon form av funktionshinder skall inbjudas till kulturskolan och erbjudas plats i valfri verksamhet. Pilotkommunernas musik- och kulturskolor kommer även att föra en dialog med lokala och regionala handikapporganisationer. FOMS (Föreningen för fritidstjänstemän inom omsorg/handikapp) och handikapporganisationerna blir viktiga samverkanspartners inte minst för att musik- och kulturskolorna skall nå de barn och ungdomar med funktionshinder som finns i kommunerna. Dialogen med ungdomarna har, som vi ovan påpekat, främst skett i de lokala projekten. Lokala handikapporganisationer har medverkat, men inte i den omfattning vi kanske såg när projektet planerades. Samverkan har varit ett nyckelbegrepp för alla kommunprojekten. Tyngdpunkten har dock legat på särskolan och andra kommunala och institutionella samverkanspartners. Mer om detta i avsnittet om de lokala projekten nedan. intryck: SMoK ska i samverkan med SIT (Specialpedagogiska Institutet), HI (Hjälpmedelsinstitutet), estetiska högskolor och handikapporganisationer arrangera fortbildning för lärare och ledare för att öka kunskap och medvetenhet om olika funktionshinder. En viktig del av projektet är att skapa nya kurser på högskolenivå för att öka kompetensen inom musik- och kulturskolan. Fortbildningen har genomförts med mycket gott resultat. Högskolekurserna är, som påpekats ovan, ännu inte etablerade. Områden, verksamheter och föreläsare som medverkat i fortbildningen är exempelvis: - ADHD Ralph Minnema - Autism Jenny Lexhed, författare/delägare till Talarforum - Asbergers syndrom Gunilla Gerland, Musikteater Freja (Smålands Musik o Teater) Ateljé Inuti Stockholm, bildverksamhet för unga konstnärer med autism - Barnombudsmannen Tove Rinnan - Bilderböcker för synskapade Annica Norberg, illustratör mm - Capoiera- Cultura Brasileira - CP Jesper Odelberg, artist - Dans Ann-Charlotte Brobjer, dans för utvecklingsstörda, Mea Nordenfeldt, Susan Fredriksson, Dans Syndrom - Danshögskolan i Stockholm Birgitta Härkönen, dansterapi SMoK, Sveriges Musik- och Kulturskoleråd, Box 16344, STOCKHOLM, Besöksadress: Nybrokajen 11, Org nr , Pg sid 9

10 - Dyslexi professor Mats Myrberg, Stockholms Universitet Elisabeth Reslegård, läskampanjen mm, Josefi Dahlberg, författare mm, Susanna Cederqvist, musiklärare - FOMS, Niclas Ericsson - Handisam- Carl Älfvåg, generaldirektör - Hjälpmedelsinstitutet Gunilla Hammarskiöld - Hörselskadade Tyst Teater, Riksteatern, Teckenspråkiga kulturskolan i Örebro - Kungl. Musikhögskolan i Stockholm, Ingrid Hammarlund, musikterapi mm - Ledarskap, Peter Wallin fd förbundskapten Tre Kronor - Musikteknologi för rörelsehindrade mfl grupper, Dissimilis i Norge, Sten Bunne Minginstrument, Håkan Larsson, Furuboda, Claes B Nilsson, Sibelius, ORCA mfl - Mälardalens högskola, designarbete på studentnivå kring hjälpmedel inom musikområdet - Nycirkus Cirkus Cirkörs verksamhet mot funktionshindrade, Gycklargruppen TRIX - Rörelsehinder David Lega, Magnus Johansson funktionshinder.se, Lars-Göran Wadén - Share Music, förening med olika former av verksamheter, workshops mm för vuxna med funktionshinder - Specialpedagogiska skolmyndigheten, Greger Bååth, generaldirektör, Eva BolinThougaard mfl - Synskador Anna Bergholz, journalist - Teckensång för utvecklingsstörda, Kerstin Axelsson och Margaretha Evmark, Kungsbacka - Tourettes syndrom, Pelle Sandstrak - Utbildningsradion, Agneta Sommansson, bitr chef - Utvecklingsstörning, Per Johansson Glada Hudikteatern, Gunilla Bergtröm, författare, Kulturcentrum Skåne, Skepparbacken Västerås, Draothea Västerås, Labanskolan, Uppsala, SENSUS Mediacenter Sthlm, - Very Special Arts, internationell förening för konstnärer med funktionsnedsättning mfl - Video som arbetsverktyg, Dramatiska Institutet, kulturskolorna i Stockholm och Mark Vissa föreläsare/workshopsledare har medverkat vid flera tillfällen. Ett syfte med dagarna har varit erfarenhetsutbyte. Många av de deltagande skolorna har också sceniskt visat upp sin verksamhet och/eller föreläst om den. uttryck: SMoK ska genom musik- och kulturskolornas verksamhet, bidra till att ge barn och ungdomar med funktionshinder kunskaper och verktyg att uttrycka sig och fördjupa sig inom olika konstarter. Undervisningen ska anpassas efter eleverna. Målet kan anses vara uppnått. Dock med reservationen att vi inte på något vetenskapligt vis har analyserat i vilken utsträckning kurserna anpassats efter elevernas förutsättningar. Vår känsla är dock att de i hög grad varit detta. avtryck: SMoK ska, via media och genom musik- och kulturskolornas konserter, utställningar, föreställningar mm, medverka till att även elever med funktionshinder och deras uttryck gör avtryck i kulturliv och samhälle. SMoK ska vidare stimulera till samtal och reflektion kring kulturuttrycken, så att dessa även kan bli aktiva kommunikationsverktyg för eleverna. Den första delen, att göra avtryck i samhället, har skett inte minst via de festivaler vi anordnat. Se separate avsnitt nedan. Viktigt är också medverkan vid bildandet av den fristående föreningen Pascal som etablerats till stor del som ett resultat av detta projekt. Den andra delen av avtryck-målet, att vi bidraget till att etablera kulturutryck som aktiva verktyg för funktionshindrade, är svårt att utvärdera. Förhoppningsvis har vi gjort det. Generellt tycker vi, att det både på ett riks- och lokalplan, har den positiva synen på att även funktionshindrade skall kunna ta plats på scen väsentligt ökat. Det är glädjande. Vi är dock ödmjuka i fråga om Pascalprojektets betydelse för detta. Om vi i någon mån påverkat denna utveckling är vi nöjda. Vilka resultat ser deltagarna av projektet? Lärarma, och de chefer som var aktiva i projektet, har med egna ord beskrivit vad de fått ut av Pascalprojektet utifrån verksamheten på den egna skola. Här är några av synpunkterna: SMoK, Sveriges Musik- och Kulturskoleråd, Box 16344, STOCKHOLM, Besöksadress: Nybrokajen 11, Org nr , Pg sid 10

11 Vi har blivit mentorer för våra kollegor när det gäller arbete med elever med funktionsnedsättningar Fler lärare, bland de som inte deltagit i seminariedagarna, i kollegiet vågar ta hand om elever med behov av särskilt stöd Förändrat förhållningssätt och attityd till elever med funktionsnedsättning. Detta bl.a. tack vare att projektet pågått under flera år. (Förändring tar tid) Nuvarande elever får en större förståelse och ett utbyte av att träffa elever med behov av särskilt stöd Nya arbetsuppgifter/höjd status/höjd lön för pedagogerna (ingen generell ståndpunkt men på någon/några skolor fick det denna effekt) Ökad tillgänglighet Ökad kompetens. Vi har en helt annan grund att stå på idag. Verksamhet med elever med funktionsnedsättningar har blivit en naturlig del i kulturskolan Alla lärare får en syn att även jag kan ta emot elever med funktionsnedsättning genom Pascalprojektet. Vi har hittat kanaler och kontakter som kommer medverka till en fortsatt utveckling av projektet. Några negativa sammanfattningar har inte framkommit. Däremot denna kommentar: En lärare hoppade av p.g.a att hon insåg att hon inte var rätt person. Några kommuner har skrivit om sina framtida planer. Alla arbetslag skall genomföra ett samarbete med särskolan En specialpedagog + instrument- och materialbank för samutnyttjande av flera kulturskolor. Örebro planerar ett lånotek med instrument och pedagogiskt material. Söka medel till EU-projekt med PASCAL- intryck påtryck uttryck avtryck- inriktning Pascalfestivaler i Västerås 2010 och Lund 2011 I första ansökan fanns en festival beskriven som ett slags avslutning efter tre år. Den genomfördes oktober 2010 i Västerås. I det fjärde året av projektet planerade vi även då in en festival som genomfördes i Lund 1-2 november Båda festivalerna var lyckade men sinsemellan ganska olika. I Västerås samlades drygt 400 deltagare. 130 deltog direkt via Pascal-projektet. Resterande var f.d. projektdeltagare och framförallt elevgrupper från musik- och kulturskolor, föreläsare och några gästande grupper som Kulturcentrum Skåne, Furuboda Folkhögskola, Freja Musikteater (SMoT) och en särfriskola i Uppsala. I Lund var de deltagande ungdomarna färre och dagarna hade mer karaktär av fortbildningsdagar för lärare. Sammanfattningsvis kan vi konstatera att det finns ett stort behov av att skapa möjligheter för även elever med funktionsnedsättningar att delta i en festival, få åka på turné och möta andra ungdomar. Naturligtvis. Samtidigt är det svårt att skapa en optimal festival för både ungdomar och lärare eftersom lärarma ofta behövs för att ta sin del av ansvaret för elevgruppen. En annan diskussion vi haft är om en separat festival för elever med funktionsnedsättningar är ett bra upplägg. För de som kommer, ja! För dom som inte vill åka för att de inte känner sig bekväma med att vara funktionsnedsatta, nej! Det bästa är kanske att inkludera elever med funktionsnedsättningar i alla andra sceniska sammanhang och vid andra tillfällen arrangera fortbildnings- och nätverksdagar för pedagoger och kanske föräldrar och andra involverade vuxna. Vad skulle vara nyskapande och utvecklande med projektet? Genom projektet skulle SMoK: genom specialriktad fortbildning och möten mellan olika aktörer utveckla och anpassa pedagogik, metodik, arbetsformer och verktyg inom olika konstarter, för att musik- och kulturskolan bättre skall kunna möta behov och önskemål hos elever med funktionshinder. I första hand handlar det om utvecklande av befintliga verksamheter, i andra hand att utveckla ny pedagogik och ny teknik för att förbättra verksamheten. SMoK, Sveriges Musik- och Kulturskoleråd, Box 16344, STOCKHOLM, Besöksadress: Nybrokajen 11, Org nr , Pg sid 11

12 i dialog med estetiska högskolor utveckla ytterligare kompetens inom området. En lärarexamen med specialpedagogisk och estetisk inriktning skall etableras under projekttiden. Denna del av projektet innebär att nya utbildningar startas. samordna insatser för barn och unga med funktionshinder mellan musik- och kulturskolor, handikapporganisationer, föreningar, FOMS, SIT mfl. Ett kompletterande mål är att även om musik- och kulturskolan inte har verksamhet för högre åldrar skall ungdomar/vuxna med funktionshinder hitta andra aktiviteter att delta i. Även denna del handlar i första hand om kvalitativ utveckling av befintlig verksamhet. Vi anser att vi till alla delar, förutom starten av ny lärarexamen, har uppfyllt de målsättningar angående nyskapande verksamhet som fanns i projektplanen. Hur skulle verksamheten drivas vidare efter projekttidens slut? Förändringsarbetet är långsiktigt! Projektets olika aktiviteter skulle ses som ett markerat och rejält avstamp för att skapa en varaktig förändring och få alla våra musik- och kulturskolor att öka tillgängligheten för barn och unga med funktionshinder. Det skulle bli en naturlig del av verksamheten. Detta skulle i ett första steg ske inom de pilotkommuner som ingår i projektet. Efter projekttiden skall detta arbete vara etablerat och kunna fortsätta inom SMoK utan särskilda projektmedel. Vi hoppades också att projektets alla parter, institutioner och organisationer ska känna både lust och behov att fortsätta samarbetet även efter projekttidens slut. Kontakter, på lokal och regional och statlig nivå, som initierats eller fördjupats under projektets gång, är viktiga att behålla för att nå en långsiktig utveckling och förändring. Ett fortsatt samarbete mellan musik- och kulturskolor, andra skolformer och resurs- och elevvårdsteam är viktigt för att nå så många elever som möjligt och för att gemensamt arbeta för att nå de handikappolitiska målen. Samverkansformer mellan skolformer och föreningar, organisationer skulle etableras och kunna ges en bredare samverkansyta där den enskilde eleven får tillgång till fler resurser och kompetenser. Dessa modeller skulle under projekttiden spridas till alla landets kommuner och kunna inspirera till fortsatt utvecklingsarbete. Målet är att deltagande i musik- och kulturskolans verksamhet blir en betydelsefull del i en elevs åtgärdsprogram. Projektet skulle ha gett kunskaper, erfarenheter och beredskap för några lärare att arbeta konsultativt och få en kunskapsuppbyggande roll på sin musik- eller kulturskola, både då det gäller bemötande och arbete med elever med funktionshinder. SMoK skulle efter projekttiden fortsätta dialogen med högskolor kring de utbildningar som etableras under projekttiden. Arbetet i projektets anda fortsätter på de allra flesta av de deltagande skolorna utan särskilda insatser från SMoKs sida. På det sättet har vi lyckats med våra ambitioner för projektet. Att däremot tro att verksamhet för funktionshindrade skulle uppstå i samtliga musik- eller kulturskolor utan fortsatt stöd är däremot mycket tveksamt. Nu sker det också i nya former med andra medel. Inom projektet PUFFIMOK ett kompetensutvecklingsprojekt med EU- medel anordnar SMoK en kurs kring PASCAL- intryck påtryck uttryck avtryck. Inom ett annat EU- projekt, KRUt, i Kattegatt- Skagerack regionen, har nu hösten 2010 ett treårigt utvecklingsarbete startat. Verksamhet för elever med funktionsnedsättningar är ett av tre utvecklingsområden. Det innebär att kulturskolor även i Norge och Danmark får ta del av de erfarenheter vi gjort inom PASCAL- intryck påtryck uttryck avtryck i Sverige. Planerade samarbetsorganisationer SMoKs samarbetsorganisationer inom projektet skulle vara Handikappförbundens samarbetsorgan (HSO) ingår i referensgruppen Barnombudsmannen (BO) ingår i referensgruppen Sveriges kommuner och landsting (SKL) ingår i referensgruppen Specialpedagogiska institutet (SIT) ingår i referensgruppen Hjälpmedelsinstitutet (HI) ingår i referensgruppen Organisationen Svenska Very Special Arts Föreningen för fritidstjänstemän inom omsorg/handikapp (FOMS) Estetiska högskolor med lärar- eller pedagogutbildning (Musikhögskolorna i Stockholm, Malmö, Göteborg, Ingesund och Piteå. Konstfack i Stockholm och bildlärarutbildningen i Umeå, dramapedagogutbildningarna, danspedagogutbildningarna i Stockholm och Piteå mfl) SMoK, Sveriges Musik- och Kulturskoleråd, Box 16344, STOCKHOLM, Besöksadress: Nybrokajen 11, Org nr , Pg sid 12

13 Projektet har haft samverkan och utbyte med alla de nämnda organisationerna med undantag av ett par högskolor, exempelvis bildlärarutbildningen i Umeå. Framgångsfaktorer och hinder Som ett led i utvärderingen bad vi alla deltagande kommuner att delge varandra vad de såg som framgångsfaktorer och vad de såg som hinder i sitt eget lokala arbete. Här följer en sammanställning av svaren i kortfattande sammanfattningar av olika kommuners synpunkter. De är formulerade som tips till kommuner som är intresserade av att starta liknande verksamhet. Kommer också att publicerats som en separat broschyr, troligen med titeln Funktionsmöjlighet eller bara hinder? Framgångsfaktorer Förhållningssätt Kunskap om funktionsnedsättningar behövs men förhållningssättet är mycket viktigt. Några röster från projektdeltagarna: Har förstått att jag inte behöver vara rädd att möta dessa elever. Försöker möta dem på samma sätt som alla andra. Förhållningssättet är viktigast. Ingen kan ha kunskap inför alla situationer. Att se individer istf diagnoser ger en bättre utgångspunkt. Fråga eleverna själva, de är de verkliga experterna på sin egen situation. Introducera Det finns anledning att fundera över hur vi bjuder in och tar emot elever. Flera skolor har med en ruta på anmälningstalongen där man kan fylla i eventuellt funktionsnedsättning. En kryssruta för de som önskar kontakt innan undervisningen börjar är ett bra komplement. Vi behöver också fråga oss om eleverna sedan börjar hos en lärare eller på en skola? Vi anser att de skall börja på en skola. Kanske kan alla nya elever starta med en gemensam samling med information om skolan och möjlighet till frågor? En resursfråga som uppkommer p.g.a av en funktionsnedsättning i starten bör hanteras av skolan inte den enskilde läraren. Kanske helt enkelt av kommunens resursenhet som är gemensam för kulturskolan och grundskola/gymnasium? Skapa nätverk Det finns många som arbetar med, eller på annat sätt har kontakt med funktionshindrade, i din kommun; särskolans personal, fritidskonsulenter, utredare för elevstöds- och särskoleverksamhet, habiliteringscentra, FOMS, LSS- handläggare, äldrevården, omsorgsförvaltningen, studieförbund och naturligtvis privatpersoner. I några kommuner finns andra som bedriver kulturverksamhet inom exempelvis daglig verksamhet för utvecklingsstörda. Det kan också finnas samverkansmöjligheter med lokala eller regionala kulturinstitutioner som länsmusik, länsteater, länsmuseum mm. Gör en kartläggning över möjliga samverkanspartners som finns i din kommun; bygg nätverk! Sök stöd från samhällets övriga resurser På nationell nivå finns framförallt Specialpedagogiska skolmyndigheten som kan stödja er verksamhet med råd och i vissa fall handledning. Ta kontakt och be om stöd! Informera om er verksamhet på politisk nivå Oavsett nämndtillhörighet för din musik- och kulturskola, har ni mycket att vinna på att informera och därmed förankra er verksamhet hos både kultur- och fritidsnämnd, skolnämnd eller vad som nu finns i din kommun. Beskriv konkret er verksamhet och era förhoppningar inför framtiden. Skapa tid för samverkan SMoK, Sveriges Musik- och Kulturskoleråd, Box 16344, STOCKHOLM, Besöksadress: Nybrokajen 11, Org nr , Pg sid 13

14 Förhoppningsvis är det fler än en lärare som arbetar med elever med funktionsnedsättning på din skola. Skapa tid i schemat så att ni kan träffas och stödja varandra. Ett eget arbetslag kan vara viktigt på framförallt lite större kulturskolor. Skapa även tid i vart fall några gånger per termin för att träffa samverkanspartner/ föräldrar mfl. Ta vara på föräldrarnas engagemang och kompetens Utnyttja den kompetens som finns närmast eleverna föräldrarnas. Se till att ni kan träffas. Kompetensutveckling En enkel form av kompetensutveckling är att ni får fortbildning via särskolan, handikapporganisationer och andra lokala resurser. Erbjud dem ersättning genom att ni fortbildar dem inom era estetiska områden. Handledning Kan vara svårt att få tid och resurser till men väldigt viktig. Sök stöd för fortbildning via SPSM, skapa alternativt egna utvärderingsgrupper med samverkanspartners, fortbilda er i att själva hålla i handledande samtal med kollegor. Byt tjänster på det området med andra verksamheter. Sök bidrag Det finns möjligheter att söka bidrag för lokala projekt av exempelvis Arvsfonden. Måste vara nyskapande på något plan. Det finns även fonder och kanske lokala föreningar och företag som är beredda att stödja er verksamhet med exempelvis inköp av instrument. Se till att ni blir en del av den lokala Skapande skola-satsningen. Er kommun kanske har någon samordnare av EU- ansökningar. Fråga om möjliga EU-bidrag. Informera Se till att ni får ut information genom skolans broschyr till alla elever. I vissa fall kan det också vara bra med en egen broschyr. Informera även muntligt. Utnyttja era samverkanspartners för att sprida information. Förenkla! Mina instruktioner är kortare och mer konkreta än tidigare. Jag analyserar det som händer under lektionen mer aktivt och försöker anpassa mig efter den givna gruppen/situationen. Jag är bättre förberedd, tydligare och tryggare! Så skrev en deltagare i projektet. Det gäller naturligtvis inte alla elever med funktionsnedsättning, men i många sammanhang är enkla tydliga instruktioner och upprepningar av övningar, framgångsfaktorer. Inkludera/ Integrera Inkludering är alltid den långsiktiga målsättningen. På väg dit kan det ändå vara framgångsrikt att skapa särskilda grupper för elever med funktionsnedsättningar. Integration med andra elever på kulturskolan kan ske i blandade grupper, ex dansgrupper eller sång/orkestergrupper. Gemensamma tillfällen att visa upp verksamheten är ett självklart inslag. Hinder Svårt att nå fram med information Så länge det inte blivit en etablerad verksamhet kan det vara svårt att nå fram med information. Ett enda sätt att informera, ex vi en annons/broschyr ger sällan effekt. Uppsökande verksamhet är ofta enda möjligheten att nå fram. Ibland finns inte den förväntade efterfrågan utan startsträckan kan bli mödosam och lång. Under ytan finns dock alltid ett behov av ett större utbud av estetisk verksamhet för elever med funktionsnedsättning. Målgruppen vill inte alltid vara en målgrupp Vissa funktionshindrade elever vill inte känna sig utpekade. Dyslektiker, fysiskt handikappade, hörselskadade mfl vill kanske inte ingå i en större grupp av funktionshindrade men är ändå i behov av särskilt stöd. Generell beredskap istf särskilt anpassade grupper behövs. SMoK, Sveriges Musik- och Kulturskoleråd, Box 16344, STOCKHOLM, Besöksadress: Nybrokajen 11, Org nr , Pg sid 14

15 Lokalproblem Naturligtvis behöver lokaler vara anpassade för rullstolar för rullstolburna, väl städade för allergiker etc. Lokalproblemen är dock oftast möjliga att lösa på kort sikt med viss flexibilitet och uppfinningsrikedom. På lång sikt krävs det däremot en större medvetenhet om behovet av tillgängliga lokaler. Schemaproblem Schemaproblem svårt att få till tider så att lärare kan samarbeta. Tid i tjänst att samarbeta är nödvändigt. Oftare en brist på samordning av scheman än en brist på tid. Oförstående kollegor och/eller chef Viktigt att informera kollegor, chefer och politiker om verksamheten så att det finns en förståelse för de särskilda krav den ställer. Lärartätheten måste ibland vara högre i verksamhet för elever med funktionsnedsättningar. Naturligtvis krävs en insikt om detta hos både chefer och på den politiska nivån för att verksamheten skall kunna bli en långsiktig satsning. Eftersom det i många fall med fördel går att bedriva den som gruppverksamhet behöver den ändå inte bli dyrare än exempelvis traditionell musikundervisning. Lärare med lite erfarenhet blir snabbt expert Oftast med väldigt goda avsikter, riskerar de lärare som arbetar med elever funktionshindrader att bli ett alibi för övriga lärare. De blir snabbt experterna. Eftersom minst 20 % av eleverna har någon form av funktionsnedsättning är medvetenhet om olika funktionsnedsättningar en nödvändig kunskap för alla lärare inte bara för en mindre grupp lärare. Föräldrar inte alltid engagerade Ofta är föräldrar väldigt engagerade i verksamheten men långt från alltid. Orsakerna kan vara många; trötthet, vana att få allt gratis eller oförmåga. Det kan innebära motstånd mot avgifter, svårighet att få föräldrar att skjutsa till lektioner etc. Några löser det med att elever hämtas på fritids, andra hittar andra lösningar. I undantagsfall har även föräldrar, som lagt sig i på fel sätt, till och med upplevts som ett problem i sig. Verksamhet för funktionshindrade inget extra Verksamhet för elever med funktionsnedsättning riskerar att blir projektfinansierad och något extra utöver det vanliga. Sist in först ut vid besparingstider. Detta synsätt bygger på att musik- och kulturskolan har mindre ansvar för dessa elever än andra ett klart fall av diskriminering. Besparingar får inte drabba dessa elever mer än andra oavsett hur länge verksamheten har funnits, oavsett anställningsförhållanden för de som arbetar med den. Kommunikationsproblem med samverkande organisation, ex handikappomsorgen. Inget vanligt problem, men ändå viktigt att komma ihåg att det kan finnas problem med olika värderingar mm kring estetisk verksamhet för funktionshindrade. Bl.a. frågan om de funktionsnedsatts inflytande över verksamhetens inriktning kan bli en katalysator för meningsskiljaktigheter utifrån olika värderingar. Kommungräns ett problem Kulturskoleverksamheten är med få undantag enbart kommunal. En elev med behov av en viss verksamhet kan bo i fel kommun. Detta problem borde lösas på ett nationellt plan. Intill dess är interna överenskommelser mellan berörda kommuner enda möjligheten. (Det bör påpekas att idrottsverksamhet inom föreningar inte har någon begränsning att den bara får rikta sig till den egna kommunens barn och ungdomar) Arbetsuppgifterna kan ställa alltför höga krav De flesta lärare upplever det som mycket mer stimulerande att arbeta med elever med funktionsnedsättning än de förutsett. Det måste ändå finnas med i beräkningen att vissa elevgrupper är oerhört tunga att arbeta med. Ett forum för att diskutera denna typ av frågor är nödvändigt. Svårt med köp och sälj SMoK, Sveriges Musik- och Kulturskoleråd, Box 16344, STOCKHOLM, Besöksadress: Nybrokajen 11, Org nr , Pg sid 15

16 Köp och sälj system mellan förvaltningar och verksamheter har generella problem, bl.a. oklara ansvarsfrågor och svårighet med kontinuitet. Enda möjligheten är att skapa långsiktiga avtal mellan berörda nämnder. Reflektion kring begreppet funktionsnedsättning Vårt mål i projektet var att fördubbla antalet elever med funktionshinder. Nu använder vi i regel begreppet funktionsnedsättningar istället. En av de första frågorna vi ställde oss var därför hur vi skulle beräkna antalet elever med funktionsnedsättning vid projektets start och avslutning. Ganska snart kom vi fram till att det egentligen var omöjligt. Vem har en funktionsnedsättning? I vilken situation? Känner vi inom musik- och kulturskolorna till vilka som har det? Rent praktiskt löste vi det så att alla skolor fick själva beräkna hur många elever med definierade funktionsnedsättning de hade inom verksamheten. Enda kravet var att de räknade på samma sätt vid projektets början och slut. Resultatet blev, som vi ovan beskrivet, en ökning med 300 %! Traditionen inom kulturskolorna var, och är enligt vårt synsätt, i alltför stor utsträckning fortfarande, att den grupp med funktionsnedsättning som många först tänker på är elever inom särskolan. Där finns en väl definierad grupp och en naturlig kontaktyta med skolledning etc. Men det finns många andra grupper och individer. Gäller det ett fåtal eller kan det till och med vara så att vi alla har funktionsnedsättning i någon specifik situation? Hur skall vi i en kulturskolas verksamhet ta hänsyn till allergier, lindrigare hörselnedsättningar, dyslexi eller diabetes? Alla sådana funktionsnedsättningar som i många sammanhang inte alls påverkar verksamheten men i vissa fall gör det väldigt mycket. Var går den gränsen? Hur långt kan verksamheten anpassas till exempelvis olika allergiska besvär? Flera av denna typ av funktionsnedsättning innebär att det inte handlar om individuella åtgärder, eller individuellt anpassade verksamheter för just detta barn, utan generella åtgärder som bra ljudmiljö, välstädat och ett brett register av olika metodik för olika lärstilar. För exempelvis barn med dyslexi. I Tyskland gav psykiatern Manfred Lütz förra året ut en bästsäljande bok som på tyska heter IRRE! Wir behandeln die Falschen Unser problem sind die Normalen. Mottagandet av boken visar att han träffar en öm punkt i det västerländska samhället. Det har inom PASCAL- intryck påtryck uttryck avtryck ofta känts som om indelningen av personer i de med funktionsnedsättningar och övriga normala leder i fel riktning. Pär Johansson i Glada Hudikteatern brukar tala om utvecklingsstörda och normalstörda. En bra bild. Skall vi även prata om funktionsnedsatta och normalnedsatta? Eller kan vi komma från grupptänkandet och se mer till varje unik individ? Att ta hänsyn till en funktionsnedsättning innebär heller inte alltid att anpassa i traditionell mening. Jag har en gammal vän med en högerarm som var skadad i samband med förlossningen. Det hindrade honom inte från att välja gitarr som ett instrument för hobbymusicerande. Han fick med vänster arm lyfta upp högerarmen och kunde sedan hitta en teknik att spela med högerarmens fingrar som hade viss rörlighet. En annan vän som var elev på den kulturskola jag var rektor på hade också en skadad arm. Han valde slagverk som sitt instrument. Lyckades över all förväntan och blev en mycket duktig slagverkare. Är idag professionell sångare. Båda dessa exempel visar att en funktionsnedsättning ibland även kan bidra till att någon vill göra just det som alla anser är svårt och nästan omöjligt. Glöden att visa att det går gör att de flesta problem går att lösa. Ibland. Vi skall i vart fall inte inom kulturskolorna undvika att presentera möjliga val för att vi själva tror de kan vara för svåra för eleverna. När det gäller utformning av olika produkter används ofta begreppet design för alla. Skall även vi inom kulturskolan utforma vår verksamhet utifrån design för alla? Jag tror det är den mest framgångsrika åtgärden. Men den är inte heller helt enkel. Hur presenterar vi verksamheten när vi arbetar med rekrytering. Inkluderar vi olika funktionsnedsättning i det arbetet? Hur tar vi emot ansökningar/anmälningar? Är det enkelt för alla med olika önskemål p.g.a av funktionsnedsättning att anmäla detta? Har vi speciellt information för alla med funktionsnedsättning? Hur arbetar vi med olika inlärningssätt så att alla elever kan hitta sitt inlärningssätt? Ligger ansvar på detta på varje lärare eller kan elever välja olika lärare och inriktningar beroende på inriktning och inlärningsätt, ex mer gehörsbaserad SMoK, Sveriges Musik- och Kulturskoleråd, Box 16344, STOCKHOLM, Besöksadress: Nybrokajen 11, Org nr , Pg sid 16

17 undervisning eller mer notbunden? Är det självklart för alla att dessa olika inriktningar finns och presenteras? Slutligen handlar allt om att vi behöver en gemensam värdegrund; alla människors lika värde och att alla barn och ungdomar skall kunna hitta sin plats i en kulturskola. Sådana målsättningar blir lätt en klyscha till intet värd. Tas de istället på fullaste allvar blir de viktiga, centrala men också svåra att uppnå. Utmaningen består i att se alla barn, se och förstå deras funktionsnedsättning och sedan bortse från den och bara se alla funktionsmöjligheter. Inför framtiden Hur kan kulturskolorna arbeta vidare På lokal nivå ser jag framför mig några större utmaningar: - Det behövs en medvetenhet hos ALLA lärare och chefer att ALLA lärare arbetar med elever med funktionsnedsättningar. Oavsett hur vi definierar gruppen funktionsnedsatta så kommer ALLA lärare att möta flera sådana elever. HI har i något sammanhang uttalat att 18 % av ungefär den åldersgrupp som finns inom kulturskolorna har någon form av diagnosticerad funktionsnedsättning. Alltså ca var femte elev. Tänker vi så kan vi omöjligen lösa frågan om kompetens kring funktionsnedsättning genom att utse en eller ett par lärare som ansvariga för denna verksamhet. - Även om ALLA anställda måste ha kunskap och en gemensam värdegrund kan det vara lämpligt att någon eller några lärare har en fördjupad kompetens. Dessa lärare kan ha en del av sin tjänst med inriktning på elever med funktionsnedsättningar, men också vara en förmedlande länk, ett stöd, för övriga i kollegiet. Med fördel kan denna/dessa personer också förmedla kontakt med myndigheter och organisationer som kan stödja arbetet. (Se mer om detta nedan) - En förutsättning för att en kulturskola för alla skall fungera optimalt är att det inom kollegiet finns ett gemensamt synsätt att alla skolans elever är alla anställdas ansvar. Det innebär i sin tur att alla kan ta ansvar för att stödja varandra, men kanske främst, alla tar ansvar för att rekrytera och introducera elever på ett sådant sätt att alla hamnar hos de för dem rätta pedagogerna och får den för dem bästa undervisningen. Det synsättet utmanar i hög grad det slentrianmässiga tänkandet på många skolor att jag ansvarar för MINA elever, jag kan möjligen samarbete med DINA elever. - På nationell, och/eller regional, nivå behövs utbildning, nätverkande och stödjande resurser. Utbildningsdelen återkommer jag till nedan. Generellt gäller att de flesta kulturskolor är mycket små. Många består av ett par tjänster, ofta dessutom på deltid. Det är ett ouppnåeligt mål att alla musik- och kulturskolor inom sig skall ha en gedigen kompetens inom området funktionsnedsättningar. Jag är övertygad om att den bästa lösningen innebär att det inom varje region/län finns resurser på detta område. Rimligen borde det också kunna samordnas med extra kompetens inom specialundervisningen för grundskola/gymnasium. Jag tänker mig att denna samordning både kan ske genom att vissa kurser erbjuds till alla elever i länet (se även avsnittet om interkommunala ersättningar) och att handledning/stöd/rådgivning/materialtips för de enskilda kulturskolorna finns på länsnivå. Jag tror också att SPSM blir en allt viktigare resurs även för musik- och kulturskolorna. Om de skall ansvara för den länsbaserade rådgivningen/handledningen fullt ut är det svårt att ta ställning till i detta skede. En dialog måste föras hur denna verksamhet lämpligast kan organiseras. Vi ser från SMoKs sida det som ett bra tillfälle att pröva dessa tankegångar när regionala kulturplaner nu tas fram i alla län/regioner. Vilka hinder för utveckling finns? SMoK, Sveriges Musik- och Kulturskoleråd, Box 16344, STOCKHOLM, Besöksadress: Nybrokajen 11, Org nr , Pg sid 17

18 Ett av de största hindren ligger i hur musik- och kulturskolans verksamhet är organiserat. Det är en lokal kommunal verksamhet. Punkt slut. Detta leder till en del egendomligheter. Ett tydligt exempel är elever vid internatskolorna för hörselskadade i Örebro. Dessa har inte kunnat delta i Örebro kulturskolas verksamhet eftersom de är skrivna i sina hemkommuner. Nu har frågan delvis lösts lokalt i Örebro, men den principiella frågan kvarstår; varför kan elever inte delta i en annan kommuns kulturverksamhet när det går alldeles utmärkt att göra det när det gäller idrott. Varför hamnar de kulturintresserade ungdomarna i kommunarrest när inte idrottsintresserade ungdomar gör det? Är orsaken att det saknas ett nationellt perspektiv på musik- och kulturskoleverksamheten? Vi anser det. Det enda rimliga är, att som ett första steg elever med funktionsnedsättningar, skall kunna delta i grannkommunens verksamhet när denna erbjuder andra möjligheter än hemkommunens. Går man i en skola i en annan kommun skall man självklart kunna delta i denna kommuns kulturskoleverksamhet. En annan följd av det kommunala huvudmannaskapet är att alla kommuner själva skall uppfinna alla hjul på hemmaplan. Pascalprojektet har varit ett av ett fåtal undantag. Det behövs en nationellt, och ett regionalt, perspektiv när det gäller verksamhetsutveckling och kompetensutveckling inom det område PASCAL- projektet berört. Kan vi inte fortsättningsvis hitta former för ett sådant regionalt/nationellt arbete kommer vi förlora mycket av det vi vunnit genom den utveckling som ägt rum under projektåren. Inte minst är behovet av nätverk mellan lärarna oerhört viktigt. Vilka former av grund- och fortbildningar behövs Pascalprojektet har med all önskvärd tydlighet visat att grundutbildningen för kulturskolans lärare inom detta område är undermålig. Det är oerhört viktigt att all lärarutbildning framöver ger en god orientering inom funktionsnedsättningområdet samt att alla blivande lärare får en praktisk erfarenhet inom någon område inom fiunktionshindersfären. De behöver få en förståelse för områdets betydelse snarare än en klar metodik hur de kan arbeta med elever med funktionsnedsättning. Inom grundutbildningarna bör också möjlighet att välja fördjupning inom detta område finnas. Kursen bör erbjudas samtliga lärarstuderande, men eventuellt samordnas på ett eller några universitet/högskolor. Kurserna skall inte ha en inriktning mot bild- dans- eller musikterapi utan på hur man inom en kulturskolas normala verksamhet kan erbjuda elever med funktionshinder en kvalitativ god verksamhet. Föreningen PASCAL- intryck påtryck uttryck avtryck Projektet PASCAL- intryck påtryck uttryck avtryck är slut men behovet av ett fortsatt fokus på dessa frågor finns kvar och kanske till och med känns större idag än när vi startade projektet. Ett sätt att driva arbetet vidare är att ta tillvara den entusiasm som finns runt om i landet kring de frågor PASCAL- intryck påtryck uttryck avtryck har ställt. Vi, deltagare i projektet och många av de kontakter med andra vi fått under projekttiden, fann att en förening var det bästa sättet. Initiativet kom från en kulturskola. SMoK har ingen formell koppling till föreningen, men vi inom SMoK hoppas att en del av det arbete som startats kan kanaliseras genom föreningen för att få större genomslagskraft. Föreningens stadgar visar vad föreningen syftar till: Föreningen Pascal är en ideell, partipolitiskt, religiöst och fackligt obunden förening. Föreningen Pascal skall verka för att FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, inom föreningens verksamhetsområde, omsätts i den anda och med de intentioner och konkreta mål som avses i konventionstexten. Föreningen Pascal skall verka för allas rätt att, på lika villkor och med ömsesidig respekt, kunna tillgodgöra sig intryck, forma påtryck, skapa uttryck och göra avtryck i det kulturella landskapet. Föreningen Pascals uppgift är utöva påtryck för att funktionsnedsättningar inte skall utgöra ett hinder för att alla barn, ungdomar och vuxna skall ha tillgång till kvalitativ undervisning i estetiska uttryck och konstnärliga ämnen. SMoK, Sveriges Musik- och Kulturskoleråd, Box 16344, STOCKHOLM, Besöksadress: Nybrokajen 11, Org nr , Pg sid 18

19 Föreningen skall verka för att alla utbildningsformer, inkl musik- och kulturskolor, skall arbeta med frågorna om inkluderande normer, tillgänglighet, delaktighet och inflytande, samt verkar för att de genom estetiska lärprocesser skapar förutsättningar för alla att utveckla konstnärliga uttryck. Föreningen skall stimulera debatt, ta intryck, skapa opinion och utöva påtryck i frågor inom området kultur för, av och med barn, ungdomar och vuxna med funktionsnedsättningar. Föreningen Pascal skall utöva påtryck för att initiera och sprida kunskap om nationella såväl som internationella utvecklings- och forskningsprojekt inom områden som har anknytning till föreningens verksamhet. Föreningen Pascal skall verka för stärka och utveckla nationella och internationella kontakter och genom dessa ta intryck och utöva påtryck inom föreningens verksamhetsområde. Andra reflektioner kring projektet Projektet har hela tiden präglats av en dialog. Vi har gemensamt försökt besvara svåra frågor, metodiska problem och försökt förstå den värdegrund musik- och kulturskolorna står på och den värdegrund vi önskar stå på. Här kommer en del av dessa diskussioner. Förhoppningsvis som underlag för fortsatta diskussioner. Terapi eller inte terapi Vid en diskussion mellan cheferna för projektskolorna i början av projektet, kom en diskussion upp där det snabbt utkristalliserades en liten grupp som var för att kulturskolorna skulle ägna sig åt terapi och en större grupp som tyckte att detta var absolut felaktigt. Argumentation innehöll framförallt argument för att våra skolor skall ägna sig åt kulturverksamhet som i och för sig i många fall kan ha en terapeutisk inverkan och inte ställa diagnoser eller ta emot patienter. De flesta ställde sig bakom denna tanke. Anmärkningsvärt är att flera av dessa skolor ändå har anställda FMT- pedagoger. FMT = Funktionsinriktad Musikterapi. Jag uppfattar det som att FMT-verksamheten har smugit sig in i musikoch kulturskolorna utan att den mer principiella frågan om skolan skall syssla med terapi eller inte aktualiserats. Ett undantaget som bekräftar regeln. Inkludering kontra exkludering Den generella ståndpunkten i samhället är att vi bör eftersträva inkludering av barn och ungdomar med funktionsnedsättningar. I det praktiska arbetet i detta projekt har det ofta tvärtemot denna princip startats gruppen som rekryterats direkt från en grupp funktionsnedsatta ungdomar. I en väldigt stor andel av kommunerna har det handlat om elever som gått i särskolan. I en del fall har de nåtts via att verksamhet helt integrerats inom särskolans undervisning. I andra fall har de nåtts via samverkan med särskolan exempelvis att grupper från särskolan under några veckor eller en termin besökt kulturskolan. Ett ytterligare och vanligt alternativ är att starta grupper på elevernas fritid där alla elever är välkomna, men där de flesta nås via särskolans föräldragrupper eller elever med andra funktionsnedsättningar som gör att eleven känner sig hemma i gruppen. Flera sådana grupper har bildats med få barn, men via muntill-mun-metoden har elevantalet snabbt vuxit. Det finns helt klart ett uppdämt behov av denna typ av verksamhet. Alla-kan-kören i Umeå är ett bra exempel på denna typ av verksamhet. Många av funktionsnedsättningarna som elever har är osynliga. Många kräver inte alls någon särskild grupp. Därför har vi inom projektet lärt oss om, och diskuterat alla typer av funktionsnedsättningar. Det har varit ett mål från början att bredda synen på vad funktionshinder är för något. Det handlar då också om mer generell organisering av undervisningen och generella förändringar av metodik. Denna del är oerhört viktigt men betydligt svårare att konkretisera och tydligt utvärdera. Ett exempel kan vara att många dyslektiker har svårt med notläsning. Om dessa elever slutar efter ett par gånger för att det inte var roligt kommer vi inte ens att få veta att det har handlat om en elev med funktionsnedsättning som inte fått undervisning med hänsyn till denna svårighet. Problematiken förblir dold. SMoK, Sveriges Musik- och Kulturskoleråd, Box 16344, STOCKHOLM, Besöksadress: Nybrokajen 11, Org nr , Pg sid 19

20 Verksamheten inom projektet har alltså i många fall handlat om grupper bara för elever med vissa sorters funktionsnedsättningar, läs utvecklingsstörning/autism. Förhoppningsvis har det ändå skett även en mer generell attitydförändring gentemot alla de elever med funktionsnedsättningar som finns inkluderade i kulturskolans verksamhet. Deras behov av en bra verksamhet är en minst lika viktig fråga som verksamheten för elever i speciella grupper. Behovet av nätverk Nästan alla deltagare uttrycker spontant behovet av nätverk. Nästa alla har i utvärderingen framhållit hur mycket de lärt sig av kollegor de mött under seminariedagarna. Många pratade och skrev om behovet av Pascals 100 tips. Lärarna i drama hade planer på att sammanställa en bok med tips på övningar som kan användas i olika sammanhang där elever med funktionsnedsättningar deltar. Under projektet byggde vi upp en mötesplats på nätet där dessa givande diskussioner och utbyte av material mm kunde fortsätta. En lärare som är ganska typisk skrev Jag tycker portalen är helt OK jag saknar bara personer som är aktiva där [ ] våra möten på Djurönäset känns roliga, när man kommer hem känns det opersonligt. Väldigt många av lärarna efterfrågar ett kontinuerligt samtal, men få vill/kan/orkar använda nätet till det. Det är det fysiska mötet som de allra flesta behöver. Vi får hela tiden signaler att de lärare som deltagit i projektet också vill fortsätta att träffas. I vart fall en gång om året borde vi träffas så här tyckte många lärare som möttes igen på Pascalfestivalen i Lund oktober Intresset för området inom musik- och kulturskolor Det är svårt att med siffror visa att intresset för frågor relaterade till funktionsnedsättningar ökat påtagligt i landets musik- och kulturskolor. Ändå vågar vi från SMoKs sida påstå att så är fallet. Hur mycket av detta som beror på projektet och hur mycket som är en effekt av en attitydförändrig i hela samhället är svårt att säga. Pascalprojektet har i vart fall bidragit. De lärare som från början anmält sitt intresse att delta i projektet har varit mycket motiverade vilket var orsaken till det framgångsrika arbetet lokalt och den entusiasm som visade sig på våra seminariedagar och fortfarande lever kvar. Vi kunde från början notera att det proportionerligt var fler lärare med dans- drama- och bildinriktning än det normalt finns på en kulturskola. En viss övervikt att kvinnor. En viss övervikt av yngre lärare. Men ändå en blandad grupp sett till genus och ålder. Generellt var det lärare som var öppna för att pröva nytt, lära nytt och som var fulla av entusiasm. Förhoppningsvis har detta gett alla övriga lärare en positiv ingång att också ägna sig åt, ta del av verksamhet gentemot elever med funktionsnedsättningar. Vi tror det är så. Avslutning Denna slutrapport från projektet kommer att kompletteras med en ekonomisk rapport under de närmaste veckorna. Den kommer även att kompletteras med två trycksaker; en mindre häfte med framgångsfaktorer och hinder en tipskatalog för musik- och kulturskolor som är i begrepp att starta ny verksamhet direkt riktad mot en viss grupp ungdomar med funktionsnedsättningar. Troligt namn; Funktionsmöjligheter eller bara hinder? Den andra skriften blir en bok en debattbok hoppas vi. Den kommer att innehålla en komprimerad beskrivning av de frågeställningar och erfarenheter vi har kvar efter projektets slut. Den texten kompletteras med 7-8 självständiga inlägg från föreläsare vi mött under projekttiden. Tillsammans hoppas vi att dessa texter skall stimulera till fortsatt diskussion och verksamhet inom det område som lever under beteckningen funktionsnedsättningar. Vi vill med boken peka på alla människors möjligheter, förmågor, människors lika värde, respekt för varandras olikheter och att vi alla har samma grundläggande särskilda behov. SMoK, Sveriges Musik- och Kulturskoleråd, Box 16344, STOCKHOLM, Besöksadress: Nybrokajen 11, Org nr , Pg sid 20