PROMEMORIA, VARFÖR ÄR HÄLSOFRÄMJANDE LEDARSKAP VIKTIGT?
|
|
- Mats Lundgren
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Sida 1 av 11 PROMEMORIA, VARFÖR ÄR HÄLSOFRÄMJANDE LEDARSKAP VIKTIGT? 1. Arbetshälsans ekonomiska betydelse Ekonomiska verkningar på många nivåer Stora förväntningar ställs på arbetshälsans ekonomiska aspekter. Särskilt arbetsgivarna betonar bedömningen av de ekonomiska effekterna. Professor Guy Ahonen har nyligen presenterat en uträkning "Det finländska arbetslivets terrorbalans" som visar att vi med en årlig satsning på cirka 2 miljarder euro till förmån för arbetshälsa försöker hålla i styr kostnader på nästan 24 miljarder euro. Siffrorna är häpnadsväckande och de väcker frågan om satsningarna på att upprätthålla arbetshälsan är tillräckliga. Om vi genom att stöda arbetshälsan kan förlänga arbetskarriärerna betalar sig investeringarna mångfaldigt. Utöver den samhälleliga betydelsen har främjandet av arbetshälsan också en företagsekonomisk betydelse. Det är allmänt accepterat att kostnaderna för sjukfrånvaron bör minskas. De ekonomiska effekterna har utvärderats speciellt inom projekt som syftar till att påverka hälsobeteendet, till exempel minskad tobaksrökning, viktkontroll eller användning av partiell sjukdagpenning. Åtgärderna är ekonomiska eftersom kostnaderna som genereras är lägre än de uppnådda fördelarna. Pensionsavgångarna medför betydande kostnader. De förtidspensionsutgiftsbaserade avgifterna (de s.k. förtidsavgifterna) som de kommunala organisationerna måste betala kan stiga till stora belopp, speciellt om det är många som går i pension. Bevis på lönsamheten De finländska uträkningarna bygger ofta på ett utvecklingsgrepp som omfattar många områden, vilket medför att kostnaderna för åtgärderna blir större och förhållandet mellan kostnaderna och intäkterna inte stiger till samma nivå. Till exempel i projektet Druvan i Dragsfjärds kommun betalade varje euro sig tillbaka en och en halv gång. I den internationella litteraturen är det typiskt att man granskar ett litet antal åtgärder och kostnaderna förblir därför låga. Detta gör att förhållandet mellan input och output ser bättre ut. Enligt de 50 bästa hälsoekonomiska undersökningarna ger varje euro nästan sex euro tillbaka. När denna skillnad undersöks är det viktigt att beakta hur åtgärderna påverkar utvecklingen av organisationernas verksamhetsförutsättningar. Ett mångsidigt utvecklingsarbete är mycket mer värdefullt än till exempel rökavvänjning. Avkastningen kan också jämföras med den förväntade avkastningen inom normal affärsverksamhet. Till exempel inom skogsindustrin är avkastningsförväntningarna 1,15 för en euro. Också ur denna synvinkel är en mångsidig utveckling av arbetshälsan mycket lönsam. En mångsidig utveckling av arbetshälsan leder till att kostnaderna minskar och särskilt till att organisationens produktivitet ökar.
2 Sida 2 av 11 Effekterna på produktiviteten har stor betydelse eftersom de ofta är mångfaldiga jämfört med inbesparingarna. Produktivitetseffekterna är ändå svåra att bedöma. Därför bör resultaten av bedömningen av de ekonomiska effekterna snarare ses som riktgivande storleksklasser än som entydiga och säkra. Arbetshälsan är en del av organisationens immateriella kapital Effekterna på produktiviteten kan också granskas utifrån det immateriella kapitalet. Det immateriella kapitalet består av humankapitalet, strukturkapitalet och det relationella kapitalet. Humankapitalet är till exempel de anställdas kompetens, erfarenheter och värderingar. Strukturkapitalet kan i korthet beskrivas som att det utgör ett grundval för växelverkan mellan individer som bildar en arbetsgemenskap. Strukturkapitalet innefattar alltså till exempel olika databaser och kommunikationsmedel men också "mjukare element" såsom organisationskulturen och samarbetspraxis. Relationskapitalet är organisationens kontakter till omvärlden och omfattar exempelvis kunderna, underleverantörerna, konkurrenterna och samarbetspartnerna men å andra sidan också samhällets lagstiftning. Klart är att insatserna för arbetshälsan främjar humankapitalet om förutsättningarna för individernas välbefinnande förbättras. Utvecklingsåtgärder i anknytning till arbetshälsan kan ändå rikta sig exempelvis till utvecklingen av arbetsprocesserna, vilka utgör en del av strukturkapitalet. På motsvarande sätt kan stödet för arbetshälsan främja interaktionen med kunderna och på så sätt stärka relationskapitalet. Den referensram som det immateriella kapitalet ger synliggör alltså sambandet mellan utvecklingen av affärsverksamheten och arbetshälsan. Inom kommunsektorn har man utnyttjat begreppet immateriellt kapital vid analyseringen av produktivitetseffekterna i pilotenheter vid Helsingfors stads socialverk. I projektet utvecklades produktivitetsmått för enskilda enheter, verksamheter eller tjänster. Projektet visade att det är möjligt att slå fast en miniminivå för välfärdstjänsterna utan att kvaliteten lider, trots att det är mycket som skapar tryck på effektivare välfärdstjänster. I fortsättningen är det meningen att de lösningar som utvecklats ska utvidgas till att omfatta nya serviceformer. Sammanfattningsvis Beräkningar av arbetshälsans uppskattade ekonomiska verkningar har en stor samhällelig betydelse. Befolkningens stigande ålder har lett till att arbetskraften började minska år Det är allt tydligare att längre, bättre och oavbrutna arbetskarriärer är en gemensam utmaning för alla organisationer. Arbetshälsoekonomiska uträkningar ger viktig information som stöd för både det politiska beslutsfattandet och för planeringen av organisationernas verksamhet. 2. Ekonomiska konsekvenser av arbetsoförmåga i det kommunala pensionssystemet Arbetsoförmåga orsakar stora kostnader
3 Sida 3 av 11 Tidig pensionering orsakar betydande kostnader för pensionssystemet. Pensioner på grund av arbetsoförmåga orsakade år 2010 en pensionsutgift på sammanlagt cirka 440 miljoner euro i det kommunala pensionssystemet. Pensioneringar på grund av arbetsoförmåga orsakar även kostnader för de kommunala organisationerna. Därför bör organisationerna aktivt förebygga pensioneringar på grund av arbetsoförmåga. Det är viktigt att förebygga arbetsoförmåga genom att satsa på bättre arbetshälsa och i tid åtgärda faktorer som försämrar arbetsförmågan. Det är också viktigt att utnyttja den arbetsförmåga som finns kvar. Det finns många metoder och verktyg för att stödja ett längre arbetsliv. Nedan beskrivs de ekonomiska konsekvenserna av arbetsoförmåga för det kommunala pensionssystemet. Efter det beskrivs metoder som kan stävja kostnaderna. Kostnaderna för tidiga pensioneringar De ekonomiska incitamenten i det kommunala pensionssystemet gäller framför allt den förtidspensionsutgiftsbaserade avgiften (förtidsavgiften). Arbetsgivarna betalar förtidsavgifterna för de arbetstagare som för första gången får antingen invalidpension eller arbetslöshetspension eller som börjar få invalidpension för viss tid, dvs. rehabiliteringsstöd. I det kommunala pensionssystemet tas inte en förtidsavgift ut för delinvalidpension. Förtidsavgiftens belopp avgörs separat för varje år av Kevas delegation. Avgiften fördelas mellan medlemssamfunden i proportion till de utgifter som ovan nämnda pensioner ger upphov till. År 2011 var förtidsavgiften totalt nästan 153 miljoner euro. Pensionerna inverkar på arbetsgivarens förtidsavgift under exakt 36 månader. Det här innebär att avgifterna kan fördelas på fyra år. Ingen förtidsavgift uppkommer för närståendevårdare och familjevårdare. Ingen förtidsavgift uppkommer heller för personer som är anställda med arbetsförvaltningens sysselsättningsmedel. Förtidsavgiften har tre avgiftsklasser som bestäms på basis av arbetsgivarens KomPL lönesumma. De små arbetsgivarna (lönesumma under 1,88 miljoner euro på 2011 års nivå) betalar förtidsavgiften solidariskt i relation till lönesumman. De medelstora arbetsgivarna (lönesumma 1,88 30,07 miljoner euro på 2011 års nivå) betalar förtidsavgiften delvis solidariskt. För de största arbetsgivarna (lönesumma över 30,07 miljoner euro på 2011 års nivå) bestäms förtidsavgiften helt på basis av den egna personalens förtida pensioner. Om en person återgår till arbetslivet eller övergår till ålderspension under de tre första pensionsåren som gett upphov till förtidsavgift, fördelas på de resterande åren endast den pensionsutgift som dittills uppkommit. Arbetsgivaren kan på så sätt sänka förtidsavgifterna genom att stödja den anställdes återgång till arbetet. På grund av den s.k. rehabiliteringsgottgörelsen lönar det sig speciellt att stöda anställdas återgång till arbetet om de får rehabiliteringsstöd. Om en person med rehabiliteringsstöd återvänder till arbetsplatsen eller börjar lyfta invalidpension, tas
4 Sida 4 av 11 Exempel ingen förtidskt avgift ut av arbetsgivaren för de månader under 36-månadersperioden då personen varit tillgänglig för arbetsmarknaden. En annan avgift med anknytning till ekonomiska incitament är den pensionsutgiftbaserade avgiften som fördelas mellan kommunerna enligt de belopp som på basis av kommunal anställning betalas för pensioner som har tjänats in före utgången av år Det ekonomiska incitamentet med den pensionsutgiftsbaserade avgiften är att organisationen betalar avgiften först när den anställde går i pension. Ju längre arbetskarriär desto senare betalar arbetsgivaren den kommande pensionsutgiftsbaserade avgiften. Följande exempel beskriver förtidsavgiftens storlek i olika konkreta situationer. Exemplen beskriver tre typiska kommunala yrken, problem som är förknippade med arbetsförmågan och vilka lösningar som möjliggjort ett längre arbetsliv. Exemplen beskriver också hur stora förtidsavgifter dessa lösningar har undvikit. STÄDARE 60 år folkskola, städkurs på 70-talet har arbetat drygt 30 år för samma kommun, huvudsakligen som städare vid en skola problem i stöd- och rörelseorganen, arbetet bör bli fysiskt mindre tungt överförs genom arbetsprövning till att städa kontor, vilket är fysiskt mindre tungt lönen är ca 2 000, pensionen ca /mån. Om ett fortsatt anställningsförhållande inte hade varit möjlig, hade förtidsavgiften i samband med pensioneringen varit ungefär euro. SJUKSKÖTARE 50 år studentexamen, utbildat sig till specialsjukskötare på 80-talet arbetat vid hälsocentralens vårdavdelning i ungefär 10 år, före det bl.a. vid en jourmottagning och inom öppenvården problem i stöd- och rörelseorganen fortsatte som avdelningsskötare efter tilläggsstudier lönen är ca 2 800, pensionen ca /mån. Om ett fortsatt anställningsförhållande inte hade varit möjlig, hade förtidsavgiften i samband med pensioneringen varit ungefär euro. LEKTOR 35 år studentexamen, avlagt filosofie magisterexamen i slutet av 90-talet arbetat i cirka 10 år, fast anställd som språklärare för årskurs 7 9 nedsatt hälsa på grund av depression vård vid en mentalvårdscentral, företagshälsovården följer upp, gemensamma möten återvände till sitt eget arbete genom arbetsprövning lönen är ca 3 500, pensionen ca /mån. Om ett fortsatt anställningsförhållande inte hade varit möjlig, hade förtidsavgiften i samband med pensioneringen varit ungefär
5 Sida 5 av 11 Här ges grundläggande uppgifter om en kommun som lyckats stävja förtidsavgifterna. Kommunen har cirka anställda, lönesumman är cirka Medelåldern bland de anställda är cirka 43 år Största delen av dem som pensionerades avgick med ålderspension. Det här utgör också ett av mätinstrumenten i personalbokslutet. Företagshälsovården och personalförvaltningen har utvecklat en mycket väl fungerande modell för tidigt stöd redan för ungefär 15 år sedan. Dessutom används Kevas tjänster för yrkesinriktad rehabilitering. Frågorna kring omplaceringar sköts av personaldirektören. Trots att inga nya vakanser har inrättats har de anställda framgångsrikt tilldelats nya uppgifter genom arbetsprövning. Förtidsavgifterna är klart mindre än i andra städer av samma storlek. Kostnaderna för arbetsoförmåga och effekterna av arbetshälsa Flera undersökningar visar att arbetsoförmåga kan förutses och till och med förebyggas helt om arbetshälsan, arbetsförmågan och arbetslivskvaliteten förbättras. Organisationens egna strategiska val kan ha som mål att minska arbetsoförmågan, möjliggöra ett bättre arbetsliv och öka välbefinnandet för personalen. Om dessa är något man vill satsa på, bör de ställas upp som organisationens strategiska mål. Samtidigt bör man slå fast hur genomförandet ska följas upp och utvärderas. Det finns olika verktyg för att följa upp och bedöma förändringar som beror på arbetsoförmåga och tecken på arbetsoförmåga. Kommunerna kan bland annat utnyttja Kevas nyckeluppgifter om pensioneringar och pensionsutgifternas framtida utveckling. Ändringar i arbetsoförmågan märks snabbt i kostnaderna för förtidsavgifterna och sjukfrånvaron. Största delen av satsningarna på arbetshälsan märks ändå först efter en längre tid. Satsningarna syns till exempel som väl utnyttjad arbetstid (en normal arbetsinsats ger mer än en nedsatt arbetsoförmåga), smidiga arbetsprocesser (det uppstår genast mera kostnader för organisationen om arbetsprocessen av någon anledning haltar), förmåga att utnyttja olika nätverk, arbetskvalitet, kundtillfredsställelse, sociala innovationer, arbetsgivarens image och organisationens resultat, kommunens konkurrenskraft och kommunens image.
6 Sida 6 av 11 Välbefinnande och fortsätt arbete för att stödja ekonomiska effekter (Otala & Ahonen 2003, Ahonen 2010) Keva Livsstilen och arbetslivskvaliteten källa till välfärd Välfärden och arbetshälsan utgör en helhet som kan påverkas på många sätt. I kommunsektorns uppföljningsstudie (s.k. Kunta8, Arbetshälsoinstitutet, Jussi Vahtera), uppmärksammades redan på 1990-talet sambandet mellan livskvaliteten, kvalitetsfaktorerna i arbetslivet och risken för sjukfrånvaron. Sämre livskvalitet har åtminstone lika stor inverkan på sjukfrånvaron som kända folksjukdomar (Vahtera 2000). Tabellen nedan beskriver den två år långa uppföljningsperioden i Kunta8- undersökningen. Den visar på sannolikheten för sjukledigheter (längre än 3 dagar), som skrivs ut av läkare, om den anställde påverkas av riskfaktorerna, jämfört med om den anställde inte påverkas av riskfaktorerna (jämförelsetal 1,00). Sannolikhetsberäkningarna tar hänsyn till åldern. Ju högre koefficient desto större risk löper de anställda att bli sjukskrivna.
7 Sida 7 av 11 (Källa: Vahtera 2000) 4. Hur kommunen kan främja arbetshälsan och ett längre arbetsliv Genom strategisk personalledning kan kommunen på många sätt främja välbefinnandet och ett längre arbetsliv. Ledningen har en viktig roll i den samtidiga utvecklingen av arbetshälsan, arbetslivskvaliteten och resultaten. Utvecklingsarbetet sträcker sig från ledningen till cheferna och de anställda. Arbetsfördelningen kan vara exempelvis följande: Den strategiska nivån den högsta politiska ledningen och tjänstemannaledningen: a) ställer upp målen b) följer med och utvärderar personalresurserna samt arbetsoförmågan och dess kostnader c) ser till att de behövliga resurserna finns d) länkar samman företagshälsovården med personalstrategin, övriga strategier och personalledningen. Förvaltningsnivån gäller hela ekonomi- och personalförvaltningen, sektorledningen, företagshälsovården och samarbetsorganen: a) svarar för många åtgärder som är viktiga stöd för ett längre arbetsliv och b) för utarbetandet av serviceavtalet om bland annat företagshälsovården och c) för utarbetandet av verksamhetsmodeller som främjar personalens välbefinnande samt d) för utvecklingen och användningen av uppföljningsverktygen. Närmaste cheferna: a) anammar och verkställer organisationens verksamhetsmodeller för ett längre arbetsliv b) håller aktivt kontakt med personalförvaltningen och företagshälsovården.
8 Sida 8 av 11 Utvecklingsarbetet bör följa följande principer: 1. Förebyggande arbete: Målet är att med hjälp av organisationens modeller för tidigt stöd, arbetarskyddet och företagshälsovården kunna kontrollera arbets- och arbetsplatsrelaterade sjukdomsrisker, upprätthålla arbetsförmågan och främja hälsan hos befolkningen i arbetsför ålder. 2. Tidigt stöd: Målet är att i ett tidigt skede känna igen och korrigera problem med arbetshälsan och tecken på dålig arbetshälsa. Organisationen bör följa upp personalens arbetsförmåga, till exempel genom uppgifterna om sjukfrånvaron och genom olika enkäter, samt stödja arbetsförmågan i samarbete med företagshälsovården. 3. Intensifierat stöd: Målet är att stödja och trygga den anställdes återgång till arbetet. Metoderna omfattar bedömning av arbetsförmågan, arbetsarrangemang, omplacering, arbetsprövning, yrkesinriktad och medicinsk rehabilitering, effektiv sjukvård samt delinvalidpension. Det intensifierade stödet används också för att återställa arbetsförmågan och för att dra nytta av den arbetsförmåga som finns kvar. 5. Erfarenheter från kommunerna lönsamt att satsa på arbetshälsan Nådendals program för åldersbaserat ledarskap Nådendals stad godkände år 2003 ett åldersprogram som omfattar alla anställda som fyllt 55 år. Den praktiska verksamheten planeras och utvecklas i ett seniorteam som är underställt samarbetskommittén. Också företagshälsovårdens verksamhetsplan är kopplad till åldersprogrammet. Programmet innehåller verksamhetsmodeller som främjar den allt äldre personalens arbetsförmåga och garanterar att den s.k. tysta kunskapen förs vidare till de nyanställda i organisationen. Stadens åldersprogram strävar också till att utveckla ledarskapet. Det är väsentligt att upprätthålla personalens arbetsmotivation och att vid behov hitta ett nytt fokus för den. Ett långsiktigt och resultatorienterat arbete upprätthåller motivationen, bevarar och förnyar arbetsförmågan och motverkar utbrändhet och på så sätt också förtidspensioneringar. År 2009 var de kommunanställdas medelålder i Nådendal 50 år och 2 månader. Nästan varannan anställd hörde till åldersgruppen år. Stadens åldersprogram innefattar följande centrala element: (1) ett utvecklingssamtal är första steget inom åldersprogrammet. För utvecklingssamtalet reserveras dubbelt med tid och man använder en särskild blankett för att utreda den anställdes egna tankar och framtidsplaner. (2) Verksamhetsplanen för företagshälsovården innehåller ett flertal effektiva åtgärder för seniorerna, bl.a. en möjlighet till en grundlig hälsoundersökning vartannat år tills den anställde går i pension den sista hälsoundersökningen hålls i samband med pensioneringen. Dessutom kan seniorerna vid behov använda sig av fysikalisk terapi som staden bekostar. (3) Seniorteamet ordnar rekreationsverksamhet: motion och kultur Resultat: Som en helhet har sjukfrånvaron klart minskat. Förtidsavgifterna har minskat.
9 Sida 9 av 11 I snitt pensionerar sig de anställda allt senare i Nådendal (år 2009 var den 62,4 år). Nådendal hade de bästa resultaten enligt nästan alla mätningar som bygger på en enkät för projektet Kunta10. De anställda i Nådendal var minst intresserade av att pensionera sig i jämförelse med anställda i de övriga kommunerna som omfattades av projektet. Tillsammans med Arbetshälsoinstitutet har man satt igång ett projekt som konkret ska visa hur "produktivt" åldersprogrammet är räknat i euro. Närmare upplysningar: tuula.lehtinen@naantali.fi 5.2. Projektet Druvan i Dragsfjärd I Dragsfjärds kommun genomfördes år ett mångsidigt projekt, Druvan, där satsningarna på företagshälsovården höjdes från 20 euro till 400 euro per anställd. Samtidigt genomfördes också andra åtgärder för att utveckla arbetsplatserna. All verksamhet som främjade arbetshälsan sammanfördes till en omfattande funktionell och effektiv helhet som byggde på gott ledarskap och samarbete, praktiskt förankrade utvecklingsprojekt och ändrade levnadssätt. Verksamhet i enlighet med Druvan-modellen ökade personalens välbefinnande i arbetslivet och minskade sjukfrånvaron och förtidspensioneringar. Tack vare projektet ökade den effektiva arbetstiden och produktiviteten. Den stora ekonomiska satsningen på utvecklingen av företagshälsovårdstjänsterna visade sig vara också ekonomiskt lönsam. Under uppföljningstiden på tre år gav tilläggssatsningen en avkastning på nästan 46 % på det investerade kapitalet i och med att sjukfrånvaron och avgångar med invalidpension minskade. Närmare upplysningar: ove.nasman@mediona.fi 5.3 Tammerfors stads matris för arbetshälsa Matrisen för arbetshälsa är en av mätarna i Tammerfors stads program för arbetshälsa Terve Tampere Programmet har två syften: att för staden utarbeta egna mål och åtgärder för arbetshälsan och att utarbeta egna planer för arbetshälsan inom olika produktioner. Målet är att utveckla hälsofrämjande ledarskap, förbättra arbetslivskvaliteten, minska sjukfrånvaron och olycksfall i arbetet samt att förhindra förtidspensioneringar. Programmet för arbetshälsa betonar fyra teman: personalens arbetsförmåga, kompetens, arbetarskydd och kontroll över arbetstiden. Matrisen följer upp effekterna av åtgärderna för bättre arbetshälsa.
10 Sida 10 av 11 Målet är att årligen förbättra nivån på arbetshälsan som mäts med matrisen (gäller staden, affärsverk, produktionsområden, koncernförvaltningen och servicecenter). På basis av resultaten utvärderas åtgärderna och verksamheten utvecklas vidare. Städernas resultat i matrisen för arbetshälsa publiceras årligen i personalbokslutet. Matrisen har även använts som en av de viktigaste mätarna när produktivitetsbonus betalas ut för år Hur väl matrisen fungerar utvärderas årligen. Närmare upplysningar: niina.pietikainen@tampere.fi och satu.koski@tampere.fi Fler exempel finns på Kommunarbetsgivarnas webbplats
11 Sida 11 av 11 Källor Ahola K.: Tue työkykyä. Käsikirja esimiestyöhön. Helsingfors: Arbetshälsoinstitutet, Ahonen, G. Näsman, O.: DRUVAN. Den personalekonomiska nyttan av mångdimensionell företagshälsovårds- och personalutvecklingsverksamhet baserad på Metal Agekonceptet i Dragsfjärds kommun ( ). Forskningsrapporter från Svenska handelshögskolan 65, Helsingfors Forma, P.: Työkyvyttömyyden taloudelliset vaikutukset kunnallisessa eläkejärjestelmässä. Promemoria Forma, P.: Kaartinen, R., Pekka, T. och Väänänen, J. (red.) Jaksaako jatkaa? Artikkeleita kuntatyön muutoksesta ja työssä jatkamisen tukemisesta kunta-alalla. Vammalan kirjapaino Oy, Sastamala. Hussi, T.: Työterveystalous-laskelmat ja aineeton pääoma. Promemoria Jääskeläinen, A.: Productivity Measurement and Management in Large Public Service Organizations. Tammerfors Pensioner inom kommunsektorn, Keva, Helsingfors Otala, L. Ahonen, G.: Työhyvinvointi tuloksentekijänä. WSOYpro. Juva Pekka, T., Kaartinen, R., Träskelin, M. och Forma, P Työterveyshuollon periaatteet, toimintamallit ja yhteistyö. Kunnallinen työterveyshuoltotutkimus Kuntien eläkevakuutuksen raportteja 2/2010. Keva, Helsingfors. Arbetshälsa ger resultat Druvan-modellen. Arbetarskyddscentralen Vahtera J., Kivimäki M., Virtanen P. (red.):työntekijöiden hyvinvointi kunnissa ja sairaaloissa: tutkittua tietoa ja haasteita. Arbetshälsoinstitutet, Helsingfors Vahtera, J: Sairauspoissaolot, i boken: Työ ja terveys Suomessa v Arbetshälsoinstitutet 2000.
Kommunala arbetsmarknadsverket Promemoria 1 (11) 15.3.2011. Varför är hälsofrämjande ledarskap viktigt? 1 Arbetshälsans ekonomiska betydelse
Kommunala arbetsmarknadsverket Promemoria 1 (11) Varför är hälsofrämjande ledarskap viktigt? 1 Arbetshälsans ekonomiska betydelse Ekonomiska verkningar på många nivåer Bevis på lönsamheten Stora förväntningar
Vad en fullmäktigeledamot bör veta om det kommunala pensionsskyddet
Vad en fullmäktigeledamot bör veta om det kommunala pensionsskyddet Kommunfullmäktigeledamoten fattar också beslut i pensionsfrågor En fullmäktigeledamot är med och fattar strategiska beslut som inverkar
Vad en fullmäktigeledamot bör veta om det kommunala pensionsskyddet
Vad en fullmäktigeledamot bör veta om det kommunala pensionsskyddet I din egenskap av kommunfullmäktigeledamot fattar du beslut också i pensionsfrågor Som ledamot är du med och fattar strategiska beslut
Hur bygger man en modell för stöd i tidigt skede av arbetsförmågan? Stegen till hanteringen av sjukfrånvaro och invalidpension
Hur bygger man en modell för stöd i tidigt skede av arbetsförmågan? Stegen till hanteringen av sjukfrånvaro och invalidpension Elos arbetshälsotjänster 1 Stegen i utarbetandet av en modell 1. Företagsledningen
Självutvärdering för verksamhetssättet för aktivt stöd
1 (6) Självutvärdering för verksamhetssättet för aktivt stöd Verksamhetssättet för aktivt stöd stöder ledningen av arbetshälsan och arbetsförmågan. Målet med aktivt stöd är att säkerställa att arbetet
Projektet Masto. för att minska arbetsoförmåga som beror på depression
Projektet Masto för att minska arbetsoförmåga som beror på depression Stöd för den arbetsföra befolkningens psykiska hälsa och arbetsförmåga För att främja välbefinnande i arbetslivet ska projektet Masto
Arbetshälsa och långa arbetskarriärer?
Arbetshälsa och långa arbetskarriärer? Överläkare Nordiskt arbetsmiljöforum 5.9.2014 Faktorer vi diskuterar under denna session allmänt om pensionsystemet i Finland och om pensionsreformen 2017 lite statistiska
YRKESINRIKTAD REHABILITERING
YRKESINRIKTAD REHABILITERING Du kan kolla beloppet av din intjänade pension på Kevas webbplats www.keva.fi/pensionsuppgifter. 2 Yrkesinriktad rehabilitering hjälp för fortsatt arbete Nedsatt arbetsförmåga
RIKTLINJER FÖR LEDNING AV PERSONALRESURSERNA VÄRDEGRUND Den värdegrund som en organisation har, ger en bild av de faktorer som är viktiga och grundläg
PERSONALSTRATEGI VÄLUTBILDAD, ENGAGERAD OCH MOTIVERAD PERSONAL Kronoby kommun 2010 Godkänd av kommunfullmäktige 9.12.2010 Personalstrategin stöder och främjar genomförandet av Kronoby kommuns Strategi
Mot längre arbetsliv alla medel i bruk Vad erbjuder arbetspensionsrehabiliteringen? Nikolas Elomaa direktör/intressebevakning
Mot längre arbetsliv alla medel i bruk Vad erbjuder arbetspensionsrehabiliteringen? Nikolas Elomaa direktör/intressebevakning Twitter: @nikolaselomaa Målet är att möjliggöra fortsatt arbete trots eventuella
YRKESINRIKTAD REHABILITERING
YRKESINRIKTAD REHABILITERING Yrkesinriktad rehabilitering hjälp för fortsatt arbete Nedsatt arbetsförmåga kan hindra dig från att arbeta i något skede av din yrkeskarriär. Då kan yrkesinriktad rehabilitering
Budgeteringsanvisning för pensionsavgifter för Kevas medlemssamfund 2018 och information om ändringar i pensionsavgifterna
BUDGETERINGSANVISNING 1(5) Budgeteringsanvisning för pensionsavgifter för Kevas medlemssamfund 2018 och information om ändringar i pensionsavgifterna 2019 Allmän bakgrund till uppskattningen I denna anvisning
Budgeteringsanvisning för KomPL-avgifterna 2016 och uppskattningar för 2017 2018
BUDGETERINGSANVISNING 1 (7) Budgeteringsanvisning för KomPL-avgifterna 2016 och uppskattningar för 2017 2018 Allmän bakgrund till uppskattningen I denna anvisning behandlas alla ärenden som gäller samtliga
Kommunernas arbetslivsutvecklingsprojekt och finansieringen av dem på 2010-talet
Kommunernas arbetslivsutvecklingsprojekt och finansieringen av dem på 2010-talet 1. Förändringarna i kommunernas omvärld definierar utvecklingsbehoven inom arbetslivet på 2010-talet Kommunernas försvagade
Hantera riskerna med arbetsförmågan
Hantera riskerna med arbetsförmågan Arbetsförmågan är en kritisk framgångsfaktor i framtidens organisationer Betydelsen av ledning av arbetsförmåga ökar allteftersom kraven på personalens produktivitet
Budgeteringsanvisning för KomPL-avgifterna 2015 och uppskattningar för 2016 2017
BUDGETERINGSANVISNING 1 (7) Budgeteringsanvisning för KomPL-avgifterna 2015 och uppskattningar för 2016 2017 Allmän bakgrund till uppskattningen I denna anvisning behandlas alla ärenden som gäller samtliga
Budgeteringsanvisning för pensionsavgifter för Kevas medlemssamfund och information om ändringar i pensionsavgifterna 2019 och 2020
Budgeteringsanvisning för pensionsavgifter för Kevas medlemssamfund 2019 2021 och information om ändringar i pensionsavgifterna 2019 och 2020 Ändringar i tidigare planer Allmän bakgrund till uppskattningen
Budgeteringsanvisning för pensionsavgifter för Kevas medlemssamfund och information om ändringar i pensionsavgifterna 2019 och 2020
1 (7) Budgeteringsanvisning för pensionsavgifter för Kevas medlemssamfund 2018 2019 och information om ändringar i pensionsavgifterna 2019 och 2020 Allmänt Sammandrag av ändringarna i avgiftsstrukturen
Arbetshälsa företagets livskraft
Arbetshälsa företagets livskraft En välmående personal gör ett gott arbete Då de anställda i ditt företag upplever arbetet som meningsfullt och belönande, är de villiga att satsa på arbetet. Resultatet
Innehåll. 1 Vision Värderingar Strategiska mål... 3 Personalpolitiska programmets vision... 3 Värderingar... 3 Stadens strategiska mål...
Personalpolitiskt program 2010 2013 Innehåll 1 Vision Värderingar Strategiska mål... 3 Personalpolitiska programmets vision... 3 Värderingar... 3 Stadens strategiska mål... 3 2 Förord... 4 3 Stadens basservice
Arbetsförmågan ett gemensamt mål för oss alla. Social- och hälsovårdsministeriet
Arbetsförmågan ett gemensamt mål för oss alla Social- och hälsovårdsministeriet Strategi för social- och hälsovårdspolitiken Socialt hållbart Finland 2020: behandlar alla samhällsmedlemmar jämlikt, stärker
Borgå stad. Allmänt om rapporteringen. Rapportens struktur. Rapporten gjord: , kl Svarande: 1715
stad Rapporten gjord:..7, kl.. Svarande: 75 Allmänt om rapporteringen s arbetshälsoenkät kartlades situationen för arbetstagarnas arbetshälsa och deras erfarenheter av hur arbetet löper. Resultatet av
UPPFÖLJNING AV SJUKFRÅNVARO
UPPFÖLJNING AV SJUKFRÅNVARO Idag betonar man vikten av att i ett tidigt skede ingripa i sådana situationer på arbetsplatsen som kan leda till försämringar i arbetslivskvalitet, de anställdas arbetsförmåga
Sjukdomar i stöd- och rörelseorganen och förebyggande av arbetsoförmåga inom kommunsektorn januari 2012
Sjukdomar i stöd- och rörelseorganen och förebyggande av arbetsoförmåga inom kommunsektorn januari 2012 KT Kommunarbetsgivarna Förhandlingsorganisationen för offentliga sektorns utbildade FOSU rf Kommunfackets
Sjukförsäkringslagen ändras: upprätthållande och tidigt stödjande av arbetsförmågan
Sjukförsäkringslagen ändras: upprätthållande och tidigt stödjande av arbetsförmågan Utbildningsturné Hösten 2010 FPA Ny betoning inom den lagstadgade verksamheten (Sata-kommittén 26.5.2009 => riktlinjer)
Arbetspension för arbete
Arbetspension för arbete! Om pensioner i ett nötskal Åk 9 i grundskolan Illustrationer: Anssi Keränen Socialförsäkringen i Finland Arbetspensionen är en viktig del av den sociala tryggheten i Finland.
Upprätthållande, uppföljning och tidigt stödjande av arbetsförmågan
Upprätthållande, uppföljning och tidigt stödjande av Samarbete mellan arbetsplatsen och samt bevarande av en förutsättning för ersättning Utbildningsturné 2012 1 Vårt mål är att främja en gemensam syn
Arbetspension för arbete!
Arbetspension för arbete! Informationspaket till läraren DIA 1. Den sociala tryggheten i Finland I Finland består den sociala tryggheten av allmänna hälso- och sjukvårdstjänster, socialförsäkringen och
Ansvarsfull arbetspensionsförsäkring
Ansvarsfull arbetspensionsförsäkring 2018 Vård- och landskapsreformen ska enligt plan träda i kraft 1.1.2020 Arbetsgruppens förslag till överföringsavgift Grundlagsutskottet: Lagförslagen om kundens valfrihet
Arbetslivscykeln. skick. Tjänster till den anställda när arbetsförmågan går ned
Arbetslivscykeln i skick Tjänster till den anställda när arbetsförmågan går ned 2 Keva stöder fortsatt arbete när arbetsförmågan går ned Om du har en sjukdom som gör att du riskerar att förlora arbetsförmågan
Ändringar i sjukförsäkringslagen och lagen om företagshälsovård Tillsammans för bättre arbetsförmåga
Ändringar i sjukförsäkringslagen och lagen om företagshälsovård 1.6.2012 Tillsammans för bättre arbetsförmåga Utbildning för företagshälsovården 9.5 14.6.2012 Heikki Palomäki/Lauri Keso Sakkunnigläkaren
Riktlinjer och god praxis för arbetshälsa rekommendation för kommunsektorn
Riktlinjer och god praxis för arbetshälsa rekommendation för kommunsektorn 1 Arbetshälsans betydelse Främjandet av arbetshälsan är en viktig del i en framgångsrik personalledning. Arbetshälsofrämjandet
Dina pensionsuppgifter - Kevas info 2013
Dina pensionsuppgifter - Kevas info 2013 1 Program 18.00 Inledning Offentliga sektorns pensionsutdrag Tjänsten Dina pensionsuppgifter Pensionsåldern och pensionsbelopp Pensionsförmåner Ålderspension, förtida
Företagshälsovårdens. stöd för fortsatt arbete
Företagshälsovårdens stöd för fortsatt arbete 2 Företagshälsovårdens stöd för fortsatt arbete Innehåll Förord 3 Aktivt stöd och samarbetet med företagshälsovården 4 Tidigt stöd och samarbetet med företagshälsovården
FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING
FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 14 oktober 2013 708/2013 Statsrådets förordning om principerna för god företagshälsovårdspraxis, företagshälsovårdens innehåll samt den utbildning
1. Förändringarna i kommunernas omvärld definierar utvecklingsbehoven inom arbetslivet på 2010-talet
Kommunala arbetsmarknadsverket Promemoria 1 (5) Kommunernas arbetslivsutvecklingsprojekt och finansieringen av dem på 2010-talet 1. Förändringarna i kommunernas omvärld definierar utvecklingsbehoven inom
SATSA PÅ HÄLSAN - det lönar sig
SATSA PÅ HÄLSAN - det lönar sig Kom med och ge din insats för ett friskare liv för dig själv, dina närmaste och hela din kommun Hälsan hör till de viktigaste värdena i människans liv och har en avgörande
Arbetsförmåga annorlunda för sjömän?
Arbetsförmåga annorlunda för sjömän? Mikael Ojala Överläkare, neurolog Sjömanspensionskassan 1 Olika perspektiv på arbetsförmåga Personen ifråga själv Arbetsgivaren FPAs bestämmelser om SF-dagpenningar
Enkät om arbetshälsan bland Karleby stads personal 2013 / samlingspartiets fullmäktigegrupps kläm / ledning och chefsarbete
Enkät om arbetshälsan bland Karleby stads personal 2013 / samlingspartiets fullmäktigegrupps kläm / ledning och chefsarbete Karleby stadsfullmäktige behandlade 17.3.2014 25 arbetshälsoenkäten som gjordes
LPA-trygghet när du blir äldre
LPA-trygghet när du blir äldre Betryggande välfärd LPA Lantbruksföretagarnas LPA-trygghet Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt LPA stödjer de finländska lantbruksföretagarnas och stipendiaternas välfärd
Statistiska uppgifter om pensioner och försäkrade inom kommunsektorns pensionssystem
Statistiska uppgifter om pensioner och försäkrade inom kommunsektorns pensionssystem Mer information: tilastot@keva.fi 15.8.2018 1 Beslut om pensioner och förmåner inom det kommunala pensionssystemet enligt
Statistiska uppgifter om pensioner och försäkrade inom kommunsektorns pensionssystem
Statistiska uppgifter om pensioner och försäkrade inom kommunsektorns pensionssystem Mer information: tilastot@keva.fi 28.2.2019 1 Beslut om pensioner och förmåner inom det kommunala pensionssystemet enligt
En rökfri arbetsplats en del av arbetshälsan
En rökfri arbetsplats en del av arbetshälsan Varför en rökfri arbetsplats? Kostnadsinbesparingar En person som röker dagligen medför enligt en försiktig bedömning sin arbetsgivare kostnader på i genomsnitt
Arbetsförmågans värdering ur försäkringsläkarens synpunkt. Försäkringsläkare Teemu Takala Veritas
Arbetsförmågans värdering ur försäkringsläkarens synpunkt Försäkringsläkare Teemu Takala Veritas 19.10.2016 Roll av försäkringsmedicin Trygga likvärdiga beslut för olika människor i likadana sjukdomssituationer
Yrkesexamen för arbete som teamledare
Yrkesexamen för arbete som teamledare Yrkesexamen för arbete som teamledare Den som har avlagt examen för arbete som teamledare har kompetens att planera och handleda arbetet i ett team och att introducera
Dina pensionsuppgifter - Kevas info 2012
Dina pensionsuppgifter - Kevas info 2012 1 Program 18.00 Inledning Presentation av Keva och aktuella tjänster Pensionsutdrag Tjänsten Dina pensionsuppgifter Flexibelt i pension Ålderspension, förtida ålderspension
Statistiska uppgifter om pensioner och försäkrade inom evangelisk-lutherska kyrkans pensionssystem
Statistiska uppgifter om pensioner och försäkrade inom evangelisk-lutherska kyrkans pensionssystem Mer information: tilastot@keva.fi 28.2.2019 1 Beslut om pensioner och förmåner inom kyrkans pensionssystem
Statistiska uppgifter om pensioner och försäkrade inom evangelisk-lutherska kyrkans pensionssystem
Statistiska uppgifter om pensioner och försäkrade inom evangelisk-lutherska kyrkans pensionssystem Mer information: tilastot@keva.fi 15.8.2018 1 Beslut om pensioner och förmåner inom kyrkans pensionssystem
PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
RP 158/2001 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om temporär ändring av 29 b och 30 c sjukförsäkringslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att
Kyrkans arbetsmiljöbarometer 2009
Kyrkans arbetsmiljöbarometer 2009 Rapport om arbetsmiljön för kyrkans anställda Plock bland resultaten i arbetsmiljöbarometern Arbetstillfredsställelse Nästan alla anställda inom kyrkan (97 %) anser alltjämt
Skyddskläder och personlig skyddsutrustning enligt arbetarskyddslagstiftningen
CIRKULÄR Nr 10/2014 Handläggare Kommunala avtalsdelegationen Henrik Häggblom 2014-02-27 Datum Mottagare Kommunerna och kommunalförbunden på Åland Skyddskläder och personlig skyddsutrustning enligt arbetarskyddslagstiftningen
Statistiska uppgifter om pensioner och försäkrade inom statens pensionssystem
Statistiska uppgifter om pensioner och försäkrade inom statens pensionssystem Mer information: tilastot@keva.fi 28.2.2019 1 Beslut om pensioner och förmåner inom statens pensionssystem enligt slag, gjorda
Personal och juridiska ärenden/ 14.6.2012 1
Anmälan om frånvaro, anlitande av hälso- och sjukvårdstjänster under arbetstid, inverkningarna av FPA:s ändrade regler på samarbetet med företagshälsovården och ansvarsfördelningen 14.6.2012 1 Anvisningarnas
POLISENS PERSONALSTRATEGI
POLISENS PERSONALSTRATEGI VAD ÄR EN PERSONALSTRATEGI? 1. FRÄMJANDE AV SÄKERHETEN 2. BEKÄMPNING AV BROTTSLIGHET En personalstrategi är en långtidsplan för hurdana val som stöder de operativa målen i polisens
Kommunerna lägger ut sina tjänster. Vad händer med pensionsavgifterna och pensionerna?
1 Kommunerna lägger ut sina tjänster Vad händer med pensionsavgifterna och pensionerna? 2 Vilka tjänster är det skäl att hålla i minnet vid omorganisering? En enskild kommunarbetsgivare befrias inte helt
1 (5) CENTRALORGANISATIONERNAS REKOMMENDATION OM ARBETSRELATERAD STRESS. 1. Bakgrund till rekommendationen
1 (5) CENTRALORGANISATIONERNAS REKOMMENDATION OM ARBETSRELATERAD STRESS 1. Bakgrund till rekommendationen EU:s centralorganisationer på arbetsmarknaden UNICE/UEAPME, CEEP och EFS ingick ett ramavtal om
ARBETSTAGARENS REPRESENTANTER PÅ ARBETSPLATSEN
ARBETSTAGARENS REPRESENTANTER PÅ ARBETSPLATSEN BILD: EEVA ANUNDI Vad har man för nytta av dem? Innehåll Förtroendemannen... 4 Arbetarskyddsfullmäktige... 4 Rättigheter och skyldigheter för förtroendemän...
Utvärderingen av arbetarskyddsverksamheten och arbetarskyddssamarbetet i praktiken
Promemoria Bilaga 1 (5) Tehy 17.6.2010 Utvärdering av arbetarskyddssamarbetets resultat Det är svårt att skilja åt resultatutvärderingen av arbetarskyddsåtgärderna från resultatutvärderingen av personalledningens
Tidigt ingripande vid Åbo Akademi
Tidigt ingripande vid Åbo Akademi En handbok för chefer och medarbetare Personalenheten INNEHÅLL ARBETSHÄLSA - EN HELHET...1 AKTIVT FRÄMJANDE AV ARBETSHÄLSA VID ÅBO AKADEMI... 2 VARFÖR INGRIPA?...2 VEM
Vi utökar bara mängden verkningsfull förebyggande verksamhet!
MÅ BRA AV JOBBET Vi utökar bara mängden verkningsfull förebyggande verksamhet! Jorma Mäkitalo, specialistläkare i fhv, MD Forsknings- och kompetenscenterdirektör @JormaMakitalo Ersättningsreformen ändrar
Arbetslivet förnyas. Jukka Lindberg, Utvecklingschef Vates-stiftelsen Tammerfors
Arbetslivet förnyas Jukka Lindberg, Utvecklingschef Vates-stiftelsen Tammerfors 9.6.2015 Det finländska arbetslivet BÄST I EUROPA 2020 Strategin för utveckling av arbetslivet Inskrivet i regeringsprogrammet
KARLEBY STADS PERSONALPROGRAM. Godkänt i stadsstyrelsen
KARLEBY STADS PERSONALPROGRAM 2018 2021 Godkänt i stadsstyrelsen 10.9.2018 341 1 Inledning Personalprogrammet stöder verkställandet av Karleby stads strategi. Stadsstrategin Karleby förnyas djärvt har
Riktlinjerna i Finlands arbetspolitik
Riktlinjerna i Finlands arbetspolitik Förändringen på arbetsmarknaden och utmaningar - Den finländska arbetspolitiken som helhet och dess mål - Utgångspunkter för arbetsmarknadsreformen i Finland - Regeringens
Arbeta och må bra i Västnyland Yrkeshögskolan Novia
Arbeta och må bra i Västnyland Yrkeshögskolan Novia 8 september 2010 Det lönar sig att satsa på utveckling av arbetshälsa, välmående i arbetet och ett meningsfullt arbete Guy Ahonen ED, forskarprofessor
Statistiska uppgifter om pensioner och försäkrade inom statens pensionssystem
Statistiska uppgifter om pensioner och försäkrade inom statens pensionssystem Mer information: tilastot@keva.fi 15.8.2018 1 Beslut om pensioner och förmåner inom statens pensionssystem enligt slag, gjorda
RIKTLINJER FÖR ARBETSPENSIONS- REHABILITERINGEN
RIKTLINJER FÖR ARBETSPENSIONS- REHABILITERINGEN 2020 Arbetspensionsrehabilitering Enligt lagen om pension för arbetstagare har den försäkrade rätt till yrkesinriktad rehabilitering om en sjukdom medför
INFORMATION OM PENSION FÖR TJÄNSTEMÄN
INFORMATION OM PENSION FÖR TJÄNSTEMÄN OLIKA PENSIONSANSTALTER BEROENDE PÅ ANSTÄLLNINGSDATUM Ålands landskapsregering Anställda med anställningsdatum före 1.1.2008 Försäkringsaktiebolaget Pensions-Alandia
Introduktion till webbtjänsten för arbetsgivare och Katso-frågor. Uppdaterad
Introduktion till webbtjänsten för arbetsgivare och Katso-frågor Uppdaterad 10.9.2018 Kevas webbtjänst för arbetsgivare Kevas e-tjänster för arbetsgivare kallas webbtjänsten för arbetsgivare Webbtjänsten
Hälsa för individen, välbefinnande i arbetsgemenskapen och produktivitet för företaget
Hälsa för individen, välbefinnande i arbetsgemenskapen och produktivitet för företaget Innehåll Hälsa och arbetshälsa, grunderna för produktivitet...1 Utgångspunkten är kundernas behov... 2 Vi påverkar
Statistiska uppgifter om pensioner och försäkrade inom evangelisk-lutherska kyrkans pensionssystem
Statistiska uppgifter om pensioner och försäkrade inom evangelisk-lutherska kyrkans pensionssystem Mer information: tilastot@keva.fi 28.8.2017 1 Beslut om pensioner och förmåner inom kyrkans pensionssystem
Möjlighet till specialistkonsultation i avtalet för företagshälsovård, fullmäktigemotion
Stadsfullmäktige 56 10.04.2013 Personalsektionen 49 04.12.2013 Stadsstyrelsen 261 16.12.2013 Personalsektionen 30 27.05.2014 Stadsstyrelsen 205 18.08.2014 Möjlighet till specialistkonsultation i avtalet
YRKESEXAMEN FÖR ARBETE SOM TEAMLEDARE GRUNDER FÖR EXAMEN. Föreskrift 38/011/2015. Föreskrifter och anvisningar 2015:34
YRKESEXAMEN FÖR ARBETE SOM TEAMLEDARE GRUNDER FÖR EXAMEN Föreskrift 38/011/2015 Föreskrifter och anvisningar 2015:34 INNEHÅLL I Uppbyggnaden av yrkesexamen för arbete som teamledare och delarna i examen-----------
PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
RP 197/2002 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till komplettering av regeringens proposition med förslag till lag om kommunala pensioner och lag om införande av lagen om kommunala pensioner
Smarta tips. Erfarenheter av ersättande arbete hos kommunorganisationer Keva
Smarta tips Erfarenheter av ersättande arbete hos kommunorganisationer 2018 Keva Beredning av verksamhetssättet för ersättande arbete Samarbetet med olika aktörer i beredningsskedet Vem deltog i planeringen
Kimitoöns personalstrategi. Godkänd i fullmäktige
Kimitoöns personalstrategi Godkänd i fullmäktige 28.5.2018 Innehåll: 1. Utgångspunkter 2. Rekrytering 3. Ledar- och medarbetarskap 4. Arbetshälsa 5. Kunnande och belöning 6. Utvärdering och uppföljning
Kevas strategi 1 (5) GODKÄND AV STYRELSEN Mission
1 (5) Kevas strategi Mission Vi verkställer och utvecklar den offentliga sektorns arbetspensionsskydd i en föränderlig omvärld samt erbjuder kundorienterade och högklassiga tjänster. Vi ansvarar för finansieringen
Policy för hälsa, arbetsmiljö och rehabilitering
Policy för hälsa, arbetsmiljö och rehabilitering Dokumenttyp: Policy Dokumentansvarig: Personalfunktionen Beslutad av: Kommunfullmäktige Beslutsdatum: 2012-09-24, 145 DNR: KS000353/2010 Attraktiva och
2 Utredningsförfarande (ekonomiska orsaker eller produktionsskäl)
1 (7) DET KOMMUNALA ARBETSKOLLEKTIVAVTALET FÖR TIMAVLÖNADE 2005 2007 3 PERMITTERING AV ARBETSTAGARE 1 Allmänt Vid permittering av arbetstagare tillämpas gällande arbetsavtalslag, dock med beaktande av
Niittylä /2019
1 (5) Till kommunstyrelserna och samkommunerna Tjänste- och arbetskollektivavtal om ändringar i vissa semesterbestämmelser i det allmänna kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet (AKTA) 2018 2019
LPA-trygghet för nya företagare
LPA-trygghet för nya företagare Betryggande välfärd LPA Lantbruksföretagarens trygghet från LPA LPA, dvs. Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt, stödjer de finländska lantbruksföretagarnas och stipendiaternas
TIDIGT INGRIPANDE VID ÅBO AKADEMI En handbok för chefer och medarbetare Personalservice
www.abo.fi TIDIGT INGRIPANDE VID ÅBO AKADEMI En handbok för chefer och medarbetare Personalservice INNEHÅLL AKTIVT FRÄMJANDE AV ARBETSHÄLSA VID ÅBO AKADEMI... 4 VARFÖR INGRIPA?... 4 VEM SKA INGRIPA?...
Arbetspensionsutbildning 2018 SAK AKAVA STTK
Arbetspensionsutbildning 2018 PENSIONSREFORMEN 2017: UTGÅNGSLÄGET FÖR FÖRHANDLINGARNA Finansiering Pensionsavgifterna under kommande år Tillräcklig avgiftsnivå Finansieringen av pensionerna inom den offentliga
Arbetsmarknadsparterna förband sig år 2009 och på nytt i regeringsprogrammet att förlänga arbetskarriärerna Detta avtal infriar för sin del det löftet
Arbetskarriäravtal 2012 Ett avtal om arbetskarriärer abets a äe varför? Arbetsmarknadsparterna förband sig år 2009 och på nytt i regeringsprogrammet att förlänga arbetskarriärerna Detta avtal infriar för
STRATEGISKT GENOMFÖRANDE AV KOMMUNAL SERVICE MED HJÄLP AV PERSONALLEDNING
1 (7) STÄLLNINGSTAGANDE STRATEGISKT GENOMFÖRANDE AV KOMMUNAL SERVICE MED HJÄLP AV PERSONALLEDNING 1. Mål Målet med detta ställningstagande som gäller personalledning är att: nå gott resultat i kommunal
Enkät om arbetshälsa 2011 Helsingfors universitet
Enkät om arbetshälsa 2011 Helsingfors universitet Enkät om arbetshälsa Bakgrundsuppgifter - Kön: 100% 80% 60% 67% 40% 33% 20% 0% Kvinna Man (Medelvärde: 1.33, Spridning: 1.105) (Svar: 3880) Enkät om arbetshälsa
Resultat genom kvalitet. Vilket samband har en bra arbetslivskvalitet med en framgångsrik arbetsgemenskap och ett gott ekonomiskt resultat?
AR BETSLIVETS KV ALITET Resultat genom kvalitet Vilket samband har en bra arbetslivskvalitet med en framgångsrik arbetsgemenskap och ett gott ekonomiskt resultat? Låt oss tala om morgondagen och lite om
JÄTTEBRA VASA SPORRAR SINA ARBETSTAGARE UNDER HELA ARBETSLIVET
JÄTTEBRA VASA SPORRAR SINA ARBETSTAGARE UNDER HELA ARBETSLIVET Vasa stads åldersprogram ÅLDERSPROGRAM I ANSLUTNING TILL VASA STADS PERSONALSTRATEGI VISION Vasa stads kunniga och välmående personal trivs
KÄTEVÄSTI KURSSILLE ENKELT PÅ KURS:
Kom med på kurs! Fortsättningskurs i arbetarskydd 27-31.8.2018 och 1-5.10.2018, 5+5 dagar JHL institutet, Helsingfors Sista anmälningsdag 25.6.2018 ANSÖK SENAST 5 VECKOR FÖRE KURSEN! För vem? Fortsättningskursen
Din lön och din utveckling
Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Du ska få ut så mycket som möjligt av ditt arbetsliv. Det handlar om dina förutsättningar, din utveckling och din lön. Du ska ha möjlighet att få en
UNDERTECKNINGSPROTOKOLL FÖR FÖRHANDLINGARNA OM ARBETSLIVSUTVECKLINGEN INOM KOMMUNSEKTORN ÅR 2000
1 UNDERTECKNINGSPROTOKOLL FÖR FÖRHANDLINGARNA OM ARBETSLIVSUTVECKLINGEN INOM KOMMUNSEKTORN ÅR 2000 Tid 13.12.2000 Plats Kommunala arbetsmarknadsverket, Andra linjen 14, Helsingfors 1 Justering och underteckning
Sambanden mellan arbetsförhållanden och psykisk ohälsa
Sambanden mellan arbetsförhållanden och psykisk ohälsa Sveriges Företagshälsor Företagshälsovårdens branschorganisation Sveriges Företagshälsors medlemmar utgör huvuddelen av branschen som består av mer
Råd för hantering av alkoholmissbruk på Hanken
Råd för hantering av alkoholmissbruk på Hanken Hanken som arbetsgivare vill förtydliga handläggningen av problem med alkoholmissbruk och hänvisning till vård. Man ingriper när det bedöms som nödvändigt
RP 131/2013 rd. som beviljats som invalid- eller sjukpension.
RP 131/2013 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 6 och 12 i lagen om främjande av sjukpensionärers återgång i arbete PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen
Jobbet gör dig inte sjuk - men kan hålla dig frisk?
Jobbet gör dig inte sjuk - men kan hålla dig frisk? Myter kring stigande sjukfrånvaro Att skapa friska organisationer 1 Jobbet är en friskfaktor Psykisk ohälsa och stigande sjukfrånvaro är växande samhällsproblem
Statistikfolder september Lönerna och personalen i kommunsektorn.
Statistikfolder september 2011 Lönerna och personalen i kommunsektorn www.kommunarbetsgivarna.fi Genomsnittliga löner efter avtalsområde Heltidsanställda månadsavlönade år 2010 7 000 6 000 5 000 4 000
Ny bild hit. Kimitoöns personalstrategi 2013-2016
Ny bild hit Kimitoöns personalstrategi 2013-2016 Innehåll: 1. Utgångspunkter och värdegrund 2. Rekrytering 3. Ledar- och medarbetarskap 4. Arbetshälsa 5. Avlöning och belöning 6. Kunnande 7. Utvärdering
KT Cirkulär 3/2015 bilaga 1 1 (9) Hämäläinen 11.3.2015. Promemoria om de viktigaste ändringarna i jämställdhetslagen. De viktigaste ändringarna
KT Cirkulär 3/2015 bilaga 1 1 (9) Promemoria om de viktigaste ändringarna i jämställdhetslagen De viktigaste ändringarna Jämställdhetsplan och lönekartläggning Jämställdhetsplanen utarbetas av arbetsgivaren
Kommunala arbetsmarknadsverket Huvudavtalsorganisationerna. Promemoria 1 (5) 8.3.2011
Kommunala arbetsmarknadsverket Promemoria 1 (5) Skyddskläder och personlig skyddsutrustning enligt arbetarskyddslagstiftningen inom kommunsektorn Introduktion I det kommunala arbetet betjänar man kunder,
RP 75/2011 rd. I denna proposition föreslås det att sjukförsäkringslagen
Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av sjukförsäkringslagen och av lagen om företagshälsovård PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det
Landstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2004:64 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2003:50 av Stig Nyman (kd) om arbetstidsförkortning för äldre medarbetare Föredragande landstingsråd: Lars Dahlberg Ärendet Motionären