Sjukdomar i stöd- och rörelseorganen och förebyggande av arbetsoförmåga inom kommunsektorn januari 2012

Transkript

1 Sjukdomar i stöd- och rörelseorganen och förebyggande av arbetsoförmåga inom kommunsektorn januari 2012 KT Kommunarbetsgivarna Förhandlingsorganisationen för offentliga sektorns utbildade FOSU rf Kommunfackets union rf Teknik och hälsa FKT rf Tjänstemännens förhandlingsorganisation TFO rf Keva

2 1 (7) Sjukdomar i stöd- och rörelseorganen och förebyggande av arbetsoförmåga inom kommunsektorn Detta material om sjukdomar i stöd- och rörelseorganen avser att utgöra inspirations- och stödmaterial för kommunerna i deras planering av åtgärder som ska stödja och förlänga personalens arbetskarriärer. KT har tagit upp innehållet också med Tehy rf. Materialet kompletterar KT:s cirkulär 13/2011 "Arbetshälsa ger resultat vad kan kommunen göra?" och promemorian som finns som bilaga till cirkuläret. Det riktar sig till representanter för arbetsgivaren (cheferna, ledningen, beslutsfattarna) och personalen. Materialet kompletteras med en diaserie som finns på KT:s webbplats Sjukdomar i stöd- och rörelseorganen är den största orsaken till avgång med invalidpension i kommunerna Av alla anställda som år 2010 beviljades KomPL-pension avgick sammanlagt 5 327, dvs. 39 procent, med invalidpension på grund av sjukdom (full invalidpension, partiell invalidpension, fullt rehabiliteringsstöd). Den vanligaste orsaken till arbetsoförmåga var fortfarande sjukdomar i stöd- och rörelseorganen. Bild 1. Personer som avgick med KomPL-invalidpension , enligt de vanligaste orsakerna (Keva, rapport 1/2011) Sjukdomar i stöd- och rörelseorganen m.m. Mentala störningar m.m. Tumörer Hjärt- och kärlsjukdomar Neurologiska sjukdomar Skador, förgiftningar m.m. Övriga, sammanlagt Personer

3 2 (7) Inom den kommunala servicen pensionerades kommunanställda år 2010 ( år 2009). Av dem avgick 58 % (7 820 personer) med ålderspension och 3 % (429 personer) med invalidpension. Personer som avgår med invalidpension pensioneras vid i snitt 54 års ålder. Trots att avgång med invalidpension på grund av sjukdomar i stöd- och rörelseorganen sker i en senare ålder (i snitt 56,3 år) hade det fortfarande funnits många år kvar att arbeta. Var tionde person som avgår med invalidpension på grund av en sjukdom i ett stöd- och rörelseorgan är mellan 35 och 49 år gammal. Vanligast är invalidpensioner i fysiskt tunga arbeten. Bild 2. Nya invalidpensioner (%) som beviljats på grund av sjukdomar i stöd- och rörelseorganen, enligt ålder *) (Keva 2011). Ålder Kaikki Alla 0,0 0,2 0,4 0,6 0,8 1,0 1,2 1,4 1,6 Nya invalidpensioner, % * ) Kommunal KomPL-personal i arbetsavtals- och tjänsteförhållande Nya invalidpensioner räknas som den procentuella andelen invalidpensioner av de försäkrade i respektive yrkesgrupp, dvs. hur många procent av de försäkrade som avgått med invalidpension inom respektive yrkesgrupp under perioden

4 3 (7) Bild 3. Nya invalidpensioner (%) som beviljats på grund av sjukdomar i stöd- och rörelseorganen, enligt yrkesgrupp ; *) kommunal KomPL-personal i arbetsavtals- och tjänsteförhållande (Keva 2011) Sjukhus- Sairaala-ja och vårdbiträden hoitoapulaiset (517) Städare Siivoojat (677) Maskinmont- Maat.-ja o teoll.k.asent. rep., lantbr, ind. ja -korj.(47) Hemvårdare Kodinhoitajat och hemhjälpare ja kotiavustajat (274) Instrumentskötare Välinehuoltajat (61) (61) Maa-ja Assist. arb., vesirak.alan mark- och vattenbyggbranschen avust. työnt. (51) Ravintola-ja Förmän, restaurang- suurtalousesimiehet och storhushåll (89) (89) Lantbruksavbytare Maatalouslomittajat (164) Köksbiträden Keittiöapulaiset (263) Kockar, Kokit, kokerskor keittäjät och kallskänkor ja kylmäköt (128) Familjedagvårdare Perhepäivähoitajat m.fl. ym. (359) Fastighetsskötare Kiinteistöhuoltomiehet (171) Vastaanoton Vårdare/skötare, ja neuvonnan mottagning, rådgivning hoitajat (49) (49) Tandskötare Hammashoitajat (53) (53) Primär- Perushoitajat och närvårdare ja lähihoitajat (750) Alla, totalt Kaikki yhteensä (6 (6565) Barnskötare Lastenhoitajat och daghemsbitr. ja päiväkotiapul. (243) Biblioteks-, Kirjasto-, arkiv- ark.- och ja museotyöntek. museianställda(44) (44) Ledningens Johdon sihteerit, sekr., avd.sekreterare osastosiht. m.fl. ym. (94) Laboratorieskötare Laboratoriohoitajat (41) (41) Socialhandledare Sosiaalialan ohjaajat och pedagoger ja kasvatt. (73) (73) Brandmän Palomiehet (53) (53) Sekreterare Sihteerit (114) Hälsovårdare Terveydenhoitajat (45) (45) Sjukskötare Sairaanhoitajat (262) Personliga Henkilökohtaiset assistenter avustajat m.fl. ym. (153) Ämneslärare Aineenopettajat och lektorer ja lehtorit (103) Barnträdgårdslärare Lastentarhanopettajat (49) (49) 0,0 0,2 0,4 0,6 0,8 1,0 1,2 1,4 1,6 % * ) Kommunal KomPL-personal i arbetsavtals- och tjänsteförhållande Talet i parentes efter yrkesbeteckningen anger antalet nya invalidpensioner på grund av sjukdomar i stöd- och rörelseorganen Sjukdomar i stöd- och rörelseorganen förorsakar också stor sjukfrånvaro. Enligt Arbetshälsoinstitutets så kallade Kommun10-undersökning var sjukfrånvaron för manliga anställda i kommunerna enligt orsak och yrke:

5 4 (7) Bild 4: Sjukfrånvaro för manliga anställda enligt orsak och yrke (Arbetshälsoinstitutet/Kommun10) * ) Kommunal KomPL-personal i arbetsavtals- och tjänsteförhållande Motsvarande sjukfrånvaro för kvinnliga anställda enligt orsak och yrke: Bild 5: Sjukfrånvaro för kvinnliga anställda enligt orsak och yrke (Arbetshälsoinstitutet/Kommun10)

6 5 (7) Långa perioder av sjukfrånvaro förebådar kommande arbetsoförmåga. Sjukdomarna i stöd- och rörelseorganen kommer oftast långsamt. Det är därför viktigt att prognostisera dessa sjukdomar och förebygga dem redan i de yngsta årsklasserna. Sjukdomar i stöd- och rörelseorganen är förutsägbara och fortsatt arbete möjligt trots sämre arbetsförmåga En stor del av sjukfrånvarorna är sådana att de kan minskas eller till och med förebyggas genom åtgärder som stöder arbetsförmågan a) genom att främja arbetshälsan i organisationen Det är viktigt att fästa vikt vid arbetets belastning, bland annat dimensioneringen av arbetet, arbetsarrangemangen, arbetsmetoderna, arbetsredskapen, ergonomin och andra fysiska förhållanden och utnyttja företagshälsovårdens sakkunskap och anvisningar. Psykiska och sociala faktorer i arbetsförhållandena påverkar också belastningen i arbetet som helhet. Människan är en psykofysisk helhet och psykisk belastning yttrar sig ofta också som fysiska symtom och sjukdomar. God ledning och gott chefsarbete, rättvisa, förtroende och gott arbetsklimat, liksom också möjligheter att påverka det egna arbetet inverkar positivt på arbetshälsan. Enligt Arbetshälsoinstitutets undersökning Kommun10 är allt detta faktorer som inverkar på sjukfrånvaron. Också arbetstidsarrangemang främjar personalens arbetshälsa. Genom arbetsrotation, handledning och mångsidigare och förändrade arbetsuppgifter kan ensidig belastning undvikas. b) genom att göra upp och komma överens om gemensam praxis för aktivt stöd i syfte att främja arbetshälsan och då arbetsförmågan försämras. Gemensamt utarbetade anvisningar för aktivt stöd tidigt stöd, intensifierat stöd och stöd för återgång till arbetslivet och iakttagande av dem bidrar till att en försämring av arbetsförmågan kan stoppas redan i början. Det är mycket viktigt att utfallet av det aktiva stödet och orsakerna till behov av tidigt eller intensifierat stöd följs upp och bedöms regelbundet. Om man har ett bra uppföljnings- och utvärderingssystem kan problemen lyftas upp och praxisen utvecklas. c) genom att dra nytta av tillräckligt tidigt insatt medicinsk rehabilitering och arbetspensionsrehabilitering och genom att utnyttja lösningar med partiell sjukledighet och deltidspension. Med hjälp av medicinsk rehabilitering och arbetspensionsrehabilitering (yrkesinriktad rehabilitering) kan man stödja arbetstagarens arbetsförmåga och arbetshälsa. Åtgärder för yrkesinriktad rehabilitering är arbetsprövning, omskolning, näringsunderstöd och tjänster som behövs vid utarbetande av rehabiliteringsplaner. Rehabilitering och deltidspensionering ger goda resultat. Enligt Kevas statistik återgår cirka 80 procent av dem som genomgått yrkesinriktad rehabilitering till arbetslivet inom kommunsektorn. Fem år efter slutförd rehabilitering på grund av sjukdom i stöd- och rörelseorganen var 72 procent kvar i ar-

7 6 (7) betslivet. Av dem som fått rehabilitering av mentala orsaker var 60 procent kvar i arbetslivet (Kevas uppföljningsundersökning 2011). Vid sidan av den yrkesinriktade rehabiliteringen erbjuder delinvalidpension en möjlighet att fortsätta i arbetet även med nedsatt arbetsförmåga. Delinvalidpensionerna har blivit vanligare inom kommunsektorn under de senaste åren. Delinvalidpensionerna utgjorde redan 36 procent år Enligt undersökningarna är de anställda med delinvalidpension också mycket nöjda med situationen. Arbetsgivaren drar nytta av arrangemanget utöver av arbetsinsatsen också ekonomiskt eftersom det inte för delinvalidpension tas ut någon avgift som baserar sig på förtidspension, vilket är fallet vid full invalidpension. Utnyttjande av delinvalidpensioner förutsätter att arbetsplatserna har förmåga och vilja att vidta behövliga arrangemang för stöd till fortsatt arbete. För att rehabiliteringen ska lyckas ska organisationen ha vilja och förmåga att erbjuda den partiellt arbetsföra arbete. Det finns goda erfarenheter i kommunerna där man till exempel anförtror en bestämd ansvarig person koordineringen av rehabiliteringsfrågorna och inrättar befattningar/uppgifter för partiellt arbetsföra i budgeten för överskridande av de interna strukturerna. Också dagpenningen för partiell sjukledighet har gett goda erfarenheter även om partiell sjukledighet tills vidare inte har utnyttjats speciellt mycket i kommunerna. Anställda som haft partiell sjukledighet återgår till arbetet i medeltal åtta dagar tidigare än de som varit sjuklediga på heltid. Enligt Arbetshälsoinstitutets färska undersökning försnabbas återgången till arbetet av förkortade arbetsdagar under sjukledigheten, så kallad partiell sjukledighet, i ett tidigt skede av sjukdomar i stöd- och rörelseorganen. Dagpenning för partiell sjukledighet kan fås redan efter två veckors sjukfrånvaro. Det finns ingen karenstid om dagpenningen för partiell sjukledighet ges direkt efter perioden för normal sjukdagpenning eller rehabiliteringspenning. Dagpenning för partiell sjukledighet förutsätter vissa förberedelser av den kommunala arbetsgivaren, bland annat samarbete med företagshälsovården och färdiga spelregler för arrangemangen kring deltidsarbete. Främjandet av arbetshälsan och ingripande i sjukdomar i stöd- och rörelseorganen är en gemensam angelägenhet Arbetsgivaren ansvarar för åtgärderna och arbetsförhållandena och för uppföljningen av personalens arbetsförmåga. I praktiken behövs det ett aktivt samarbete mellan ledningen, linjeorganisationen, personalförvaltningen, samarbetsorganisationerna, personalens representanter och företagshälsovården. Varje anställd kan påverka sin egen hälsa och sin arbetsförmåga. Bara om de anställda själva tar ansvar för sin hälsa och arbetsförmåga kan tillräckliga ekonomiska och verksamhetsbetingade resurserna i förhållande till målen tryggas för förebyggande av sjukdomar i stöd- och rörelseorganen och tillvaratagande av den återstående arbetsförmågan.

8 7 (7) Läs mer om god praxis och goda lösningar Arbetshälsoinstitutet Ergonomi, t.ex. - Lyftande, bärande och monotont arbete - Ergonomikort för flyttning av patienter ( - Databas för ergonomiska lösningar Arbetshälsoinstitutet "Värk och nedstämdhet samförekomst av muskelskeletal smärta och despressivitet i Finland" Arbetshälsoinstitutet Handboken Työvuorosuunnittelu hoitoalalla (sammanfattning: Planering av arbetsskift inom vårdbranschen), rosuunnittelu_hoitoalalla_tiivistelma_ruots.pdf) Arbetshälsoinstitutet 2010 Fyysisten riskien hallintamalli (Modell för hantering av fysiska risker) Arbetarskyddsmyndigheterna > Arbetsmiljön, risker och olägenheter Databas för arbetarskyddet - Se God praxis Arbetarskyddscentralen - Aktiivinen tuki yhteistoiminnan työkaluna (Aktivt stöd som verktyg för samverkan) Arbetshälsoinstitutet 2011 Projektet Takaisin toimeen (Tillbaka till arbetet) Läs mer om rehabilitering Keva > Fortsättning i arbete Folkpensionsanstalten