Handlingsplan för krishantering

Transkript

1 Barn- och ungdomsförvaltningen Sept 2013 Handlingsplan för krishantering Krisplan I en krissituation är det nödvändigt att snabbt skapa ordning. Därför är det viktigt att det finns en krisplan kopplat till varje enhet. Av planen skall framgå hur personalen ska agera vid olika händelser. Krisplanen bör vara kortfattad och lättläst. Sedan den 1 juli 2000 gäller Arbetsmiljöverket föreskrifter om första hjälpen och krisstöd. Personal och elever ska känna till hur krisstödet är organiserat och få regelbunden information om de rutiner som gäller. Krisledningsgrupper Krisledningsgruppernas uppgift är att vara ett stöd för elever, brukarem personal och anhöriga vid dödsfall och svåra olyckshändelser och andra kriser genom att - ge adekvat information till dem som berörs - finnas tillhands för elever, brukare, personal och anhöriga - vid behov förmedla professionell hjälp Barn- och ungdomsförvaltningens och socialförvaltningens krisledningsgrupp Förvaltningens grupp träder i funktion vid större krissituationer och då det berör flera enheter. I ledningsgruppen ingår Förvaltningschef Arja Martinviita, ordf. Fritidschef, Allan Fjellvind, v.ordf. Bitr. Förv.chef, Social omsorg Kirsti Jussila v. v. ordf. Bitr. Förv.chef, stöd omsorg & MAS, Carina Kapraali För- och grundskolechef Monika Invall Administratör Maarit Kontio Vid behov kallas intern/extern expert samt externa samverkansgrupper. Krisledningsgrupp på enhetsnivå Till varje enhet skall det finnas en krisledningsgrupp som organiserar arbetet. Rektor/arbetsledare har huvudansvaret. I en krissituation är det extra viktigt att det finns en tydlig och synlig ledare. Krisledningsgruppen ska träffas minst 1 gång i halvåret för planering. Krisledningsgruppens första uppgift vid en krissituation är att klargöra vad som verkligen hänt. Vilka är drabbade och på vilket sätt? Därefter fattar gruppen beslut om vad som ska göras. Snabb och korrekt information motverkar ryktesspridning. Kontrollera därför alla uppgifter noga. Planera gärna in regelbundna personalmöten, till exempel uppföljningar vid dagens slut. Personalen kan också informeras via e-post eller ett dagligt brev i postfacket. Medlemmar i krisledningsgruppen på förskolan/skolan är Rektor, ordf. Skolintendent, v.ordf. Assistent Skolsköterska Kurator Personalrepresentant (skyddsombud) Vid behov kallas extern expert t ex från kyrkan 1

2 Krisgruppens samling Vid uppkommen krissituation skall krisgruppen snarast samlas på rektors/arbetsledares expedition. Utvärdering och rapportering Utvärdering ska ske i krisgruppen efter varje enskild händelse. Rapport lämnas till förvaltningschefen som i sin tur rapporterar till ordförande och nämnd. Gällande krisplan skall senast den 1 okt varje år delges förvaltningschefen. Elever Eleverna bör samlas på skolan efter en krishändelse. Berätta vad som kommer att hända den närmaste tiden, till exempel om undervisningen ställs in, om det ordnas klassrumssamtal och hur eleverna kan delta i minnesstunder. Se till att eleverna får informationen samtidigt. Kontakt med anhöriga och information till övriga föräldrar Utse någon som håller kontakt med de anhöriga och berättar vad skolan gör. Skolan måste också ta ställning till hur övriga föräldrar ska informeras. I vissa fall kan ett brev vara tillräckligt, i andra är det bra att sammankalla till ett möte. Kontakt med massmedia Kontakten med massmedia sker via rektor/förvaltningschef Information till personalen Personalrummet är platsen för information för all personal. Om något händer utanför arbetstid eller under helg äger samlingen rum på morgonen efter det inträffade. Akutpärm På varje förskola/skola ska finnas en akutpärm med elevers anhörigas telefonnummer (hem och till arbetet). Dessa uppdateras kontinuerligt. Det ska finnas en ansvarig på varje enhet som vid utrymning tar med sig akutpärmen. Krislåda Förbered en krislåda med duk, ljusstake, ljus, tändstickor, kondoleansbok, dikter och band/cd med lugn musik. Tänk igenom det praktiska och tekniska Hur fungerar larm och telefonväxlar om skolan måste låsas upp en helg? Vem har nycklar och eventuella koder? Finns det fungerande radio och Tv? Finns det någon lokal i närheten där alla kan samlas? Vad händer vid elavbrott, bortfall av värme, telefon m m. Viktiga telefonnummer bör finnas i akutpärmen och anslagna på lämpliga ställen på arbetsplatsen Nödsituation (akut) 112 Giftinformationscentralen Vid inträffade förgiftningstillbud 112 Ambulans 112 Vårdcentralen Folktandvården Nedertorneå - Haparanda församling Taxi Polisen till växel och direkt till mottagningen samt akuta samtal 2

3 Någon skadas svårt/avlider under skoltid 1. Medicinsk förstahjälp 2. Ambulans och polis tillkallas. Den skadade ska inte lämnas ensam. Försök i möjligaste mån hålla barn borta från olycksplatsen. Rektor underrättas. 3. Krisledningsgruppen samlas och planerar vem som ska underrätta - Familjen (vid dödsfall krävs tillstånd av polisen) - Klassen och andra elever - Lärare och annan personal Barns nära anhörig avlider under skoltid 1. Rektor eller läraren underrättas. Helst skall en av föräldrarna personligen berätta om det inträffade för barnet. 2. Barnet/föräldern själv avgör om/hur kamrater ska informeras om det inträffade. Större olyckshändelser 1. Medicinsk förstahjälp. 2. Kontroll görs för att bedöma behov och omfattning av extern hjälp 3. Ambulans och polis kallas. Rektor underrättas 4. Krisgruppen samlas och organiserar vem gör vad. 5. Telefonberedskap Dödsfall I de flesta skolor inträffar något dödsfall årligen på grund av sjukdom eller olyckshändelse. Det kan röra en elev, en familjemedlem eller en personal. När barn drabbas inser inte alltid vi vuxna hur djupa såren är. Vid dödsfall är symbolhandlingar mycket betydelsefulla. Ritualer gör det möjligt att visa känslor och manifestera gemensam sorg. Barns sorgreaktioner liknar vuxnas, men det finns skillnader. Barn har inte tillräckligt med erfarenheter för att förstå sina reaktioner. De kan tro att deras känslor och tankar är onormala. Vanligt är att barn känner skuld. De kan också känna skam för något de tänkt. Barn visar inte alltid vad de känner. Om klassen har sorg: Klassföreståndaren berättar för klassen. Det bör finnas ytterligare vuxna med som känner barnen Tänd ljus och ta in blommor Låt barnen reagera och ställa frågor Det är tillåtet för läraren att visa sorg Var med barnen Ge information om vad som kommer att hända Avsätt följande lektioner för bearbetning av händelsen Ge utrymme för barn att ställa frågor och visa sorg och avbryta lektioner den närmaste tiden Låt sorgen ta tid Även klassföreståndaren måste se till att få stöd Samtal i klassen, där man sätter ord på tankar och känslor är av mycket stor betydelse Klassrumssamtalet, förslag till arbetsgång Inledning - Det vi säger här inne stannar oss emellan. - Alla reaktioner är tillåtna. - Var och en talar för sig själv. 3

4 Fakta (läraren ska ha skaffat sig grundlig information) - Vad har hänt? Vilka har sett? Vilka vet vad? - Hur fick ni reda på? Tankar hjälp barnen sätta ord på sina upplevelser. Uppmuntra till samtal om känslor. - Vad tänker du om det som hänt? - Är det någon annan som känner på samma sätt? - Det jag känner mest - Jag blir så ledsen när jag tänker på Information - Visa på samstämmighet i reaktioner, tankar och känslor. - Det mesta är normalt. - Tala om hur det kan kännas efter en tid. - Vägled barnen om vad de kan göra mer: tala med föräldrar/vänner rita, skriva ner sina tankar, göra något tillsammans Avslutning - Sammanfatta samtalet - Finns det ytterligare frågor? - Planera framåt, t ex fler samtal, gemensamt på begravning - Var uppmärksam på speciella reaktioner. - Var öppen för behovet av individuell kontakt. - Avsluta med gemensam handling (tyst minut, tända ljus ) Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Bilaga 5 Bilaga 6 Samverkansgrupper Adresser till myndigheter och organisationer som har kunskap om krisberedskap och krishantering. Litteraturförteckning. Telefonlista skolskjutsentreprenörer Risker för grovt våld vid skolorna i Haparanda. Telefonlista 4

5 Bilaga 1 Samverkansgrupper Posom-gruppen (Psykologiskt och socialt omhändertagande) är kommunens krisgrupp och består av personal från räddningstjänsten, socialförvaltningen, landstinget, polisen och svenska kyrkan. I samband olyckor, dödsfall och andra liknande händelser blir vi utsatta för starka intryck och känslomässiga påfrestningar. Många får efterverkningar lång tid efteråt. Det är viktigt att få stöd för att kunna bearbeta det som inträffat och sedan gå vidare i livet. Oftast krävs större åtgärder att bearbeta det upplevda om man väntar. Det är därför viktigt att påbörja bearbetningen så nära själva händelsen som möjligt. Kontaktpersoner: Kristi Jussila, Suvi Järvinen-Valo, Carina Kapraali, Frivilliga resursgrupper FRG - Haparanda Civilförsvarsförening har bildat en frivillig resursgrupp (FRG) för olyckor och andra händelser för att avlasta och förstärka samhällets räddningsinsatser. Finansiellt är det ett samarbete mellan Haparanda stad och Civilförsvarsföreningen. Gruppens arbetsuppgifter är: Assistera när det behövs uppsamlingar, registreringar, ledsagning, inkvartering Informationsfrågor Första hjälpen vid olyckor Biträda med tillsyn av äldre och bistå vid transporter, värmestugor, samband mm Samordning med övriga frivilligorganisationer Resursgrupperna kan t ex träda i funktion vid: Längre elavbrott Större översvämningar Stora olyckshändelser Övriga händelser som kräver extraordinära insatser 5

6 Bilaga 2. Myndigheter och organisationer som har kunskaper om krisberedskap och krishantering Krisväska Finns som resp. skolsköterska Arbetsmiljöverket Solna tel: Räddningsverket Karlstad tel: Socialstyrelsen Stockholm tel: Svenska kyrkans kriscentrum Stiftelsen Vårsta Diakonigård Box Härnösand tel: Svenska Röda Korset Box Stockholm tel: Sveriges Kris- och Katastrofpsykologiska förening Box Gustafsberg Krisberedskapsmyndigheten Box Stockholm aspx 6

7 Bilaga 3. Litteraturtips Beredskapsplan för skolan, Atle Dyregrov, 1998 En handbok som innehåller konkreta råd och anvisningar om hur skolor kan upprätta en beredskapsplan. Rädda Barnen, Stockholm, tel: , fax: , Brandkatastrofen i Göteborg. Redovisning av regeringsuppdraget om en översyn av katastrofberedskapen inom skolområdet. Skolverket, Rapporten bygger på intervjuer med elever och personal vid ett urval av de drabbade grund- och gymnasieskolorna. Intervjuer har även gjorts med psykologer, socionomer och annan stödpersonal, samt med företrädare för Göteborgs kommun. Skolverket har också tagit del av kommunens dokumentation och en enkätundersökning som kommunen gjorde bland elever och personal, med ekonomiskt stöd från Skolverket. Utöver detta har Skolverket intervjuat företrädare för andra kommuner där olyckor med elever inträffat. I rapporten finns även exempel på krisplaner. Finns endast på Skolverkets hemsida: (sökord: brandkatastrofen ) Första hjälpen och krisstöd, AFS 1999:7, Arbetarskyddsstyrelsen, 1999 Föreskrifter om första hjälpen och krisstöd samt allmänna råd om hur de kan tillämpas. Föreskrifterna omfattar personal och elever i grund- och gymnasieskolan. Publikationsservice, Box 1300, Solna, tel: , fax: , Kris och katastrof en handbok för skolan, Mariann Andersson och Kristina Ingemarsson, 1994 Boken vänder sig till skolledare, lärare och övrig personal. Den tar upp olika krisreaktioner och hur man som personal och medmänniska kan bemöta människor i kris. Den ger också råd om hur man utarbetar kris- och katastrofplaner för skolan, hur man möter massmedia med mera. Liber Distribution, Kundtjänst, Stockholm, tel: , fax: Sorg finns, Göran Gyllenswärd, 1999 Ungdomar berättar om hur det är att förlora en nära anhörig eller vän. Rädda Barnen, Stockholm, tel: , fax: , Sorgen följer inte läroplanen, Skolakuten, 2000 TV-program från Utbildningsradion, 28 min. AV-nummer: 00617tv8. Lärare kan beställa programmet från sin AV-central. Det går också bra att vända sig till UR:s Kundtjänst, Stockholm, tel: , fax: , e-post: kundtjanst@ur.se, 7

8 Telefonlista Bilaga 4 Skolskjutsentreprenörer Nikkala skola Haparanda Taxi mobil N Esplanaden taxistation Haparanda fax Busstation Haparanda Haparanda Fax Länstrafiken Norrbotten Gränsskolan Busstation Haparanda Haparanda Fax Länstrafiken Norrbotten Haparanda Taxi mobil N Esplanaden taxistation Haparanda fax Karungi skola Haparanda Taxi mobil N Esplanaden taxistation Haparanda fax Busstation Haparanda Haparanda Fax Länstrafiken Norrbotten Marielundsskolan Busstation Haparanda Haparanda Fax Länstrafiken Norrbotten Språkskolan Busstation Haparanda Haparanda Fax Länstrafiken Norrbotten

9 Haparanda Taxi mobil N Esplanaden taxistation Haparanda fax Enligt skolskjutsförteckning. (Elever med skolskjuts från Finland). Ylimäen Liikenne KY Jussila KY Velj. Salmela OY Jussi Rahkonen Lauri Sadinmaa Kaisa Perttula Reijo Jussila Yrjö Rosenqvist Mika Jussheikki Skolskjutsförteckning saknas. Särskolan Österbergs Buss bostaden Keräsjoki Mobil Haparanda Fax RingLinjen Haparanda Taxi mobil Roger Karlsson bostaden N Esplanaden taxistation Haparanda fax Busstation Haparanda Haparanda Fax (Gymnasiesärskola Kalix). Enligt skolskjutsförteckning. Montessori Busstation Haparanda Haparanda Fax Österbergs Buss bostaden Keräsjoki Mobil Haparanda Fax RingLinjen Wälimaas Taxi & Bilåkeri Matarengivägen Fax Övertorneå Enligt skolskjutsförteckning. 9

10 Bilaga 5 Risker för grovt våld vid skolorna i Haparanda. Förvaltningschef Sven Forsberg vid barn- och ungdomsförvaltningen, Haparanda stad har gett ett uppdrag att sammanställa lägesrapport till följd av den tragiska händelsen med skottlossning i skola i Kauhajoki, Finland. Vi skall kortfattat beskriva nuläget i vår egen kommun och förbereda för ytterligare åtgärder att bättre skydda oss mot grovt våld i skolan. Riskgrupper: De personer som är benägna att använda grovt våld vid våra skolor kan vara följande; Dropouts unga eller unga vuxna med ofullständig skolgång, mobbade, deprimerade, personlighetsstörda eller personer med annan psykiatrisk diagnos, enstöringar, självmordsbenägna, aggressiva, samt ungdomar med stort vapen intresse. Förebyggande: Att förebygga grova våldsbrott vid våra skolor är viktigt och en mycket viktig del är att aktivt jobba med mobbning och kränkningar av olika slag mot eleverna. Att ha en uppdaterad aktuell likabehandlingsplan är en del i detta arbete. Vidare är ett fungerande elevhälsoteam vid skolan av stor vikt, gott samarbete inom skolan, med föräldrar men också mellan skolan, socialtjänst, psykiatri samt polis. Detta för att signaler i tidigt skede skall gå fram för att kunna hjälpa den som är på väg att spåra ur. Sedan 2007 finns en aktiv samverkansgrupp; PSS där polis, socialtjänst samt skolan finns representerade som arbetar förebyggande med syfte att stärka barn och ungas välbefinnande på olika plan. Vi bör fortsätta utveckla våra samarbetsformer för att kunna ha ett fortsatt brottsförebyggande arbete En uppdaterad krisplan och fungerande krisgrupp skall finnas inom varje skola och inom kommunen skall det finnas en fungerande POSOM- grupp. Kontinuiteten är viktig och de erfarenheter som finns bör tas tillvara för att revidera krisarbetet. Inom de olika krisgrupperna bör risker för grovt våld i skolan lyftas upp på dagordningen så att vi mentalt kan förbereda oss på att det kan inträffa även i vår kommun. Vi bör ytterligare förstärka samarbetet med polis, förslagsvis bjuda in polis till krisgruppsmöte vid tillfälle. Vuxna som kommer i kontakt med ungdomar bör skaffa sig kunskaper för att kunna se vad som pågår på olika nätsidor. Detta för att snabbt kunna slå larm till polisen om det finns behov. Brottsförebyggande rådet har fått i uppdrag från regeringen att genomföra studier av svenska och internationella erfarenheter för att se hur vi bäst förebygger grova våldsbrott i skolan. Kartläggningen skall resultera i ett stödmaterial till skolorna för hur vi agerar i förebyggande syfte. Regeringsuppdraget presenteras i mars Elevhälsan i Haparanda bör tillse att materialet kommer skolpersonalen tillgodo. 10

11 Åtgärder - vad gör skolan: Skolan bör se över de utrymningsplaner som finns samt ha aktuella krisgrupper vid skolorna. I händelse av grovt våld på skolan kan elevhälsoteamen snabbt behöva träffas, så även krisgrupp vid respektive skola. I olika händelser kan även POSOM- gruppen bli aktiverad. Kameraövervakning finns idag på utsidan vid Gränsskolan samt Marielundsskolan, denna övervakning sker dock inte på skoltid. Utbilda berörd personal vid skolan om nätet och ungdomssidor. I nuläget pågår ett arbete med syfte att utveckla förstärkt samarbete mellan skola, socialtjänst och barnpsykiatri. Det handlar om att så snabbt som möjligt få tag i de barn som är i behov av hjälp och stöd. Att skapa nätverk kring barn och ungdomar är ett sätt jobba mer effektivt. Grundskolan Projektet PSS riktar sig i första hand till våra barn och ungdomar vid grundskolan men sträcker sig även upp till gymnasieskolan. Elevhälsans kuratorer arbetar även inom ungdomsmottagningen tillsammans med landstingets personal, ett arbetsfält där ungdomar med psykisk ohälsa än mer bör uppmärksammas och fångas upp. Gymnasieskolan: Samarbetet bör stärkas mellan gymnasieskolan, arbetsförmedlingen och socialtjänsten vad gäller elever som hoppar av skolan. De som inte klarar gymnasieskolan idag är högriskungdomar som förslagsvis även bör kunna erbjudas praktikplatser eller arbetsträning. Glädjande är att Haparanda stad i dagarna söker en koordinator för nytt projekt med prioritet av sysslolösa ungdomar år. Ett samarbete har startats med gymnasieskolan och barnpsykiatrin. Det finns önskemål från elevhälsan att samarbete med vuxenpsykiatrin likaledes behöver komma igång. I dagsläget har Haparanda en del elever vid bygg samt hotell- och restaurangprogrammet som läser sina karaktärsämnen i Torneå. Det krävs därför att vi än mer utvecklar samarbetet med personalen vid yrkesskolan i Torneå. Gudrun Blombrant Skolkurator Suvi Järvinen-Valo Socialsekreterare 11

12 MOBILTELEFONER BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN Mobilnr Kåre Strömbäck Arja Martinviita Monika Invall Jytte Rüdiger Tapio Salo Allan Fjellvind Monica Perdahl-Täikkö Maarit Kontio Stig Niva Valter Pyyny Paula Pietinhuhta Pirjo Pasma John Waltari Tuija Larsson Niklas Waltari Ann-Christin Wikberg Hjördis Lagnebäck Seija Fjellvind Janne Mulari Marcus Roininen Bertil Segerlund Jan Lindgren Lena Tiensuu Soile Sandin Siv Maaherra Valle Olsson Gudrun Blombrant Jaana Viitanen Bilaga 6 12