Samråd inorn vattenförvaltning Bottenvikens vattendistrikt

Transkript

1 Tekniska nämnden 80 Dnr TN PROTOKOLL Länsstyrelsen i Kini-rhnttens In Dnr Samråd inorn vattenförvaltning Bottenvikens vattendistrikt Sammanfattni rig Vattenmyndigheten för Bottenvikens vattendistrikt, Länsstyrelsen Norrbottens län, har upprättat förslag till förvaltningsplan, förslag till miljökvalitetsnormer och förslag till åtgärdsprogram för perioden för Bottenvikens vattendistrikt. I samrådet ingår även en miljökonsekvensbeslcrivning av åtgärdsprogrammet. En viktig del är att alla berörda, såväl myndigheter, organisationer, företag och privatpersoner, är delaktiga i arbetet. Samrådet ska samla in behov och synpunkter från olika aktörer så beslut kan tas utifrån ett så brett underlag som möjligt. Samrådet pågår mellan och Samrådet omfattar: - Förslag till förvaltningsplan för Bottenvikens vattendistrikt. - Förslag till milj ökvalitetsnormer för Bottenvikens vattendistrikt. - Förslag till åtgärdsprogram för Bottenvikens vattendistrikt. Beslut Samrådsyttrande ayseende förslag till förvaltningsplan, milj ökvalitetsnormer samt åtgärdsprogram för Bottenvikens vattendistrikt, lämnas enligt följande från tekniska nämnden: a. Som verksamhetsutövare ser nämnden positivt på vattenförvaltningens grundtankar om god ekologisk status och god kemisk status i våra vattendrag, sjöar och grundvatten, vilket också genomsyrar förslag till förvaltningsplan, milj ökvalitetsnormer och åtgärdsprogram. b. Poängterar vikten av att nödvändig tid för genomförande av föreslagna åtgärder ställs till förfogande, dels för att åtgärderna ska kunna utredas, planeras och genomföras på ett bra och riktigt sätt, och dels för att de resurser som kommer att behövas, såväl ekonomiska som personella, är förhållandevis stora. c. Uppmanar vattenmyndigheten för Bottenvikens vattendistrikt, Länsstyrelsen Norrbottens län, att föreslå en utredning om hur möjligt statligt ekonomiskt bidrag kan öka till de åtgärder som föreslås, samt hur bidragsansökan via EU-medel kan samordnas mellan berörda myndigheter på bästa möjliga sätt. Justering (sign) Cuk) Utdragsbestyrkande

2 Tekniska nämnden PROTOKOLL d. Poängterar vikten av att föreslagna åtgärder står i proportion till respektive verksamhetsutövares utsläpp av näringsämnen och utifrån åtgärdernas kostnadseffektivitet, samt att föreslagna åtgärder berör alla verksamhetsutövare i samhället som påverkar den totala utsläppsnivån. Det ska ske oaysett om verksamhetsutövaren verkar inom offentlig skatte- eller taxefinansierad verksamhet eller privatfinansierad konkurrensutsatt verksamhet. e. Poängterar vikten av att en mer detaljerad åtgärdsutredning genomförs i varje enskilt fall, innan konkreta åtgärder kan genomföras. f. Poängterar vikten av att tillsynsmyndigheten lokalt och regionalt bereds nödvändiga personella och ekonomiska resurser, med anledning av den ökade tillsyn som beskrivs i åtgärdsplanen, samt för nödvändig hantering av de förslag till vattenskyddsområden som förväntas komma från verksamhetsutövare. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Förslag till förvaltningsplan: ttenviken/samradsdo kument/pages/forslag-till-forvaltningsplan-for-bottenvikens-vattendistrikt aspx Förslag till miljökvalitetsnormer: kument/pages/forslag-till-miljokvalitetsnormer-(mkn)-for-bottenvikensvattendistrikt aspx Förslag till åtgärdsprogram kument/pages/forslag-till-atgargsplan-for-bottenvikens-vattendistrikt aspx Åtgärder Åby-, Byske- och Kågeälven med kustvatten: Åtgärder Skellefteälven med kustvatten: o-och-klimat/vatten-ochvattenanvandning/vattenforvaltning/underap/skel/atgarder/pages/4.default. aspx Justering (sign) (e() 27) Utdragsbestyrkande k4d

3 Tekniska nämnden PROTOKOLL Åtgärder Mellanbygden med kustvatten: o-och-klimat/vatten-ochvattenanvandning/vattenforvaltning/underap/mb/atgarder/pages/default.as Beslutet sänds till: Länsstyrelsen Norrbottens län, Samrådssvar dnr , att: Vattenmyndigheten, Luleå kommunledningskontoret: planeringschef Lars Hedqvist vatten & avfall: avd. chef + verksamhetschefer gator & parker: avd. chef + verksamhetschefer hamn & logistik: avd. chef + hamnchef miljö & hälsa: avd, chef fysisk planering: avd, chef nämnd/ekonomi: funktionschef Justering (sign) C;b0 7,4 7?/3 Utdragsbestyrkande

4 Skellefteå ki mm n Tjänsteskrivelse Diarienummer: Sam hällsbyggnad Handläggare Stefan Johansson /GAK Tekniska nämnden Sarviråd nom vattenförvaltning i Bottenvikens vattendistrikt Sammanfattning Vattenmyndigheten för Bottenvikens vattendistrikt, Länsstyrelsen Norrbottens län, har upprättat förslag till förvaltningsplan, förslag till miljökvalitetsnormer och förslag till åtgärdsprogram för perioden för Bottenvikens vattendistrikt. I samrådet ingår även en milj ökonsekvensbeskrivning av åtgärdsprogrammet. En viktig del är att alla berörda, såväl myndigheter, organisationer, företag och privatpersoner, är delaktiga i arbetet. Samrådet ska samla in behov och synpunkter från olika aktörer så beslut kan tas utifrån ett så brett underlag som möjligt. Samrådet pågår mellan den 1 november 2014 och den 30 april Samrådet omfattar: Förslag till förvaltningsplan för Bottenvikens vattendistrikt. Förslag till miljökvalitetsnormer för Bottenvikens vattendistrikt. Förslag till åtgärdsprogram för Bottenvikens vattendistrikt. Förslag till beslut 1. Samrådsyttrande ayseende förslag till förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer samt åtgärdsprogram för Bottenvikens vattendistrikt, lämnas enligt följande från tekniska nämnden: a. Som verksamhetsutövare ser nämnden positivt på vattenförvaltningens grundtankar om god ekologisk status och god kemisk status i våra vattendrag, sjöar och grundvatten, vilket också genomsyrar förslag till förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram. Skellefteå kommun Samhällsbyggnad Telefon: Postadress: Skellefteå Besöksadress: Skeppargatan 16 stefan.johansson@skelleftea.se Skellefteå Organisationsnummer: Sida 1(9)

5 b. Poängterar vikten av att nödvändig tid för genomförande av föreslagna åtgärder ställs till förfogande, dels for att åtgärderna ska kunna utredas, planeras och genomföras på ett bra och riktigt sätt, och dels för att de resurser som kommer att behövas, såväl ekonomiska som personella, är förhållandevis stora. c. Uppmanar vattenmyndigheten för Bottenvikens vattendistrikt, Länsstyrelsen Norrbottens län, att föreslå en utredning om hur möjligt statligt ekonomiskt bidrag kan öka till de åtgärder som föreslås, samt hur bidragsansökan via EU-medel kan samordnas mellan berörda myndigheter på bästa möjliga sätt. d. Poängterar vikten av att föreslagna åtgärder står i proportion till respektive verksamhetsutövares utsläpp av näringsämnen, och utifrån åtgärdernas kostnadseffektivitet, samt att föreslagna åtgärder berör alla verksamhetsutövare i samhället som påverkar den totala utsläppsnivån. Det ska ske oaysett om verksamhetsutövaren verkar inom offentlig skatte- eller taxefinansierad verksamhet, eller privatfinansierad konkurrensutsatt verksamhet. e. Poängterar vikten av att en mer detaljerad åtgärdsutredning genomförs i varje enskilt fall, innan konkreta åtgärder kan genomföras. f. Poängterar vikten av att tillsynsmyndigheten lokalt och regionalt bereds nödvändiga personella och ekonomiska resurser, med anledning av den ökade tillsyn som beskrivs i åtgärdsplanen, samt för nödvändig hantering av de förslag till vattenskyddsområden som förväntas komma från verksamhetsutövare. Bes I uts underlag Tjänsteskrivelse Förslag till förvaltningsplan: es/forslag-till-forvaltningsplan-for-bottenvikens-vattendistrikt aspx Förslag till miljökvalitetsnormer: es/forslag-till-miljokvalitetsnormer-(mkn)-for-bottenvikens-vattendistrikt aspx Förslag till åtgärdsprogram kument/pages/forslag-till-atgargsplan-for-bottenvikens-vattendistrikt aspx Åtgärder Åby-, Byske- och Kågeälven med kustvatten: Sida 2(9)

6 Åtgärder Skellefteälven med kustvatten: Åtgärder Mellanbygden med kustvatten: wc Hans Andersson förvaltningschef j- C2-4-i- e ic Stefan Johans n chef vatten & avfall /)(,t3 Anders Mellberg chef gator & parker Gösta Westin chef hamn & logistik Sida 3(9)

7 SKELLEFTEÅ KOMUN Beskrivning av ärendet Bakgrund Vattenmyndigheten för Bottenvikens vattendistrikt, Länsstyrelsen Norrbottens län, har upprättat förslag till förvaltningsplan, förslag till miljökvalitetsnormer och förslag till åtgärdsprogram för perioden för Bottenvikens vattendistrikt. I samrådet ingår även en miljökonsekvensbeskrivning av åtgärdsprogrammet. Sverige och övriga Europas länder arbetar sedan 2000 med en gemensam vattenpolitik, som styrs av ramdirektivet för vatten. Direktivet har införts i svensk lagstiftning via miljöbalken och vattenförvaltningsförordningen, och innebär att det behövs en helhetssyn i arbetet med att bevara och förbättra situationen i sjöar, vattendrag, kust- och grundvatten. En viktig del är att alla berörda, såväl myndigheter, organisationer, företag och privatpersoner, är delaktiga i arbetet. Samrådet ska samla in behov och synpunkter från olika aktörer så beslut kan tas utifrån ett så brett underlag som möjligt. Samrådet pågår mellan den 1 november 2014 och den 30 april Samrådet omfattar: - Förslag till förvaltningsplan för Bottenvikens vattendistrikt. Förvaltningsplanen innehåller en sammanfattande redogörelse för vattenförhållandena och förvaltningen av kvaliteten på vattenmiljön i distriktet. Planen beskriver också riktningen för kommande arbete i vattendistriktet. - Förslag till miljökvalitetsnormer för Bottenvikens vattendistrikt. Förslaget till miljökvalitetsnormer baseras på länsstyrelsernas bedömning av vattnens status samt en bedömning av möjligheterna att uppnå god status inom utsatt tid. Milj ökvalitetsnormerna anger vilken kvalitet vattenförekomst ska ha vid en viss tidpunkt och utgör därmed utgångspunkten för de föreslagna åtgärderna i åtgärdsprogrammet. - Förslag till åtgärdsprogram för Bottenvikens vattendistrikt. Åtgärdsprogrammet ska föreslå de åtgärder som behöver genomföras för att miljökvalitetsnormerna ska kunna följas. En viktig målsättning med det nya åtgärdsprogrammet är att det ska vara tydligt vem som behöver göra vad och var för att milj ökvalitetsnormerna ska kunna uppnås på ett kostnadseffektivt sätt. Förslagen på styrmedel riktar sig till myndigheter och kommuner. I åtgärdsprogrammet beskrivs samhällsekonomiska konsekvenser. Förvaltningens bedömning som verksamhetsutövare Förvaltningens bedömning som verksamhetsutövare beskrivs under respektive avsnitt nedan: Sida 4(9)

8 Vatten & avfall Generellt omfattas va-verksamheten (vatten, avlopp) i Sverige av flera av de föreslagna åtgärderna, enligt nedanstående huvudrubriker: - Fosforutsläpp vid större avloppsreningsverk Föreslagna styrmedel - enligt förslaget fungerar både en generell föreskrift med dispens och ett handelssystem för ändamålet. Förskriften föreslås reglera alla avloppsreningsverk, vilket innebär att i vissa områden kommer mer än milj ökvalitetsnormerna att åtgärdas medan i andra områden räcker kraven fortfarande inte. Föreskriften skulle kunna sätta ett begränsningsvärde för fosfor på 0,1 mg/l. Detta motiveras med "Det relativt låga begränsningsvärdet för fosfor kan sättas, 0,1 mg/1, om föreskriften förenas med en möjlighet till dispens.". För att klara detta låga begränsningsvärde beskrivs åtgärder, ofta i kombination, som exempelvis "installera ny efterfållning av P (fosfor)", "öka dosering av fällningskemikalie", "installera 2-media sandfilter". I åtgärdsprogrammet begränsas den ekonomiska konsekvensen till en sammantagen bedömning över Sveriges större avloppsreningsverk, där den årliga kostnaden totalt bedöms uppnå cirka 300 mnkr/år. - Fosforutsläpp vid mindre avloppsreningsverk Gränsen mellan mindre och större avloppsreningsverk går vid pe (personekvivalenter). Som styrmedel föreslås utvecklande av föreskrift och vägledning. Något begränsningsvärde för fosfor anges inte. Däremot beskrivs möjliga reningstekniker för minskade fosforutsläpp, t.ex. bättre fållning, ökad bassängvolym, och bättre filter exempelvis membran. Vidare beskrivs att i mindre reningsverk, som ofta är obemannade, är även styrsystem och underhåll viktiga åtgärder, eftersom det är vid driftstörningar som de största utsläppen sker. Möjligheterna att minska utsläppen av fosfor varierar mycket från reningsverk till reningsverk. I åtgärdsprogrammet antas att en genomsnittlig investering på cirka 3 mnkr/reningsverk är nödvändig. - Avloppsledningsnät Utsläpp från ledningsnätet kan också orsaka övergödning, spridning av miljögifter och problem vid dricksvattenuttag. I förslaget till åtgärdsprogram, och även generellt, lyfts ofta så kallade kombinationsnät fram som ett stort problem ur utsläppssynpunkt, och kommunerna Sida 5(9)

9 uppmanas därför försöka minska sårbarheten i dessa. I denna typ av ledningsnät leds både dagvatten och spillvatten gemensamt, vilket gör dem extra känsliga för kraftig nederbörd. Driftstörningar kan också bero på brister i underhåll och teknik, otillräckliga fördröjningsmagasin m.m. I åtgärdsprogrammet beskrivs även hur det i varje enskilt fall behöver göras en bedömning om vilken åtgärd som är lämpligast. Ofta kan åtgärder som lokal dagvattenhantering, underhåll av pumpar, utökad fördröjningskapacitet i magasin, varningssystem vid pumpstationer, ändrad lokalisering av utsläppspunkter, vara mer kostnadseffektiva än att byta ut hela ledningsnätet i en tätort. Vidare beskrivs hur fosforutsläppen av bräddvatten i många fall kan utgöra en betydande del av det totala utsläppet. Under senare år har flera reningsverk installerat kemisk fållning av det bräddade vattnet för att snabbt kunna reducera utsläppen, vilket kan vara en kostnadseffektiv åtgärd. I åtgärdsprogrammet framgår att det även kan vara kostnadseffektivt att pumpa avloppsvattnet till ett större verk med effektiv rening jämfört med att bygga ut reningen på ett litet reningsverk. Naturvårdsverket föreslås få i uppdrag att anordna ett nationellt register på avloppsledningsnätets utsläppspunkter, samt begära kontinuerlig inrapportering av utsläppsmängder från respektive punkt. Ett annat styrmedel som föreslås är att ledningsnät och avloppsreningsverk tillståndsprövas gemensamt, som en så kallad sammanhållen tillståndsprövning enligt miljöbalken. Kommunens miljötillsyn på ledningsnät föreslås bli starkare. Den lokala miljötillsynen kan komma att kräva att verksamhetsutövaren bygger om och gör tillräckliga investeringar i ledningsnätet. - Kväveutsläpp vid större och mindre avloppsreningsverk Kraven i avloppsdirektivet har höjt nivån på kväverening i de sämsta verken (med mer än personekvivalenter). Ytterligare åtgärder bedöms behövas för att miljökvalitetsnormerna ska kunna uppnås. I första hand handlar detta om avloppsreningsverk i närheten av kusten. Den sammanlagda åtgärdskostnaden har uppskattats till 46 mnkr, vilket skulle innebära cirka 1,8 mnkr per avloppsreningsverk i genomsnitt. - Otillräckligt dricksvattenskydd I åtgärdsprogrammet beskrivs att för att dricksvattnet ska vara av god kvalitet nu och i framtiden är det nödvändigt att skydda våra dricksvattenförekomster. Med dricksvattenförekomst menas en yt- och Sida 6(9)

10 grundvattenförekomst som används för dricksvattenförsörjning, eller som är aysedd för sådan framtida användning. En dricksvattenförekomst ska också ge mer än 10 m3 i uttag per dag i genomsnitt eller betjäna fler än 50 personer. En föreslagen åtgärd är att inrätta vattenskyddsområden med föreskrifter, vilket är ett direkt och effektivt verktyg att skydda dricksvatten då föreskrifterna reglerar markanvändningen och verksamheter som riskerar att förorena dricksvattnet. Verksamhetsutövarna måste ordna med skydd för de vattenförekomster som idag helt saknar skydd, och därefter revidera de vattenskydd som upprättas enligt gammal lagstiftning. Målet är att alla allmänna vattentäkter ska ha skydd enligt miljöbalken. I åtgärdsplanen framgår även hur verksamhetsutövaren ska se till att samtliga allmänna yt- och grundvattentäkter har tillstånd för vattenuttag, särskilt i områden med vattenförekomster som inte följer eller riskerar att inte följ a milj ökvalitetsnormerna för vatten. Bortledande av vatten är per definition en vattenverksamhet enligt 11 kapitlet i miljöbalken. Ett tillstånd till vattenuttag bidrar till att säkerställa vattenförsörjningen ur både kvalitativ och kvantitativ aspekt och ger dessutom verksamhetsutövaren en legal rätt till vattnet. Det betyder att ingen annan kan göra anspråk på den mängd vatten verksamhetsutövaren har tillstånd för. - Enskilda avlopp Det kan noteras att tillsynen och kraven på enskilda avlopp föreslås öka. Enskilda avlopp är i sig ingen verksamhet som rör den allmänna vaförsörjningen. Enskilda avlopp är istället en deli den kommunala avfallsverksamheten, via tömning av slambrunnar. Samlade krav på den enskilda avloppshanteringen kan dock komma att initiera utredningar som rör allmän va-försörjning för dessa idag enskilda avloppskunder. När bästa möjliga lösning för de enskilda avloppskunderna utreds, kan enskild privat avloppslösning vara ett alternativ liksom gemensamma privata avloppslösningar. I detta sammanhang kan även krav på utökande av kommunalt va-verksamhetsområde bli aktuellt. Hur kommunen allmänt och va-verksamhetsutövaren mer specifikt ser på dessa frågor kan variera, beroende på vilka särskilda förutsättningar som finns i varje enskilt ärende. Med anledning av ovanstående är det även av betydelse hur vaverksamheten hanteras i kommunens fysiska planering. Gator & parker Avdelningen gator & parker berörs via åtgärdsplanens krav på inventering, planering och genomförande av åtgärder mot vandringshinder för fisk och andra vattenlevande djur vid vägpassager över vatten i det kommunala Sida 7(9)

11 vägnätet, särskilt i områden med vattenförekomster där vandringshinder bidrar till att miljökvalitetsnormerna för vatten inte följs. Åtgärderna behöver utföras i samverkan med berörd länsstyrelse och Trafikverket. Vidare beskrivs hur prioritering är viktig för att åtgärdsarbetet ska bli kostnadseffektivt, då en god prioritering ligger till grund för hur man når mest miljönytta med minsta möjliga ekonomiska medel. Åtgärder behöver även utföras med hänsyn till kulturmiljövärden. Det föreslås även att en närmare definition av de tre begreppen "över vatten", "vandringshinder" och "vägpassager" behöver tas fram, efter samverkan med vattenmyndigheterna. Gator & parker är även berörda av lokal dagvattenhantering liksom dagvattenhantering från det kommunala vägnätet. På samma sätt är gator & parker en viktig del i kommunens fysiska planering. Hamn & logistik Inom avdelningen hamn & logistik, är det i första hand hamnverksamheten som berörs av de åtgärdsförslag som presenteras för Bottenvikens vattenförvaltningsdistrikt. Via prövning och tillsyn av miljöfarlig verksamhet/förorenade områden och dess koppling mot miljökvalitetsnormema kan hamnverksamheten beröras, t.ex. vid eventuell muddring av hamnbassängen. Hamn & logistik är genom hamnverksamheten i Skelleftehamn en viktig del i kommunens fysiska planering. Förvaltningens verksamheter i den fysiska planeringen Kommunerna behöver utveckla sin översikts- och detaljplanering och prövning enligt plan- och bygglagen, så att miljökvalitetsnonnema för vatten följs. Med utgångspunkt i vattenförvaltningsplanen och dess åtgärdsprogram, kan flera viktiga områden behandlas i den fysiska planeringen, t.ex. dricksvattenförsörjning, naturvärden, avlopp, dagvatten, diffusa utsläpp, förorenade områden, rekreation och friluftsliv. I samhällsplaneringen kan dricksvattenintresset uppmärksammas dels genom nämnda översikts- och detaljplaner, men också genom att utarbeta regionala vattenförsörjningsplaner. Den sistnämnda planen finns utarbetad för både Norrbottens och Västerbottens län, vilka berörs i Bottenvikens vattenförvaltningsdistrikt. Sida 8(9)

12 I den regionala vattenförsörjningsplanen beskrivs och dokumenteras inte bara befintliga råvattentäkter, utan även för framtiden viktiga potentiella råvattentäkter, via rullstensåsar, sjöar och vattendrag. Tekniska nämndens verksamhetsutövning via avdelningarna vatten & avfall, gator & parker samt hamn & logistik är i hög grad viktiga och delaktiga i kommunens och regionens fysiska planering. Inte minst med utgångspunkt i vattenförvaltningsplanens syfte att uppnå milj ökvalitetsnormerna för vatten. Finansiering av åtgärder Åtgärder som genomförts sedan 2009 har finansierats på olika sätt. Mycket har skett inom kommuners och myndigheters ordinarie verksamhet och budget. Det finns även ett särskilt anslag hos Hays- och vattenmyndigheten, Anslag 1:12 Åtgärder för hays- och vattenmiljö som finansierar dels förvaltning, dels åtgärder. Naturvårdsverkets anslag för efterbehandling av förorenade områden är ett annat stort område där det ges bidrag för åtgärder. Även inom Landsbygdsprogrammet finansieras åtgärder för en bättre miljö. I förvaltningsplanen påpekas att det är viktigt att ovan nämnda insatser kvarstår och intensifieras under kommande förvaltningscykel. I planen beskrivs också vikten av att insatserna kompletteras med både riktade och allmänna medel för att ytterligare få fart på åtgärdsarbetet. Kommande programperioder inom EU, exempelvis LIFE+ noteras som viktiga källor till finansiering för vattenrelaterade åtgärder. Myndigheter på olika nivåer behöver samarbeta för att söka finansiering. De åtgärder som kan finansieras via statliga anslag bedöms bara täcka en liten del av det totala åtgärdsbehovet. I förvaltningsplanen beskrivs hur huvudprincipen måste vara att när förorenaren/användaren kan identifieras ska också denna stå för huvuddelen av kostnaderna för nödvändiga åtgärder. Beslutet sänds till: Länsstyrelsen Norrbottens län, Samrådssvar dnr , att: Vattenmyndigheten, Luleå kommunledningskontoret: planeringschef Lars Hedqvist vatten & avfall: avd. chef + verksamhetschefer gator & parker: avd. chef + verksamhetschefer hamn & logistik: avd. chef + hamnchef miljö & hälsa: avd, chef fysisk planering: avd. chef nämnd/ekonomi: funktionschef Sida 9(9)

13 Gråmarkerade kustvattendrag är förslag på nya vattenförekomster. Listan är från Skellefteå kommuns inventering av fiskvandring i kustvattendrag. Gä=gädda, Ab=abborre, La=lake, Mö=mört, Hr=harr, Ör=öring, GS=gärs, Ss= storspigg, Sm=småspigg, No=Nors; Id=id, Fn=flodnejonöga. BMK= Bygg- och miljökontoret, INT= intervju NAMN X Y Lekvandring Metod Källa (BMK/INT) KINNBÄCKEN Gä elfiske BMK + INT HARRBÄCKEN_N Gä, Ab, La fälla, obs BMK HÖVÄSSBÄCKEN* ej konstaterat fälla, obs BMK TIMBÄCKEN Gä, Ab, Mö, La fälla BMK KVARNBÄCKEN_N Gä, Ab, La fälla BMK + INT BÖVIKBÄCKEN Mö fälla BMK TÅMÄLVEN Hr, Ör, Fn, Gä, Ab, La, Ss elfiske, fälla BMK SÖRSUNDET Ab, Mö fälla BMK BREDVIKSBÄCKEN*_N La INT BYSKEBÄCKEN Ör, Hr, Gä, Ab, Sm, El, Ss elfiske BMK + INT VIKSTRÖMSBÄCKEN* Gä, Sms fälla BMK + INT BUTJÄRNBÄCKEN Gä,sms elfiske, obs BMK + INT RÖSNÄSBÄCKEN* Gä, Ab fälla, obs BMK + INT STENSBÄCKEN Gä, Ab, La fälla BMK + INT SVALLÄNGESBÄCKEN Gä, Ab fälla BMK + INT HAMNVIKSBÄCKEN* Gä, Ab, La INT LAPPVIKSBÄCKEN* Ab, Gä INT HOLMVIKSBÄCKEN* Gä, Ab, Mö elfiske, fälla, obs BMK STORBÄCKEN_N Gä, Ab, La elfiske, fälla BMK SMEDSMYRBÄCKEN ej konstaterat fälla BMK BREDVIKSBÄCKEN_S Gä, Ab, Sms, Sts elfiske BMK + INT LILLÅN Ab fälla BMK + INT AVABÄCKEN Ab, Gä fälla, obs BMK BJÄSSVIKSBÄCKEN* Gä obs BMK GRYTBÄCKEN (1015) Gä, Ab obs BMK KLUMPBÄCKEN ej konstaterat BMK FÄLLBÄCKEN Gä elfiske, obs BMK STORTJÄRNBÄCKEN spigg obs BMK SVARTBÄCKEN Gä fälla BMK HARRBÄCKEN_S Gä, La fälla BMK BERGSÄNGESBÄCKEN Gä, Ab obs BMK SNESVIKSBÄCKEN Gä, Ab obs BMK SMÅÄLVARNA ej kontrollerad BMK STORSUNDET ej konstaterat BMK STORBÄCKEN_S ej konstaterat BMK KVARNBÄCKEN_S ej konstaterat fälla BMK HÄLLVIKSBÄCKEN* ej konstaterat obs BMK

14 HOTVIKSBÄCKEN* Gä, Ab INT NORRFJÄRDBÄCKEN* NORRSUNDET Gä, Ab obs BMK + INT HARRSJÖBÄCKEN ej konstaterat elfiske BMK KASTFJÄRDBÄCKEN Gä, Ab, La obs INT SKALLÖSUNDSBÄCKEN* (1021) Gä INT TRASTMORÄNGESBÄCKEN ej konstaterat ej kontrollerad BMK LILLHAVVIKBÄCKEN* Gä, Ab, Mö BMK + INT AVAMYRBÄCKEN ej konstaterat ej kontrollerad BMK BÄCKÅN Gä, Ab, La,Id, Gs fälla, elfiske, obs BMK + INT RÄVELSTJÄRNBÄCKEN* ej konstaterat ej kontrollerad BMK DJÄKNESJÖBÄCKEN Gä, Ab, La, Id BMK + INT KULBÄCKEN Gä, Ab, La BMK + INT AVAÅKERSTJÄRNBÄCKEN* ej konstaterat ej kontrollerad BMK BÄRGANSBÄCKEN* ej konstaterat ej kontrollerad BMK SELSMYRBÄCKEN ej konstaterat fälla BMK SVARTSJÖBÄCKEN ej konstaterat fälla BMK BRATTMYRBÄCKEN* ej konstaterat fälla BMK FÄBODBÄCKEN ej konstaterat fälla BMK SKARPUDDVIKBÄCKEN* ej konstaterat fälla BMK SANDGRUNDVIKBÄCKEN* ej konstaterat fälla BMK STÖRSVIKBÄCKEN ej konstaterat fälla BMK + INT BLACKBÄCKEN* Gä, Ab, La, Mö, Sms obs INT SPRINGSVARPSBÄCKEN ej konstaterat fälla INT BASTUTJÄRNBÄCKEN ej konstaterat fälla INT SANDVIKBÄCKEN* (1035) ej konstaterat fälla INT HÄBBERSVIKBÄCKEN ej konstaterat ej kontrollerad BMK MÅNGBYÅN Gä, Ab, La elfiske INT LÖVSELEÅN Gä, Ab INT GLADAVIKBÄCKEN Gä, Ab, Mö, La, Id obs INT IDTJÄRNBÄCKEN* Gä, fälla, obs BMK + INT DJUPBÄCKEN Gä fälla BMK PÅLSUNDSBÄCKEN* ej konstaterat obs BMK SUNDBÄCKEN Gä, Ab fälla BMK + INT