Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier - ISV. Vägen tillbaka -

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier - ISV. Vägen tillbaka -"

Transkript

1 Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier - ISV Vägen tillbaka - En kvalitativ studie om arbete med före detta kriminellas återintegrering i samhället Ena Begovic Umu Sheriff Almina Pepeljak Tina Noori Sara Duman Victoria Genc Antologi från Samhälls- och kulturanalys år 2015 Handledare: Zoran Slavnic

2 Förord Vi vill börja med att tacka alla våra informanter som har ställt upp och tagit sin tid att medverka och hjälpa oss med våra uppsatser. Utan er och den information ni givit hade vi inte kunnat möjliggöra våra studier. Vi vill också tacka otroligt mycket för att var och en av er fick oss att känna oss så bekväma och avslappnade i vår oerfarna forskarroll. Vi vill också ge en stor eloge till personalen på KRIS, Arbetsförmedlingen, Kriminalvården och X-cons som gör ett fantastiskt arbete, det har varit så inspirerande att både höra er berätta om ert arbete men också att få se med egna ögon hur ni arbetar. Fortsätt med ert fantastiska arbete, ni behövs! Ett stort tack riktas till vår handledare Zoran Slavnic som har gett oss råd och stöd på vägen samt delat med sig av sin kunskap. Tack så mycket allihop.

3 Innehåll VÄGEN TILLBAKA EN KVALITATIV STUDIE OM ARBETE MED FÖRE DETTA KRIMINELLAS ÅTERINTEGRERING I SAMHÄLLET INLEDNING TEORI STÄMPLINGSTEORIN STRAIN STUDERADE INSTITUTIONER ARBETSFÖRMEDLINGEN KRIMINALVÅRDEN KRIMINELLAS REVANSCH I SAMHÄLLET (KRIS) X-CONS... 5 JAG VISSTE FRÅN BÖRJAN ATT JAG ALLTID SKULLE BEFINNA MIG UTANFÖR... 7 EN KVALITATIV INTERVJUSTUDIE OM UNGDOMSKRIMINALITET... 7 VÄGEN TILL ARBETSMARKNADEN... 8 EN KVALITATIV STUDIE OM ÅTERINTEGRERING FÖR INDIVIDER SOM AVTJÄNAT ETT FÄNGELSESTRAFF AVSLUTNING... 8 TVÅ ORGANISATIONERS ARBETE MED FÖRE DETTA KRIMINELLA MEDVERKAN TILL EN LIVSSTIL UTAN KRIMINALITET INLEDNING SYFTE FRÅGESTÄLLNINGAR AVGRÄNSNING DISPOSITION BAKGRUND KRIMINELLAS REVANSCH I SAMHÄLLET (KRIS) X-CONS BROTTSFÖREBYGGANDE RÅDET (BRÅ) TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER STIGMATISERING AVVIKANDE BETEENDE OCH STÄMPLING TIDIGARE FORSKNING VEM BLIR KRIMINELL... 17

4 4.2 KRIMINALITET SOM LIVSSTIL METOD BESKRIVNING OCH VAL AV METOD KVALITATIVA INTERVJUER SEMI-STRUKTURERADE INTERVJUER URVAL ETISKA ÖVERVÄGANDEN ANALYS KRIS OCH X-CONS ARBETE BEMÖTANDET AV SVÅRIGHETER I ARBETET STÄMPELN OCH STIGMAT SOM KRIMINELL LIVET UT SLUTDISKUSSION REFERENSLISTA LITTERATUR ELEKTRONISKA KÄLLOR: JAG VISSTE FRÅN BÖRJAN ATT JAG ALLTID SKULLE BEFINNA MIG UTANFÖR EN KVALITATIV INTERVJUSTUDIE OM UNGDOMSKRIMINALITET INLEDNING SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR AVGRÄNSNING BAKGRUND TEORI AVVIKELSE SOCIAL EXKLUDERING STRAIN TIDIGARE FORSKNING METOD URVAL GRUNDAD TEORI ETISK REFLEKTION ANALYS PRESENTATION AV INFORMANTER UNGDOM OCH UNGDOMSBROTTSLIGHET ARBETSLÖSHET UTANFÖRSKAP SKOLAN... 47

5 7.0 SLUTSATS KÄLLFÖRTECKNING LITTERATUR ELEKTRONISKA KÄLLOR: VIDEOKÄLLA: VÄGEN TILL ARBETSMARKNADEN EN KVALITATIV STUDIE OM ÅTERINTEGRERING FÖR INDIVIDER SOM AVTJÄNAT ETT FÄNGELSESTRAFF INLEDNING SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR AVGRÄNSNING BAKGRUND SAMARBETET MELLAN ARBETSFÖRMEDLINGEN OCH KRIMINALVÅRDEN KRIMINALVÅRDEN ARBETSMARKNAD ARBETSFÖRMEDLINGEN KRAMI TEORI STRAINTEORI STÄMPLINGSTEORIN VAD ÄR ETT BROTT? TIDIGARE FORSKNING METOD INSAMLINGSMETOD Semistrukturerade intervjuer URVAL ETISKA ÖVERVÄGANDEN ANALYSMETOD Grundad Teori ANALYS HUR ARBETAR KRIMINALVÅRDEN OCH ARBETSFÖRMEDLINGEN FÖR ATT HJÄLPA INDIVIDER SOM AVTJÄNAT ETT FÄNGELSESTRAFF FÖR EN ÅTERINTEGRERING PÅ ARBETSMARKNADEN? Program och utbildningar för en återintegrering på arbetsmarknaden Krami Brister i program och utbildning Återfall i brott... 70

6 6.2 SKAPAR VERKSAMHETERNA KRIMINALVÅRDEN OCH ARBETSFÖRMEDLINGEN GODA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR EN ÅTERINTEGRERING PÅ ARBETSMARKNADEN FÖR INDIVIDER SOM AVTJÄNAT ETT FÄNGELSESTRAFF? Kriminalvårdens klienters utbildnings- och yrkesbakgrund Belastningsregistret och dess konsekvenser Arbetsgivare Skäl för utdrag ur belastningsregistret Konsekvenserna av straffet AVSLUTANDE DISKUSSION REFERENSER ELEKTRONISKA KÄLLOR LITTERATUR ÖVRIGA KÄLLOR... 82

7 1 Vägen tillbaka en kvalitativ studie om arbete med före detta kriminellas återintegrering i samhället 1.0 Inledning Brottslighet är ett samhällsproblem som utgör ett direkt hot mot alla samhällen, när individer eller grupper väljer att ta lagen i egna händer utsätter det resterande samhället för fara. Frågor som varför människor begår brott, i vilka omfattningar och hur brott begås är ett ständigt ämne för debatt. Vi lever i ett samhälle där brott begås varje dag och där statsmakten ständigt arbetar brottsförebyggande och för att effektivisera sitt arbete mot brottslighet. Denna antologi består av tre uppsatser som behandlar kriminalitet ur olika perspektiv. Det gemensamma är inte mer än att vi alla funnit ett intresse för ämnet och valt att skriva uppsatser om det. Samtidigt är det också vad som gör vår antologi intressant, det faktum att våra perspektiv är så vitt skilda och behandlar olika områden, kan ändå bidra till att skapa en helhetsbild av hur kriminalitet i Sverige kan se ut. Begreppet kriminologi är relevant för samtliga uppsatser i antologin, Jerzy Sarnecki hänvisar till Edwin Sutherlands definition av begreppet kriminologi: Criminology is the body of knowledge regarding crime and delinquency as social phenomena. It includes within its scope the process of making laws, breaking laws, and reaction to the breaking of law. 1 Uppsatsen vid namn Två organisationers arbete med före detta kriminella, skriven av Ena Begovic och Umu Sheriff syftar till att redogöra för det arbete Kriminellas revansch i samhället (KRIS) och X- cons gör med före detta kriminella. Författarna till uppsatsen har intervjuat personal som arbetar för de olika organisationerna i syfte att skapa förståelse för det arbete som görs och de svårigheter som kan uppkomma. Uppsatsen Jag visste från början att jag alltid skulle befinna mig utanför av Almina Pepeljak och Tina Noori redogör för före detta ungdomsbrottslingars syn på skola, utanförskap och arbetslöshet. Författarna har intervjuat före detta kriminella samt personal på KRIS. Syftet har varit att undersöka vilka faktorer som spelade en roll i informanternas liv då de tog medvetna val att begå brott. Efter kodningen av det som sagts valdes perspektiven skola, utanförskap och arbetslöshet. Den sista uppsatsen i antologin är skriven av Sara Duman och Victoria Genc, Vägen till arbetsmarknaden syftar till att beskriva vilka möjligheter och förutsättningar individer med ett avtjänat fängelsestraff har på arbetsmarknaden. Arbetet har utformats via intervjuer med Kriminalvården och Arbetsförmedlingen, där författarna har undersökt vilken funktion de två parterna har i brottsförebyggande syften. 1 Jerzy Sarnecki, Introduktion till kriminologi (Lund, 2009), s. 17.

8 2 2.0 Teori 2.1 Stämplingsteorin Howard Becker är en stämplingsteoretiker som i sin bok Utanför: Avvikandets sociologi, menar att i varje samhälle finns det styrande normer och värderingar. De rådande samhällsnormerna konstruerar det som uppfattas som normalt, det som anses avvikande är det som strider emot de kollektiva sociala reglerna. En individ som väljer att bryta mot de sociala reglerna kan råka ut för konsekvenser som har en stigmatiserande effekt. Exempelvis är trafikförseelser inte lika avvikande, medan avvikande beteenden som mord anses vara utav högsta grad divergerande. 2 Avvikelse skapas i samband med hur majoriteten av samhällsmedlemmarna reagerar på avvikande handlingar eller om individer bryter mot samhällets lagar. 3 Mats Hilte utvecklar vidare i boken Avvikande beteenden, att genom att tillskriva andra individer egenskaper om att någon exempelvis är kriminell, kan individen leva upp till dem tillskrivna egenskaperna. 4 Även Jerzy Sarnecki delar ovanstående, då han menar att vårt samhälle omfattar människor med olika status. Ju lägre status en individ besitter, desto längre ner på hierarkin befinner den sig. Sarnecki som refererar till Becker, ger ett exempel på att kriminella blir tillskrivna med en negativ stämpel. Livsvillkoren för de individer som besitter en låg status, exempelvis kriminella eller personer som tidigare varit kriminella, kan få sina livsmöjligheter begränsade, då samhällsmajoritetens reaktioner konstruerar begränsandet hos de individer som avviker Strain I Mertons bok Social Structure and Anomy presenterar han fem anpassningsvarianter som gäller för individer inom ett kultursamhälle eller för en grupp som består av individer. De olika varianterna visar hur den sociala strukturen påverkar individers beteende. De olika beteendena kan variera från en variant till en annan inom olika fält av samhällsverksamheter där de utövas. Anpassningsvarianterna beskriver inte individers personlighet, utan hur olika former av beteenden kan uppstå i särskilda sammanhang. Den första är konformitet, som innebär att när individens mål, det vill säga exempelvis att utveckla sitt välstånd, som samhället engagerat denne till, överensstämmer med de medel som individen besitter, har den lyckats anpassa sig. Om individen har med sina goda förmågor och intellekt etablerat sig ett gott liv med god försörjning på ett legitimerat sätt, är risken väldigt låg att personen ska begå brott. Skillnaden mellan mål och medel är då jämn. Den andra varianten är innovation som innebär att individen uppfattar och är engagerad i målen men har inga resurser för att förverkliga målen. Exempelvis kan det handla om personer som tillhör de lägre samhällsklasserna som lider av socioekonomiska svårigheter som inte har tillräckliga premisser för att förverkliga de socioekonomiska framgångarna som 2 Howard S. Becker, Utanför: Avvikandets sociologi (Lund, 2006), s. 17 f. 3 Ibid, s 22 ff. 4 Mats Hilte, Avvikande beteende- en sociologisk introduktion (Lund, 1996), s Sarnecki, s. 202.

9 3 samhällsnormerna strävar efter. 6 Sarnecki förklarar att invandrare som kommer till Sverige kan utsättas för strain, då de exempelvis inte har samma förutsättningar som de resterande samhällsmedborgarna på grund av att de bland annat inte behärskar språket, har brister i kulturkompetensen, utsätts för diskriminering och att de inte kan leva upp till den höga levnadsstandard som det resterande samhället besitter. 7 För att utveckla vidare menar Merton att innovation får individer att finna andra resurser, andra vägar för att uppnå målen. Avvikande beteenden blir många gånger resultatet av de intensiva påtryckningarna som produceras av kombinationen av ett kulturellt framhävande och den sociala strukturen. Exempelvis begår individerna illegala handlingar som ökar deras välstånd för att bli jämställda med det resterande samhället. 8 Den tredje varianten är ritualism och Sarnecki refererar till Merton där han förklarar att ritualister har möjlighet att använda sig utav samhällets resurser, de har dock förlorat uppfattningen om målet. Oftast utövar de inte traditionella illegala handlingar utan snarare kan det leda obehag för andra människor. Exempelvis så tar inte individen hänsyn till vad dennes handlingar kan leda till, utan följer regler och order slaviskt. Ett extremt exempel på en ritualist kan vara en soldat som följer regler utan att ifrågasätta dem under ett krig. Soldaten kan komma att utöva krigsbrott mot mänskligheten 9 Ett annat exempel är personer som inte vill sikta högt för att de säger sig vara nöjda med deras tillstånd. Individerna vill inte bli besvikna om de inte lyckas mer än vad de trodde. Höga ambitioner kan skapa frustration som kan utsätta dem för faror. De föredrar att ha lägre ambitionsnivå för att de känner sig säkra och tillfredsställda. 10 Retreatism är Mertons fjärde anpassningsvariant som han menar är den ovanligaste. Här hör till de socialt utslagna individerna som befinner sig i samhällets utkant. De inbegriper varken samhällets mål eller medel. Missbrukare och personer som lider av psykiska svårigheter innefattar retreatismens kategori. Individerna har upptäckt andra mål och medel som tillfredsställer dem. Det kan exempelvis vara berusningen missbrukaren upplever och handlingarna blir normbrytande, vilket kan vara så att individens handling blir kriminellt då den begår brott för att få ekonomi till sitt missbruk. 11 Den femte varianten är Rebellion (uppror), som är kategorin som inkluderar personer som gör uppror mot det rådande normsystemet. Anpassningsvarianten för individerna helt utanför den sociala strukturen. Dock vill de inte vara utanför, utan istället försöker de få en ny och förändrad social struktur genom en strid som alienerar dem från de samhällsregerande målen och traditionerna. Ibland kan upproren innebära illegala handlingar som exempelvis våld. 12 Mertons amerikanska studier, visar att den amerikanska strävan som invånarna socialiserades till var den framgång som bestod av pengar, egendom och prestige. Det sades att vem som helst kan bli en president och för den som arbetar hårt vare sig det var i skolan eller på arbetet, som bygger 6 Robert K. Merton, Social theory and social structure (New York, 1968), s 199 ff. 7 Sarnecki, s Sarnecki, s. 199 ff. 9 Ibid, s 181 f. 10 Ibid, s Ibid s 207 ff. 12 Merton, s. 209 ff.

10 4 upp intelligensen följaktligen skulle leda till arbete och pengar, som skulle ta individen till framgång. Lyckan, den amerikanska drömmen skulle gå att uppnå genom legala vägar och genom nödvändiga förmågor. Individerna uppmuntrades till att aldrig ge upp, aldrig sluta sträva efter målen, då låga mål ansågs vara ett brott. Då de höga målen var ämnade för alla, skulle alla sträva efter målen. Att misslyckas var bara en bit på vägen för att sedan nå den slutliga framgången. Om ett rent och riktigt misslyckande skulle drabba individen var det av den anledningen att ambitionsnivån var ytterst låg. De nämnda målen kom Merton att kritisera då den sociala konstruktionen i samhället blockerade möjligheterna för grupper som befinner sig i lägre samhällsklasser som inte har jämlika villkor som de resterande samhällsmedborgarna. När individer i de lägre samhällsklasserna identifierade sig jämte de med framgång och rikedomar och inte med sina jämlikar, skapades det stora klyftor dem emellan. Det skapades även en press för individerna i de lägre samhällsklasserna om deras ambitionsnivå inte ansågs överensstämma med de kulturella målen, då de inte skulle räknas som fullbordade medlemmar av samhället. Kriminella beteenden kom att bli begreppsliga och innovativa sätt för vissa individer, för att uppnå belöningar som de traditionella sysselsättningarna annars skulle resultera Studerade institutioner 3.1 Arbetsförmedlingen Arbetsförmedlingen har som uppdrag att bidra till en väl fungerande arbetsmarknad för den som söker arbete och för arbetsgivaren. Syftet är att hjälpa den arbetssökande att hitta ett jobb samt att hjälpa företag till att hitta rätt kompetens. En viktig uppgift arbetsförmedlingen har är att ge de människor som står lite längre ifrån arbetsmarknaden en chans till att integreras. Genom att hjälpa dessa individer så kan man bidra till att öka sysselsättningen och minska arbetslösheten i samhället. Arbetsförmedlingen är en nationell och statlig myndighet som finns i hela landet och har över 320 kontor. Det uppdrag som arbetsförmedlingen får kommer från riksdagen och regeringens policy. Deras mål är att göra det lättare för arbetsgivare och arbetssökande att integrera med varandra. Arbetsförmedlingen har även uppdrag att hjälpa personer som är nyanlända på arbetsmarknaden. De hjälper individer som inte kan behärska det svenska språket, genom att skicka dem på utbildningar och kurser för att lära sig det svenska språket. Arbetsförmedlingen har även samarbeten med andra verksamheter så som Försäkringskassan. Samarbetena handlar främst om att hitta en lösning för dem människor som har bland annat nedsatt funktionsnedsättning Kriminalvården Kriminalvården är en statlig myndighet som har ansvar för fängelse, frivård och häkten. Deras syfte är att utöver brottsförebyggande arbetet också flytta deras klienter mellan häkten, domstolar 13 Ibid, s. 189 ff. 14 Arbetsförmedlingen, Allmänt om oss, ( )

11 5 och anstalter. Tillsammans med polis, domstolar och åklagare jobbar de ihop för att minska kriminaliteten för individers säkerhet. Kriminalvården viktigaste uppgifter är att minska återfall av brott. De har 47 anstalter, 31 häkten och 34 frivårdskontor över hela Sverige. 15 Kriminalvården har en skyldighet att skydda deras klienters rättssäkerhet och integritet. För att minska återfall jobbar Kriminalvården med att ge stöd med bland annat samtal. Deras syfte är att klienterna ska få en sysselsättning och ta hand om sig själva och försörja sig lagligt. Skolgång är ett av målen och de som är intagna och avtjänat sina straff ska kunna få en möjlighet att utbilda sig på nytt Kriminellas revansch i samhället (Kris) Kris är en ideell förening där före detta kriminella och missbrukare hjälper varandra att komma tillbaka in i samhället. Det Kris jobbar med är att hjälpa före detta kriminella samt missbrukare som har bestämt sig att bryta med sitt gamla kriminella liv och komma tillbaka till samhället. Deras grundidé är att möta upp de intagna på fängelser och häkten och informera om vad Kris gör och hur dem kan ge stöd och hjälp. All personal som jobbar där har tidigare varit före detta kriminella och vill nu med sina erfarenheter hjälpa människor vidare. Organisationen finns runt om i Sverige och bildades året Dem flesta som kommer ut ifrån fängelset har bara med sig en kasse med kläder och en telefonbok med gamla vänners nummer. Kris hjälper dessa människor med att hitta nya vänner och att återintegreras in i samhället. Kris uppgift är också att hjälpa medlemmarna att bli missbruksfria. Organisationen har en boendeverksamhet där dem erbjuder bostadslösa medlemmar en bostad men då krävs det att medlemmarna är totalt drogfria. Det är viktigt att följa reglerna för att medlemmarna ska kunna få hjälp, detta kontrolleras med regelbundna drogkontroller då Kris är tydliga med att det är nolltolerans. Kris har också samarbeten med Arbetsförmedlingen och socialtjänsten och andra statliga myndigheter. Detta för att kunna hjälpa medlemmarna till att så snabbt som möjligt komma in i samhället. Verksamheten även kurser och olika sorters utbildningar X-cons Organisationen X-cons jobbar med före detta kriminella som har kommit ut från anstalten, samt med individer som lever med ett missbruk. Deras uppdrag är att hjälpa människor som är redo för en förändring till ett liv utan droger och brottslighet. De stödjer och vägleder deras medlemmar att nå det målet. Organisationen finns runt om i landet och har växt intensivt de senare åren. Deras huvudkontor finns i Stockholm med ungefär 750 medlemmar. X-cons hjälper inte bara deras medlemmar till ett liv utan droger och kriminalitet, utan de har även i uppdrag att ge deras medlemmar möjligheter att återintegreras in i arbetslivet. De samarbetar med Arbetsförmedlingen och andra statliga myndigheter som socialtjänsten. X-cons har även andra uppgifter bland annat att besöka häkten och anstalter, där de ger information om deras 15 Kriminalvården, Om Kriminalvården, ( ) 16 Kriminalvården, Kriminalvårdens uppdrag, ( ) 17 Kriminellas revansch i samhället (KRIS), Info, ( )

12 6 verksamhet, samt besöker de också skolor. Verksamheten hjälper till att ordna boende för deras medlemmar som är hemlösa och anordnar även olika aktiviteter för dem. Alla personer som jobbar på X-cons har tidigare levt ett liv i kriminalitet eller missbruk och kan utifrån sina egna erfarenheter hjälpa deras medlemmar vidare. Syftet är att tillsammans ge varandra stöd och erbjuda kamratskap. 18 Två organisationers arbete med före detta kriminella Medverkan till en livsstil utan kriminalitet Vi har under denna studie undersökt hur personalen på organisationen Kris och X-cons arbetar med före detta kriminella. Vi vill undersöka hur deras arbete ser ut med sina medlemmar samt om det möter på hinder i deras arbete. Syftet är också ta reda på om medlemmarnas identitet påverkas och om de möter hinder i samhället. De frågeställningar vi utgått ifrån är följande: Vilka arbetsuppgifter har personalen på Kris samt X-cons för att hjälpa sina medlemmar? Vilka svårigheter möter personalen på Kris och X-cons i sitt arbete med medlemmarna? Upplever medlemmarna några tecken på stigma och avvikelse ute i vardagen, som kan påverka deras identitet? I studien har vi använt oss av tre relevanta teoretiska begrepp, vi har utgått ifrån stämpling, stigmatisering och identitet. I denna studie har vi fått fram information ifrån våra informanter samt tidigare forskning som har gett oss en inblick vad orsakerna kan vara för att någon ska hamna i kriminella banor. Den främsta orsaken handlar om familjerelationer som har en stor påverkan på att människor begår brottsliga handlingar. Individer som har haft en dålig barndom och en otrygg miljö att växa upp i löper större risk att bli kriminell. Flera av informanterna kom ifrån dessa uppväxtförhållanden. Vi har även kommit fram till att Kris och X-cons är två verksamheter som erbjuder deras medlemmar kamratskap, drogfrihet och solidaritet. Detta genom att erbjuda dem stöd och möjligheter att leva ett liv utan kriminalitet eller missbruk. Dock kan det uppstå några svårigheter som de bemöter under deras arbete och ett av dessa hinder är när medlemmarna ska ut på arbetsmarknaden. Vi har även kommit fram till att de före detta kriminella möter utanförskap och blir stigmatiserade ute i samhället på grund av deras tidigare beteenden. Fördomar gentemot medlemmarna kan förekomma, i den grad att de kan känna sig exkluderade i samhället. Samhället kan ha svårt att ändra synen på före detta kriminella. 18 X-Cons Sweden, Om X-cons förening, ( )

13 7 Jag visste från början att jag alltid skulle befinna mig utanför en kvalitativ intervjustudie om ungdomskriminalitet Syftet med studien är att skapa en förståelse för hur arbetslöshet, utanförskap och skola har påverkat våra informanters liv. Våra frågeställningar besvaras främst av de valda informanterna till studien som är före detta kriminella men också av relevant litteratur. Syftet är också att träffa kunniga och yrkesamma individer inom frågan som kan fullgöra vår frågeställning som berör skola och det förebyggande arbetet skolan genomför. Uppsatsens frågeställningar är följande: Hur upplever informanterna att arbetslöshet haft en inverkan på deras liv? Hur upplever informanterna att utanförskap haft en inverkan på deras liv? Hur upplever informanterna skolans roll i deras liv samt samhället överlag? Arbetslöshet, utanförskap och skola har varit utgångspunkter till arbetet då arbetslösheten under senaste decennier ökat bland ungdomar och utanförskapet blir allt vanligare i segregerade områden. På grund av den utvecklingen blir unga mer sårbara och lättare öppna för olika intryck, många gånger och i våra informanters fall: kriminell verksamhet. Med hjälp av teorier som strain, social exkludering och avvikelse har vi kunnat analysera det som sagts av våra informanter. Som tidigare nämnt talade dessa om skola, utanförskap och arbetslöshet. Dessa faktorer har varit relevanta för våra informanters liv och också det som utgjort vår analys. Under våra intervjuer förstod vi att uppväxtförhållanden och socioekonomin haft stor effekt på informanternas liv. Forskare har kommit fram till att faktorer som socioekonomiska svårigheter tillsammans med uppväxten kan påverka en ungdoms framtid och dennes möjligheter i livet. I uppsatsen har vi talat om en rapport av Statens Offentliga Utredningar (SOU) som berättar att individer med socioekonomiska svårigheter lyckas sämre i skolan och har större risk för ett avvikande beteende i ungdomen. Vi har också fått fram att skolan har en väldigt viktig roll för individers uppväxt och deras framtid, våra informanter talar mycket om skolans roll och hur de redan vid skolåldern kan fånga unga i riskzonen. Om skolan inte gör ett bra arbete och detta går snett redan vid barnsben kan det påverka individens självkänsla vilket i sin tur leder till utanförskap och arbetslöshet. Med hjälp av relevant litteratur och våra informanters svar har vi fått i resultat att arbetslöshet, utanförskap och skola centrerar i hur en individs liv formas och utvecklas. De tre faktorerna går inte analysera utan att tänka på dem i ett samspel, det har varit en av de svårare aspekter av arbetet; att förstå och tolka olika processer som beskrivits för oss utifrån teori

14 8 Vägen till arbetsmarknaden En kvalitativ studie om återintegrering för individer som avtjänat ett fängelsestraff I studien Vägen till arbetsmarknaden - en kvalitativ studie om återintegrering för individer som avtjänat ett fängelsestraff undersöks det hur Kriminalvården och Arbetsförmedlingen samarbetar för återintegreringen av individer som avtjänat ett fängelsestraff. Det kommer även att lyftas fram om verksamheterna skapar goda förutsättningar på arbetsmarknaden och om individerna möter svårigheter på vägen för återintegreringen till arbetsmarknaden. Frågeställningarna som studien utgått från är följande: Hur arbetar Kriminalvården och Arbetsförmedlingen för att hjälpa individer som avtjänat ett fängelsestraff för en återintegrering på arbetsmarknaden? Skapar verksamheterna Kriminalvården och Arbetsförmedlingen goda förutsättningar för en återintegrering på arbetsmarknaden för individer som avtjänat ett fängelsestraff? Kriminalvården och Arbetsförmedlingen samarbetar nära varandra för att förebygga återfall i brott hos Kriminalvårdens klienter. Verksamheterna erbjuder klienterna program och utbildningar under verkställighetstiden, då det visat sig att majoriteten av de intagna saknar utbildnings- och arbetskompetens. Det som är essentiellt i det förebyggande arbetet är att motivera och stärka individerna genom de arbetsmarknadsanpassade programmen och utbildningarna som erbjuds. Verksamheternas samarbete ska skapa goda förutsättningar för klienternas chans till arbete, dock har det visat sig att i praktiken kan de möta hinder. Det råder idag höga krav på arbetsmarknaden och stämplingseffekter efter avtjänat fängelsestraff genom belastningsregistret har visat sig vara det största hindret för klienternas återanpassning. Den införda lagen som framställdes år 1989, om att individer ska få lättare tillgång till utdrag ur belastningsregistret har utnyttjats av arbetsgivare som inte har lagstöd för den tillgången i sökandet av anställda. Det har i sin tur blivit i breda drag, hämmande för återintegreringen av Kriminalvårdens klienter. 4.0 Avslutning Antologins gemensamma intresse med uppsatserna har varit att på ett eller annat sätt finna förståelse för kriminalitet utifrån olika perspektiv. Oavsett syfte eller frågeställningar har vi alla hoppats på att kunna bidra med relevanta studier trots det faktum att vi inte är erfarna forskare. Det har givit oss en möjlighet att vidareutveckla våra färdigheter inom vetenskaplig forskning och är en bra förberedelse inför framtida mer avancerade studier. Antologins delar har som tidigare

15 9 nämnt behandlat olika perspektiv av kriminalitet och återanpassning, men gemensamt kan sägas att alla delar av antologin konstaterar att kriminalitet är ett diffust begrepp, alla uppsatser har undersökt hur olika organisationer och verksamheter jobbar med frågorna. Det är intressant att det finns så många verksamheter som är aktiva inom området så vi anser inte att bristen ligger i att det finns hjälp att få, utan snarare att det finns bristande kunskap och strategier hur man jobbar brottsförebyggande från grunden. Avslutningsvis har vi efter våra studier uppmärksammat att det kan finnas rådande brister i samhällsstrukturen, för ett förebyggande arbete av kriminalitet och för en bättre återintegrering i samhället.

16 10 Två organisationers arbete med före detta kriminella Medverkan till en livsstil utan kriminalitet 1.0 INLEDNING ( )Identiteten? Jag tror absolut att deras tidigare handlingar har påverkat dem negativt. Detta är genom att samhället ser ner på kriminella och missbrukare. Du kanske är poppis på din förort eftersom du tidigare alltid har kastat pengar på krogen åt dig och dina vänner men utanför de är du ingenting. Folk ser ner på dig och det möter du på över allt, exempelvis på banken om du kommer in med en bunt med skrynkliga sedlar. Dessa skrynkliga sedlar symboliserar dig och ditt tidigare liv, nu är de andra tider och sedlarna ska vara perfekta. (Ante anställd i X-cons 16/2-15.) Frågor kring brott och kriminalitet har på senare tid tycks fascinera och intressera många människor. Detta kan delvis bero på att tiden har förändrats i vårt samhälle och missnöjen har skapats. Vi människor har i vissa fall svårt att acceptera den värld vi lever i där vi ofta möter på orättvisor. Frågan vi kan ställa oss är om vi ska acceptera den värld vi lever i eller göra motstånd? Finns det lösningar på problemen eller är det kanske vi som grunden till problemen. Tankarna är många och för vissa är de en självklarhet att bryta mot normerna och göra motstånd mot samhället. Att välja att utföra ett brott är en handling som avviker från de normer vi i samhället har och strider mot våra lagar. Vad som är ett brott och vem som är brottsling avgörs av samhällets högre makter så som politiker och lagstiftare. 19 En person som väljer att utför brottsliga handlingar får inte bara ett straff av straffsystemet genom böter eller fängelse straff, utan man blir dömd hela livet ut. En människas möjligheter att lämna kriminella banor ska bero på att man själv vill bryta med sin gamla livsstil, men ansvaret ska inte bara ligga hos brottslingen. Samhället ska ha ett ansvar och en vilja att släppa in personen i gemenskapen efter avtjänat straff. I citatet ovan så kan man tydligt se att det är svårt att vinna tillbaka respekt ifrån samhället. Hur gör man för att förtjäna denna respekt och får man hjälp? I denna uppsats väljer vi att med två organisationer hjälp besvara frågor kring hur man som före detta kriminell lever sitt nya liv med de förväntningar samhället och folk omkring har på en. Ändras ens identitet eller är man fortfarande samma person fast med andra livsvillkor. Vårt intresse för detta ämne var ett självklart val då vi kände att det skulle vara intressant att undersöka vissa frågor närmare. Studien kommer att behandla ämnet ur våra informanter syn på bemötandet 19 Ekbom, Thomas, Engström, Gunnar & Göransson, Birgitta, Människan, brottet, följderna: kriminalitet och kriminalvård i Sverige, 4., [rev. och kompletterade] utg., Natur och kultur, Stockholm, 2002.s, 13

17 11 av för detta kriminella, samt hur arbetet med dessa människor ser ut. Vi kommer att analysera det insamlade materialet med utvalda teorier för bästa möjliga resultat. En fördel i denna studie är att de anställda på organisationerna har tidigare varit verksamma som kriminella. Detta kan stärka studien då deras tidigare erfarenheter har en stor betydelse för det arbete dem gör. Det kan vara lättare att förstå dessa individer utifrån de anställdas tidigare livssituation då dem själva har genomgått samma process och det finns mycket hjälp som kan ges. 1.1 Syfte Vårt syfte med denna uppsats är att undersöka hur personalen på organisationen Kris samt X- cons arbetar med före detta kriminella. Vi vill ta reda på hur deras arbete går till och vilka hjälpmedel som erbjuds för dessa människor. Även så vill vi ta reda på om det kan förekomma några svårigheter i personalens arbete och hur man åtgärdar det. Till sist vill vi undersöka om medlemmarna kan känna av att man behandlas på ett annorlunda sätt bara för man tidigare har varit kriminell. 1.2 Frågeställningar Vilka arbetsuppgifter har personalen på Kris samt X-cons för att hjälpa sina medlemmar? Vilka svårigheter möter personalen på Kris och X-cons i sitt arbete med medlemmarna? Upplever medlemmarna några tecken på stigma och avvikelse ute i vardagen, som kan påverka deras identitet? 1.3 Avgränsning Vår fokus ligger på att undersöka hur personalen på Kris och X-cons arbetar med äldre före detta kriminella. Vi har valt att begränsa oss till att bara ta med äldre medlemmar i åldern 25 och uppåt. Varför vi har valt att just avgränsa oss till denna åldersgrupp är för att vi tror att vi kan få in mer insamlat material då dessa medlemmar har haft en längre kriminellbakgrund än vad dem unga kan ha haft. Vi begränsade oss till bara ålder då vi kände att vi inte skulle ha utrymme att studera medlemmarnas etnicitet, kön eller klass. Dock kan det vara intressant att i framtiden undersöka fler aspekter. 1.4 Disposition Vår uppsats är uppdelad i åtta kapitel. I det första kapitlet beskrivs vår inledning,syfte och frågeställningar samt avgränsning. I andra kapitlet presenteras bakgrunden där vi beskriver våra organisationer och deras syfte med sitt jobb. Vi har även valt att ta med brottsförebyggande rådet och deras arbete som är väldigt relevant när man just skriver om ämnet kriminalitet.

18 12 I kapitel tre presenteras de teoretiska utgångspunkter som vi har valt och anser vara mest relevanta för vår studie. Vi nämner Erving Goffman teori om stigma, Howard Becker teori kring avvikelse samt stämpling och Nils Hammaren och Thomas Johanssons teorier kring identitet. Vidare i kapitel fyra presenteras tidigare forskning där vi tar upp orsakerna till varför man blir kriminell med hjälp av brottsförebyggande rådet och författaren Gunnar Bergström. Vidare i kapitel fem tas metoden upp och dem etiska aspekterna man måste förhålla sig till när man gör en intervju studie. I kapitel sex presenter vi vår analys där vi analyserar det insamlade materialet med hjälp av de valda teorierna som valts. Slutligen avslutas kapitel sju och åtta med en slutdiskussion där de tas upp vad vi har kommit fram till samt våra tankar kring arbetet och sist referenslistan. 2.0 BAKGRUND Vi kommer ha r att presentera organisationerna vi har valt att ta med i vår studie och deras betydelse kring arbetet med medlemmarna. Även så har vi valt att ta med brottsförebyggande rådet och deras publikation. Detta eftersom att vi anser att brottsförbygganderådet har en viktig roll när man forskar kring ämnet kriminalitet. 2.1 Kriminellas revansch i samhället (Kris) Organisationen Kris står för kriminellas revansch i samhället och är en ideell kamrat förening som bildades året Föreningen är verksam i 16 städer har expanderats väldigt snabbt runt om i Sverige. All personal som arbetar på Kris har tidigare haft en kriminell bakgrund. Genom att de anställda själva har varit aktiva i det kriminella livet så har grund iden vart att hjälpa medlemmarna med den erfarenhet man själv har och stöd man själv har fått. Kris har ett stort ansvar i sitt arbete där dem jobbar med att hjälpa före detta kriminella samt missbrukare. Dessa människor måste ha bestämt sig att bryta med sitt gamla kriminella liv för att få ta del av den hjälp som erbjuds. Kris går ut och informerar personer som har kommit ut efter en frigivning och erbjuder hjälp i processen att hålla sig borta ifrån droger och kriminalitet. Kris ger ett stort stöd för dessa människor då dem har kommit ur fängelset med endast en kasse och en telefonbok fylld med gamla vänner. Det finns många som inte har vistas på fängelset eller institutioner utan kommer direkt ifrån gatan som också får stor hjälp. Man fokuserar ifrån Kris sida att ge medlemmarna ett hälsosamt socialt nätverk och en gemenskap samt en trygghet. 20 Vidare när man besöker deras hemsida så hittar man tre punkter som signalerar visionen med deras arbete: 20 Kriminellas revansch i samhället (KRIS), URL; Hämtad:

19 13 1. Få det stöd du behöver för att återta en plats i samhället. 2. Få hjälp att bli fri ifrån droger och alkohol. En gång för alla. 3. Få ett brett socialt nätverk och vänner för livet. 21 Den verksamhet Kris har ser lite olika ut runt om i landet och kan skilja sig i hur dem arbetar. En av arbetsuppgifterna som finns och är viktigt är bland annat iden som heter muckhämtning. Tanken med muckhämtning handlar om att den som friges ifrån häkte eller anstalt möter Kris ute vid murarna. Man åker sedan vidare till Kris förenings lokal och firar att man är fri ifrån sitt straff och att man nu är redo för en förändring. Kris har ett stort samarbete med sociala myndigheter och hjälper medlemmarna att få ett boende. Man åker även ut på häkten och anstalter, där erbjuds enskilda samtal där första stegen mot förändring sker och stöd ges. Organisationen har även en boendeverksamhet där dem erbjuder bostadslösa medlemmar en bostad men då med hänsyn att man ska vara 100 % drogfri. Detta kontrolleras med drogkontroller. Kris erbjuder vidare olika sorters av utbildningar samt kurser för medlemmarna där stort stöd ges speciell den första tiden. Enligt Kris så är den första tiden extra svårt när de handlar om att bryta med sitt gamla liv där extra resurser ges då medlemmarna behöver all hjälp man kan erbjuda X-cons X-cons är en organisation där före detta kriminella hjälper sina medlemmar att ta sig tillbaka till samhället ifrån kriminalitet och droger. Deras syfte är att vägleda och stödja missbrukare och kriminella till ett drogfritt och hederligt liv. Organisationens största förening finns i Stockholm med ungefär 750 medlemmar och i andra delar i landet exempelvis Gävle, Helsingborg Gotland med mera. Organisationen arrangerar olika sociala aktiviteter för deras medlemmar, där de bland annat besöker fängelse och häkten men även föreläser i skolor. De ordnar med boende för missbrukare och frigivna för att dem ska någonstans att bo. Man ordnar även teater verksamheter, firande av högtider, och medlemsträffar. Alla som arbetar på X-cons har själva levt ett liv i missbruk, kriminalitet och utanförskap. X-cons arbetar även med ungdomar och kallar sig för Ung i X-cons. Deras arbete handlar om att få ungdomarna att hålla sig bort ifrån droger och alkohol och kriminalitet X-Cons Sweden, Om x-cons förening URL; Kriminellas revansch i samhället (KRIS), URL; Hämtad: X-Cons Sweden, Om x-cons förening URL;

20 Brottsförebyggande rådet (Brå) Brå står för brottsförebyggande rådet och är en myndighet som verkar för att brottsligheten ska minska samt att tryggheten ska öka i samhället. En av dem viktigaste utgångspunkterna för den svenska kriminalpolitiken är arbetet med att förhindra brott runt om i landet. Myndigheten Brå kan genom sitt arbete upplysa samt ta fram fakta och kunskap om brottslighet och brottsförebyggande arbete. Man för fram mycket statistik och bedriver forskningar om hur vissa brott kan förekomma och vad som kan ligga bakom det. Dock är Brå inte ensamma utan arbetar på uppdrag av Sveriges regering och har samarbeten med andra myndigheter samt organisationer. Dem som arbetar på Brå är beslutsfattare och anställda inom rättsväsendet och brottsförebyggande aktörer för den officiella kriminalstatistiken och allmänheten. Brå har även som ansvars områden att sprida kunskap om nationella och internationella forskningsområden samt att stödja och informerar lokala brottsförebyggande insatser inom olika samhällssektorer TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER I det tredje kapitlet presenteras våra teoretiska utgångspunkter där vi använder oss av tre olika begrepp. Vi har i denna studie använt oss av teorier som vi anser vara relevanta. Först beskrivs Ervin Goffmans Stigmateori och därefter presenteras Howard Beckers stämplingsteori där man även talar om avvikande beteenden. Till sist för att få en djupare förståelse presenterar vi Nils Hammaren samt Thomas Johanssons teori kring identitet. 3.1 STIGMATISERING Stigmatiseringsteorin huvudtanke är att det i varje samhälle finns de kategoriseringar av människor som bygger på normativa förväntningar och föreställningar om hur vi ska bete oss. Enligt den Amerikanska Sociologen Erving Goffman så innebär stigmatiseringsprocessen att en individ som befinner sig i vår närvaro kan besitta en egenskap som gör att man skiljer sig ifrån övriga individer. Vidare menar Goffman att en individs sociala identitet innefattar en karaktär som omgivningen tillskriver en. Det finns två typer av sociala identiteter individens faktiska sociala identitet, som innebär hur individen uppfattar sig själv samt den virtuella sociala identiteten som beskriver hur 24 Brottsförbyggande rådet (BRÅ), URL; Hämtad;

21 15 samhället uppfattar en. Goffman menar även att stigma uppstår när det finns en brist på hur man ser på sig själv samt hur omgivningen ser på en. 25 Goffman påstår även att avvikelser är i grund och botten ett resultat av vad omgivningen har för reaktioner på personer och dess handlingar som inte uppfyller förväntningar. Vi tror att denna teori har en viktig betydelse för hur dem förre detta kriminella bemöts och de kan vara något som följer de resten av livet. På grund av deras tidigare handlingar så anses dem som avvikare ute i samhället. Goffman betonar även att vi människor vid första ögonkastet kan döma en människa förstå gången vi ser hen. Vidare menar man att när vi ser en individ för första gången så kan vi få en upplysning om den personen innan vi ens tar kontakt med honom eller henne. Det kan vara personens utseende som ser annorlunda ut eller beteendet. Vidare nämner Goffman att det finns en social information om en individ som kan göra att personen får ett stigma. Den sociala informationen kan förmedlas av någon slags av symbol, alltså kan det vara några slags tecken som andra individer vittnar hos den personen och detta kan göra att vi speglar en bild av individen på överflödigt sätt AVVIKANDE BETEENDE OCH STÄMPLING Howard Becker har forskat kring begreppet avvikelse och stämpling och hur det påverkar individen och samhället, där han menar att vi människor kan skapa avvikelse på olika sätt. 27 Beckers hävdar att på det sociologiska synsättet innebär avvikelse att förfölja olika gruppregler. Det finns sociala regler som handlar om förhållande och beteendeformer som specificerar vissa handlingar som betraktas som riktiga och andra felaktiga. 28 När en regel har upprättas och en individ bryter mot den så förföljer hen inte gruppreglerna. 29 Enligt Becker beses man som utanförstående vilket refererar till människor som andra stämplar som avvikande, de som står utanför ramen av de normala. En individ som är utan förstående är personen som avviker från gruppreglerna. Det är tydligt att i den sociala omgivningen skapar vi visa sociala regler och dessa kan vara skriva eller oskrivna regler. Dessa regler skapas av sociala grupper och beslutas av majoriteten där man utpekar en avvikare. Exempelvis så kan de vara en handling som denna människa utför som bryter mot de sociala reglerna. Med detta menar Goffman att i det samhället i vi befinner oss så är det vi människor som sätter regler där vi förväntar oss att alla ska förfölja dem Goffman, Erving, Stigma: den avvikandes roll och identitet, 3. uppl., Norstedt, Stockholm, 2011,s Ibid,s Becker, Howard S., Utanför: avvikandets sociologi, Arkiv, Lund, 2006,s Ibid.s Ibid,s Goffman, Erving, Stigma: den avvikandes roll och identitet, 3. uppl., Norstedt, Stockholm, 2011,s

22 16 Det betyder att en människa får ett avvikande beteende genom andra människor runt om kring och som präglar deras handlingar som avvikande. Det innebär att en individs beteende som anses vara avvikande i en grupp kan även bedömas som normalt i en annan grupp. Samhället består av många olika sociala grupper där en individ kan vara en del av flera grupper. Begreppet avvikande kan definiera allt som skiljer sig från det vanliga. Becker menar att avvikande handlingar är något som man skapar och som samhällets uppmärksammar. En social grupp kan skapa en avvikare genom att stämpla individen som handlar mot en regel som etableras i samhället. Becker påstår att det är ofelbart att stämpla individer, eftersom en person kan betraktas som avvikare även då de inte har brutit mot någon regel. 31 Vidare anser Becker att om ett beteende är avvikande kan detta beror på hur andra människor reagerar på det. 32 Ett bra exempel kan vara att man blir anklagad för att vara kriminell trots att personen inte har begått ett brott. 3.3IDENTITET I det vardagliga språket används begreppet identitet för att bestämma eller avgränsa en människas tillhörighet och för det mesta likhet och skillnader. 33 Individer förväntas att tillhöra vissa grupper där vi kan kategoriserar människor exempelvis genom att säga att personen är en man eller kvinna, unga, gammal invandrare eller svensk. 34 Begreppet identitet förknippas ofta genom att kontrollerar och stänga fast individer i en vis ställning. Den sociala identiteten ger oss människor en plats i samhället. Med detta menar Hammaren och Johansson att identiteten refererar till institutioner samt sociala strukturer och positioner. Man menar att identitet är människans roll i samhället. 35 Sociologen Erving Goffman säger att samhället är som en teater där människor spelar olika roller och byter roller. Goffman säger att roller är samtidigt ett socialt tvång och att vi genom våra roller definierar också våra möjligheter tillexempel vad vi kan göra eller inte. 36 När vi går in i en roll definieras vår identitet och vi blir poliser, brottslingar, föräldrar eller domare. 37 Det är tydligt att vår identitet är socialt präglad i det samhälle eller kultur vi befinner oss i som formar vår identitet. Hammaren och Johansson hävdar att vi måste anpassa oss till samhällets normer och värderingar. För att individen ska kunna nå samhällskraven i vuxenlivet förväntas hen ha ett arbete, familj, förhållande och integrerar sig i det sociala livet. 38 Tidigare så identifieras en individs identitet genom släktband, klasstillhörighet, kön eller etnisk tillhörighet. Det är uppenbart att idag är det så att människan måste ta eget ansvar att engagera sig 31 Becker, Howard S., Utanför: avvikandets sociologi, Arkiv, Lund, 2006,s Ibid, s Hammarén, Nils & Johansson, Thomas, Identitet, 1. uppl., Liber, Stockholm, 2009,s Ibid,s Ibid,s Ibid,s Ibid,s Ibid,s.23.

23 17 själv i detta projekt och utveckla sin identitet. Vi människor rör oss i olika social miljöer och vi använder oss av olika identifikationer för att skapa en identitet. Det gäller att man ska ha en stabil och mångfacetterad identitet. 39 Hammaren och Johansson nämner även att det finns en kollektiv identitet som kan ha en stor betydelse. Den kollektiva identiteten kan ibland dominera över andra identiteter, men kan även hamna i bakgrunden och förlora sin emotionella betydelse. Det är vanligt att dessa kollektiva identiteter kan i vissa situationer uppröra och vara provocerande. 40 Vidare talar man om att den kollektiva identiteten och den nationella är konstruerade och bygger på gemenskap och likhet. Det som förenar oss människor när vi pratar om den kollektiva identiteten är att vi har samma intressen och mål samt erfarenheter. Dock så kan det brista i att om vi bara bygger denna gemenskap i likhet, genom vad som kan hända med dem som inte passar in i vårt samhällsystem. Detta är en fråga som är högaktuella idag och kan ställa till med problem. 41 När vi människor upptäcker att det finns olikheter och brister i vår gemenskap beger man sig vidare och söker efter nya kollektiva lösningar som kan skapa en ny gemenskap. Vår identitet är inte en unik individuell egenskap utan är en förklaring som säger en del om vilka kollektiva tillhörigheter och identifieringar vi delar med andra människor. Genom att ha sociala identiteter och roller och livsstilar så kan de förklara för oss människor hur samhället är strukturerat. Identitet kan förklaras på ett sätt att det kopplar upp oss människor på samhället. Vi människor kan genom identiteten skapa en plattform mellan oss själva och samhället TIDIGARE FORSKNING I det fjärde kapitlet presenteras tidigare forskning kring vem som blir kriminell utifrån författaren Gunnar Bergströms bok Kriminalitet som livsstil. Samt har vi valt att ta med brottsförebyggande rådets publikation av Tommy Andersson som presentera de faktorer som kan ha en koppling till man blir kriminell. 4.1 VEM BLIR KRIMINELL Man kan undra varför vissa människor väljer att bli kriminella och varför vissa inte vill gå den vägen. Det finns flera orsaker till att brottslighet begås och att den finns i vårt samhälle. Tommy Andersson har forskat kring ämnet och skrivit om Kriminell utveckling som brottsförebygganderådet har publicerat där man tar upp orsakerna. 39 Ibid, s Ibid, s Ibid, s Ibid, s.41

Proposition om ett tryggare samhälle utan brott

Proposition om ett tryggare samhälle utan brott Proposition om ett tryggare samhälle utan brott Gemenskapspartiet Ingen människa ska behöva bli utsatt för brott. Brott skadar människor och kostar samhället stora pengar. En vanlig dag sitter cirka 5000

Läs mer

Lag och Rätt åk 7, samhällskunskap

Lag och Rätt åk 7, samhällskunskap Lag och Rätt åk 7, samhällskunskap Vi ska under några veckor arbeta med rättssystemet i Sverige och principer för rättssäkerhet. Hur normuppfattning och lagstiftning påverkar varandra. Kriminalitet, våld

Läs mer

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR >>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR Den här föreställningen är skapad av vår ungdomsensemble. Gruppen består av ungdomar i åldern 15-20 år varav en del aldrig spelat teater

Läs mer

Koppling till gymnasieskolans styrdokument

Koppling till gymnasieskolans styrdokument Bilaga 2 DET BÖRJAR MED MIG Koppling till gymnasieskolans styrdokument Koppling till gymnasieskolans styrdokument Både läroplan och ämnesplaner ger stöd för att genomföra detta material. Skolverket har

Läs mer

20 frågor om Kriminalvården

20 frågor om Kriminalvården 20 frågor om Kriminalvården Frågor och svar Duveholmsskolan Läsåret 2002-03 Innehållsförteckning HUR MÅNGA FÄNGELSER FINNS DET I SVERIGE?...3 HUR MÅNGA HÄKTEN FINNS DET I SVERIGE?...3 HUR MÅNGA FRIVÅRDSENHETER

Läs mer

- Hur länge finns han kvar i det registret? - I fem år från dagen för domen.

- Hur länge finns han kvar i det registret? - I fem år från dagen för domen. När klassen arbetar med fallet om hot och våld i kärleksrelationen mellan Claes och Eva, kanske ni funderar kring det straff som Claes dömdes till. Vi har talat med Johan Ström, som är specialist på relationsvåld

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:3250 av Beatrice Ask m.fl. (M) med anledning av skr. 2015/16:27 Riksrevisionens rapport om återfall i brott

Motion till riksdagen 2015/16:3250 av Beatrice Ask m.fl. (M) med anledning av skr. 2015/16:27 Riksrevisionens rapport om återfall i brott Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:3250 av Beatrice Ask m.fl. (M) med anledning av skr. 2015/16:27 Riksrevisionens rapport om återfall i brott Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer

Läs mer

Kort om våldsbejakande extremism socialtjänstens arbete med barn och unga vuxna

Kort om våldsbejakande extremism socialtjänstens arbete med barn och unga vuxna Kort om våldsbejakande extremism socialtjänstens arbete med barn och unga vuxna från Våldsbejakande extremism ett utbildningsmaterial för socialtjänstens arbete med barn och unga vuxna December 2017 Innehåll

Läs mer

Vad som kan vara ett brott hänger alltså nära samman med hur samhället utvecklas. Det uppkommer nya brott, som inte kunde finnas för länge sedan.

Vad som kan vara ett brott hänger alltså nära samman med hur samhället utvecklas. Det uppkommer nya brott, som inte kunde finnas för länge sedan. LAG & RÄTT VAD ÄR ETT BROTT? För att något ska vara ett brott måste det finnas en lag som beskriver den brottsliga handlingen. I lagen ska det också stå vilket straff man kan få om det bevisas i domstol

Läs mer

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar bilaga 2 Juridik I det psykoterapeutiska arbetet med barn och ungdomar ställs man ibland inför frågor av juridisk karaktär. En del av dessa finns redovisade här. Texten bygger på en intervju med Psykologförbundets

Läs mer

Värdegrund för HRF. Vårt ändamål. Vår vision. Vår syn på människan och samhället. Våra kärnvärden

Värdegrund för HRF. Vårt ändamål. Vår vision. Vår syn på människan och samhället. Våra kärnvärden Värdegrund för HRF Vårt ändamål Hörselskadades Riksförbund (HRF) är en ideell, partipolitiskt och religiöst obunden organisation, vars ändamål är att tillvarata hörselskadades intressen samt värna våra

Läs mer

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

Utvecklingsseminarium

Utvecklingsseminarium Utvecklingsseminarium Samverka för att förebygga återfall i brott Del 2. Workshopkompendium Innehåll Workshop 1 Hur arbetar vi effektivt och individanpassat mot återfall i brott?...3 Workshop 2 Vad krävs

Läs mer

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 1 2014-08-28 Ett tryggare Sverige I Sverige ska människor kunna leva i trygghet, utan att behöva oroa

Läs mer

Kartläggning av yrkesinriktade utbildningar inom kriminalvården

Kartläggning av yrkesinriktade utbildningar inom kriminalvården Kartläggning av yrkesinriktade utbildningar inom kriminalvården Disposition Presentation Uppdragets bakgrund Tillvägagångssätt Resultat Slutsatser Övriga frågor Presentation Barbro Pellsäter och Sarah

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:2305 av Beatrice Ask m.fl. (M) Tidiga och tydliga insatser mot ungdomsbrottslighet

Motion till riksdagen 2015/16:2305 av Beatrice Ask m.fl. (M) Tidiga och tydliga insatser mot ungdomsbrottslighet Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2305 av Beatrice Ask m.fl. (M) Tidiga och tydliga insatser mot ungdomsbrottslighet Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs

Läs mer

MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling

MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING Seroj Ghazarian/ HR-utveckling EXLUDERANDE Och eller INKLUDERANDE MÅNGFALD? Exkluderande mångfaldsarbete Bygger på olikhetsbegreppet Osynliggör utgångspunkten

Läs mer

Motion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället?

Motion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället? Motion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället? Problemformulering Risken att nyanlända hamnar i ett socialt utanförskap är betydligt större än

Läs mer

Brott, straff och normer 2

Brott, straff och normer 2 Brott, straff och normer 2 Brottsstatistiken visar att ungdomar som växer upp i starkt segregerade områden (ex: miljonprogramsområden) oftare hamnar i kriminalitet än övriga ungdomar. Vad kan det bero

Läs mer

Arbeta vidare. Har ni frågor får ni gärna kontakta oss på stadskontoret.

Arbeta vidare. Har ni frågor får ni gärna kontakta oss på stadskontoret. Arbeta vidare Utställningen HON, HEN & HAN visar hur normer kring kön påverkar våra handlingar och våra val. Den belyser också hur vi kan tänka annorlunda och arbeta för att förbättra situationen för både

Läs mer

Brott, straff och normer 3

Brott, straff och normer 3 Brott, straff och normer 3 Vad kan samhället (staten, kommunen, vi tillsammans) göra för att förändra situationen för de grupper som oftare hamnar i kriminalitet? Vad anser du? I uppgiften ska eleven resonera

Läs mer

På Stockholmspolisens hatbrottssida www.polisen.se/stockholm/hatbrott hittar du en längre definition och förklaring av vad hatbrott är.

På Stockholmspolisens hatbrottssida www.polisen.se/stockholm/hatbrott hittar du en längre definition och förklaring av vad hatbrott är. Att känna sig trygg och bli respekterad för den man är. Det borde vara alla människors grundläggande rättighet. Tyvärr är verkligheten ofta en annan om du har en hudfärg, religion eller sexuell läggning

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Kunskapsöversikt gällande insatser för livsstilskriminella och avhoppare.

Kunskapsöversikt gällande insatser för livsstilskriminella och avhoppare. SOCIALFÖRVALTNINGEN AVDELNINGEN FÖR STAD SÖVERGRIPANDE SOCIALA FRÅGOR DNR 3.2-144/2013 SID 1 (5) 2013-04-16 Handläggare: Åsa Levander Telefon: 08-508 25 415 Till Socialnämnden Kunskapsöversikt gällande

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15141 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) Nolltolerans

Motion till riksdagen: 2014/15141 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) Nolltolerans Kommittémotion Motion till riksdagen: 2014/15141 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) Nolltolerans 1 Innehållsförteckning 1 Innehållsförteckning...1 2 Förslag till riksdagsbeslut...1 3 Inledning...2 4 Nolltolerans

Läs mer

Feriepraktik 2014. - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen. Barnkonventionen/mänskliga rättigheter

Feriepraktik 2014. - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen. Barnkonventionen/mänskliga rättigheter Feriepraktik 2014 - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen Barnkonventionen/mänskliga rättigheter Innehåll Inledning... 2 Syfte... 2 Dagbok... 3 Intervju frågor och svar... 5 Slutsats... 9 Inledning

Läs mer

Identitet. Religionskunskap 1 De sista lektionerna innan

Identitet. Religionskunskap 1 De sista lektionerna innan Identitet Religionskunskap 1 De sista lektionerna innan 1. måndag 27/4 lektion 2. måndag 4/5 lektion 3. OBS! fredag 8/5 lektion 4. måndag 11/5 lektion 5. måndag 18/5 studiedag 6. måndag 25/5 lektion för

Läs mer

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 1 När den egna kraften inte räcker till Samhällets skyddsnät ska ge trygghet och stöd till människor

Läs mer

Var kommer vi ifrån - och vart är vi på väg? Om kriminologi, kriminalpolitik och polisforskning

Var kommer vi ifrån - och vart är vi på väg? Om kriminologi, kriminalpolitik och polisforskning Var kommer vi ifrån - och vart är vi på väg? Om kriminologi, kriminalpolitik och polisforskning Peter Lindström 2014 Vad är KRIMINOLOGI? Criminology is the body of knowledge regarding crime as a social

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15:2986 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) Utgiftsområde 4 Rättsväsendet

Motion till riksdagen: 2014/15:2986 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) Utgiftsområde 4 Rättsväsendet Flerpartimotion Motion till riksdagen: 2014/15:2986 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) Utgiftsområde 4 Rättsväsendet Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen anvisar anslagen för 2015 inom utgiftsområde

Läs mer

Normer som begränsar - så påverkas ungas (o)hälsa och vuxnas bemötande

Normer som begränsar - så påverkas ungas (o)hälsa och vuxnas bemötande Normer som begränsar - så påverkas ungas (o)hälsa och vuxnas bemötande Degerfors 17 oktober 2014 * Sofie Kindahl Myndigheten för ungdomsoch civilsamhällesfrågor Sveriges ungdomspolitiska mål: Alla ungdomar,

Läs mer

Kriminalvårdens författningssamling

Kriminalvårdens författningssamling Kriminalvårdens författningssamling Utgivare: Elisabeth Lager KVFS FARK IÖV Konsoliderad version Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd om intensivövervakning med elektronisk kontroll beslutade

Läs mer

Alkohol & droger. Vad är din bild av läget i Linköping?

Alkohol & droger. Vad är din bild av läget i Linköping? Vad är din bild av läget i Linköping? Alkohol & droger Även om man själv inte kommit i kontakt med droger eller alkohol, har de flesta någon anhörig, en kompis eller känner någon annan som har det. Vi

Läs mer

HANDIKAPPOMSORGENS VÄRDEGRUND

HANDIKAPPOMSORGENS VÄRDEGRUND SOCIALFÖRVALTNINGEN I HUDDINGE HANDIKAPPOMSORGENS VÄRDEGRUND Vi som är anställda i handikappomsorgen i Huddinge kommun har ett uppdrag av invånarna. Uppdraget är att ge service, omsorg och stöd som bidrar

Läs mer

Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)

Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?) BILAGA 1 INTERVJUGUIDE Vad är jämställdhet? Hur viktigt är det med jämställdhet? Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)

Läs mer

Skolans/ förskolans sätt att hantera värdegrundsfrågor.

Skolans/ förskolans sätt att hantera värdegrundsfrågor. Skolans/ förskolans Värdegrunds arbete i den mångkulturella förskolan Sven-Göran Isaksson 2010-04-29 Sammanfattning; Rapporten du har framför dig handlar om värdegrundsarbete på en mångkulturell förskola.

Läs mer

Belastningsregistrets påverkan på före detta kriminellas jobbmöjligheter

Belastningsregistrets påverkan på före detta kriminellas jobbmöjligheter Belastningsregistrets påverkan på före detta kriminellas jobbmöjligheter En kvalitativ undersökning av före detta kriminellas upplevelser av arbetsmarknaden Hampus Torbjörnsson LUNDS UNIVERSITET Rättssociologiska

Läs mer

FINLAND I EUROPA 2002 UNDERSÖKNING

FINLAND I EUROPA 2002 UNDERSÖKNING A FINLAND I EUROPA 2002 UNDERSÖKNING TILL INTERVJUPERSONEN: Om Ni är man, svara på frågorna i GS1. Om Ni är kvinna, svara på frågorna i GS2. GS1. MÄN: Här beskrivs kortfattat några personers egenskaper.

Läs mer

Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

GENDER. diskutera könsroller. Handledarmaterial

GENDER. diskutera könsroller. Handledarmaterial GENDER diskutera könsroller Handledarmaterial Till ledaren Det här materialet är tänkt att ge en inblick i kvinnans situation världen över. Genom att visa bildspelet och sedan ha diskussionsgrupper hoppas

Läs mer

Policy: mot sexuella trakasserier

Policy: mot sexuella trakasserier Policy: mot sexuella trakasserier Reviderad 2012-06-06 Bakgrund Vi vill att alla aktiva, anställda och ideellt engagerade personer ska känna sig trygga och välkomna i vår förening. Det ligger i linje med

Läs mer

LAG OCH RÄTT. Brott och straff

LAG OCH RÄTT. Brott och straff LAG OCH RÄTT Brott och straff Olika typer av straff = påföljd En stor del av innehållet i denna powerpoint är hämtat från Brottsrummet.se En person som döms för ett brott får också ett straff, eller en

Läs mer

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter En presentation av barnets rättigheter Alla har rättigheter. Du som är under 18 har dessutom andra, särskilda rättigheter. En lista på dessa

Läs mer

Lag och rätt. Varför begår man brott? Kostnader - ett exempel. Vägen från brott till straff.

Lag och rätt. Varför begår man brott? Kostnader - ett exempel. Vägen från brott till straff. Lag och rätt. Varför begår man brott? Kostnader - ett exempel. Vägen från brott till straff. Förövaren. Det finns flera teorier om varför någon blir kriminell. Två vanliga teorier är arv och miljö. Arv

Läs mer

BRA information till alla ledare/anställda i KSS

BRA information till alla ledare/anställda i KSS KSS handlingsplan för akuta situationer som kan uppkomma under våra aktiviteter: En akut situation kan innebära många olika saker. Det kan vara en kränkning som sker mellan unga under pågående aktivitet

Läs mer

En effektivare kriminalvård

En effektivare kriminalvård Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3232 av Beatrice Ask m.fl. (M) En effektivare kriminalvård Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att åter

Läs mer

Delad kunskap nya möjligheter

Delad kunskap nya möjligheter Delad kunskap nya möjligheter Hur Riksförbundet Attentions lokalföreningar bedriver besöksverksamhet riktad mot anstalter Besöksverksamhet ger stöd innan och efter frigivning Häktning, rättegång och strafftid

Läs mer

Välkomna till samråd och workshop!

Välkomna till samråd och workshop! Välkomna till samråd och workshop! Hålltider Vi börjar den 29 augusti, kl 12.00 med lunch. Workshopen startar kl 13.00 med inledning. Eftermiddagen avslutas kl 17.00. Dagen efter börjar vi kl kollas???

Läs mer

Machofabriken i gymnasiet: Livskunskap, Samhällskunskap & Svenska

Machofabriken i gymnasiet: Livskunskap, Samhällskunskap & Svenska Machofabriken i gymnasiet: Livskunskap, Samhällskunskap & Svenska För att Machofabriken inte ska behöva vara ett arbete som går utanför timplanen har vi tagit fram ett dokument med förslag och tips på

Läs mer

ATT GÅ VIDARE ETT PROGRAM FÖR UNGDOMSTJÄNST. ETT NYTT VÄGVAL Ett längre program för ungdomar med risk för kriminell livsstil

ATT GÅ VIDARE ETT PROGRAM FÖR UNGDOMSTJÄNST. ETT NYTT VÄGVAL Ett längre program för ungdomar med risk för kriminell livsstil ATT GÅ VIDARE ETT PROGRAM FÖR UNGDOMSTJÄNST ETT NYTT VÄGVAL Ett längre program för ungdomar med risk för kriminell livsstil PROGRAMBESKRIVNINGAR ATT GÅ VIDARE ETT PROGRAM FÖR UNGDOMAR SOM DÖMTS TILL UNGDOMSTJÄNST

Läs mer

FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016

FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016 Stensättarvägen 1 444 53 Stenungsund tel. 844 30 FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016 Innehållsförteckning Ange kapitelrubrik (nivå 1)... 1 Ange kapitelrubrik (nivå 2)... 2 Ange kapitelrubrik

Läs mer

Sensus inkluderingspolicy

Sensus inkluderingspolicy Sensus inkluderingspolicy inklusive handlingsplan och begreppsguide fastställd av sensus förbundsstyrelse 2009-05-27 reviderad 2011-12-14/15 sensus inkluderingspolicy 1 Sensus inkluderingspolicy Sensus

Läs mer

Verktyg för Achievers

Verktyg för Achievers Verktyg för Achievers 2.5. Glöm aldrig vem som kör Bengt Elmén Sothönsgränd 5 123 49 Farsta Tel 08-949871 Fax 08-6040723 http://www.bengtelmen.com mailto:mail@bengtelmen.com Ska man kunna tackla sina problem

Läs mer

Upptäck Samhälle. Provlektion: Hur genomför man ett demokratiskt beslut?

Upptäck Samhälle. Provlektion: Hur genomför man ett demokratiskt beslut? Upptäck Samhälle Upptäck Samhälle är ett grundläromedel i samhällskunskap för årskurs 4-6 som utgår från de fem samhällsstrukturerna i Lgr 11. Författare är Göran Svanelid. Provlektion: Hur genomför man

Läs mer

Brott förr och nu. Julia Näsström SPHIL2 31/1-2012

Brott förr och nu. Julia Näsström SPHIL2 31/1-2012 Brott förr och nu Av Julia Näsström SPHIL2 31/1-2012 Brottslighet Det har funnits brottslighet i vårt samhälle så länge vi kan minnas och förmodligen kommer det även fortsätta så längre fram i tiden. Det

Läs mer

ATT GÅ VIDARE ETT PROGRAM FÖR UNGDOMSTJÄNST

ATT GÅ VIDARE ETT PROGRAM FÖR UNGDOMSTJÄNST ATT GÅ VIDARE ETT PROGRAM FÖR UNGDOMSTJÄNST Program i 3 nivåer för ungdomar som dömts till ungdomstjänst PROGRAMBESKRIVNINGAR ATT GÅ VIDARE ETT PROGRAM FÖR UNGDOMAR SOM DÖMTS TILL UNGDOMSTJÄNST När ungdomar

Läs mer

Rättigheter och Rättsskipning

Rättigheter och Rättsskipning Rättigheter och Rättsskipning Syfte: Lag och Rätt Att eleverna förstår delar av det svenska rättssystemet och sambandet mellan lagar och de skyldigheter vi medborgare har i vårt demokratiska samhälle.

Läs mer

Arbetslös men inte värdelös

Arbetslös men inte värdelös Nina Jansdotter & Beate Möller Arbetslös men inte värdelös Så behåller du din självkänsla som arbetssökande Karavan förlag Box 1206 221 05 Lund info@karavanforlag.se www.karavanforlag.se Karavan förlag

Läs mer

Kriminalvårdens författningssamling

Kriminalvårdens författningssamling Kriminalvårdens författningssamling ISSN 1653-6665 Utgivare: Elisabeth Lager KVFS FARK IÖV Utkom från trycket den 28 mars 2011 Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd om intensivövervakning med elektronisk

Läs mer

Ulla Sontag-Himmelroos skolkurator, specialsocialarbetare Vasa 10.04.2014

Ulla Sontag-Himmelroos skolkurator, specialsocialarbetare Vasa 10.04.2014 Ulla Sontag-Himmelroos skolkurator, specialsocialarbetare Vasa 10.04.2014 Innehåll Inledning - olika synsätt och utgångslägen Frånvaro-närvaro-delaktig? DEL I: En process - från dialog till delaktighet

Läs mer

Prövning i sociologi

Prövning i sociologi Prövning i sociologi Prövningsansvarig lärare :Elisabeth Bramevik Email: elisabeth.m.bramevik@vellinge.se Så går prövningen till: Efter att du anmält dig till prövningen via länken på Sundsgymnasiets hemsida,

Läs mer

Lag och rätt. 22 Civilrätt 23 Äktenskap Giftorätt Skilsmässa Bodelning 24 Arv Bouppteckning Dödsboet 25 Testamente * Juridik

Lag och rätt. 22 Civilrätt 23 Äktenskap Giftorätt Skilsmässa Bodelning 24 Arv Bouppteckning Dödsboet 25 Testamente * Juridik Lag och rätt sid Ord och Begrepp att kunna: 8 Regler Lagar Sveriges Rikes Lag Stifta Riksdagen Polisen Domstolarna 9 Brottsbalken Snatteri Stöld Förtal Rån Våld mot tjänsteman Häleri Olovligt förfogande

Läs mer

FÖRELÄSAREN.

FÖRELÄSAREN. FÖRELÄSAREN bialasova@gmail.com God morgon. Mitt namn är Jackie Arklöv och jag kommer att föreläsa er i ämnet kriminologi. Tema för dagens föreläsning är Perspektiv att utgående ifrån humanism och ömsesidig

Läs mer

Ur sammanställning av delprojektet Organisationen som inkluderande eller exkluderande. Linnea Lundin. Del två, Verktyg för en öppnare organisation.

Ur sammanställning av delprojektet Organisationen som inkluderande eller exkluderande. Linnea Lundin. Del två, Verktyg för en öppnare organisation. Ur sammanställning av delprojektet Organisationen som inkluderande eller exkluderande. Linnea Lundin. Del två, Verktyg för en öppnare organisation. För att kunna arbeta med mångfald i organisationen är

Läs mer

Vägen tillbaka. Kriminologiska institutionen. En kvalitativ studie om återintegrering till arbetsmarknaden efter avtjänat fängelsestraff

Vägen tillbaka. Kriminologiska institutionen. En kvalitativ studie om återintegrering till arbetsmarknaden efter avtjänat fängelsestraff Kriminologiska institutionen Vägen tillbaka En kvalitativ studie om återintegrering till arbetsmarknaden efter avtjänat fängelsestraff Examensarbete 15 hp Kriminologi Kriminologi, kandidatkurs (30 hp)

Läs mer

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010 Fråga nr. 1 - Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

Första analys av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Första analys av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Första analys av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Gruppintag 1 - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända den 10 maj 2012 Evaluation North Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Läs mer

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Den här planen har tagits fram för att stödja och synliggöra arbetet med att främja barns och elevers lika

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

Lag och rätt. Vecka 34-38

Lag och rätt. Vecka 34-38 Lag och rätt Vecka 34-38 Brottet Ett brott begås Ungdomsgänget klottrar på skolans väggar och fönster krossas. Paret som är ute på sin kvällspromenad ser vad som händer Anmälan och förundersökning Paret

Läs mer

Kartlägg mångfalden. Att skapa en enkät

Kartlägg mångfalden. Att skapa en enkät Kartlägg mångfalden Vem är den typiske volontären hos er? Finns det en överrepresentation av personer i en viss ålder, utbildningsbakgrund eller sysselsättning? Varför tror ni att dessa personer har valt

Läs mer

Eva Skowronski Fil. Dr i migrationsvetenskap Anknuten forskare CTR, Lunds universitet

Eva Skowronski Fil. Dr i migrationsvetenskap Anknuten forskare CTR, Lunds universitet Eva Skowronski Fil. Dr i migrationsvetenskap Anknuten forskare CTR, Lunds universitet Sy#e och frågeställningar Social interaktion mellan elever Hinder och möjligheter för social inkludering, samt hur

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Handlingsplan 1 (7) Handlingsplan i samverkan mot den organiserade brottsligheten. 1 Allmänt

Handlingsplan 1 (7) Handlingsplan i samverkan mot den organiserade brottsligheten. 1 Allmänt Handlingsplan 1 (7) 2013-02-04 Handlingsplan i samverkan mot den organiserade brottsligheten 1 Allmänt En stor del av den organiserade brottsligheten styrs i dag av strategiska personer och dess innersta

Läs mer

Diskrimineringslagstiftning

Diskrimineringslagstiftning Diskrimineringslagstiftning Rätten att inte bli diskriminerad är en mänsklig rättighet Internationell lagstiftning som är tvingande för Sverige (EUrätt) eller som Sverige valt att följa (EKMR) begränsar

Läs mer

Inledning. ömsesidig respekt Inledning

Inledning. ömsesidig respekt Inledning Inledning läkaren och min man springer ut ur förlossningsrummet med vår son. Jag ligger kvar omtumlad efter vad jag upplevde som en tuff förlossning. Barnmorskan och ett par sköterskor tar hand om mig.

Läs mer

Barn i världen - fattiga och rika, är alla lika?

Barn i världen - fattiga och rika, är alla lika? Tema Barn i världen - fattiga och rika, är alla lika? Uppstart: VI inleder med en diskussion i klassen. Klassen delas in i grupper om 4-5 elever (grupperna ska bestå under arbetets gång). Som vanligt när

Läs mer

Varför långtidsuppföljning?

Varför långtidsuppföljning? Ungdomar, som placerades inom 12 vården i Stockholms län i början av 1990 talet, på grund av antisocialt beteende Jerzy Sarnecki Varför långtidsuppföljning? Teoretiska utgångspunkter Kausalitet Policy

Läs mer

Handledning: Nu blev det KNAS

Handledning: Nu blev det KNAS Förord Många ungdomar befinner sig idag i en värld där dem kämpar för att passa in, viljan och pressen att vara som alla andra är stor. I en grupp vill man känna sig inkluderad och inte känna skuld eller

Läs mer

Visioner för nattvandrare

Visioner för nattvandrare Visioner för nattvandrare Vi skall som vuxna vara en bra förebild för våra ungdomar. Både för våra egna och för andras barn. När vi nattvandrar är det viktigt att skapa så bra relationer som möjligt mellan

Läs mer

ETIKPOLICY för omsorgs- och socialförvaltning och omsorgs- och socialnämnd i Mjölby kommun

ETIKPOLICY för omsorgs- och socialförvaltning och omsorgs- och socialnämnd i Mjölby kommun ETIKPOLICY för omsorgs- och socialförvaltning och omsorgs- och socialnämnd i Mjölby kommun Beslutad av omsorgs- och socialnämnden 2007-12-17 Varför en etikpolicy? Etik handlar om vilka handlingar och förhållningssätt

Läs mer

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

Första analys av projektet Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Första analys av projektet Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Första analys av projektet Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända den 10 maj 2012 Evaluation North Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Läs mer

INRIKTNING Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6)

INRIKTNING Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6) 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6) Försvarsmaktens Värdegrund Vår värdegrund Syfte Förvarsmaktens värdegrund är en viljeförklaring. Den beskriver hur vi vill vara och hur vi vill leva, som individ, grupp

Läs mer

SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering

SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering Författare: Ulrika Vedin SAMMANFATTNING Denna rapport fördjupar flera sidor av frågan om nyanlända

Läs mer

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår F A M I L J E Familjeklubbar är självhjälpsgrupper för familjer där målsättningen är högre livskvalitet utan missbruk.

Läs mer

Kort fängelsestraff ger ofta inte det bästa resultatet

Kort fängelsestraff ger ofta inte det bästa resultatet Kort fängelsestraff ger ofta inte det bästa resultatet Publicerad 2016-03-21 Kriminalvård. Mer frivård. Nära 70 procent av alla fängelsestraff är kortare än sex månader. Att på så kort tid förmå en människa

Läs mer

Hur jämställd är landsbygden? En enkät från Riksorganisationen Hela Sverige ska leva

Hur jämställd är landsbygden? En enkät från Riksorganisationen Hela Sverige ska leva Hur jämställd är landsbygden? En enkät från Riksorganisationen Hela Sverige ska leva Foto: Jörgen Wiklund 1 Innehåll Inledning sid. 3 Resultat sid. 4 Slutord sid. 11 Appendix 1: Frågor och grafer sid.

Läs mer

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

Kriminologi GR (A), Kriminologi A I, 15 hp

Kriminologi GR (A), Kriminologi A I, 15 hp 1 (5) Kursplan för: Kriminologi GR (A), Kriminologi A I, 15 hp Criminology BA (A), Criminology A I, 15 credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Progression Inriktning (namn) Högskolepoäng

Läs mer

Sociala risker, vad talar vi om och vad är kunskapsläget?

Sociala risker, vad talar vi om och vad är kunskapsläget? Sociala risker, vad talar vi om och vad är kunskapsläget? Per-Olof Hallin Urbana studier Malmö högskola Definitioner av social risk Traditionell En social risk är möjligheten (sannolikheten) för oönskade

Läs mer

På Stockholmspolisens hatbrottssida www.polisen. se/stockholm/hatbrott hittar du en längre definition och förklaring av vad hatbrott är.

På Stockholmspolisens hatbrottssida www.polisen. se/stockholm/hatbrott hittar du en längre definition och förklaring av vad hatbrott är. Att känna sig trygg och bli respekterad för den man är. Det borde vara alla människors grundläggande rättighet. Tyvärr är verkligheten ofta en annan om du har en hudfärg, religion eller sexuell läggning

Läs mer

SiS ETISKA RIKTLINJER

SiS ETISKA RIKTLINJER SiS ETISKA RIKTLINJER förstå och ger dig stöd. Jag är vänlig, hänsynsfull och engagerad. TYDLIGHET Jag ger den information som behövs för att vi ska kunna samarbeta. Jag uttrycker mig vårdat och begripligt

Läs mer

Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna. arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då

Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna. arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då människor från alla världens hörn samlas för att demonstrera

Läs mer

Från kriminell livsstil till accepterad samhällsmedborgare

Från kriminell livsstil till accepterad samhällsmedborgare Grundkurs 61-90hp 2012-05-28 Från kriminell livsstil till accepterad samhällsmedborgare En kvalitativ intervjustudie av hinder och möjligheter i återintegrering av ex-kriminella i samhället KRIS, Unga

Läs mer

1. En oreglerad marknad involverar frihet. 2. Frihet är ett fundamentalt värde. 3. Därav att en fri marknad är moraliskt nödvändigt 1

1. En oreglerad marknad involverar frihet. 2. Frihet är ett fundamentalt värde. 3. Därav att en fri marknad är moraliskt nödvändigt 1 Linköpings Universitet Gabriella Degerfält Hygrell Politisk Teori 2 930427-7982 733G36 Frihet är ett stort och komplext begrepp. Vad är frihet? Hur förenligt är libertarianismens frihetsdefinition med

Läs mer

ANTAGEN KF 2012-06-18 118

ANTAGEN KF 2012-06-18 118 ANTAGEN KF 2012-06-18 118 2 (5) INLEDNING Folkhälso- och Trygghetsplanen omfattar alla kommunmedborgare i Borgholm och utgör grunden för ett framgångsrikt och långsiktigt arbete med folkhälso- och trygghetsfrågor.

Läs mer

Kursplan. Kursen ges som fristående kurs. För tillträde till kursen krävs grundläggande behörighet

Kursplan. Kursen ges som fristående kurs. För tillträde till kursen krävs grundläggande behörighet Kursplan Samhällsvetenskapliga institutionen Kurskod SOA 509 Dnr 2:17D Beslutsdatum 2-11-11 Engelsk benämning Ämne Kriminologi Criminology Sociologi Poängtal 10 Nivå 1-10 Kursplanen gäller från 3-01-01

Läs mer

Filmen Ny i Sverige. Om filmen. Om Arbetsförmedlingen

Filmen Ny i Sverige. Om filmen. Om Arbetsförmedlingen Sida: 1 av 5 Svenska Ny i Sverige (textversion av filmen nyanland.arbetsformedlingen.se) Filmen Ny i Sverige Om filmen Hej och välkommen till vår guide för dig som fått uppehållstillstånd i Sverige och

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Smedjans förskola Upprättad 2015-01-01 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och

Läs mer