SÄRTRYCK. folkbildning.net. en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet. tredje reviderade upplagan

Transkript

1 folkbildning.net en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet tredje reviderade upplagan SÄRTRYCK Folkbildningsrådet (fbr) Nationellt centrum för flexibelt lärande (cfl) November 2006

2 Virtuellt bibliotek med ständiga öppettider av Lars-Göran Karlsson & Ronny Schueler En kollega arbetar tillfälligt långt från Sverige, en av oss artikelförfattare samtalar emellanåt med hjälp av Skype ip-telefoni med honom. Kollegan nämner en bok han just läser, nämner namn och förlag, samtidigt som vi pratar slår jag på förlaget på Internet och får fram bokens titel och lite information om den. Samtalet kan fördjupas med bättre förförståelse. Det hela sker på några sekunder, informationen finns där, ständigt närvarande bara jag är uppkopplad till Internet. Idag sker informationshämtningen alltmer på Internet; det är där elever på folkhögskolor hittar de flesta källor de använder sig av. Här finns allt, både på gott och ont. Att lära sig sortera, att bli informationssökningskompetent blir allt viktigare för att kunna orientera sig bland informationsflödet. Källkritisk förmåga har väl aldrig tidigare fått en tydligare innebörd än nu. Hur letar du efter information på nätet? Det vanligaste svaret är Google, ibland någon annan av de stora sökmotorerna. Hur många svar brukar du få? Ja, det varierar förstås men det är inte ovanligt att få många tusen träffar. De stora sökmotorerna är fantastiska och även om de endast indexerar en del av alla hemsidor som finns därute på Internet så blir informationsmängden i det närmaste oöverskådlig. Det blir således allt mer nödvändigt att för olika sorters behov avgränsa, märka upp och kvalitetsgranska det stora flödet på Internet. folkbildning.net 67

3 Bra digitala resurser på utbildningsområdet Inom utbildningsområdet finns flera sådana tjänster eller portaler. Här ska bara nämnas några av de mest intressanta och användbara: Skoldatanätet ( drivs av Myndigheten för skolutveckling som på beskriver sitt uppdrag: Den övergripande uppgiften för Skoldatanätet är att utveckla itanvändningen i skolan. Skoldatanätet fungerar som en vägledare och guide för lärare i arbetet med att integrera it i undervisningen, men den indirekta målgruppen är elever. Skoldatanätet är uppbyggd av flera olika webbplatser: Multimediabyrån ( som har ett omfattande material kring hur datorn kan användas i pedagogiskt arbete. Här finns kurser, artiklar, handledningar till programvaror, bild- och ljudarkiv och mycket annat. Länkskafferiet (lankskafferiet.skolutveckling.se) som är ett urval av länkar framtagna av en redaktionskommitté bestående av åtta redaktörer, lärare och bibliotekarier som gör detta vid sidan av sina ordinarie tjänster. Länkarna är märkta för vilka åldersgrupper de passar bäst. Kursnavet ( klicka vidare till Kursnavet) drivs av cfl (Nationellt Centrum för Flexibelt Lärande). På sin hemsida skriver cfl att det är en sökbar databas med lärobjekt och moduler av gymnasiekurser som går att använda ett och ett eller tillsammans med andra. De kurser som utvecklas i Kursnavet är fritt tillgängliga på Internet. Kurserna kan enkelt anpassas till varje enskild pedagog och student. Även annat material som inte har gymnasiet som målgrupp finns på Kursnavet, t.ex. folkbildningsmaterial. Lektion.se ( skapades ursprungligen av några lärare som ansåg att det borde vara möjligt för lärare att dela med sig av sina lektionsupplägg till varandra. Lektion.se har nu växt till att ha ett mycket omfattande material och med ett medlemsantal på närmare (medlemskapet är gratis). Referensbiblioteket ( består av ämnesvisa 68 folkbildning.net

4 länkresurser som valts ut av bibliotekarier runt om i landet. Länkarna är sorterade efter samma system sab som på svenska bibliotek. Referensbiblioteket består inte av långa länklistor. Här finns det få men väldigt bra resurser och allt är kvalitetsgranskat. Folkbildningens egen resurs: Folkbildningsnätets pedagogiska resurser Det är idag vanligt att tala om Internet som en samling av många olika resurser, det kan vara informationsresurser, lärresurser, tjänsteresurser osv. Vad betyder ordet resurs egentligen? Nationalencyklopedin, en ständigt pålitlig källa till information, som för övrigt finns på Resurssidorna, säger följande: resurs, tillgång som är känd och åtkomlig, t.ex. naturresurs; i vid bemärkelse ett medel för att underlätta uppnående av ett visst mål för en viss agent. Just så skulle man kunna karakterisera Folkbildningsnätets pedagogiska resursers (Resurssidorna) mål och syfte; Resurssidorna blir allt mer känd inom sin målgrupp folkbildningen, och är lätt åtkomlig såvida tillgång till en nätuppkopplad dator finns. Genom att ta del av den stora mängd material som finns på webbplatsen kan den studerande lösa sin studieuppgift eller som lärare få stoff till förberedelse för ett tema, lektion osv. Resurssidorna består av ett omfattande material fördelat på olika samlingar av projekt, länkar, studiematerial, artiklar, handledningar till program för pedagogisk verksamhet och mycket mer. Sammantaget i augusti 2006 omkring olika objekt. Ger man så får man Materialet på Resurssidorna är frukten av flera personers arbete. Resurssidorna har samlat kring sig en redaktionskommitté bestående av kunniga folkbildare och bibliotekarier med olika specialkunskaper. Tillsammans står de för merparten av det insamlade materialet. Men Resurssidornas legitimitet bygger på att webbplatsen uppskattas av och används av i första hand sin målgrupp folkbildningen. Redan från starten har mottot för webbplatsen varit Ger man så får man. Ett motto som i folkbildning.net 69

5 mycket sammanfattar den grundläggande idén med Internet: öppenhet, att dela med sig, att inte bygga barriärer mellan användare och att hålla stång mot kommersiella krafter och förbudsivrare. Därför blir en webbplats som Resurssidorna riktigt bra först när många interagerar gentemot webbplatsen och bidrar med material, kritik, idéer och tankar. Resurssidorna växer fram Resurssidorna såg dagens ljus för snart sex år sedan (mars 2001). Sedan mitten av 90-talet har stora pengar satsats på folkbildningen för att först införa och sedan utveckla det it-stödda* lärandet anpassat till folkbildningens praktik och ideologi. Detta skedde företrädesvis i projektform. Bidragsgivarna utbildningsdepartementet, kk-stiftelsen, Distum och senare cfl ställde krav på att erfarenheterna skulle spridas. Det fanns ett behov av ett forum för att förmedla de erfarenheter som gjordes runt om i landet. Resurssidorna blev lösningen för folkbildningen. Här samlades samtliga projektrapporter från sex års intensivt projektarbete med flexibelt lärande. Men den nya webbplatsen skulle ingalunda endast innehålla rapporter från fältet flexibelt lärande. Redan från början slogs det fast att Resurssidornas syfte var att samla material i digital form till stöd för folkbildningens pedagogiska arbete och utveckling. Det var inte primärt riktat till distansutbildning eller det flexibla lärandet utan till hela folkbildningens verksamhet där stöd av den nya digitala tekniken kunde fås. Ett bibliotek i digital form, skulle man kunna säga titlar För att fortsätta biblioteksmetaforen kan man tala om det material som ligger där som titlar. En länk, en titel, en projektrapport, en titel, ett studiematerial, en titel allt presenterat i din dator. Resurssidornas bas består av länkar, projektrapporter och studiematerial men också artiklar kring folkbildningsfrågor och dess verksamhet, recensioner av läromedel, handledningar till programvaror, osv. * Det IT-stödda lärandet kallas idag oftast för IKT-stött lärande där K:et står för kommunikation. Ett i folkbildningssammanhang viktigt tillägg. 70 folkbildning.net

6 Folkbildningsnätets Pedagogiska resurssidor på Internet. Här kan du söka efter länkar, projhektredovisningar, artiklar etc med sökfunktionen eller gå direkt till ett visst ämne genom att välja fliken Ämnen. Är du registrerad användare av Folkbildningsnätets FirstClass-system kan du också logga in och få tillgång till en del extra material (Plusresurser) som t.ex. Nationalencyklopedin på Internet. Här ska en kort beskrivning av innehållet göras, har du som läsare tillgång till en nätuppkopplad dator, varför inte läsa och samtidigt följa med på Resurssidorna: Varje större webbplats har sitt eget sätt att presentera materialet på sidan. Här är det många hänsyn som ska tas som kunskap om målgruppen, användarvänlighet, tillgänglighet, anpassning till funktionshindrade osv. Ofta försöker man hitta en så bra kompromiss som möjligt mellan olika intressen så att användare så intuitivt som möjligt ska förstå hur sidan fungerar. Kring detta förs ständiga och nödvändiga diskussioner. Att söka efter material på Resurssidorna sker på åtminstone tre sätt: 1. Ämnes-fliken (bild nästa sida): Vet du inte med säkerhet vad du är ute efter men är intresserad av till exempel ämnesområdet Historia klick- folkbildning.net 71

7 ar du med fördel på fliken Ämnen. Där finner du ett antal rubriker, lätt igenkännliga eftersom de bygger på de kurser och cirklar som dagligen och stundligen pågår inom folkbildningen. Klicka alltså på Historia, surfa runt. Vill du få information om andra världskriget finns en rubrik för det där du finner 16 utvalda länkar* till material om andra världskriget, du finner också två underrubriker, en kring förintelsen (12 länkar) och en om Sverige och nordiska grannländer (6 länkar). Här kan man alltså som användare surfa runt bland innehållet skapa sig en uppfattning om vad ämnet innehåller och borra sig ned i det mest intressanta. 2. Ämnesordslistan: Det kanske är så att du är intresserad av ett speciellt område, inte historia i allmänhet utan kanske släktforskning (som sorterar under historia) och här särskilt av arkiv som du kan släktforska i. Gå då till Sökraden och klicka på Ämnesordslista, den är bokstavsin- * Observera att antalet länkar etc som nämns i texten är färskvara. Nytt material tillkommer hela tiden, somligt tas också bort om det blivit inaktuellt. 72 folkbildning.net

8 delad och under A finner du Arkiv. Klicka på Arkiv och du får 21 träffar som innehåller ämnesordet arkiv. 3. Fritextsökning: Förmodligen gör du som de flesta resurssidesanvändare, använder fritextsökningen. Du vet vad du är ute efter och skriver in direkt ett ord eller ett par och hoppas på träff. Du kanske är intresserad av Hållbar utveckling och skriver in Hållbar utveckling i Sökrutan och får då 34 träffar på Resurssidorna: Till vänster på bilden ovan visas hur materialet fördelas på olika informationstyper, tex. 17 länkar och 13 artiklar som är klickbara och som därmed gränsar av ditt sökande och gör det mer överskådligt. 34 träffar kan jämföras med en sökning på samma ord på Google, träffar (sept. -06)! Temasidor En av Resurssidornas redaktörer tog tjänstledigt från sin folkhögskola för att under två år arbeta med utbildning i Bolivia med solidaritetsorganisationen ubv (91 träffar!). Skulle det, för det första, överhuvudtaget gå att fortsätta att arbeta som redaktör för Resurssidorna från så från Sverige avlägsna trakter och vad skulle, för det andra, kunna spilla över av information och kunskap om Latinamerika i allmänhet och Bolivia i synnerhet på Resurssidorna? Att det inte har någon avgörande betydelse var i världen man befinner sig för att arbeta för Resurssidorna bekräftades snabbt efter lite inle- folkbildning.net 73

9 dande databesvär. Och den speciella situationen med att ha en redaktör verksam någon helt annanstans i världen kom bland annat till uttryck i artikelserien Bolivianska betraktelser som vår medarbetare skrev ungefär en gång i månaden. Denna serie samlades på en temasida, se fliken Temasidor för att ta del av artikelserien. Tanken med temasidorna är att kunna lyfta fram intressanta frågor eller verksamhetsområden som är aktuella. Således har Resurssidorna presenterat Temasidor kring emu-omröstningen, eu:s framtid, Folkbildningen och de demokratiska utmaningarna, Om flexibelt lärande, Hållbar utveckling m.m. Till valet 2006 presenterades en temasida om valet. I en temasida, slutligen, presenteras de av folkbildningen skapade digitala studiematerial, mycket mer om detta nedan. Det finns alltid möjlighet att påverka val av Temasidor. Ett förslag till redaktionen kan säkert leda fram till en temasida som kan användas i det pedagogiska arbetet. Det finns mer Raden med flikar i Resurssidornas huvud spelar en central roll för att ta del av hela utbudet på webbplatsenn: 74 folkbildning.net

10 Ett klick på fliken Nyhetsbrev för användaren till det senaste Resursbrevet. Problemet med att inte veta vad som är nytt på sidorna (förutom det som skyltas som nyheter på startsidan) för den som regelbundet besöker webbplatsen har vi löst genom ett nyhetsbrev som med direktlänkar informerar om allt nytt som är inlagt på sidorna från det föregående nyhetsbrevet. Resursbrevet går att prenumerera på. Nät och bildning är en nättidskrift för flexibelt lärande inom folkbildningen. Tidskriften ges ut av cfl och består av en redaktion av aktiva folkbildare. Tre digra nummer om året ges ut. Tidskriften är naturligtvis i huvudsak textbaserad men här används också videoteknik för att presentera artiklar och ge glimtar av intervjuer. På Resurssidorna har Nät och bildning sin egen flik för lättillgänglighetens skull. Plusresurser En mycket liten del av Resurssidorna är lösenordsskyddade. Härtill behövs ett konto på Folkbildningsnätets FirstClass-system (se vidare Tore Perssons artikel, s. 57), vilket alla inom folkbildningen har rätt till, såväl personal som studerande på folkhögskolor och deltagare i studieförbundens cirkelverksamhet. Väl inloggad nås dessa tjänster under fliken Plusresurser, med för närvarande följande innehåll: Exposé omvärldslaboratoriet är en statistikdatabas med mängder av fakta om förhållandena såväl i Sveriges kommuner som om världens länder. Här finns möjlighet att göra spännande laborationer med jämförelser mellan förhållanden i landets kommuner eller mellan Sverige och andra länder. De mest häpnadsväckande fakta kan trollas fram. Nationalencyklopedin, numera känd och eftertraktad (?) av de flesta. Används flitigt av både pedagoger och studerande. Toppar listan av mest besökta sidor på Resurssidorna. Politiken.se, en partipolitiskt oberoende och reklamfri webbplats som fokuserar på svensk politik. Är ständigt i artikelform uppdaterad på vad som händer inom riksdag och regering. Presstext: Dagens Nyheter, Göteborgs-Tidningen, Expressen, Sydsvenskan, Hufvudstadsbladet, Resumé, Tidningen Vi är bara några exem- folkbildning.net 75

11 pel på de tidningar och tidskrifter som finns med i detta omfattande mediearkiv. Svar/Arkion:Släktforskning intresserar allt fler människor och inom studieförbundsvärlden är släktforskning hett. Riksarkivets tjänst svar ger tillgång till flera olika arkiv. 28 olika arkiv finns för närvarande att tillgå, och arkiven växer nästan med blixtens hastighet FolkBild är ett digitalt bildarkiv som skapats av Ölands folkhögskola och tagits över av Resurssidorna så att alla kan ta del av det. FolkBild består av ett stort antal fria konstbilder och ett ännu så länge mindre antal historiska och nutida folkbildningsbilder. Lätt att bidra Våra användare sitter på fantastiska kunskaper. Många har omfattande egna länksamlingar i form av Favoriter, Bokmärken eller lagrade på annat sätt som används i den dagliga pedagogiska gärningen. Det har producerats lektionsmaterial, artiklar, uppsatser som egentligen många fler borde få ta del av. Skulle Resurssidorna bara kunna få ta del av en bråkdel av alla dessa skatter skulle webbplatsen bli ännu rikare och ännu mer värdefull för folkbildningen; från Resurssidorna finns inga hinder. Under fliken Bidra med material är det idag ytterst enkelt att lägga in material, ladda upp dokument eller skriva in länkadresser och skicka in bilder. Skulle det ändå vara en lite för hög tröskel går det lika bra att skicka e-post till redaktionen för de pedagogiska resurssidorna (resurssidesredaktion@folkbildning.net). Allt material som når redaktionen granskas och prövas källkritiskt innan det läggs ut på sidorna. Digitala studiematerial Med datorer och Internet har folkbildningen inte bara fått nya vägar att kommunicera det studiematerial som cirklar och kurser kan arbeta med har också fått nya uttrycksformer. Dessa möjliggör nya sätt att lära och mötet och samtalet människor emellan, som är folkbildningens kärna, kan nu ges bättre förutsättningar. Digitala material i form av textdokument eller andra dokument med information innebär ingen större skillnad från hur material såg ut och 76 folkbildning.net

12 användes förr frånsett det att materialet nu lättare kan skickas ut och uppdateras. Men digitala resurser som skapas ur ett lärandeperspektiv inom folkbildningen har vi valt begreppet digitala studiematerial måste bättre utnyttja möjligheterna som den nya tekniken ger för att erbjuda något nytt. Kraven som folkbildningen ställt på dessa material är att de ska vara multimediala (text, bild, film och ljud), nätbaserade (finnas på webben) och fungera oberoende av tid och plats. En bild säger mer än tusen ord, säger ordspråket och visst stämmer det i många fall. Bilder kan visa vad en skriven text aldrig kan förmedla och bild och text tillsammans är en oslagbar kombination för att berätta eller förmedla ett visst budskap. En film kan vara ett utmärkt sätt att presentera ett ämne eller starta en diskussion kring en fråga. En animation kan visa ett förlopp som blir direkt begripligt för åskådaren, där en text skulle bli svårare att ta till sig. Vi har alla olika sätt att lära och med fler uttrycksformer i studiematerialet så kan fler ta till sig det som materialet vill förmedla. Tillgänglighet, interaktivitet Möjligheterna med digitala studiematerial är alltså många och det som skiljer dem från de tekniska lösningar, som användes före webbens tillkomst (som t.ex. kassett- eller videoband) är främst tillgängligheten, möjlighet till interaktivitet och att man på ett mycket enkelt sätt kan plocka just de avsnitt ur materialet som man behöver. Även om inte alla har egen dator och mycket återstår att göra vad gäller nätutbyggnad, så kan dock de allra flesta, på ett eller annat sätt, få tillgång till digitala studiematerial idag. För ungdomar som idag växer upp är tv, film och ljud mer naturliga informationskanaler än skrivna texter och naturligtvis måste även studiematerial nyttja dessa nya tekniker. Statliga lärosäten som universitet och högskolor men också privata aktörer världen över satsar idag stora pengar på utvecklandet och producerandet av digitala lärresurser. Digitala studiematerial från folkbildare Bra exempel på digitala studiematerial är de som har tagits fram av folk- folkbildning.net 77

13 bildningen själv i olika projektomgångar och som finns fritt tillgängliga på Resurssidorna. Här finns material för körsång, språk, hälsa, formgivning, föreningskunskap, anatomi, fysik, trumspel m.m. I de studiematerial som skapats i projektform inom folkbildningen finns framförallt två huvudinriktningar: dels material som bygger på ett mer traditionellt upplägg med text och bilder men också med andra multimediala former, dels material som mer har karaktären av sparringpartner på hemmaplan, inte så mycket texter men mer av bild och ljud. Exempel på den första inriktningen studiematerial är t.ex. Föreningsteknik, Barns hälsa eller Att köpa hund, som innehåller text och bilder på webbsidor. Men här finns även filmer som multimedial ingrediens och dokument av olika slag kan laddas hem av den som så önskar. Ögat och seende är ett annat exempel och där är de animerade sekvenserna fler och där kan användaren också påverka skeendet i en del av dessa (se bild nästa sida). I material som Mumma för körsångare, Multilingua och Trumskolan kan materialet mer fungera som stöd för deltagarna inför fysiska träffar med gruppen. Här möjliggör stödet på hemmaplan t.ex. att de fysiska träffarna i en studiecirkel inte behöver ägna tid åt repetitiva övningar utan kan istället ägna träffen åt att till exempel samtala om erfarenheter man gjort. Nya projekt pågår inom folkbildningen och materialbanken med digitala studiematerial kommer att fyllas på. Viktigt hur materialet används Digitala studiematerial kan visserligen vara folkbildningsmässiga på så sätt att de möjliggör interaktivitet, stimulerar till diskussion och i vissa fall även kan påverkas av användaren. Men precis som fallet med boken och andra fysiska studiematerial, är det hur det digitala studiematerialet används i cirkeln som är det viktiga. Det är inte studiematerialet i sig som bär det folkbildningsmässiga det är processen i gruppen som avgör vilka material som ska användas, när de ska användas och hur de ska användas. Fördelen med digitala studiematerial som kan hämtas i 78 folkbildning.net

14 små, fungerande enheter, är att de kan användas av gruppen i rätt sammanhang. Vi har sett hur många e-learningföretag låter det digitala studiematerialet stå för hela den pedagogiska processen det är toppstyrt och inte påverkbart. Alltså raka motsatsen till hur folkbildningen arbetar. Pedagoger skapar digitala material och delar med sig? Förhoppningarna om att fler inom folkbildningen skulle inspireras att själva tillverka digitala material var en starkt bidragande orsak till att projekten genomfördes. Om pedagogen med sitt ämneskunnande och erfarenhet också kan skapa spännande och inspirerande studiematerial för sina elever så borgar det naturligtvis för att kursen blir lyckad. Den nya tekniken innebär att producerandet av t.ex. film idag kan bli var mans möjlighet på ett helt annat sätt än vad som tidigare varit fallet. Kameror och redigeringprogram i datorn har en överkomlig prislapp och spridandet av materialet via Internet är inte mycket märkvärdigare än att göra hemsidor. Men vi ska inte skönmåla skapandet av digitala studiematerial för att skapa resurser med kvalitet krävs kunskaper om tekniker som är utöver de vanliga, det är tidsödande och därigenom kostsamt eftersom tid folkbildning.net 79

15 också är pengar. Ofta krävs att pedagogerna arbetar tillsammans i en produktionsgrupp där man har olika kompetenser på området men samarbete och utbyte passar ju folkbildningen som hand i handske! Men att dela med sig, att lägga upp på Internet det studiematerial man tillverkat, på Resurssidorna eller Kursnavet finns den andan hos verksamma pedagoger inom t.ex. folkbildningen idag? Svaret måste bli nej, den finns inte. Lärare har en vana att hämta in förlagsproducerat material och sätta ihop till ett eget men att sprida det man själv gjort eller att få möjligheter att ta del av kollegors material förekommer mer sällan. Varför är det så? Kanske beror det på att man inte tror att materialet duger, kanske att man tycker att det behövs för mycket förklaring om hur materialet ska användas, kanske är det för krångligt att ladda upp det på nätet. Kanske ser man helt enkelt inte vitsen med att dela med sig. Man kan jämföra med hur det är i forskarvärlden där offentliggörandet av forskningsrön och där byggande på vad andra kommit fram till är det normala. Men kanske är det framför allt en osäkerhet om vad som händer med materialet när man väl gjort det offentligt. Utbyte och återanvändning av material vem äger materialet? I länder som usa, Kanada och Australien har stora investeringar gjorts för att stödja spridning och återanvändning av digitala lärresurser inom grundskola och högre utbildning. En del har gått väldigt långt som mit (Massachusetts Institute of Technology) där de tagit initiativet att göra allt av mit:s undervisande kursmaterial för studenter tillgängligt fritt på Internet för vem som helst i världen: ocw.mit.edu/index.html merlot (Multimedia Educational Resource for Learning and Online Teaching) är en portal till webbaserade undervisningsresurser som är kostnadsfri och där vem som helst kan bli medlem. merlot är ett samarbete mellan flera universitet i usa och dess huvudsyfte är att erbjuda länkar till mindre lärresurser. merlot beskriver endast lärresursen och kan också ha eventuella användarkommentarer och kvalitetsbedömningar: En intressant diskussion om upphovsrätten har nu kommit i spåren av 80 folkbildning.net

16 att allt fler digitala material görs tillgängliga. Internet utvecklades som sagts tidigare i en anda av öppenhet och tillgängliggörande ger man så får man och den upphovsrätt som finns reglerad i både internationella och nationella lagar rimmar ibland illa med denna öppenhet. Men det finns alltmer tongivande krafter som pekar på andra vägar. Open source I den s.k. Open Source rörelsen publicerar skapare av program den s.k källkoden till dataprogrammen vilket gör det möjligt för alla intresserade att inte bara fritt använda programmet utan också att göra ändringar och tillägg där man tycker att det behövs. Jämför man med standardpragram på en dator så är den bakomliggande koden inte åtkomlig den måste köpas och att göra ändringar i den är direkt olagligt. Den licens Open Source-rörelsen använder sig av kallas gnu, General Public License. Den är skapad för att garantera frihet att dela med sig av och förändra fri programvara och för att försäkra att programvaran är fri för alla användare. Läs mer på: I usa bildades Creative Commons år 2001, vilket är en icke-vinstdrivande organisation som verkar för ett friare synsätt på upphovsrätten och som nu finns spridd över hela världen. Elva olika licenser definierar hur material får användas och huruvida upphovsmannen måste anges, om verket får spridas fritt och ifall det får användas i kommersiella sammanhang. Genom att länka till Creative Commons kan man enkelt se hur man får använda verket: creativecommons.se är adressen till den svenska delen. Denna nya rörelse för att underlätta spridningen av material på Internet stämmer väl överens med Internets ursprungliga vision av öppenhet. Resurssidornas devis Ger man så får man är i denna anda. Internet rymmer oändliga möjligheter till lärande. Men Internet kräver eftertänksamhet, sortering och ordnande. Folkbildningen ligger väl framme som tidigt insåg dess potential, men också behovet av egna portaler som Resurssidorna, nödvändigheten av att vara med och själva utveckla och pröva digitala studiematerial samt samlas i ett intranät och digitalt studienät som Folkbildningsnätet. folkbildning.net 81