Folkbildning och öppna lärresurser hör ihop

Transkript

1 Något har hänt på studiematerialfronten. Det stavas öppna lärresurser och är statt i stark utveckling. Många stora lärosäten runt om i världen distribuerar genom webben kursplaner, videoinspelade föreläsningaroch kurslitteratur, fritt och återanvändningsbart. Även folkbildningen utvecklar digitala material öppna för alla och med möjlighet att anpassa och göra om materialen efter behov. Ronny Schueler, redaktionsmedlem i Nät och bildning, reder ut begreppen och framhåller att fenomenet öppna lärresurser är något som folkbildningen måste förhålla sig till. Folkbildning och öppna lärresurser hör ihop Ronny Schueler Hej! Är själv Ubuntu/Debian-användare sedan flera år tillbaka och tycker att folkhögskolor i allmänhet skulle vara en trevlig kunskapsspridare om Linux och Fri programvara. De kurskamrater som jag studerar med är väldigt dåligt insatta i vad Fri programvara är och är väl sanningen att säga inte särdeles intresserade heller, men det kanske finns ett uppdämt behov bland skolorna bara man får igång kunskapsspridningen? Själv är jag på väg till Kenya efter nyår för att spela in en dokumentär-film om fri programvara och hur den kan hjälpa till att ge människor kontroll över sin egen IT-inriktning istället för att låta ett multinationellt företag styra över vilka program de ska köra och vilka funktioner och språkstöd som de ska innehålla. Jag tror att det är mycket viktigt att kunna ta del av information på sitt modersmål och Ubuntu, som exempel, är översatt till 142 språk (maj 2007) till skillnad från Windows XPs 25. Och med öppen källkod och frihet att modifiera efter eget önskemål kan dessa 142 språk bli hundratals fler om viljan och ambitionen finns hos vem som helst i befolkningen som kan språket och har viljan att lära sig programmera. Kanske kan detta tjäna som en vinkel för att få in information om fri programvara i skolans värld? Detta mejl skrevs i ett forum på Folkbildningsnätet som kallas Social Computing. Forumet handlar om vilka erfarenheter som idag görs kring Fri programvara. Forumet kännetecknas av ett framåtblickande anslag där den underliggande frågan som ställs handlar om hur samhället i allmänhet och folkbildningen i synnerhet väljer att förlita sig på programvaror från några stora bolag med återkommande licenskostnader och relativt dyr programvara när motsvarande program finns fritt att ladda ner och installera och utan licenskostnader. Fenomenet Open Source är emellertid så mycket mer än att det är gratis. Kort uttryckt menas med Open Source eller Öppen källkod på svenska, att ett datorprograms källkod görs känd och att den är fri att använda, läsa och ändra i. Den kan också fritt distribueras vidare. Dessa program utvecklas, förädlas och underhålls av många olika intressenter, duktiga programmerare, företag och organisationer. Genom Internet samordnas respektive projekt. ( org/wiki/open_source). Folkhögskoledeltagaren i mejlet ovan pekar på flera viktiga saker med open source-rörelsen, det handlar om samarbete över alla gränser, det finns en mycket stark demokratisk aspekt, se bara hur många språk operativsystemet Ubuntu är översatt till. Ubuntu betyder ungefär du blir den du är genom andra och är ett ord hämtat från afrikansk filosofi. Nog kan ubuntu också vara en beskrivning av folkbildningens ideal!

2 Open source-rörelsens förgreningar ut i folkbildningen är inte särskilt omfattande men ett spirande intresse gör sig alltmer gällande. Inte minst Social Computing-forumet på Folkbildningsnätet vittnar om det. Ett litet antal folkhögskolor har gått över till att använda Linux i någon form som operativsystem och Open Office som kontorspaket. Glokala folkhögskolan i Malmö genomför en kurs i fri programvara för nybörjare som handlar om att installera och lära sig använda Ubuntu som operativsystem. På den första närträffen, berättas det, deltog flera personer från den lokala Linuxföreningen för att hjälpa kursdeltagarna med sina installationer. Det finns således ett spirande intresse för Fri programvara och för företeelsen Open source-rörelsen inom folkbildningen. Och konstigt vore annars så mycket gemensamt i förhållningssättet som folkbildningen och Open source-rörelsen i grunden har. Fri programvara och öppna lärresurser två sidor av samma mynt Nu ska inte denna artikel handla om Fri programvara utan om öppna lärresurser. Men om Open source-rörelsen är den ena sidan av myntet så är rörelsen för öppna lärresurser den andra. Gemensamt är den höga frihetsgraden, vetskapen om att tillsammans i ett fritt utbyte kan god kvalité nås både på programvaror och digitala resurser i lärandet. Gemensamt är också den starka övertygelsen om icke-kommersialism. Inte minst bygger den vidare på Internettraditionen ger man så får man. Därmed inte sagt att både fri programvara och fria lärresurser inte också kan kapitaliseras på olika sätt. Rörelsen för öppna lärresurser, OER eller Open Educational Resources, har sitt ursprung och sin största utbredning på amerikanska lärosäten. Det är av förklarliga skäl en ung rörelse, ett 2000-talsfenomen men stadd i snabb utveckling. På en Unescokonferens 2002 togs begreppet upp för första gången och då definierades öppna lärresurser som öppet tillhandahållande lärresurser, stödda av informations- och kommunikationsteknik, för konsultation, användning och anpassning av en gemenskap med användare för icke-kommersiella syften En vanligt förekommande definition idag är Öppna lärresurser är digitaliserade material som tillhandahålls fritt och öppet för lärare, studenter och självstuderande att använda och återanvända för undervisning, studier och forskning Unescokonferensens definition såväl som den senare är hämtad ur en OECD-rapport med det träffande namnet Att ge bort kunskap gratis. Som undertiteln framhåller så handlar denna rapport om Framväxten av öppna lärresurser med inriktning på den akademiska världen och högre utbildning. Rapporten finns på svenska, utgiven av KK-stiftelsen. Rapporten är av central betydelse för förståelsen av öppna lärresursers alla olika aspekter, varav endast en del behandlas i denna artikel.

3 Definitionen pekar på några olika komponenter: Digitaliserat materialet finns i huvudsak på nätet men även i form av cd, dvd eller andra medieformer Fritt det tillhandahålls kostnadsfritt och som regel också utan inloggningsförfarande Distribution strävan är att det ska vara lätt att ta del av eller ladda ner, ofta används program med öppen källkod för att mediera materialet Syfte används i utbildning i bred bemärkelse och som regel icke-kommersiellt Målgrupp pedagogisk personal, studerande och forskare Återanvändning materialet distribueras och presenteras på ett sådant sätt så att andra kan använda det i nya former och för nya undervisningsbehov. Upphovsrätt nya former för att hantera kniviga upphovsrättsregler har med nödvändighet utvecklats OER-rörelsen har som sagt sitt ursprung i USA. Massachusetts Institute of Technology, MIT, är det lärosäte som mest konsekvent tillgängliggjort öppna lärresurser. Universitetet har en egen webbplats som heter MITOPENCOURSEWARE där mer än 1800 kurser ligger ute på webbplatsen. En öppen kurs på MIT består vanligen av en kursplan, litteraturlista (med länk till Amazon.com där litteraturen kan köpas) samt instruktioner kring kursupplägget. Ofta förekommer också videofilmade föreläsningar. Det går att ladda ned kursen i form av komprimerade filer men då följer inte eventuella videoföreläsningar eller liknande med utan de får beställas på annat sätt. Fördelen med att lägga ut kurserna på nätet är flera. Det visar att ett universitet som MIT ligger i den digitala framkanten vilket attraherar blivande studenter. Det ger också presumtiva studenter en utmärkt möjlighet till inblick i vad kurserna innehåller och vad det innebär att studera på lärosätet. Det ger möjlighet att studera flera kurser på egen hand (självstuderande i definitionen ovan) för sitt höga nöje skull eller för att senare gå kursen på riktigt på MIT.

4 I grund och botten handlar det om att man på MIT helt enkelt lägger ut de kurser och kursmaterial som ändå produceras för ordinarie kurser. Skillnaden är att det tillhandahålls digitalt och öppet och fritt att användas av såväl studenter, blivande studenter eller andra som bara är intresserade av att utveckla det egna lärandet. Samtidigt kan naturligtvis konkurrerande lärosäten både i USA och andra länder lära av, använda och kanske vidareutveckla hela eller delar av kurserna - bara det en revolution i sig på utbildningsfronten. MIT är, som sagt, inte ensamma från att lägga ut kursmaterial på nätet fritt tillgängligt för alla. Här några fakta hämtade ur OECD-rapporten (sid ). Kina: 750 kurser Japan: 400 kurser Frankrike: 800 lärresurser har tillgängliggjorts av 11 universitet ska en fördubbling av lärresurserna ha gjorts England: Open University räknar i studietimmar och har lagt ut 4500 studietimmar som OER Australien: objekt finns att tillgå kostnadsfritt och USA: 1800 kurser på MIT, sju universitet lägger ut kurser, Anrika Yale University har också gjort en satsning på OER, hittills erbjuds sju introducerande kurser i olika ämnen Utvecklingen går mycket snabbt, därför är detta ofullständiga och ett par år gamla axplock över öppna lärresurser, idag långt många fler. OER på folkbildningsbotten Ännu så länge är omfattningen av öppna lärresurser inte så stort inom svensk folkbildning. Men goda exempel finns, som också går utöver att lägga ut befintliga kurser digitalt. Folkbildningen har i tre olika projektomgångar från 2004 fram till 2007, finansierat av CFL, producerat knappt 30 olika digitala studiematerial. Samtliga är multimediala, text, rörlig bild, stillbild och ljud samverkar för att lyfta fram materialets innehåll och för att tilltala olika sätt att lära. Erbjudandet om att delta i projektomgångarna gick ut till alla folkbildningsorganisationer. De som hörsammade och sedan fick projektmedel kännetecknades av att de hade en idé om Kännetecknande för lärresurserna som togs fram i projekten var att de skulle innehålla texter, länkar, videofiler, ljudfiler och animationer vad de ville gestalta i form av ett nätbaserat studiematerial men de var, med få undantag, inte proffs på att jobba med ljud, bild eller animationer, i flera fall t.o.m. rena nybörjare. Flera av studiematerialen kan användas som regelrätta kurser eller studiecirklar medan andra är delar av eller komplement till en kurs eller cirkel. I några fall är materialet utformat som ett pedagogiskt verktyg. Kännetecknande för lärresurserna som togs fram i projekten var att de skulle innehålla texter, länkar, videofiler, ljudfiler och animationer. Inte nödvändigtvis alla beståndsdelar men ändå sträva efter att använda fler multimediala uttryckssätt.

5 De digitala lärresurserna speglar väl verksamheten inom folkbildningen. Så finns det tre studiematerial kring musik. En mycket välbesökt Trumskola, ett bland körsångare populärt interaktivt kör- och musikträningsverktyg som kallas Mumma för körsångare samt för alla band som repar och drömmer om framgång och berömmelse ett studiematerial som är en lathund för musiker. Vidare finns bland de digitala materialen en klassiker inom folkbildningen med sin starka knytning till det idéburna föreningslivet, ett material om föreningsteknik. På området idrott och fritid hittas så vitt skilda ämnesområden som lärresurser kring att utvecklas som tränare/ledare, över att sy segel över prova mönster till att köpa hund. Bland de pedagogiska verktygen märks materialet Multilingua där studiecirkeln i språk själv skapar sina ord och meningar som cirkeldeltagarna själva kan träna på mellan cirkelträffarna för att kunna använda tiden till konversation och annan meningsfullt användande av träffen i det främmande språket. Detta är endast några exempel. Lärresurserna kan tas del av på Folkbildningsnätets pedagogiska resurser. Är dessa digitala lärresurser definitionsmässigt OER, d.v.s. är de fria, lätta att komma åt samt återanvändbara? De digitala studiematerialen ligger öppet på Resurssidorna och de ägs av Folkbildningsrådet som bestämt att materialet är fritt att använda. Däremot sorterar de inte under någon av flera frivilliga upphovsrättslicenser som GNU eller Creative Commons (mer om detta nedan) så formellt gäller vanliga upphovsrättsregler. Åtkomsten är relativt enkel, har användaren bara rätt spelare är det inga problem att ta del av t.ex. filmmaterialet i strömmande form, det går som regel också att ladda ner videofilerna till sin egen dator. Däremot är inte materialet producerat på programvara med öppen källkod. Den internationella oer-rörelsen ägnar frågan om fri programvara ganska stor uppmärksamhet och det är klart att när det handlar om väldigt stora volymer lärresurser med inriktning på att lärresurserna ska kunna bearbetas inte bara i det land det skapats utan också i andra länder, som utvecklingsländerna i t.ex. Afrika är det av stor betydelse att tillgången inte endast till materialet är fri utan även programvaran. Bearbetning och återanvändning Med återanvändarbarheten ska förstås att materialet eller delar av materialet ska kunna tas om hand för att återanvända det i ett annat lärsammanhang. Här handlar det om att filerna, kanske ner i minsta beståndsdelar ska vara tillgängliga. Att de är skapade i format som är användbart för flera. Ta det digitala studiematerialet om Föreningsteknik t.ex. Det är ett studiematerial som omfattar alla delar av hur en förening fungerar, styrelsens roll, stadgar, föreningsmöten, årsmöten, ja kort sagt allt som är värt att veta om man vill bilda och utveckla en vanlig förening. Materialet är skapat av Studieförbundet Vuxenskolan i Burträsk i projektform och ägs av Folkbildningsrådet. En studiecirkelledare i Studiefrämjandet i södra Sverige har fått i uppdrag av en medlemsförening att göra en cirkel för en nyvald styrelse i föreningen. Studiecirkelledaren letar efter material på Internet och på Resurssidorna och finner det digitala studiematerialet om Föreningsteknik. De avsnitt som behandlar styrelsen; ordförandens, sekreterarens och kassörens roller finner han vara

6 mycket användbart. Men från Resurssidorna är det idag inte tillgängligt att bryta ner materialet och lägga in det i ett eget producerat digitalt material så som cirkelledaren tänkt sig. Nu är det emellertid så att flera av folkbildningens digitala studiematerial är också inlagda på Kursnavet i form av uppdelade beståndsdelar lätt åtkomliga, i så kallade lärobjekt. Cirkelledaren går därför in på Kursnavet och letar sig fram till kursen Föreningsteknik och där i form av lärobjekt hittar han dessa tre beståndsdelar av det större materialet Föreningsteknik. Cirkelledaren laddar hem materialet och använder det i sitt eget lilla digitala studiematerial. De nyblivna styrelsemedlemmarna får ett material helt anpassat till sina aktuella behov, det finns på nätet, lätt åtkomligt och används i diskussionerna på cirkelträffarna men finns ju också en knapptryckning bort närhelst någon i styrelsen har behov av att gå tillbaks och repetera uppgifterna. Kursnavet är en bank av digitala lärresurser fritt att använda och återanvända för alla. Navet domineras av gymnasiekurser men även material riktade till folkbildningen finns här. Tanken bakom Kursnavet ligger helt i linje med OER-rörelsens strävan efter att sprida bra lärresurser fritt i alla utbildningssammanhang. Allt material som finns på Kursnavet kan också återanvändas i vitt skilda lärsammanhang. När nu CFL inom kort läggs ned är det bara att hoppas att Kursnavet får leva vidare med samma ambition av frihet, öppenhet, tillgänglighet och ickekommersialism. Kursnavet är det verktyg som var lösningen på folkbildningens lärresursprojekts återanvändningsmöjligheter. Långt ifrån alla studiematerial återfinns där och med den osäkerhet som rådet kring Kursnavets framtid är det viktigt att folkbildningen ser över möjligheten att säkra materialets återanvändning och därmed också säkra dess utvecklingspotential. Ju fler som använder materialet och gör sina egna tillägg desto större möjligheter att fler kan använda och ta del av lärresursen. Licensiering utvecklar upphovsrätten En annan viktig aspekt på återanvändningen är upphovsrätten. Upphovsrättslagarna är ett värn och skydd för kreativt skapande. Rätten till sina egna verk för författare, konstnärer, journalister, fotografer osv. är självklar. Med nätet som distributionsform med dess världsomfattande spridning har emellertid upphovsrättslagarna ställts inför en rad problem. Det har i denna kontext därför utvecklats en rad olika licensförfarande som ett sätt att möjliggöra för flera att använda upphovsrättsligt material på ett friare och kreativare sätt. Bland de organisationer som tillhandahåller sådana licenser är Creative Commons den största. På följande sätt beskriver Creative Commons i sin FAQ tanken med CC:

7 Grundtanken bakom Creative Commons verksamhet är att alla människor inte vill utnyttja alla de rättigheter upphovsrättslagen ger dem. Vi tror att det finns ett behov av en enkel och säker metod att meddela omvärlden Some rights reserved eller till och med No rights reserved. Det här behovet har uppkommit genom att många har insett att den traditionella upphovsrätten inte ger dem möjligheten att synas eller distribuera sitt material på det sätt de vill. Många entreprenörer och upphovsmän förlitar sig hellre på nyskapande affärssidéer än traditionell upphovsrätt när det gäller att få avkastning av sitt arbete. Medan andra får utlopp för sin kreativitet genom att delta i det fria intellektuella samhället. Men oberoende av vilka skäl de har så är det många användare som vill dela med sig av sitt arbete och rättigheten att återanvända, bearbeta, och distribuera det till andra på generösa villkor. Creative Commons avsikt är att hjälpa människor att dela med sig genom att på vår webbplats kostnadsfritt erbjuda en uppsättning licenser. Creative Commons licensierar endast text och bildbaserade verk. Licensiering av mjukvaror med öppen källkod däremot är det andra organisationer som sköter som t.ex. GNU, General Public License, Det är viktigt att påpeka att Creative Commons inte är motståndare till upphovsrätten. Syftet är inte att undergräva den, utan fastmer skapa fler möjligheter för upphovsmannen att få sitt material distribuerat, genom olika former av licenser. Upphovsmannen avstår inte från sina rättigheter men vissa av rättigheterna erbjuds alla på vissa villkor. På följande sätt beskriver CC sina licenser på hemsidan: Du kan välja: Grundtanken bakom Creative Commons verksamhet är att alla människor inte vill utnyttja alla de rättigheter upphovsrättslagen ger dem IngaBearbetningar - Alternativet IngaBearbetningar tillåter endast spridning och användning av verket i oförändrat skick. Bearbetningar av verket är inte tillåtna. IckeKommersiell - Med detta alternativ kan du låta andra sprida och använda ditt verk så länge de inte gör det i kommersiellt syfte. DelaLika - DelaLika innebär att bearbetningar av verket får spridas endast under samma villkor som ursprungsverket. Villkoret Erkännande tillkommer alltid. Detta innebär att all användning kräver att upphovsmannen omnämns.

8 Spännvidden i dessa licenser är som framgår väldigt stor, allt från att endast sprida verket i ursprungligt skick till rätten att bearbeta materialet och använda det också i kommersiellt syfte. Creative Commons-licensieringen är vare sig oproblematisk eller oomtvistad. CC är en ideell organisation med rötter i USA med licenserna översatta till 42 länder och i 9 pågår översättningsprocessen, Men CC ger ingen juridisk hjälp och det är tveksamt om några domstolar prövar CC-licenser. För den som bryter en licensregel upphör helt enkelt CC-licenserna att gälla och det vanliga regelverket kring upphovsrätten träder in istället. Vissa företrädare för fri informationsspridning är kritiska därför att licenserna IngaBearbetningar och IckeKommersiell är oförenligt med vad man menar vara fritt innehåll. Kommersiella aktörer, å andra sidan, är kritiska för att de ser CC som ett hot mot upphovsrätten. Likafullt växer CC-licensieringen lavinartat. 2003, ett år efter Creative Commons skapat fanns det 1 miljon länkar till CC-licenser. I slutet på miljoner länkar och vid samma tid miljoner för att i juni 2006 vara uppe i 145 miljoner länkar till Creative Commons-licenser. Folkbildningen med sitt växande antal av digitalt distribuerat material och med en ambition av att vara en del av oer-rörelsen har all anledning att närmare fördjupa sig i Creative Commons licensieringsförfarande med syfte att där det är lämpligt ge material CC-licenser. Öppna lärresurser och sen då? Utvecklingen av öppna lärresurser har sin grund i Internet. Möjligheten att som användare ta till sig digitalt material saknar motstycke till all annan form distribution av läromedel. Att producera digitala lärresurser är inte gratis, men flera kostnads- och tidskrävande aspekter som tryckning, distribution till boklådor och per modern postorder slipper man vid digital distribution. Likafullt har öppna lärresurser möjliggjorts genom offentlig finansiering alternativt stora fonder (i USA). Offentlig finansiering kommer säkert att spela roll i den framtida utvecklingen av öppna lärresurser. Med öppna lärresurser ges nya möjligheter att nå nya grupper för folkbildningen. De skolor och studieförbund som lägger ut kursmaterial och egenproducerade lärresurser fritt på sina hemsidor kommer med all sannolikhet att attrahera många nya, presumtiva deltagare. Förutom att blivande deltagare får en uppfattning om skolans eller studieförbundets utbud av kurs eller cirkelinnehåll kommer säkert många se organisationens digitala mognad som en viktig faktor när val av skola eller cirkel ska göras. det behövs en kritisk massa av material att välja mellan innan det av många pedagoger upplevs som mödan värt. Blickar vi ut utanför folkbildningsvärlden finns ju ett antal webbplatser med pedagogiska resurser Att producera digitala lärresurser är ett pedagogiskt och tekniskt arbete som kräver sin egen lärprocess. De tre projektomgångarna inom folkbildningen vittnar dock om att det är den pedagogiska idén som är det viktigaste, tekniken kan man antingen lära sig själv eller använda sig av nödvändig kompetens i sitt lärresursprojekt. Några enkla lärdomar som projekten pekar på är:

9 - avgränsa, begränsa vad gäller innehåll och teknik. Gapa inte över för mycket. Starta hellre i en mindre skala och bygg sedan vidare om det visar sig funka bra. Det tar mycket mer tid än vad man tänkte sig - det är alla överens om! - ha en reservplan. Ta gärna kontakt med personer som skulle kunna vara ersättare och involvera dem översiktligt i projektet. - sätt högsta fart från början. Sätt gärna deadline tidigare än nödvändigt för att för att ha tid över till justeringar. - testa fortlöpande materialet i det lilla formatet så ni har en koll på att tekniken fungerar. Lärresurser som ligger öppet och fritt på Internet kan nås av hur många människor som helst. Även om folkbildningens öppna lärresurser har deltagare i ett folkbildningskontext som målgrupp ska inte tillfredsställelsen att känna att det material som producerats som en öppen och fri lärresurs kan göra skillnad i ett lärandesperspektiv för många människor underskattas. Inte heller det altruistiska skälet, att dela med sig av kunskap som något bra i sig ska underskattas, inte minst eftersom det så väl stämmer in på själva grundtanken med Internet som ett gigantisk underifrånprojekt där samarbete och dela med sig av sin kunskap och kompetens spelar en så stor roll. Men når öppna lärresurser ut och används de i ett utbildnings- lärande perspektiv? Jag tror man måste konstatera att lärresurser ännu så länge används i allt för liten utsträckning. Så är det inom folkbildningen och så är det sannolikt inom andra utbildningsformer. Varför det är så finns det många aspekter på. Men det råder inget tvivel om, tror jag, att det tar tid innan nya strukturer slår igenom. Boken och föreläsningen har ett starkt grepp också inom folkbildningen. Den digitala mognaden och medvetenheten kanske inte alla gånger är så hög hos generationen som ibland kallas digitala invandrare. Dessutom finns också en viss misstänksamhet mot digitalt material som skapats av någon annan som dessutom kanske tillhör fel organisation? Men det sannolika är att detta är ett övergående förhållande. Dels kommer den nya generationen studerande inte tillåta att nätet inte används fullt ut och samtidigt ökar den digitala medvetenheten hela tiden. Dessutom är det säkert så att det behövs en kritisk massa av material att välja mellan innan det av många pedagoger upplevs som mödan värt. Blickar vi ut utanför folkbildningsvärlden finns ju ett antal webbplatser med pedagogiska resurser. Det mest omfattande materialet för den formella skolan hittar man på lektion.se där ett mycket stort antal lärare har lagt in resurser som de själva använt och har haft glädje av i sina lektionsupplägg, För att komma åt resurserna krävs inloggning men den kostar inget. Ett annat intressant initiativ för att öka tillgängligheten för öppna lärresurser är den relativt nyskapade söktjänsten Spindeln. Läs gärna mer om Spindeln på webbplatsen IT för pedagoger, skolutveckling.se/hitta_material) Så det kommer inte att vara långt fram i tiden innan cirkelledaren i, säg ABF Umeå som ska ha en cirkel kring ungas alkohol och drogpåverkan går ut på nätet och hittar det av NBV i Halland producerade materialet Unga under mediepåverkan av alkohol och på Tollare folkhögskolas hemsida finner ett digitalt studiematerial om droger i skolan som han återanvänder tillsammans med en egengjord liten enkät om drogsituationen i Umeå som gjorts på ungdomscommunityn Apberget.