UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR DEMENSvARDEN I DALARNA

Transkript

1 a!~a tss/b UPPDRAGSBESKRVNNG FÖR DEMENSvARDEN DALARNA SAMMANFATTNNG AV UPPDRAGEN Generellt Öka registreringen i Nationella Svenska Demensregistret, inom primärvården och den specialiserade vården. Ökad registrering i övriga aktuella nationella kvalitetsregister Utveckling aven länsgrupp för demensvård i nära samverkan med kommunerna för att ytterligare höja kvaliteten inom demensvården. Vårdprogram Likvärdig, god demensvård ska kunna erbjudas i hela landstinget, underlag för detta behöver utvecklas, dokumenteras och finnas tillgängligt på landstingets hems ida (internet) Förebyggande insatser Redovisning av medelålders patienter med högt blodtryck i Kvalitetsbokslut för Primärvården. Diagnostisering, behandling Vidareutveckling av multiprofessionellt teambaserat arbete Strukturerad och regelbunden uppföljningen av demenspatienterna inkl läkemedelsbehandlingen Palliativ vård Den palliativa vården för demenspatienter vidareutvecklas i vårdprogrammet Uppföljning Landstinget Dalarna Ärlig sammanställning av uppgifterna i nationella Svenska Demensregistret Ärlig sammanställning av uppgifter från Senior Alert för demenspatienter Ärlig sammanställning av förskrivningen av demensspecifika läkemedel även relaterade till demenspatienter 1

2 NLEDNNG Uppdragsbeskrivning är ett uttryck för den politiska viljeinriktningen för vården av patienter med demens, inom Landstinget Dalarna inför implementeringen av de nationella riktlinjerna för vård och omsorg vid demenssjukdom På sikt kan uppdragsbeskrivningen även vara ett underlag för horisontella prioriteringar. Basen för uppdragsbeskrivningen är Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Uppdragsbeskrivningen har kompletterats med en läges-/behovsanalys för Dalarna. Avsikten med uppdragsbeskrivningen är att o ge ett behovs- och befolkningsfokus som grund för uppdrag till verksamheten o skapa en långsiktig och realistisk ambition för vad hälso- och sjukvården ska åstadkomma inom ramen för tillgängliga resurser o på ett öppet sätt redovisa prioriteringar samt o ge underlag för uppföljning dels av fortsatt implementering, dels verksamhetens kvalitet. Uppdragsbeskrivningen avser inte att ge en heltäckande beskrivning av hälso- och sjukvårdens samlade uppdrag, utan har ambitionen att fokusera strategiskt viktiga områden. ÖVERGRPANDE NRKTNNG FÖR HÄLSO- OCH SJUKVARDEN LANDSTNGET DALARNA Hälso- och sjukvården i Dalarna ska kännetecknas av närhet och god vård på lika villkor. God vård innebär att hälso- och sjukvården ska vara kunskapsbaserad och ändamålsenlig, patientfokuserad, säker samt effektiv och att den kan erbjudas i rimlig tid. En hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande ansats ska genomsyra hela hälso- och sjukvården. Patienter och närstående ska bemötas professionellt med förståelse, empati och integritet. Prioriterade grupper är bl a personer med livslånga sjukdomar. 2

3 Landstinget ~ DAlARNA FRAMTAGANDET AV UPPDRAGSBESKRVN NGEN Under Socialstyrelsens arbete med framtagande av nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom har landstingets ledamöter i Samverkansutskottet på olika sätt blivit involverade i processen. Ledamöterna har inför kunskapsseminariet fått information om de preliminära riktlinjerna, om hur verksamheten fungerar i Dalarna via verksamhetsföreträdare samt om hur representanter för Demensföreningar i Dalarna uppfattar verksamheten. Vidare har ledamöter från Samverkansutskottet deltagit vid kunskapsseminariet för beslutsfattare som anordnades i samverkan med kommunerna och landstingen i Dalarna och Gävleborg. nför kunskapsseminariet fördes även på tjänstemannasidan en dialog med representanter för aktuell verksamhet och hälso- och sjukvårdens ledning. Träffar genomfördes med Leif Wretman, Geriatrik och rehabilitering Ludvika lasarett, Rune Björke, Geriatrik och rehabilitering Borlänge sjukhus, Lotta Boberg, minnesmottagningen Ger-Rehab Falu lasarett, Pernilla Nordlund, vårdcentralen Tisken samt Karin Lisspers, Gagnefs vårdcentral för att diskutera konsekvenserna av rekommendationerna i riktlinjerna ur ett lednings- och styrningsperspektiv. MOTTAGARE Rekommendationerna i Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom berör framför allt primärvård och geriatrik inom landstinget och hälso- och sjukvård/omsorg inom kommunal verksamhet. Att utgå från patientens perspektiv ställer krav på samsyn, samordning och samarbete mellan olika vårdenheter och i detta fall mycket påtagligt även mellan olika huvudmän för vård och omsorg. Detta för att patient och närstående ska uppleva kontinuitet och trygghet i kontakterna med vårdens företrädare. För att möta detta behov bör hälso- och sjukvården bli mer processorienterad. En utveckling av detta förhållningssätt kan vara att länsansvarig utses för större patientgrupper/vårdprocesser. Processansvariga bör bl a ha mandat att kunna initiera förändringar i vårdorganisationen som effektiviserar vårdprocesserna och skapar utrymme för satsningar på angelägna områden. Utifrån nuvarande verksamhetsstruktur blir landstingsdirektören tillika förvaltningschefen mottagare av uppdraget med ansvar för utveckling, samordning och uppföljning av hälso- och sjukvården inom hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Det kan konstateras att det finns behov aven länsgemensam samordning när det gäller förhållningssätt samt behandlingsriktlinjer för att befolkning/patienter ska kunna erbjudas en likvärdig vård inom hela länet. 3

4 landstinget DAlARNA TDSPEROD Huvudinriktningen är att uppdragsbeskrivningen gäller under mandatperioden ( ). Kommer Socialstyrelsen med en revidering av riktlinjen får uppdragsbeskrivningen kompletteras alternativt arbetas om. Uppföljning sker årligen dels utifrån aktuella kvalitetsindikatorer, dels utifrån det nationella kvalitetsregister Svenska Demensregistret ( SveDem) samt i viss mån Senior Alert. NATONELLA RKTLNJER FÖR VARD OCH OMSORG VD DEMENSSJUKDOM NAGRA CENTRALA REKOMMENDATONER 1. Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete Rekommendationer om förebyggande arbete mot demenssjukdom Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör uppmärksamma att fysisk aktivitet och mentalt och socialt stimulerande aktiviteter kan minska risken för demenssjukdom (prioritet 3). Hälso- och sjukvården bör uppmärksamma att behandling av högt blodtryck i medelåldern kan minska risken för demenssjukdom (prioritet 3). 2. Utredning och diagnostik Rekommendationer för personer med kognitiv svikt Hälso- och sjukvården bör göra en basal demensutredning som innehåller strukturerad anamnes (prioritet 1). intervjuer med närstående (prioritet 1). bedömning av fysiskt och psykiskt tillstånd (prioritet 1). kognitiva test (MMT tillsammans med klocktest) (prioritet 1). strukturerad bedömning av funktions- och aktivitetsförmåga (prioritet 1). strukturell hjärnavbildning med datortomografi (prioritet 2). blodprovstagning för att utesluta förhöjd nivå av kalcium eller homocystein samt störd sköldkörtelfunktion (prioritet 2). 4

5 ,~ landstinget DALARNA Hälso- och sjukvården bör vid stark klinisk misstanke ta prover för neuroborrelios, HV eller neurosyfilis (prioritet 1). Utvidgad demensutredning Rekommendationer för personer med kognitiv svikt som genomgått basal utredning där diagnos inte fastställts Hälso- och sjukvården bör tillhanda hålla en utvidgad demensutredning som innehåller neuropsykologiska test (prioritet 2) strukturell hjärnavbildning med magnetkamera (prioritet 2) lumbalpunktion och analys av biomarkörer (prioritet 2), särskilt vid misstanke om Creutzfelt-Jakobs sjukdom (prioritet 1) funktionell hjärnavbildning med SPECT (prioritet 4) Personcentrerad omvårdnad Rekommendationer för personer mer demenssjukdom Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör ge personer med demenssjukdom en personcentrerad omvårdnad (prioritet 1). 3. Multiprofessionellt teambaserat arbete Rekommendation för personer med demenssjukdom Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör säkerställa ett multiprofessionellt teambaserat arbete inom vården och omsorgen av personer med demenssjukdom (prioritet 2). 4. Regelbunden strukturerad uppföljning Rekommendationer om uppföljning för personer med demenssjukdom Socialtjänsten bör genomföra en tidig social utredning (prioritet 1). 5

6 ' llandstinget i DAlARNA Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör minst årligen göra en medicinsk och social uppföljning av läkemedelsbehandling, kognition, funktionsförmåga, allmäntillstånd, eventuella beteendeförändringar och beviljade biståndsinsatser (prioritet 1). 5. Läkemedelsbehandling Rekommendationer om läkemedelsbehandling mot kognitiv svikt för personer med Alzheimers sjukdom Hälso- och sjukvården bör erbjuda behandling med kolinesterashämmare (donezepil, galantamin och rivastigmin) mot kognitiva symtom till personer med mild-måttlig Alzheimers sjukdom. (prioritet 2) erbjuda behandling med memantin mot kognitiva symtom till personer med måttlig-svåralzheirriers sjukdom (prioritet 3). följa upp behandlingen i samband med inställning av dos och därefter regelbundet, minst en gång per år samt i samband med eventuell utsättning (prioritet 1) Läkemedelsbehandling mot lindrig kognitiv störning, vaskulär demens och frontotemporal demens Rekommendationer om läkemedelsbehandling mot kognitiv svikt för personer med lindrig kognitiv störning, vaskulär demens och frontotemporal demens Hälso- och sjukvården bör inte erbjuda kolinesterashämmare eller memantin för behandling av lindrig kognitiv störning eller vaskulär demens (icke-göra) Hälso- och sjukvården bör endast erbjuda kolinesterashämmare eller memantin för behandling av frontotemporal demens inom ramen för kontrollerade studier (FoU) 6. Hjälpmedel och teknologi Rekommendationer om tekniska hjälpmedel för personer med demenssjukdom Hälso- och sjukvården kan erbjuda kognitiva hjälpmedel till personer med mild-måttlig demenssjukdom (prioritet 4) erbjuda elektroniska trygghetssystem i form av såväl individuella (prioritet 4) som generella larm (prioritet 5) 6

7 landstinget DALARNA Hälso- och sjukvården bör endast erbjuda personer med demenssjukdom individuellt anpassade, högteknologiska, mer avancerade hjälpmedel inom ramen för kontrollerade studier (FoU) 7. Beteendemässiga och psykiska symtom samt konfusion Rekommendationer vid beteendemässiga och psykiska symtom Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör utreda de bakomliggande orsakerna till symtomen och åtgärda dessa (prioritet 1). erbjuda SSR-preparat vid samtidig depression (prioritet 3). Hälso- och sjukvården kan då omvårdnadsinsatser och anpassning av den fysiska miljön visat sig otillräckliga pröva memantin vid Alzheimers sjukdom (prioritet 6). kortverkande bensodiazepiner vid oro och ångest (prioritet 6). antipsykosmedlen risperidon (prioritet 7) eller haloperidol (prioritet 8). klometiazol under natten (prioritet 8). antipsykosmedel (quetiapin), och då till personer med vanföreställningar och hallucinationer vid måttlig-svår Lewybodydemens och Parkinsondemens (prioritet 9). Behandling med bensodiazepiner, antipsykosmedel och klometiazol förutsätter en kort behandlingstid och utvärdering av effekten efter två veckor samt regelbundet ställningstagande till utsättning eller dosminskning. Hälso- och sjukvården bör inte Behandla med anitepileptika (akrbamazepin, valproat, topiramat (icke göra) Konfusion vid demenssju kdom Rekommendationer vid konfusion Hälso- och sjukvården bör utreda och behandla de bakomliggande orsakerna till konfusionssymtomen (prioritet 1) Hälso- och sjukvården kan då omvårdnadsinsatser visat sig otillräckliga pröva behandling med antipsykosmedel (risperidon) (prioritet 8) aktivering dagtid med tillägg av klometiazol nattetid (prioritet 8) 7

8 \ ~ landstinget _ DALARNA Behandling med antipsykosmedel (risperidon) och klometiazol förutsätter en kort behandlingstid och utvärdering av effekten efter två veckor samt att man regelbundet tar ställning till utsättning eller dosminskning. 8. Palliativ vård i livets slutskede Rekommendationer för personer med demenssjukdom i livets slutskede Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör ge palliativ vård enligt Världshälsoorganisationens rekommendationer (prioritet 1). använda FAST-skalan för att bedöma när den sena palliativa fasen inträtt för personer som är i livets slutskede på grund av demenssjukdom (prioritet 4). Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör endast i undantagsfall erbjuda sondmatning (prioritet 10). STUATONEN DALARNA FÖRHALLANDE TLL DE NATONELLA RKTLNJERNA Personer med demens - behov av insatser Det finns i dagsläget inget heltäckande underlag när det gäller antal genomförda demensutredningar, innehåll i demensutredningar eller antal personer med demens. Enligt Socialstyrelsens uppgifter har 8 % av alla som är 65 år eller äldre och nästan hälften av alla som är 90 år och äldre en demenssjukdom. Nyinsjuknandet, incidensen, är ca personer per år i Sverige. Varje år dör ungefär lika många med demenssjukdom. Ca personer i Dalarna 65 år och äldre skulle med detta beräkningssätt ha demenssjukdom varav ca är 90 år och äldre. Antalet nyinsjuknande och antalet döda i demens skulle vara ca 700 personer per år.( hade Dalarna personer som var 65 år och äldre varav 2665 var 90 år och äldre.) En förtjänstfull genomgång av statistik från primärvården (primärvårdens kvalitetsdatabas) visar att inom Dalarna finns patienter som lever med diagnosen demens. Av dessa har fått diagnosen under 2010, dvs 63 %. Spridningen mellan kommunerna är stor som framgår av nedanstående kartor. 8

9 81 Landstinget DALARNA Demens någonsin Deme ns 2010 rölöo!o~401 1 Uitm~~ 0,40-0,80 0,80-1,20 lfjiid ~~~l~~ : " -~ :_" ':-- '-l FalUn" tga =gn";""e'-f-,---"-- rj:f edem ora Leksand rludvika Malung bro Alvdalen,1 L, " _,--'--~-' Källa : Ulf Börjesson, primärvårdens kvalitetsdatabas Bilaga Under arbetet med riktlinjerna skickade Socialstyrelsen 2008 ut en enkät till landstingen resp kommunerna. Dessvärre ger dessa enkäter inget tillfredsställande underlag. En fråga till landstingen var "hur stor andel av demensutredningarna görs i primärvård resp specialiserad vård". Svaret är en bedömning utifrån känsla - ca 60 % inom primärvården och 40 % inom specialiserad vård. En av enkätfrågorna till kommunerna var "hur många platser finns i särskilda boenden, som enbart är avsedda för personer med demenssjukdomar" platser redovisades. ( en annan enkät via Dalarnas Forskningsråd redovisades 976 platser.) Det nationella kvalitetsregistret Svensk Demensvård (SveDem) har varit igång i två år. Av årsrapport framgår att geriatriska kliniken i Falun 9

10 respektive Mora har deltagit i registreringen. Täckningsgraden för landst inget Dalarna är således alltför låg och visar endast uppgifter som avser delar av den specialiserade vården. Täckningsgraden totalt för SveDem är 15 % men en ökning sker kontinuerligt. Av SveDempatienterna bor ca 90 % i ordinärt boende. Majoriteten av de registrerade patienterna är kvinnor (60 %). Av årsrapporten framgår även att utredningen sker i ett tidigt skede av sjukdomen. Vidare att medianåldern vid utredning är 80 år. Förebyggande insa tser Kvalitetsbokslut i Primärvården för 2009 redovisas andel personer med förhöjt blodtryck. Målnivån är den streckade linjen. Redovisningen omfattar samtliga patienter där en registrering skett i laboratorielistan. Personer med högt blodtryck i medelåldern finns ej särredovisade. Andel hypertoniker som fått blodtrycket mätt under året och där det diastoliska blodtrycke t är ::;90 100% 98% 96% 94% 92% 90% 88% 86% 84% 82% 80%

11 Andel :: hypertoniker som fått blodtrycket mätt under året och där det systo liska blodtrycket är :::; ' -~~-' -T-- -r- - --c- - ~:- - -r-~~ : l 60% 50%..:1... Falun -.-Me llersta -&- Norra ~",,<&- Södr a -... Vasterbergstagen 30% 20% 10% 0% ' ,-----,---., Källa: Kvalitetsbokslut i Primärvården 2009, uppgifterna avser dem som registre rats i laboratorielistan Demensutredning och vårdprogram Det saknas ett länsgemensamt vårdprogram för demenssjukvården i Dalarna. vårdprogramdatabasen återfinns ett vårdprogram för ett geografiskt område. nom andra geografiska områden lär det finnas vårdprogram på respektive enhets "egna" hemsida. Det finns också PM utformade mellan olika primärvårdsenheter och respektive kommun som inte finns tillgängliga digitalt för alla. Vid de dialoger som genomfördes inför det regionala kunskapsseminariet kunde konstateras att utredningsgången vid de geriatriska enheterna i stort var desamma. Utvecklingen av samarbetet med primärvården och kommunens hälso- och sjukvård variera något. nom primärvården finns variationer framför allt vad gäller samverkan mellan olika personalgrupper. Allt ifrån att distriktsläkaren själv svarar för utredningen till samarbete med övriga personalgrupper inom primärvården och/eller demenssjuksköterska inom den kommunal hälso- och sjukvården. Regelbunden strukturera d uppföljning Aterigen saknas faktauppgifter. Men det finns en känsla av att detta område kan utvecklas betydligt. Läkemedelsbehandling Vid genomgången av uppgifter från Primärvården kan konstateras att 335 patienter har fått demensspecifika läkemedel. Det innebär att 15 % av de 11

12 demensdiagnostiserade patienterna har fått demensspecifika läkemedel. Genomgången visar också att 41 % av patienterna som får demensspecifika läkemedel får det utan klar demensdiagnos. (Primärvårdens kvalitetsdatabas) En studie 1 har genomförts av Socialstyrelsens läkemedelsregister av bl a läkemedelsbehandling av Alzheimer patienter under Hänsyn har tagits till demografi och prevalens (andelen fall med demens). Enligt Socialstyrelsens nationella riktlinjer bör 63 % av Alzheimerpatienterna erbjudas behandling. Enligt denna sammanställning ligger Dalarna på ca 45 %. Procent Alzhelmerspatlenter med läkemedelsbehandling per lån/region 2009 \/,",".f:(,.t ). )t.t."" t l( 'li l-" l'tm c " V;;'t mj.: m :J K.~ " ll. l ' 'J.'h,(Jn' lti l,.:. f M.1 V.' -:: h.1r... ~. 1 1 j ('.;' ~ ~ " ' '.J 111'1, ,., ~~ tot: k h," ln, (;.:s.lua J{ln k':i&: u tu Ö~t Qf (Ö lb. k l C"AJ. " lc.1... Hl ll._ V f\ ", ldl \~.1..\ 1\1:t.) u,:1 ~,(..: \{~ n l' " 1 n l "u lf V,\f.HUllt.1."A<" 1 1 1~ 1 1.lll l.t S l<n n~ t""wc b l'o. r r o c:cnl per ~ n / n:l g l on o,o o so GO 7 0 B O 00 < DO! Diagram 1: Endast ett landsting n r upp till den andel behandlade Alzheim erpatienter som anges i Socialstyrelsen s nation ella riktlinj er. Nedanstående diagram visar åldersstandardiserad dygnsdos per prevalent capita. De regionala skillnaderna i konsumtion i läkemedelsgruppen är stora. Alahelmerläkemedel per landsting 2009 V~i.~ l. :.-r l.~) t ', l'.>f l Stof: k l lo l l l l t.ll>.,..-." k. fi l fhf l't(~n D DD k O t \~U "ti ()tl.]-et' l, t 'e v.,.l e tlt kapl ttt o V.:\l l n l(l l,,: v.i~tj l 1il l \.:, r v.1 S vll'!l ill!. ( ':1n o:" r...-.tt ::'19 n l.10lld ( ",l v l."l lo l"{j 1.),;,"."n;) U' " :' ) i ll(l ":'ol, ul."""."{,1...:tot l.:m d S t"r:-:j'lh.-." l d n d S l~ n,,_ 1i 'nh.! J.il)'U...,d B,~ k i n o? V: i':\. t~ r ll o Y. t n d 6 r~, >\).. tf. 1 Ojämlik hälso- och sjukvård - en rapport om regionala skillnader i läkemedelsbehandling i Sverige 2009, MS Health Rapport, oktober

13 ,~ Landstinget DALARNA Hjälpmedel och teknologi Förskrivningen av hjälpmedel till demenspatienter uppfattas som begränsad. Till en del kan detta beror på bristande kunskap. En annan orsak kan vara att patienten är mest betjänt av hjälpmedel i ett tidigt skede av sjukdomen. Man upplever fortfarande att sjukdomen är "tabubelagd". Det dröjer ibland allt för länge innan patient och närstående vill kännas vid problemen och söker vård. Palliativ vård i livets slutskede De flesta av de svårast sjuka demenspatienterna bor i särskilt boende (Säbo). Den palliativa vården sköts av dels kommunens hälso- och sjukvård dels landstingets distriktsläkare. Av Svenska Palliativregistret framgår att alla vårdformer i Dalarna (inkl Säbo) rapporter till registret. Arsrapporten ger ingen specifik information om omhändertagandet av demenspatienter i livets slutskede. 13

14 landstinget DALARNA SYNPUNKTER FRAN PATENTER/NÄRSTAENDE Vid träffen med Demensföreningen visade det sig att de representanter som deltog vare sig var patienter eller närstående utan arbetade inom demensvården. Det är lovvärt att orka engagera sig för sina patienter även ideellt. De har ett stort kunnande om demenspatienters behov och om närståendes situation. Av naturliga skäl är det svårt för patienterna själva att engagera sig och driva sina frågor. Närstående har ofta haft en mycket påfrestande situation under sjukdomstiden. När den närstående gått bort finns ingen kraft kvar för ideellt arbete inom ett område som förorsakat så mycket sorg. Patienter i ett tidigt skede av sjukdomen beskriver behov av struktur och "minneslappar" samt att hålla sig till det välkända för att något så när klara sin självständighet. Man talar också om en trötthet p g a ständig behöva koncentrera sig för att klara enkla saker i vardagen. Många upplever det skönt att få en diagnos, man har varit medveten om att något inte är som det ska vara. Andra kanske framför allt äldre väntar ibland för länge innan man vänder sig till hälso- och sjukvården. UPPDRAGET De nationella riktlinjerna för vård och omsorg vid demenssjukdom omfattar hela vårdkedjan, både landstingets och kommunernas insatser. Merparten av patienterna är äldre, icke yrkesverksamma. Det finns dock patienter med tidigt debuterande demens som kan ha barn/ungdomar i familjen. Dessa patienter har som regel utretts och har fortsatt kontakt med geriatrisk enhet inom landstinget. Det kan finnas skäl att här beakta intentionerna i barnperspektivet. nriktning Patienter/närstående anser att man får god vård och gott omhändertagande under hela sjukdomsperioden Patienter närstående anser att man har fått en utbildning, i egenvård, anpassad i förhållande till sina behov så att patienten/närstående känner sig stärkt och kan så långt möjligt ha kontrollen över sin situation. Förebyggande insatser erbjuds till riskgrupper Landstinget Dalarna erbjuder god demensvård i nära samarbete med den kommunala hälso- och sjukvården dvs en hälso- och sjukvård som är kunskapsbaserad och ändamålsenlig, säker, patientfokuserad, jämlik, effektiv och som kan erbjudas i rimlig tid. 14

15 '-'landstinget DAlARNA Prioriterade insatser för behovsgruppen Registreringen i Nationella Svenska Demensregistret behöver öka och omfatta både primärvård och specialiserad vård. Analys av resultaten ger möjligheter för kvalitetsförbättringar. Andra aktuella kvalitetsregister är Svenska Palliativregistret samt Senior Alert. Uppdrag Öka registreringen i Nationella Svenska Demensregistret, inom primärvården och den specialiserade vården. Ökad registrering i övriga aktuella nationella kvalitetsregister Utveckling aven länsgrupp för demensvård i nära samverkan med kommunerna för att ytterligare höja kvaliteten inom demensvården. Vårdprogram Ett länsgemensamt förhållningssätt för demensvården behöver vidareutvecklas. Med de nationella riktlinjerna för demensvården som bas, tas ett länsgemensamt vårdprogram fram så att god demensvård på lika villkor kan erbjudas i hela landstinget. Vårdprogrammet bör också utvecklas i samråd med länets kommuner. Det länsgemensamma vård programmet blir underlag för likvärdig implementering av demensriktlinjerna landstinget. Uppdrag Likvärdig, god demensvård ska kunna erbjudas i hela landstinget, underlag för detta behöver utvecklas, dokumenteras och finnas tillgängligt på landstingets hemsida (internet). Förebyggande insatser Särredovisning inom primärvården av patienter med högt blodtryck i medelåldern för att få underlag för om ytterligare insatser behöver genomföras. Uppdrag Redovisning av medelålders patienter med högt blodtryck i Kvalitetsbokslut för Primärvården. 15

16 Landstinget DALARNA Diagnostisering och behandling Diagnostisering, behandling och uppföljning av patienterna bör vidareutvecklas. Patienter med kognitiv svikt behöver få en bättre uppmärksamhet inom hälso- och sjukvården och få tillgång till utredning i ett tidigt skede. Detta kan medföra att antalet demensutredningar ökar. Det är viktigt att rekommendationen om multiprofessionellt teambaserat arbete för personer med demenssjukdom vidareutvecklas. Detta så att all tillgänglig kompetens nyttjas fullt ut för patienternas bästa. Läkemedelsbehandlingen bör följas noggrant så att alla som har behov av läkemedel får tillgång till detta efter utredning. Lika viktigt är att aktuella läkemedel sätts ut när de längre inte har effekt. Patienter med demens behöver få en regelbunden och strukturerad uppföljning på samma sätt som andra patienter med livslång sjukdom. Uppdrag Vidareutveckling av multiprofessionellt teambaserat arbete Strukturerad och regelbunden uppföljning av demenspatienterna inkl läkemedelsbehandlingen Palliativ vård Det är oklart hur väl den palliativa vården är utvecklad för demenspatienter. Palliativ vård har tidigare i stor utsträckning varit inriktad på framför allt cancerpatienter. En utveckling av ämnesområdet pågår som omfattar alla patienter i livets slutskede. Den palliativa vården för demenspatienter bör beaktas i vårdprogrammet. Uppdrag Den palliativa vården för demenspatienter vidareutvecklas i vårdprogrammet EKONOMSKA OCH ORGANSATORSKA KONSEKVENSER Ett ökat antal demensutredningar kan innebära ökat behov av utredningsresurser dels personella, dels tekniska. Underlaget för att bedöma behovet av demensutredningar behöver förbättras innan ekonomiska beräkningar genomförs. 16

17 ll andstinget \ DAlARNA En kostnadsökning för demensspecifika läkemedel är trolig utifrån de underlag som finns tillgängliga. Möjligen kan kostnadsökningen till viss del pareras genom aktiv uppföljning och med utsättning av läkemedel när de inte längre ger effekt. Utifrån aktuell kunskap borde implementeringen av nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom inte medföra några direkta organisatoriska konsekvenser i landstingets egen verksamhet. Ett länsgemensamt vårdprogram kan tydliggöra arbetsfördelning mellan primärvård och specialiserad vård. Det länsgemensamma vårdprogrammet kan även hjälpa till att förtydliga behovet av multiprofessionellt teambaserat arbete. Denna nationella riktlinje visar med all tydlighet på behovet av ett utvecklat samarbete mellan patienunärstående och de båda sjukvårdshuvudmännen. UPPFÖLJNNG LANDSTNGET DALARNA Registrering i nationella Svenska Demensregistret är av största betydelse för att få faktaunderlag för utveckling av demenssjukvården. Registrering i Senior Alert är av stor betydelse för att tidigt upptäcka och följa patientens risk för att bl a falla, utveckla undernäring eller trycksår. Förskrivningen för demensspecifika läkemedel behöver följas och kunna relateras till dels antal demenspatienter dels antal demensutredningar. Diskussioner behöver föras med primärvården och den specialiserade vården om hur utredning, behandling och omvårdnad av demenspatienter kan registreras så att bättre kunskap om vården kan erhållas. Registrerig i Svenska Palliativregistret är också av stor betydelse. Där finns viss särredovisning av cancervård men inte demensvård. Det vore värdefullt om en särredovisning kan göras för vård i livets slutskede för demenspatienter. Nationella riktlinjer för palliativ vård håller på att utarbetas vilket kanske kan ge ytterligare underlag för en bättre uppföljning av den palliativa vården. Uppdrag Ärlig sammanställning av uppgifterna i nationella Svenska Demensregistret Ärlig sammanställning av uppgifter från Senior Alert för demenspatienter Ärlig sammanställning av förskrivningen av demensspecifika läkemedel även relaterade till demenspatienter 17

18 Bilaga Demens Demens 2010 Alla N06D Varav utan Diagnoser och någonsin ej Andel 2010 av N06D av demens Andel N06D av 2010 diagnos Andel läkemedel demens ej avlidna avlidna någonsin någonsin demens 2010 ej avlidna någonsin dito Avesta % 3 430/ % Britsarvet /0 5 7% % By /0 O 0% % Bäckaskog % 8 21%) % Domnarvet / / % Gagnef % 5 100/ % Grangärde % 9 180/ %) Grycksbo %) 3 7% % Grängesberg % 4 15% % Hedemora /0 1 6% /0 Jakobsgårdarna /0 1 40/ % Krylbo % O 0% % Kvarnsveden % 6 21% % Leksand / % % Ludvika Norra % / % Långshyttan % 2 9% % Läkarhuset Borlänge % 3 43 % /0 Malung % 13 19% % Mora % / % Norslund % 10 16% /0 Orsa % 7 200/ % Rättvik % 13 9% % Skogsbo % 3 38 % % Smedjebacken /0 9 13% % Solsidan % 6 160/ %

19 Demens Demens 2010 Alla N06D Varav utan Diagnoser och någonsin ej Andel 2010 av N06D av demens Andel N06D av 2010 diagnos Andel läkemedel demens ej avlidna avlidna någonsin någonsin demens 2010 ej avlidna någonsin dito Svärdsjö % O 0% % Sälen % 7 500/ % Särna /0 O 0% % Säter , % % Tisken % 4 100/ /0 Vårdcentral Falun / / % Vårdcentral Södra Dalarna % Älvdalen % 8 19% % Totalt % / %