UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR VÅRD VID DEPRESSION OCH ÅNGESTSYNDROM

Transkript

1 Huvudkontoret Gunilla Esbjörn LD/11/0188 UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR VÅRD VID DEPRESSION OCH ÅNGESTSYNDROM SAMMANFATTNING AV UPPDRAGEN Sammanhållen vårdkedja utredning och behandling vidareutveckla organiseringen av första linjens vård för vuxna med god tillgänglighet för en första bedömning och handläggning av vårdsökande med misstänkt depression eller ångest vidareutveckla verksamheten så att adekvat kompetenssammansatt personal finns för målgruppen vidareutveckla samverkan inom hälso- och sjukvården vården så att den stödjer principerna för stegvis vård vidareutveckla samverkan mellan de olika sjukvårdshuvudmännen tillse att KBT och IPT ingår i behandlingsarsenalen och kan erbjudas i erforderlig omfattning inom såväl primärvård som specialistpsykiatri tillse att primärvården och den specialiserade psykiatrin i tillräcklig omfattning har utbildad personal i KBT och IPT vidareutveckla organiseringen av första linjens vård för barn och unga med god tillgänglighet för en första bedömning och handläggning av vårdsökande med psykisk ohälsa samt misstänkt depression eller ångest ta fram ett länsgemensamt vårdprogram för barn och unga med psykisk ohälsa och depression och ångestsyndrom vidareutveckla verksamheten så att adekvat kompetenssammansatt personal finns för målgruppen vidareutveckla samverkan inom hälso- och sjukvården vården så att den stödjer principerna för stegvis vård vidareutveckla samverkan mellan berörda huvudmän genomför strukturerade bedömningar av självmordsrisken samt vid behov genomföra en fördjupad psykiatrisk bedömning ge möjlighet till närstående att medverka vid bemötandet av vuxna med självmordsnära tillstånd ge psykosocialt stöd till efterlevande vid självmord Läkemedel erbjud möjlighet till återbesök för uppföljning och utvärdering av läkemedelsbehandling och annan behandling

2 När barn är närstående till allvarligt sjuk förälder upprätta egna rutiner för att kunna uppfylla barnets rätt till information, råd och stöd i enlighet med riktlinjer för Landstinget Dalarna (LD/01071) Uppföljning erbjud möjlighet till återbesök för uppföljning och utvärdering av läkemedelsbehandling och annan behandling Verksamheten följer upp sina resultat bl a utifrån tillgängliga kvalitetsindikatorer Verksamheten tillgängliggör sina resultat så att en sammanställning för Dalarna kan göras uppdragets genomförande återrapporteras i samband med bokslutarbetet (17)

3 INLEDNING Uppdragsbeskrivning är ett uttryck för den politiska viljeinriktningen för vård vid depression och ångestsyndrom inom Landstinget Dalarna inför implementeringen av de nationella riktlinjerna för vård vid depression och ångestsyndrom På sikt kan uppdragsbeskrivningen även vara ett underlag för horisontella prioriteringar. Basen för uppdragsbeskrivningen är Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom samt den politiska viljeinriktningen i Uppsala-Örebroregionen. Uppdragsbeskrivningen baseras också på en läges-/behovsanalys för Dalarna. Avsikten med uppdragsbeskrivningen är att o ge ett behovs- och befolkningsfokus som grund för uppdrag till verksamheten o skapa en långsiktig och realistisk ambition för vad hälso- och sjukvården ska åstadkomma inom ramen för tillgängliga resurser o på ett öppet sätt redovisa prioriteringar samt o ge underlag för uppföljning dels av fortsatt implementering, dels verksamhetens kvalitet. Uppdragsbeskrivningen avser inte att ge en heltäckande beskrivning av hälsooch sjukvårdens samlade uppdrag, utan har ambitionen att fokusera strategiskt viktiga områden. ÖVERGRIPANDE INRIKTNING FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET DALARNA Hälso- och sjukvården i Dalarna ska kännetecknas av närhet och god vård på lika villkor. God vård innebär att hälso- och sjukvården ska vara kunskapsbaserad och ändamålsenlig, patientfokuserad, säker samt effektiv och att den kan erbjudas i rimlig tid. En hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande ansats ska genomsyra hela hälso- och sjukvården. Patienter och närstående ska bemötas professionellt med förståelse, empati och integritet. Prioriterade grupper är bl a personer med livslånga sjukdomar. 3 (17)

4 MÅL FÖR BEHANDLING AV PATIENTER MED DEPRESSION ELLER ÅNGESTSYNDROM Landstinget ska erbjuda ett effektivt och gott omhändertagande av barn och ungdomar, vuxna samt äldre med depression och ångesttillstånd. Vården ska ges med respekt för den enskildes integritet och såväl patienter som närstående ska uppleva att det erbjuds en god vård genom hela vårdkedjan. Målet med depressionsbehandling ska vara tillfrisknande. Det innebär inte bara frihet från depressionssymtom utan även återgång till tidigare funktionsnivå, samt återvunnen social funktion och livskvalitet. Målet med behandling av olika ångesttillstånd ska vara att patienten blir fri från symtom eller att symtomen minskar samt att hon eller han återfår en god funktion vad gäller socialt liv, arbete och livskvalitet. Information, delaktighet och inflytande Möjlighet att få information om, vara delaktiga i och ha inflytande över vård och behandling är utomordentligt viktigt för patienter och anhöriga inom den psykiatriska vården. Det är angeläget att hälso- och sjukvården skapar förutsättningar för patienten att bli delaktig i sin egen vård och förstå konsekvenserna av sin sjukdom, både på kort och på lång sikt. Närståendes förståelse för och medverkan i vården är av stort värde. Detta gäller inte minst för patienter med risk för suicidala handlingar. Patient- och anhörigutbildning är därför av största vikt. I sammanhanget bör också beaktas andra kompletterande samhällsresurser, till exempel brukarorganisationer och deras olika stödaktiviteter. FRAMTAGANDET AV UPPDRAGSBESKRIVNINGEN Under Socialstyrelsens arbete med framtagande av nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom har landstingets ledamöter i dåvarande Samverkansutskott på olika sätt blivit involverade i processen. Ledamöterna har inför kunskapsseminariet fått information om de preliminära riktlinjerna, om hur verksamheten fungerar i Dalarna via verksamhetsföreträdare samt om hur representanter för Riksförbundet för Social och Mental Hälsa (RSMH) i Dalarna uppfattar verksamheten. Vidare har ledamöter från Samverkansutskottet deltagit vid kunskapsseminariet för beslutsfattare. Inför kunskapsseminariet och uppdragsbeskrivningen har även på tjänstemannasidan förts en dialog med representanter för aktuell verksamhet och hälso- och sjukvårdens ledning. Träffar genomfördes med Pers Söderberg, Stefan Thungström, vuxenpsykiatrin, Tina Jäderbrant, Ann-Marie Norén och Ulla Tydén, barn- och ungdomspsykiatrin (BUP), Tore Hegle och Karin Lisspers, Gagnefs vårdcentral samt Sören Fogde, områdessamordnare, 4 (17)

5 för att diskutera konsekvenserna för verksamheterna av rekommendationerna i riktlinjerna. Dialog har också förts med företrädare för landstingets huvudkontor, Birgitta Göthman, Ulla Fridh och Suzanna Westberg. MOTTAGARE Vården och omhändertagandet av patienter med depression eller ångestsyndrom berör alla åldersgrupper. Att utgå från patientens perspektiv ställer krav på samsyn, samordning och samarbete mellan olika vårdenheter och i detta fall mer påtagligt även i vissa fall mellan olika huvudmän för vård och omsorg. Detta för att patient och närstående ska uppleva kontinuitet och trygghet i kontakterna med vårdens företrädare. För att möta detta behov bör hälso- och sjukvården bli mer processorienterad. En utveckling av detta förhållningssätt kan vara att länsansvarig utses för större patientgrupper/vårdprocesser. Processansvariga bör bl a ha mandat att kunna initiera förändringar i vårdorganisationen som effektiviserar vårdprocesserna och skapar utrymme för satsningar på angelägna områden. Utifrån nuvarande verksamhetsstruktur blir landstingsdirektören tillika förvaltningschefen mottagare av uppdraget med ansvar för utveckling, samordning och uppföljning av hälso- och sjukvården inom hälso- och sjukvårdsförvaltningen. TIDSPERIOD Huvudinriktningen är att uppdragsbeskrivningen gäller under mandatperioden ( ). Kommer Socialstyrelsen med en revidering av riktlinjen får uppdragsbeskrivningen kompletteras alternativt arbetas om. Uppföljning sker årligen utifrån aktuella kvalitetsindikatorer. SITUATIONEN I DALARNA I FÖRHÅLLANDE TILL DE NATIONELLA RIKTLINJERNA OCH UPPDRAG Depression och ångestsyndrom Depression och ångestsyndrom utgör de två största diagnosgrupperna inom sjukdomsgruppen psykiska sjukdomar. De tillhör även de stora folksjukdomarna och drabbar människor i alla åldrar. Depression är en av de vanligaste orsakerna till ohälsa, produktivitetsbortfall och arbetsoförmåga världen över. 5 (17)

6 Uppskattningsvis drabbas 25 % av befolkningen någon gång i livet av ett ångestsyndrom. Minst 25 % av alla kvinnor och 15 % av alla män kommer någon gång i livet att få en behandlingskrävande depression. Troligen vänder sig en majoritet av vuxna och äldre patienter med depression och ångesttillstånd till primärvård för vård och behandling. Samtidigt utgör denna patientgrupp ca 60 % av vuxenpsykiatrins patienter. För barn och ungdomar har det visat sig att det saknas en mer uttalad i första linjen vård. De vanligaste kontaktvägarna för barn och unga är skolhälsovård, ungdomsmottagningar och BUP. Det är vanligt med samsjuklighet (flera sjukdomar samtidigt) vid depression och ångestsyndrom. Vid psykiska funktionshinder kan även depression och ångestsyndrom förekomma. Vidare kan ett samtidigt missbruk av t ex alkohol försvåra såväl bedömning som behandling. Kunskap saknas om optimal behandling av samsjuklighet vid depression och ångestsyndrom. Nationella riktlinjerna för vård vid depression och ångestsyndrom är därför strikt avgränsade till dessa diagnosgrupper. När vi har diskuterat behovet av insatser och konsekvenser har även angränsande områden som psykisk hälsa och psykisk ohälsa 1 berörts. Enligt vissa internationella epidemiologiska studier förefaller depressions- och ångesttillstånden öka. Oberoende av om det finns en ökning eller ej, kommer kraven på behandlingsinsatser att öka. Depression och ångest har varit tillstånd som tidigare, i hög grad, kommit i skymundan för psykossjukdomarna, trots att de är folksjukdomar som kan behandlas framgångsrikt. Utifrån den kunskap som finns idag, kan de även förebyggas till viss del. Det saknas bra statistiska underlag för denna diagnosgrupp. Arbete pågår nationellt med att utveckla kvalitetsregister. Nedanstående diagram visar de sammanställningar som finns för Dalarna. 1 Se avsnitt definitioner 6 (17)

7 Antal patienter i de stora diagnosgrupperna inom primärvården i Dalarna Rörelseorg. Hypertoni ÖLI Diabetes Hjärtsvikt Uvidiagnos Depression Otitdiagnos Tonsillit KOL Källa: Kvalitetsbokslut i Primärvården 2009 Antal orsakskoder inom vuxenpsykiatrin över tid Källa: Psykiatrisk öppenvård, Insatser fördelat på kön (17)

8 Orsakskoder inom vuxenpsykiatrin öppen vård Källa: Psykiatrisk öppenvård, Insatser fördelat på kön 2010 Psykiatrins åtgärdskod per invånare öppen vård (Gagnef ej med) Källa: Psykiatrisk öppen vård, Insatser registrerade kvartal kvartal (17)

9 Antal insatser inom vuxenpsykiatrin totalt per invånare (Gagnef ej med) (konsumtionsdata) Källa: Psykiatrisk öppen vård, Insatser registrerade kvartal kvartal (17)

10 Diagnoser i sluten vård Antal patienter/ inv, F30-F39 Förstämningssyndrom, ålder 0-85+, 2009 F30-39 Förstämningssyndrom Dalarna män F30-39 Förstämningssyndrom Dalarna kvinnor F31 Bipolär sjukdom Dalarna män F31 Bipolär sjukdom Dalarna kvinnor F30-39 Förstämningssyndrom riket båda könen F30-39 Förstämningssyndrom Dalarna båda könen F 31 Bipolär sjukdom riket båda könen F31 Bipolär sjukdom Dalarna båda könen Källa: Socialstyrelsen, Statistikdatabas diagnoser i sluten vård 10 (17)

11 BUP i Dalarna redovisar sin verksamhet med utgångspunkt från kontaktanledning. Inåtvända problem (31,2 %) är den vanligaste kontaktanledningen följt av påfrestningar i närmiljön (18,3 %) och beteendestörningar (16,9 %). Övriga kontaktanledningar ligger under 10 %. Psykisk ohälsa bland ungdomar Andel (procent) ungdomar som uppger psykisk ohälsa i olika åldrar undersökningar sedan Kvinnor och män i olika åldrar*. Källa: Folkhälsorapport 2009, Socialstyrelsen Den psykiska ohälsan är, i första hand, en angelägenhet för primärvården/första linjens sjukvård. Liksom lätta och merparten av måttliga tillstånd av depression och ångestsyndrom för vuxna. Människor som drabbas av bipolär sjukdom behandlas i huvudsak inom den psykiatriska vården. Primärvårdens ansvar för omhändertagande av psykiska sjukdomar är omfattande. En viktig konsekvens att uppmärksamma vid implementeringen av de nationella riktlinjerna är, att kraven på effektivitet och evidensbaserade insatser ökar i första linjens sjukvård. Mellan primärvården och vuxenpsykiatrin i Dalarna finns en överenskommelse om uppgiftsfördelning och samverkan som verksamheterna uppfattar att den fungerar. I dokumentet finns förslag till gemensamma bedömningsinstrument. Vidare faktorer för vägledning för att prioritera patienter till bedömning. Överenskommelsen innebär även att sammansatta vårdåtgärder finns tillgängliga för patienterna, dvs att det finns olika behandlingsåtgärder att tillgå. Det som inte uttalat tas upp är t ex patient- och närståendeutbildning, telefonstöd till patienten och påminnelse- och övervakningssystem.. 11 (17)

12 För närvarande pågår framtagande av ett länsgemensamt vårdprogram för depression för diagnos och behandling av vuxna patienter. Tillgången till KBT-kompetens varierar något inom primärvården, vilket medför att möjligheten att erbjuda behandling varierar. Brist finns överlag på personal med KBT-kompetens. Utbildningar har genomförts och utbildningsinsatser pågår. Det pågår även en påbyggnadsutbildning med inriktning mot barn och unga. Utveckling av internetbaserad KBT pågår. I Dalarna genomfördes en kartläggning av psykologbehovet, nuläge och fem år framåt, UPPDRAG vidareutveckla organiseringen av första linjens vård för vuxna med god tillgänglighet för en första bedömning och handläggning av vårdsökande med misstänkt depression eller ångest vidareutveckla adekvat kompetenssammansatt personal för målgruppen vidareutveckla samverkan inom hälso- och sjukvården vården så att den stödjer principerna för stegvis vård vidareutveckla samverkan mellan de olika sjukvårdshuvudmännen tillse att KBT och IPT ingår i behandlingsarsenalen och kan erbjudas i erforderlig omfattning inom såväl primärvård som specialistpsykiatri tillse att primärvården och den specialiserade psykiatrin i tillräcklig omfattning har utbildad personal i KBT och IPT När det gäller barn och ungas behov av stöd vid psykisk ohälsa (psykiska besvär och psykisk sjukdom) och i detta fall depression och ångestsyndrom, är tillgången till första linjens vård outvecklad. Framför allt BUP har hittills i huvudsak fått svara för insatser för barn med psykisk ohälsa. För närvarande finns inget tydligt uttalat ansvar för första linjens vård och behandling för barn och unga inom primärvården och därmed inte heller personal med den kompetens som behövs. Barnhälsovården och ungdomsmottagningarna har till viss del varit delaktiga, men har mer haft perspektivet psykisk hälsa. Dessa förhållanden är inte specifika för Dalarna. Nationellt har därför ett antal initiativ tagits. Modellområden för barns och ungas psykiska hälsa är ett utvecklingsarbete inom Sveriges Kommuner och 12 (17)

13 Landsting (SKL). Målet är att barns och ungdomars psykiska hälsa ska mötas med en synkroniserad helhet. Modellområdena ska ta fram praktiskt fungerande modeller för arbete och samverkan så att alla inblandade kan ge rätt hjälp på rätt nivå. Gagnef och Hedemora är modellområden i Dalarna. SKL har även publicerat en kunskapssammanställning Rätt insatser på rätt nivå för barn och ungdomar med psykisk ohälsa. Här talas om första linjen hälsofrämjande insatser och första linjen sjukvårdande insatser och insatser på specialistnivå. Hälsofrämjande insatser är - föräldrarstöd genom MVC, BVC/familjecentraler, kvalificerad telefonrådgivning dygnet runt genom t ex sjukvårdsupplysningen samt kvalitetssäkrad information på Internet - screening för depression efter förlossningen via BVC - hälsosamtal och livskunskap i skolan - förhindrande av självmord, skolbaserat självmordspreventionsprogram som bör erbjudas elever i årskurs 1 på gymnasiet via ungdomsmottagningarnas uppsökande verksamhet i samverkan med skolan och elevhälsan Sjukvårdande insatser - korttids stödintervention kan erbjudas ungdomar med lindriga depressiva besvär via elevhälsan, ungdomsmottagningar och primärvården. På initiativ av Regeringen har Sjukvårdsrådgivningen utvecklat, en nationell ungdomsmottagning på nätet. Här finns bl a texter om att må dåligt. I Dalarna pågår diskussioner när det gäller samverkan och ansvarsfördelning mellan primärvården och BUP. Behovet av att klara ut dessa frågor har gjort att BUP för närvarande inte deltar i arbetet med det länsgemensamma vårdprogrammet för depression. I en preliminär ansvarsfördelning är kommer barn, yngre än 13 år, med depression och unga, 13 år och äldre, med allvarlig depression att behandlas inom BUP. UPPDRAG vidareutveckla organiseringen av första linjens vård för barn och unga med god tillgänglighet för en första bedömning och handläggning av vårdsökande med psykisk ohälsa samt misstänkt depression eller ångest ta fram ett länsgemensamt vårdprogram för psykisk ohälsa alt depression och ångestsyndrom vidareutveckla adekvat kompetenssammansatt personal för målgruppen vidareutveckla samverkan inom hälso- och sjukvården vården så att den stödjer principerna för stegvis vård vidareutveckla samverkan mellan berörda huvudmän 13 (17)

14 Självmordsnära tillstånd Depression och ångesttillstånd medför ökad risk för självmordshandling eller självmord. I det vårdprogram som är under utarbetande har området tagits upp. Bedömningsinstrument och skattningsskalor avseende självmordsrisk har också beaktats. UPPDRAG genomföra strukturerade bedömningar av självmordsrisken samt vid behov genomföra en fördjupad psykiatrisk bedömning ge möjlighet till närstående att medverka vid bemötandet av vuxna med självmordsnära tillstånd samt ge psykosocialt stöd till efterlevande vid självmord Läkemedelsbehandling Läkemedelsbehandling av egentlig depression och ångestsyndrom sker företrädesvis med olika antidepressiva läkemedel. Vid lindrig depression har antidepressiva läkemedel vanligtvis ingen eller ringa effekt. I diagrammet nedan visas per landsting andelen DDD för citalopram och sertralin av alla SSRI-läkemedel Noteras bör att det inte är möjligt att i läkemedelsstatistiken se vilken förskrivningsorsaken är. SSRI används även vid andra tillstånd. Detta gör jämförelsen grov. Kostnadsreduceringen om Landstinget Dalarna hade en andel på 90 % (= mål i Norrbotten) skulle vara 2 mkr. 14 (17)

15 UPPDRAG följa de rekommendationer för läkemedelsbehandling som anges i nationella riktlinjer Barn och unga som närstående till allvarligt sjuk förälder Den 1 januari 2010 infördes bestämmelser i Hälso- och sjukvårdslagen och Lagen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område som innebär att barns behov av information, råd och stöd särskilt ska beaktas. Det gäll om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med - har en psykisk sjukdom eller annan psykisk funktionsnedsättning - har en allvarlig fysisk sjukdom eller skada - är missbrukare av alkohol eller annat beroendeframkallande medel eller - oväntat avlider Inom Landstinget Dalarna har riktlinjer När barn är närstående till allvarligt sjuk förälder tagits fram. Riktlinjerna är till för att hjälpa verksamheterna att upprätta egna rutiner för att kunna uppfylla barnets rätt till information, råd och stöd. UPPDRAG upprätta egna rutiner för att kunna uppfylla barnets rätt till information, råd och stöd i enlighet med riktlinjer för Landstinget Dalarna (LD/01071) Uppföljning och utvärdering av behandling Insatt behandling ska följas upp och utvärderas. Det innebär att behandlaren under vårdförloppet regelbundet ska ta ställning till om behandlingen bör modifieras i någon riktning. Vid läkemedelsbehandling har man funnit att regelbundna återbesök hos läkare förstärker effekten av läkemedelsbehandlingen. Det har framkommit att uppföljning och utvärdering av speciellt läkemedelsbehandling inom primärvården finns det behov av att vidareutveckla. 15 (17)

16 UPPDRAG erbjud möjlighet till återbesök för uppföljning och utvärdering av läkemedelsbehandling och annan behandling Verksamheten följer upp sina resultat bl a utifrån tillgängliga kvalitetsindikatorer Verksamheten tillgängliggör sina resultat så att en sammanställning för Dalarna kan göras uppdragets genomförande återrapporteras i samband med bokslutarbetet 2012 Ekonomiska och organisatoriska konsekvenser Bedömningen är att införande av riktlinjerna kommer på kort sikt öka kostnaderna inom områdena effektivt omhändertagande, diagnostik och bedömning, psykologisk behandling samt uppföljning och utvärdering. Landstinget Dalarna har nyttjat tidigare stimulansmedel för utbildningsinsatser och kan genom detta begränsa kostnadsökningen för KBT-kompetens. Men till saken hör att KBT-kompetens efterfrågas inom flera områden. Därför behöver ytterligare KBT-utbildningar genomföras På lång sikt, bedöms kostnaderna minska, utom för psykologisk behandling, där kostnaderna förväntas plana ut på en högre nivå än idag. 16 (17)

17 DEFINITIONER Psykisk hälsa är mer än frånvaron av psykisk ohälsa. Det handlar bland annat om att människor upplever sin tillvaro meningsfull, att de kan använda sina resurser, vara delaktiga i samhället och uppleva att de har förmåga att hantera livets normala motgångar. Psykisk ohälsa används i dag ofta som en övergripande term som täcker både psykiska besvär och psykisk sjukdom. Källa: Positionspapper, Psykisk hälsa, barn och unga, Sveriges Kommuner och Landsting 17 (17)