Strömgenomgång - konsekvenser och prevention

Transkript

1 Strömgenomgång - konsekvenser och prevention Lars-Gunnar Gunnarsson Biträdande professor, Institutionen för Läkarutbildning, Örebro Universitet. Överläkare vid Universitetssjukhuset, Örebro. LG Gunnarsson

2 Medverkande, Forskarmöte , Stockholm Anna Blomqvist, Arbets- och miljömedicin, Halmstad Åsa Ek, Lunds tekniska högskola Lars Goffeng, Statens arbeidsmiljøinstitutt, Oslo Lars-Gunnar Gunnarsson, Arbets- och miljömedicin, Örebro Kristina Jakobsson, Arbets- och miljömedicin, Lund Tohr Nilsson, Arbets- och miljömedicin, Sundsvall-Umeå Lisa Rådman, Arbets- och miljömedicin, Örebro Sara Thomee, Arbets- och miljömedicin, Göteborg LG Gunnarsson

3 Frågeställningar angående strömgenomgång Utveckling av symptom över tid? Effekter på olika känselsinnen? Effekter på tankar, minne mm? Vårdkontakt efter strömgenomgång Effekter på arbetsförmåga? Säkerhetskultur och strömgenomgång? Hur arbetar man med elsäkerhet i Norge? LG Gunnarsson

4 Studiegrupp Aktuell studie - design Enkät I 4000 medlemmar i Elektrikerförbundet 343 pers anmält el-arbetsskada Svar från personer 160 personer Strömgenomgång personer 124 personer Enkät II Svar från 481 personer 80 personer varav 42 manliga elektriker Rådman och Gunnarsson

5 Konsekvenser av strömgenomgång Utveckling av symptom över tid Första veckan > 1 vecka Kvarstående n=440 antal % antal % antal % Känsel Smärta Känsel nedsatt Muskler Muskelsvaghet Muskelryckn Hjärna Minne nedsatt Koncent nedsatt Sömnsvårighet Oro Trötthet Rådman och Gunnarsson

6 Konsekvenser av strömgenomgång Symptom: spänning eller sitter fast 17 personer rapporterade högspänningsolyckor (4 %) 406 personer rapporterade lågspänningsolyckor (96%) Högspänningsolyckor orsakade tio gånger oftare långvariga symtom än lågspänning 25% hade fastnat vid det strömsatta föremålet De som fastnat hade tre gånger oftare långvariga symtom än de som inte fastnat Rådman och Gunnarsson

7 Aktuell studie - design Studiegrupp: Undersökningar och intervjuer 481 manliga elektriker från Elektrikerförbundet 42 manliga elektriker som anmält arbetsskada 525 elektriker med c:a 20% bortfall av svar på olika frågor Inbjöds delta i undersökningar 52 rapporterade kvarstående besvär som de kopplade till tidigare strömgenomgång 28 tackade ja till att delta Testning av känselsinnen mm samt intervjuer hösten elektriker deltog i undersökningar och intervjuer LG Gunnarsson

8 Skador i nervrötter/nervplexus följer dermatom LG Gunnarsson

9 I nervnätverket (plexus) organiseras perifera nerver ner till arm och hand LG Gunnarsson

10 LG Gunnarsson

11 Perifera nerver motoriska och sensoriska Strömmen följer de strukturer som leder bäst: 1. Nerver 2. Blodkärl 3. Muskler Fett 7. Skelett LG Gunnarsson

12 Flödet av elektriska energi blir större i karpaltunneln som begränsas av skelett (radius och ulna) Plot som illustrerar fördelningen av temperatur vid strömsättning med tvärsnitt av underarmen LG Gunnarsson RC Lee. Injury by electrical forces: pathophysiology, manifestations and therapy. Current Problems in Surgery 1997;34:

13 Storlek av strömledande struktur avgör fältstyrkan, dvs skadlig inverkan LG Gunnarsson RC Lee. Injury by electrical forces: pathophysiology, manifestations and therapy. Current Problems in Surgery 1997;34:

14 Icke termiska skador kan orsaka fördröjd nervskada LG Gunnarsson RC Lee. Cell injury by electrical forces. Ann N Y Acad Sci 2005;1066:

15 LG Gunnarsson RC Lee. Injury by electrical forces: pathophysiology, manifestations and therapy. Current Problems in Surgery 1997;34:

16 Perifera nerver mest sårbart är tunna fibrer för smärta, temperatur och autonom nerver Beröring Kyla, beröring Kyla, värme, smärta 70-80% Autonoma nerver (svettning, svullnad) LG Gunnarsson

17 LG Gunnarsson RC Lee. Injury by electrical forces: pathophysiology, manifestations and therapy. Current Problems in Surgery 1997;34:

18 Kroppsliga konsekvenser av strömgenomgång Fördröjda skador i nerver, särskilt i händerna Cellmembranet förändras efter exponering för starka elektriska fält. Proteiner i membranet skadas vilket leder till förändrad struktur, ökad genomsläpplighet för ämnen, nedsatt förmåga till att leda nervimpulser samt mer vatten i membranet (svullnad LG Gunnarsson Lee RC (2005) Cell injury by electric forces. Annals of the New York Academy of Sciences 1066:

19 A-delta fibrer leder beröring Grova och myeliniserade C-fibrer leder temperatur Tunna och omyeliniserade Skadas lättare vid strömgenomgång LG Gunnarsson

20 Termoreceptorer =jonkanalsreceptorer Specifika mm-små temperaturområden Adapterar snabbt Reagerar på förändring 0,01 Överlappande temp-område Kyla (TRPM8 o TRPA1) Aɗ och C-fibrer) Värme bara C-fibrer (samma som smärta) Capsaisin-receptor TRPV1 Menthol-receptor TRPM8 LG Gunnarsson

21 Testning av känsel; Fall-serie med 23 personer Temperatursinne, varmt respektive kallt Kroppsliga konsekvenser av strömgenomgång Thermotest (Somedic AB, Hörby, Sverige) Nilsson

22 Vibrationssinne Kroppsliga konsekvenser av strömgenomgång Testning av känsel; Fall-serie med 23 personer VibroSense (VibroSense Dynamcs AB) Nilsson

23 Testning av känsel; Fall-serie med 23 personer Mätning av kraft i händer och fingrar Kroppsliga konsekvenser av strömgenomgång Jamar dynamometer dynamometri Pinch gauge Nilsson

24 Testning av känsel; Fall-serie med 23 personer Integrerad testning av känsel och kraft Kroppsliga konsekvenser av strömgenomgång Purdue pegboard test Shape and Texture Identification test (STI) Finger tapping Nilsson

25 LG Gunnarsson Rådman L, Gunnarsson L-G, Nilsagård Y, Nilsson T. Neurosensory findings 25 among electricians exposed to electrical injury: a case series. Manus

26 Testning av känsel; Fall-serie med 23 personer Tecken på skada Kroppsliga konsekvenser av strömgenomgång Förmågan att känna värme respektive kyla verkar nedsatt pga skada av de tunnaste nervtrådarna (fintrådsneuropati) Effekten är tydligare hos de som utsatts för högspänningsolyckor och/eller fastnat vid strömkällan (pga muskelkramp) Dessa pat rapporterar nästan alltid också smärta Rådman, Gunnarsson och Nilsson

27 Testning av känsel; Fall-serie med 23 personer Fynden kan ha visst förklaringsvärde för att förstå Symptom i form av Smärta, Domningar och Stickningar. Detta påvisas inte genom undersökning av nervledningshastighet. Symptom i form av svårigheter att tåla kyla eller upplevelse av att känna sig kall (detta kan förklaras av att de tunnaste nervtrådarna är skadade) Beröringssinnet kan var intakt Kroppsliga konsekvenser av strömgenomgång Rådman, Gunnarsson och Nilsson

28 Testning av känsel; Fall-serie med 23 personer Konsekvenser för diagnostik Kroppsliga konsekvenser av strömgenomgång Vid skador av högspänning och/eller fastnat vid strömkällan bör temperaturtrösklar (fintrådsfunktion) undersökas. Detta omfattas inte av vanlig Neurofysiologisk undersökning med EMG och nervledningshastighet Stickningar, domningar och smärta kan inte verifieras/påvisas med klinisk eller neurofysiologisk undersökning (EMG och nervledningshastighet) Vården måste lyssna på och tro på patientens ord Rådman, Gunnarsson och Nilsson

29 Psykiska konsekvenser av strömgenomgång Fall-serie med 23 personer: Intervjuer 23 män år, med elolycksfall i yrkesarbete Allvarliga episoder med strömgenomgång: 12 angav 1 episod 9 angav 2-10 episoder 2 angav 20 resp. 25 episoder I medeltal 6 år (mellan 1 och 44 år) sedan allvarligaste strömgenomgången 8 förlorade medvetandet 19 kände sig omtöcknade i efterförloppet 3 angav huvudet som kontaktpunkt Thomee

30 Psykiska konsekvenser av strömgenomgång Fall-serie med 23 personer: Kognitiva tester Man rapporterade mer ångest och kroppsliga obehag (och något oftare depression) Subjektivt sämre närminne, uppmärksamhet och koncentration Ingen påvisbar objektiv nedsättning av hjärnfunktioner i den studerade gruppen Dock mer psykiskt illabefinnande och mer subjektiva kognitiva problem än jämförelsegruppen Thomee

31 Psykiska konsekvenser av strömgenomgång Fall-serie med 23 personer: Intervjuer Hur känns det att få en stöt? Fysiska sensationer skakningar, darr, pirr ljud- och ljusupplevelser som snabba slag Smärta och brännskador Omtöcknad, förlorade medvetandet Thomee

32 Psykiska konsekvenser av strömgenomgång Fall-serie med 23 personer: Intervjuer Känslomässiga reaktioner? Chock, förvirring, förvåning Rädsla och ångest Att fastna beskrivs som traumatiserande llska, frustration, skamkänslor - självanklagelser Thomee

33 Psykiska konsekvenser av strömgenomgång Fall-serie med 23 personer: Intervjuer Senare Lättnad att ha överlevt Tankar på hur det kunde ha gått Påminns om olyckan i olika sammanhang Väcker starka känslor för en del Skuldfrågan Thomee

34 Fall-serie med 23 personer: Intervjuer Säkerhetskultur Hur har olyckan påverkat? Livsförändrande händelse (för några) Arbetar mer säkert Undervisar, engagerar sig i säkerhetsfrågor, arbetar fackligt Thomee

35 Fall-serie med 23 personer: Intervjuer Säkerhetskultur Bemötande på arbetsplatsen? Stor variation i erfarenheter! Rapportering, utredning, åtgärder? Gott socialt stöd Omhändertagande vid olyckstillfället Kontakt under sjukskrivning Genomgång av händelseförloppet Stöd att rapportera Dåligt socialt stöd Motarbetad att rapportera, olyckan tystas ner Skuldbeläggning Thomee

36 Självrapporterat i enkät II Vårdkontakter Endast 25% sökte sjukvård Sjukhus eller vårdcentral Vilka sökte? Högspänningsolycksfallen De som hade fastnat Rådman och Gunnarsson

37 Fall-serie med 23 personer: Intervjuer Vårdkontakter Bemötande i hälso- och sjukvården? Medicinskt omhändertagande Professionellt bemötande, bra personal Visst ointresse Kan missa det psykiska Brister i kunskap och rutiner Saknas uppföljning Hushållsel är inte farligt! Thomee

38 Vårdkontakter Fall-serie med 23 personer: Intervjuer Sjukskrivning, arbetsförmåga och kvarstående besvär? Nedsatt i stunden Arbetade fullt men nedsatt Kvarstående funktionsnedsättningar Osäkerhet om besvären beror på olyckan Ängslan, oro, nedstämdhet Utvecklat rädslor för el för arbete i stolpe eller på hög höjd Thomee

39 Intervjuer - Fall-serie med 23 personer Säkerhetskultur Olyckan? Bröt inte strömmen Stress, slarv Undvika konsekvenser för tredje part Ren olycka Trodde det var strömlöst Oförutsedda fel Thomee

40 Självrapporterat i enkät II Säkerhetskultur n=523 Ja antal % Användande av skyddsutrusning Skyddsglasögon 16 4 Annan skyddsutrustning Använde adekvata verktyg Arbetsplats och arbetsuppgifter Känd arbetsplats Känd uppgift Arbetade ensam Situation Upplevde uppgiften riskfylld Var trött Tänkte på annat Tidspress Hade bråttom Snäv tidsmarginal Rådman och Gunnarsson

41 Självrapporterat i enkät II Säkerhetskultur Arbetssituation och Kommunikation God tillgång på rätt utrustning men måste finnas positiv attityd till att använda den Kan uppleva stress i arbetet situationsfaktorer, individfaktorer Får den information de behöver för att kunna utföra arbetet säkert men på plats finns inte alltid tillräcklig kommunikation elektriker emellan Svårt påverka mindre säkra arbetssätt pga konkurrens och ekonomi. Ek

42 Säkerhetskultur Självrapporterat i enkät II Lärande och rapporterande Många upplever att man kan säga vad man tycker om säkerheten men det görs vid få tillfällen Man känner till att det finns avvikelserapporteringssystem men är ofta osäker på hur de fungerar och används inte så ofta Nära-händelser - rapporteras sällan skriftigt - rapporteras något oftare muntligt Större tillbud och olyckor rapporteras i högre utsträckning men ändå stort mörkertal Man anar stor variation mellan arbetsgivare i rapportering och lärande Ek

43 Säkerhetskultur Självrapporterat i enkät II Attityd och Beteende vad gäller säkerhet Man värdesätter till stor del anställdas kunskaper och idéer till arbetsförbättringar Stor variation i hur mkt man pratar om hur arbetet kan förbättras för att nå ökad säkerhet Stor variation i hur man upplever arbetsledarens engagemang för säkerhet (uppmuntran, en del av vardagen) Ek

44 Säkerhetskultur Självrapporterat i enkät II Riskuppfattning Majoriteten upplevde man kan påverka säkerheten i sitt arbete ¼ upplevde till viss del det fanns en hög olycksfallsrisk i sitt arbete Efter olyckan: Majoriteten tyckte deras eget säkerhetstänk och beteende hade förändrats man blev mer försiktig På nästan varje arbetsplats finns en cowboy enstaka individer som tar onödigt stora risker T ex viktigt välja rätt handledare till unga praktikanter och undvika överföra dåliga gruppnormer och beteenden Ek

45 Säkerhetskultur Vad kan förbättras? Skapa ökad insikt och säkerhetsmotivation generellt (utbildning, dialog, diskussion) Ledarskapet kan bli bättre kulturbärare synlighet, engagemang, kommunikation Ökad delaktighet och ansvar i förbättringsarbetet hos anställda Förbättrat rapporterande och lärande för säkerhet för att få kontinuerligt förbättringsarbete Sök orsaker till incidenter och olyckor brett i verksamheten. Ek

46 Säkerhetskultur Vad kan förbättras? Skapa ökad insikt och säkerhetsmotivation generellt (utbildning, dialog, diskussion) Ledarskapet kan bli bättre kulturbärare synlighet, engagemang, kommunikation Ökad delaktighet och ansvar i förbättringsarbetet hos anställda Förbättrat rapporterande och lärande för säkerhet för att få kontinuerligt förbättringsarbete Sök brett i verksamheten efter orsaker till incidenter och olyckor Ek

47 Vårdkontakter Råd baserat på kliniska erfarenheter Dokumentera utgångsstatus på akuten! När hände det? Klockslag! Vad var det som hände? Vad tänkte du då? Varför hände det? Var det någons fel? Hade det kunnat förebyggas? Strömmens väg genom kroppen? Vilken typ av ström? AC/DC Strömstyrka? Spänning? >/< 1000 V. Blomqvist

48 Vårdkontakter På akutmottagningen Hjärtobservation Brännskador Råd baserat på kliniska erfarenheter Behandling av eventuell påverkan av njurar. Symtom från nerver och muskler. Varit omtumlad? Även om man inte har varit avsvimmad Blodprov för myoglobin, som markör för omfattning av muskelpåverkan. Anges tidsrelation till olyckan RÅD: Se till att alla organ där du har besvär blir undersökta! Muskler. Mät arm- och benomfång för senare jämförelser! Om möjligt kvarstanna för medicinsk observation 12 timmar. Blomqvist

49 Upp i luften igen! Tidiga besök på arbetsplatsen viktigt! Motverka fobiska reaktioner. Enligt lag: Arbetsgivaren ska anmäla till Arbetsmiljöverket och försäkringskassan och i förekommande fall till Elsäkerhetsverket. Patienten ska ha stöd från arbetsgivaren! Skyddsombudet ska underrättas. Blomqvist

50 Uppföljning av alla som har besvär efter 3-6 mån Patienter med kvarstående besvär bör alltid remitteras till klinik med specifik erfarenhet av sena effekter av strömgenomgång. Vid de arbets- och miljömedicinsk klinikerna finns både erfarenhet, utrustning och kompetens för utredning, bedömning och uppföljning av patienter som har kvarstående besvär efter strömgenomgång. Respektfullt bemötande och kompetent medicinsk uppföljning Minimerar konsekvenser av strömgenomgång, Onödig och skadlig frustation undviks Bättre och snabbare rehabilitering Rätt åtgärder vidtas (utredningar, försäkring, ekonomisk kompensation) LG Gunnarsson

51 Informasjon til arbeidslivet 2002 Plakater Brosjyrer Til lommeboken Goffeng

52 Informasjon til arbeidslivet x Planscher Broschyrer Fickkort Goffeng

53 Håndbøker og annen informasjon Norsk Indeks for medisinsk nødhjelp Ulykkessted 113 Ambulanse Sykehus BHT/Fastlege Goffeng

54 Informasjon til helsevesen Goffeng LO, Veiersted KB, Moian R, Remo E, Solli A, Erikssen J. Tidsskr Nor Lægeforen 2003;123(17): Veiersted KB, Goffeng LO, Moian R, Remo E, Solli A Erikssen J. Tidsskr Nor Lægeforen 2003;123(17): Hovedinnhold: Akutte helseeffekter: Hjerte, muskler, hud, nervesystem Oppfølging etter strømulykke, akutt og i forhold til kroniske helseeffekter -Kriterier for oppfølging -Anbefalinger for observasjon/undersøkelser i sykehus Goffeng

55 Goffeng

56 2013 Strømulykke - app Goffeng

57 57

58 58

59 Nu finns information för vårdgivare Strömgenomgång (elolycka) LG Gunnarsson

60 Planeras temanummer av Arbete och Hälsa våren 2016 Bakgrund till aktuella forskningsprojekt. Kristina Jakobsson, Sara Thomee, Lars-Gunnar Gunnarsson Elolyckor i Sverige. Tidstrender etc. Per Höjevik m fl Elsäkerhetsverket Strömgenomgång är ett arbetsmiljöproblem. Magnus Svartengren Arbetsmiljöverket Symtom efter strömgenomgång. Ylva Nilsagård, Lisa Rådman, Lars-Gunnar Gunnarsson Nervskador orsakade av strömgenomgång. Tohr Nilsson, Lisa Rådman Strömgenomgång och skador i perifera nervsystemet. Lars-Gunnar Gunnarsson, Tohr Nilsson Kognitiv funktion efter strömgenomgång. Sara Thomee, Kai Österberg och Kristina Jakobsson Att vara med om elolycksfall intervjuer med elektriker. Sara Thomee Säkerhetskultur på elektrikers arbetsplats hur kan den förbättras? Åsa Ek Erfarenheter från Norge om hur elolyckor kan förebyggas och handläggas. Lars Goffeng Erfarenhetsbaserade rekommendationer. Anna Blomqvist, Martin Tondel LG Gunnarsson