IT infrastrukturprogram

Transkript

1 FINSPÅNG IT infrastrukturprogram Antagen Kf

2

3 IT infrastrukturprogram Finspångs Kommun Finspång Telefon Fax E-post: Internet: Författare: Hans Lindberg, Finspångs kommun Torbjörn Eriksen, Maintrac AB Eric Åkerlund, Emavo Bredbandskonsult AB

4

5 Innehåll Förord... 1 Finspångs kommun... 2 Allmän utveckling sedan det senaste programmet... 4 Nuläge... 6 Behovsbild... 6 Hushåll...6 Näringsliv...6 Offentlig sektor...6 Nätutbredning... 8 Tätorter Landsbygd Regionalt Olika nätägare Kommunens organisation för bredbandsfrågor...12 Kommunens vision för programperioden Generell vision och syfte...13 IT-vision...14 Lokalt i kommunen Nationellt och regionalt Målsättningar under programperioden...15 Målnät Funktion kopplad till kundgrupp...16 Målnätets utformning...17 Inledning Utformning av ortssammanbindande nät Utformning av områdesnät Kommunens prioritering av geografiska områden...18 Öppenhet och konkurrens Teknikdiskussion...19 Fiber Koppar Radio Mobilt bredband Regionnät och samarbete...21 Övriga kommuner i Östergötland Södermanland Säkerhet, redundans och samhällsskydd...22 Inledning Planerade åtgärder I

6 II Principer för utbyggnad och nyttjande av nät Ansvar och roller...23 Förädlingsnivåer i nätet...23 Nätstruktur och nodpunkter...24 Prisstruktur...24 Handlingsplan Information och marknadsföring...25 Tillgång till bredband...25 Industriområden Bostadsområden Byalag i glesbygd Kommunal eller annan offentlig verksamhet Kopparnätets avveckling Samordning...26 Nationell och regional nivå Kommunal nivå Ekonomi Ekonomiska förutsättningar...28 Modell för prissättning...28 Möjlighet till statliga bidrag...28 Strukturfonder Redundanta förbindelser Tillväxtmedel Kanalisationsstöd Landsbygdsprogrammet/infrastruktur Landsbygdsprogrammet EU:s återhämtningsplan HUS-avdrag (ROT-avdrag) Leader Bilagor Bilaga 1, Ortskartor...32 Östra Finspång Västra Finspång Falla Butbro Lotorp Igelfors Ljusfallshammar Grytgöl Hällestad Borggård Sonstorp Rejmyre Bilaga 2, Telestationer...44 Inom stadsnätet med ADSL Samtliga telestationer och abonnenter Bilaga 3, Mobil täckning för data och internet...46 Telia Sonera Telenor Tele TRE... 49

7 Förord Detta är det andra IT-infrastrukturprogrammet som upprättas av Finspångs Kommun. Det förra programmet skrevs år Mycket har förändrats sedan dess. Kommunernas roll på bredbandsmarknaden har alltmer klarnat och detta tillsammans med den utveckling som har skett på bredbandsmarknaden samt signaler från svenska staten och EU, är basen för detta program. Kommunen står inför nya avvägningar och avgöranden angående IT-infrastrukturen i kommunen på grund av nya och förändrade användningsområden, ökade kapacitets- och säkerhetskrav samt kopparnätets osäkra framtid. Därför föreligger denna nya version av programmet. Det ska ligga till grund för beslut om inriktning och utbyggnad under åren I stort sett hela det målnät som beskrevs i det första programmet har blivit byggt. Detta program visar vilka förbättringar av det redan byggda nätet som kan komma att ske, vilka ytterligare delar av kommunen som kan komma att bli anslutna och under vilka förutsättningar detta i så fall ska ske. IT infrastrukturprogram

8 KAPITEL 1 Finspångs kommun Finspångs Kommun har en lång industriell tradition från medeltidens gruvbrytning och järnframställning till dagens moderna industri. Kommunen domineras av industriell verksamhet med över 47 procent av antalet arbetsplatser inom tillverkningsindustri. Stora företag i kommunen är bland andra Siemens, Sapa Heat Transfer, Sapa Profiler, Sapa Technology, Luvata, SSAB och Coor Service Management. Utmärkande för kommunen är även att de gamla bruksorterna lever. Flertalet bruk överlevde bruksdöden i slutet av 1800-talet och fann nya nischer att verka inom. Inom kommunen finns 9 orter med viktiga företag, dels de traditionella bruken som Borggård, Lämneå, Grytgöl, Igelfors, Hävla, andra underleverantörer till storindustrin men även företag utanför den industriella traditionen som Rejmyre glasbruk och Mogård. Efter en nedgång i den industriella sysselsättningen i början av 90-talet har sysselsättningen inom tillverkningsindustrin ökat och är idag större än vid 90-talets början. Däremot har sysselsättningen minskat kraftigt inom såväl privat som offentlig tjänsteproduktion. För närvarande sker en kraftig tillväxt inom främst Siemens och Sapa-företagen, med produktion inom energi- och miljöområdet. Kommunens näringsgrensstruktur jämfört med riket framgår av diagrammet på motstående sida. Över 47 procent av antalet arbetstillfällen finns inom tillverkningsin-dustri, vilket är över tre gånger större andel än för riket. Även inom jord- och skogsbruk har kommunen än större andel sysselsatta än riket som helhet. För samtliga övriga näringar har kommunen en lägre andel sysselsatta än riket som helhet. Framförallt är andelen påtagligt lägre inom tjänstesektorer som information och kommunikation, kreditinstitut och försäkringsbolag mm. Trots en tillväxt av sysselsättningen inom tillverkningsindustri har det totala antalet arbetstillfällen minskat i kommunen med följd att folkmängden 2 IT infrastrukturprogram

9 i kommunen minskat sedan mitten på 1970-talet med undantag för några enstaka år i 90-talets början. Nedgången har dock planat ut under senare år för att 2009 förbytas i en ökning av folkmängden med 144 personer. IT-utveckling och användning av IT har haft stor betydelse för näringslivets konkurrenskraft och för att bidra till såväl centralortens som landsbygdens utveckling. Många av kommunens företag ingår idag i internationella koncerner med krav på effektiva kommunikationer inom koncernen, men även för ett starkt exportberoende näringslivs behov av kundkontakter och för att utveckla eftermarknaden för företagens produkter. Genom utbyggnaden av stadsnätet har kommunens geografiskt spridda verksamhet kunnat erhålla modern IT-kommunikation med god kapacitet. Det har varit viktigt för att skolans utveckling av den pedagogiska verksamheten och för att utveckla IT-stöd till kommunens verksamheter. Genom stadsnätet har även den traditionella telefonin kunnat ersättas med modern IP-telefoni som både ökat servicen till kommunens invånare och sänkt kommunens kostnad för telefoni. Andelen arbetstillfällen efter näringsgrenar i Finspångs kommun 2008, jämfört med riket. Index (riket = 100) Jordbruk, skogsbruk och fiske Tillverkning och utvinning Energi och miljö Byggverksamhet Handel Transport Hotell och restauranger Information o kommunikation Kreditinstitut o försäkringsbolag Fastighetsverksamhet Företagstjänster Civila myndigheter o försvaret Utbildning Vård och omsorg Personliga o kulturella tjänster Okänd bransch IT infrastrukturprogram

10 KAPITEL 2 Allmän utveckling sedan det senaste programmet Användningen av tjänster som distribueras via IT-infrastruktur har ökat explosionsartat de senaste åren och ingenting tyder på att den utvecklingen kommer att stagnera under den närmaste tiden. Allt fler människor allt högre upp i åldrarna använder Internet dagligen och inom allt fler områden. I PTS 1 Bredbandskartläggning 2009 finns en genomgång av bredband som drivkraft för värdeskapande. Man talar om tre huvudsakliga värdeskapande mekanismer, nämligen produktivitetsvinster (att göra saker på rätt sätt), effektivitetsvinster (att göra rätt saker) och slutligen innovationsförmåga (att göra helt nya produkter, processer och metoder). Det visar sig att även om produktivitetsvinsterna är de mest påtagliga, så står de bara för 25 procent av det samhällsekonomiska värdeskapandet. Effektivitetsvinsterna står för 30 procent och innovation för hela 45 procent av värdeskapandet. Denna redovisning visar hur viktiga de nya produkter och tjänster som är en följd av IT-utvecklingen är för samhällsutvecklingen. Innovation Effektivitet Produktivitet 1 PTS = Post- och Telestyrelsen 4 IT infrastrukturprogram

11 Bredbandsanvändningen har en påverkan på alla branscher och inverkar positivt på hela samhällsekonomin och samhällets totala välfärd. Att utveckla ett områdes IT-infrastruktur innebär att man hjälper till att höja områdets bidrag till en ökad bruttonationalprodukt. Ett område som däremot inte får sin IT-infrastruktur utvecklad kommer att stagnera och bli ointressant både som bostadsområde och för etablering av näringsverksamhet. Kopplat till de nya tjänsternas ökade användning är också ett allmänt ökat kapacitetsbehov när allt fler är uppkopplade allt längre tid på dygnet. Numera är strömmande tjänster (video, TV, musik) mycket vanliga och de gör att kraven på kapacitet ökar i näten. En mycket viktig fråga är därför hur framtidens IT-infrastruktur ska göras framtidssäker och klara morgondagens behov. En diskussion om detta finns i avsnitt Teknikdiskussion. Mast för radiolänk byggs i Igelfors IT infrastrukturprogram

12 KAPITEL 3 Nuläge Behovsbild Hushåll Generellt för hushållen kan sägas att allt fler använder sig av Internet i allt större utsträckning. Myndigheter och företag ger mer och mer av sin service och information över Internet. I och med denna utveckling kommer kraven på rörliga bilder med god kvalitet, hämtning av filer och så vidare att öka bandbreddskraven väsentligt de närmaste åren. Samtidigt kommer behovet av att vara ständigt uppkopplad öka bland allmänheten. En kombination av bra boendemiljö till rimliga kostnader, goda kommunikationer med möjlighet till bra IT-infrastruktur kan bidra till att motivera bosättning i områden som idag drabbas av utflyttning. Näringsliv Kommunens näringsliv är till stora delar präglat av tillverkningsindustri. Strukturen är typisk för industrisamhällen och de viktigaste arbetsgivarna är således ett fåtal stora företag. Finspång har klarat sig bra genom den senaste ekonomiska krisen och de etablerade tillverkningsindustrierna har kunnat expandera. En fortsatt satsning på fiberutbyggnad bedöms ändå som väsentlig främst för att det nu är extra aktuellt och viktigt för de mindre företagen i kommunen att ha goda möjligheter att hänga med i utvecklingen mot ökad elektronisk handel och större användning av elektroniska kommunikationer för att bevara sin konkurrenskraft och stå starka i uppgången. Behovet av snabba kommunikationer gäller inte minst småföretag och jordbruk på landsbygden. Offentlig sektor Kommun I Finspång finns ett datanät för intern kommunikation mellan förvaltningar och kommunal verksamhet. Datanätet som består av kanalisation och fiberkabel sträcker sig i dagsläget inom Finspång, Rejmyre, Lotorp, Sonstorp, 6 IT infrastrukturprogram

13 Hällestad, Ljusfallshammar och Grytgöl. Kanalisation och fiberkabel finns även dragen till ett antal industriområden. Inom ett antal enheter inom kommunen pågår åtgärder för att utvidga sin verksamhet mot Internet. Detta förenar de ökade kraven från allmänheten vad gäller service med kommunens önskan att minska den interna belastningen. Allmänhetens ökade krav medför också större behov att på i stort sett alla kommunala verksamhetsställen komma åt de tekniska och administrativa verksamhetssystem som kommunpersonalen använder. Ett sådant utökat användande kräver en omfattande utbyggnad av nätet. Skolorna i Finspångs kommun har uppkoppling till Internet av varierande kvalitet. De norra ytterområdena är idag uppkopplade med microlänk och sedan fiber eller ADSL till skolan, medan mer centralt belägna skolor har direkt fiberanslutning. Behovet av ökad kapacitet växer och därmed är det önskvärt med fiberutbyggnad till så många skolor som möjligt. Landsting Landstingets dataförbindelser går huvudsakligen i Skanovas fibernät. Landstinget hyr också några förbindelser av Finet internt i centralorten. IT infrastrukturprogram

14 Nätutbredning Av nedanstående bild framgår fiber- och radiolänkutbyggnaden i Finspångs kommun. Svart är fiber och rött är radiolänkar på 300 Mbit/sekund. Utbyggnaden av fiberbaserad IT-infrastruktur har hittills kommit till stånd främst i tätorterna Finspång, Rejmyre, Lotorp, Sonstorp, Ljusfallshammar och Grytgöl. För 6 telestationer som helt eller delvis omfattar Finspångs kommun har kostnaden för att ansluta telestationen i relation till antalet hushåll bedömts Nätutbredning Byle Hävla Brenäs Regna Igelfors Rejmyre Utöver det är 18 telestationer i kommunen försedda med ADSL-utrustning. Sex av dessa är anslutna via radiolänk på 300 Mbit/sekund, Inom dessa områden kan samtliga hushåll erbjudas bredbandsuppkoppling via det fasta telenätet. Inom dessa telestationer fanns det abonnenter Den hastighet och kvalitet på bredbandsuppkoppling som dessa kan erbjudas är beroende på avstånd till telestationen och kvaliten på kopparnät och kopplingar. Ljusfallshammar Borggård Grytgöl Hällestad Sonstorp Lotorp Finspång Teckenförklaring Fiber Radiolänk Kommungräns Svart = Fiber. Rött = Radiolänk 8 IT infrastrukturprogram

15 vara för hög för att motivera en ADSL-installation. Inom dessa telestationer fanns det 385 abonnenter Tillgången till fast uppkoppling i kommunen är mycket god. Enligt PTS 2 senaste bredbandskartläggning är den 98 procent för hushåll och 95 procent för kommunens arbetsställen. För trådlös datauppkoppling är täckningsgraden enligt samma kartläggning 100 procent. Enligt PTS kommunvisa bredbandskartläggning har 92 procent av befolkningen och 84 procent av företagen tillgång till minst 3 Mbit/sekund. Telestationer i Finspångs kommun BYLE REG HRYD RGA HA TIS TTP IGF REJ KALB LFH GGL PTG HSD SP LTO FALS VRP KAT KÖP FS DOV RIE MBY Teckenförklaring Telestation med ADL TOP Telestation utan ADSL Kommungräns Se bilaga 2 för detaljerade uppgifter om telestationer 2 PTS = Post- och Telestyrelsen IT infrastrukturprogram

16 Tätorter Av kommunala verksamheter är totalt 72 procent anslutna via fiber, resterande via ADSL. Fiber finns potentiellt att tillgå i alla orter utom Ekesjö/ Byle. För detaljerad information, se bilaga 2. För kartor och beskrivningar av de lokala ortsfibernäten, se bilaga 1. Ort Antal invånare Antal arbetsställen med mer än 9 anställda Kommunal verksamhet Skolor Tillgång till bredband via Finspång Fiber ADSL Rejmyre Vårdboende, Förskola Grundskola F-6 Fiber ADSL Lotorp Förskola Grundskola F-5 Fiber ADSL Sonstorp Förskola ADSL Falla ADSL Hällestad 337 Vårdboende, Demensboende, förskola 5 Grundskola F-6 Fiber ADSL Ljusfallshammar Förskola Friskola F-6 Fiber ADSL Grytgöl Barnomsorg Grundskola F-6 Fiber ADSL Igelfors Förskola Grundskola F-6 Fiber ADSL Borggård Fiber ADSL Butbro-Näs ADSL Hävla Fiber ADSL Ekesjö/Byle Barnomsorg Grundskola F-6 ADSL Brenäsområdet Grundskola F-6 Fiber ADSL Landsbygd Någon utbyggnad av byanät eller liknande har ännu inte kommit igång. Regionalt Ett regionalt IT-infrastrukturprogram skrevs år Där utmålas behovet av en länsövergripande samordning. Det finns dock ännu ingen organiserad samordning som alla länets kommuner har anslutit sig till. Det finns istället ett antal olika samarbeten mellan enskilda kommuner som gör att det ändå finns ett visst kommunsammanbindande nät. Med ekonomiskt stöd av PTS och via samordning från Länsstyrelsen har vissa regionala fiberförbindelser kunnat anläggas. Bland annat har en fiber dragits mellan Finspång och Motala. Nedanstående bild kommer från Länsstyrelsens sammanställning av kommunägd fiberinfrastruktur i februari Svarta sträckningar symboliserar den befintliga utbyggnad som MWNet (Mjölby), VÖKBY (Vadstena, Ödeshög, Kinda, Boxholm, Ydre), Finet (Finspång), Utsikt (Linköping) och Motala kommun har genomfört. 10 IT infrastrukturprogram

17 Tillkomsten av en fiberförbindelse mellan Finspång och Motala har både bidragit till ett förbättra stadsnätets redundans och varit en avgörande förutsättning för de diskussioner som pågår mellan kommunerna Finspång, Motala, Mjölby, Vadstena och Linköping om ett utökat samarbete för att stärka stadsnätens konkurrenskraft och förmåga att bredda och fördjupa tjänsteinnehållet i stadsnäten. Diskussioner pågår även med kommuner i Södermanland om förutsättningar att knyta samman stadsnät för att förbättra redundans och skapa förutsättningar för samverkan inom IT-tjänster Olika nätägare Fiber Finspång har genom det kommunala bolaget Finet tillgång till ett väl utbyggt stadsnät. Verksamheten bedrivs på affärsmässiga villkor i konkurrens med övriga nätleverantörer på marknaden. Fiber i kommunen har endast lagts ner av Finet och Skanova. Utbredningen av Finets nät framgår av bilaga 1. Någon motsvarande dokumentation från Skanova finns inte. Fram till Finets huvudnod i Finspång finns också fiber från Vattenfall som driftas av TDC. Fiberstruktur i Östergötland. Källa Länsstyrelsen i Östergötland 2010 IT infrastrukturprogram

18 Koppar Skanova äger det rikstäckande kopparnätet. Det används idag för ADSL, men kommer med stor sannolikhet att börja avvecklas under programperioden, se mer om detta i avsnitt Teknikdiskussion, koppar. Mobilt De mobila bredbandsnäten byggs ständigt ut till större täckning och högre hastigheter. Den täckning som gäller för Finspångs kommun framgår av kartor enligt Bilaga 3. Kartorna är tagna från mobiloperatörernas webbsidor och är teoretiska beräkningar av möjliga uppkopplings hastigheter. I verkligheten kan dessa beräkningar skilja sig från de verkliga uppkopplingsmöjligheterna beroende på ett antal saker, bland annat: om man är inne, utomhus eller i en bil om man använder mobilterminalen som den är eller om man har en extern antenn inkopplad vilken mobil eller terminalutrustning man använder sig av Kommunens organisation för bredbandsfrågor Kommunfullmäktige fattar övergripande beslut vad avser infrastruktur- och budgetfrågor. Kommunstyrelsen har ansvar för att utveckla IT-verksamheten i kommunen Kommunens IT-service har överförts till Finet och utgör ett särskilt affärsområdet i bolaget. Det innebär att Finet äger samtliga nät, hårdvara och svarar för systemdrift, IT-service och support. Mellan kommunens förvaltningar och Finet finns en beställar utförarrelation som tydliggör kostnader för IT och skall bidra till att höja kostnadsmedvetande och kvaliteten på kommunens IT-verksamhet. För kommunens beställarfunktion för intern IT-verksamhet sker en samordning inom sektor stöd och service. Utveckling av IT infrastruktur utgör en del i samhällsbyggnad för vilken utvecklingsavdelningen ansvarar såväl infrastruktur inom kommunen som inom regionen. 12 IT infrastrukturprogram

19 KAPITEL 4 Kommunens vision för programperioden Generell vision och syfte Kommunens vision är: Finspång är den attraktiva kommunen i en spännande region, där vi skapar utveckling och livskvalitet genom samverkan, öppenhet och nytänkande Visionen för programmet är att åtgärderna som beskrivs i det ska möjliggöra för kommunen att med egna insatser och genom ett regionalt samarbete göra IT-infrastrukturen till ett naturligt verktyg för boende och näringsliv i kommunen. IT-infrastrukturprogrammet skall stödja och främja denna vision. Programmet ska även vara i enlighet med de formuleringar kring IT-infrastruktur som finns i Östgötaregionens regionala utvecklingsprogram (RUP) och det regionala insatsprogrammet för infrastruktur och kommunikationer. Där nämns några viktiga punkter för IT-infrastrukturens utveckling till Bland annat nämns att kapaciteten inte skall utgöra ett hinder för att tillgodose de behov av elektroniska kommunikationer som såväl näringsliv och offentlig verksamhet som enskilda kan ha. Användning av IT skall vara möjlig för alla, oberoende av var i regionen man bor eller verkar och hindrande kunskapsklyftor skall ha kunnat överbryggas. Användning av IT skall på ett optimalt sätt ha tagits tillvara för utveckling och effektivisering av såväl näringsliv som offentlig verksamhet i regionen. I programmet ska kommunen beskriva vad som är gjort hittills och vad som ska göras framöver för att visionerna skall kunna förverkligas. Kommunen ser tillgång till bredband som ett kraftfullt verktyg i arbetet att utveckla kommunen, företagen och enskilda personer. Genom att beskriva ett målnät, dvs en bild av hur IT-infrastrukturen kommer att se ut om fem år, blir det möjligt att åstadkomma prioritering, samordning, kostnadsbesparing och därmed ett bättre nät. IT infrastrukturprogram

20 Fiber anläggs till Rejmyre Syftet med programmet är att skapa ett strukturerat angreppssätt för att hantera kommunens engagemang inom IT-infrastrukturområdet. Kommunen är via sitt nätägarbolag, Finet, en marknadsaktör och därigenom är det viktigt att klargöra vilka intentioner som kommunen har och hur kommunen ska agera på bredbandsmarknaden. Detta program är ett strategi- och policydokument och ska inte lösa teknikfrågor av detaljkaraktär, finansieringsfrågor eller upphandlingsfrågor. Programmet behandlar IT-infrastruktur på samma strategiska sätt som övriga långsiktiga frågor hanteras i kommunal översiktsplanering. Kommunens IT-infrastrukturpolicy är att skapa förutsättningar som gör det möjligt för marknaden att erbjuda högkvalitativa bredbandstjänster till företag och privatpersoner som finns inom Finspångs kommun. Detta ska göras genom att verka för att det finns ett öppet, kraftfullt nät som under programmets löptid klarar det förväntade behovet av kommunikation som offentlig service, företag och hushåll ställer. Nätet ska hålla hög driftssäkerhet och ha låga driftkostnader. IT-vision Lokalt i kommunen I det av kommunfullmäktige antagna visionsdokument Framtiden finns i Finspång från 2009 står följande: Kommunen ska ge näringsliv och medborgare tillgång till bredband 14 IT infrastrukturprogram

21 med hög kapacitet för att kunna nyttja informationsteknologi och de tjänster som erbjuds. Förbindelser med hög kapacitet till kringliggande kommuner ska nyttjas för att ta tillvara möjligheter till samverkan kring olika system för informationsteknologi. Nationellt och regionalt En nationell vision kan hämtas från Bredbandskartläggningen: Sverige ska ha bredband i världsklass, vilket i regeringens bredbandsstrategi definieras som 100 Mbit/sekund till 40 procent av hushållen 2015 och till 90 procent av hushållen år 2020 Regionsamarbetet IT-e har följande vision: Östergötlands kommuner och landsting ska genom samarbete och samverkan inom IT-området bidra till ökad nytta och effektivitet för kommuner, landsting, medborgare, andra offentliga myndigheter och näringsliv i Östergötland. Ett samarbete pågår mellan kommunerna Finspång, Motala, Mjölby och Linköping när det gäller regional IT-infrastruktur. Grunden till detta är att varje kommunalt bredbandsnät är för litet för att i längden klara sig självt. Ett sådant samarbete omfattar till att börja med drift och underhållsfrågor. En annan fråga som är mycket viktig är att bredda tjänsteutbudet i näten. Kan man hjälpas åt med det kan man stärka regionens konkurrenskraft generellt. De stadsnät som idag finns i regionen har ett utbud som är väl i nivå med riksgenomsnittet. Ju större stad, desto större utbud, Utsikt, MWNet och Finet har utbud som säkerställer en god konkurrens i den egna kommunen. Men om flera stadsnät skulle gå ihop och erbjuda ett gemensamt utbud skulle alla deltagande nät få ett utbud minst i klass med det bästa deltagande nätets. Alla samarbeten av den här typen förutsätter att IT-infrastrukturen är stabil och framtidssäker samt väl utbyggd både inom varje deltagande kommun och mellan kommunerna. Målsättningar under programperioden Kommunens övergripande mål för detta programs tidsperiod är att: Lansera ett fiberanslutningskoncept för byanäten. Vid utformning av konceptet skall hänsyn tas till Länsstyrelsens motsvarande projekt Byalag NGA Next Generation Access Få till stånd en rutin för att få med kanalisation för fiber till all nyexploatering Kommunens invånare och företag ska ha tillgång till en öppen bredbandsmarknad Bygga ett framtidssäkert nät baserat på: Fiber som det framtidssäkra alternativet Statens bredbandsstrategi med 100 Mbit/sekund till 40 procent av hushåll och företag 2015 och 90 procent 2020 IT infrastrukturprogram

22 KAPITEL 5 Målnät Funktion kopplad till kundgrupp Kapacitetsökning till skolan och den kommunala verksamheten i övrigt som idag saknar fiberuppkoppling bedöms som viktig. I orterna finns även näringsliv som har behov av ökad kapacitet och hushåll som efterfrågar snabbare bredbandsförbindelser. I de större tätorterna där det finns ett intresse från marknadens aktörer att ansluta hushåll och företag till fiberbaserade bredbandsnät, anser kommunen att marknadskrafterna ska råda. Däremot är bedömningen att den rådande situationen på landsbygden kommer att ställa krav på att kommunen tar ett större ekonomiskt ansvar för att säkerställa tillgången till bredband i dessa områden. Inom ramen för detta program avser därför kommunen att medfinansiera utbyggnaden av fiberbaserade stamnätlinjer till ett flertal serviceorter och kommungränser på landsbygden. Genom denna satsning är avsikten att på sikt erbjuda alla hushåll och företag utmed stamnätslinjerna möjligheten att få tillgång till fiberbaserade bredbandsnät, att stimulera utbyggnaden av fler master för mobilt telefoni och bredband i berörda områden, samt att underlätta en framtidssäker bredbandsuppkoppling för kommunal verksamhet. Vid byggnad av ortssammanbindande nät bör hänsyn tas till var efterfrågan från så kallade byanät finns. Sådana lokalt anlagda nät kan anslutas till strategiskt placerade överlämningspunkter längs med de ortssammanbindande sträckorna så att även boende utanför tätorterna får möjlighet att nås av fiberutbyggnaden. Kommunen bör föra någon form av register över var det finns sådant intresse för att kunna samordna och planera för utbyggnad och anslutning till byanäten. Se även avsnitt Byanät nedan. 16 IT infrastrukturprogram

23 Målnätets utformning Inledning Följande avsnitt redovisar den nätstruktur som eftersträvas i Finspångs kommun. Målet är att redovisad utbyggnad skall komma till stånd senast år Utformning av ortssammanbindande nät Det befintliga radiolänkbaserade ortssammanbindande nätet kommer att finnas kvar under överskådlig tid så länge som kapaciteten i det räcker till eller med försvarbara kostnader kan uppgraderas. Accesserna från ortsnoderna byggs med fördel med fiber. På så vis är nätet framtidssäkrat inför den dag då radiolänkarna ersätts med fiber. Utformning av områdesnät Orterna Finspång, Rejmyre, Lotorp, Sonstorp, Hällestad, Ljusfallshammar och Grytgöl har lokala fibernät. För kartor och en mer detaljerad beskrivning, se bilaga 1. De orter som har lokala fibernät som också är anslutna med ortssammanbindande fiber bedöms ha goda förutsättningar för en bra IT-infrastrukturutveckling. En viktig princip för den framtida utbyggnaden av nätet är att en anslutning till det kommunala stadsnätet skall ingå i tomtpriset vid all kommunal nyexploatering och helst även där privata företag bygger. En sådan anslutning skall vara lika självklar i framtiden som anslutning till el- och vattennät. Det kanalisationsnät som finns i Finspång tätort är väl utbyggt som det är och kompletteringar framöver blir mest i form av accessledningar för att ansluta flera kommunala verksamhetsställen och kommersiella kunder. Byanät Det finns efterfrågan på framtidssäkra bredbandslösningar även utanför tätorterna. Sådana anslutningar förutsätter ofta att de boende på landsbygden sluter sig samman i ekonomiska föreningar, så kallade byanätsföreningar. Inte minst underlättar det kommunens administrativa samarbete med byanäten under projekt- och byggtiden att ha en formell juridisk person som motpart istället för ett stort antal individer och hushåll. Byanätsmodellen är den mest använda för att få ut bredband på landsbygden. Det är ofta det enda sättet att nå fram till de ställen där marknaden inte vill bygga och den offentliga finansieringen inte räcker till. Med eget engagemang, arbete från de boende och EU-medel går det ändå att bygga ut bredband med rimliga villkor. För att det hela ska fungera krävs det att ett antal aktörer samarbetar. Se nedanstående bild. Föreningarna kan med egna resurser och eget arbete förlägga områdesnät till överkomliga kostnader. Efter byggtiden, när hushållen är anslutna till byanätet, kan föreningen med fördel avveckla sig själv och överlåta det lokala nätet till en befintlig nätägare. Detta för att säkerställa en likvärdig kvalitet i byanätet jämfört med resten av stadsnätet. Många kommuner och stadsnät har utvecklat färdiga byanätskoncept med rutiner, mallar, checklistor mm. Syftet med koncepten är dels att underlät- IT infrastrukturprogram

24 ta för byalagen att komma igång eftersom de överskådligt kan se vad som krävs av dem innan de tar beslutet. Dels skapar koncepten tydliga ramar och gränssnitt för vem som har ansvar för vad i uppbyggnaden av byanäten. Sådana koncept finns etablerade bland annat i Linköping och VÖKBYkommunerna. Ända sedan år 2002 har många byanätsprojekt framgångsrikt genomförts där. Även i andra delar av landet som Västerbotten och Kronobergs län är det vanligt med en aktiv byanätsverksamhet bland stadsnäten. Bygger stormnät Goda råd Driftar aktivt nät Tecknar avtal med tjänstleverantörer KO Stadsnätsägare Stödjer byanätsföreningar med Ansluter byanät Mallar Offert på material (Tar över byanät) Tecknar avtal med boende om leverans av tjänster Står för support för sina tjänster Tecknar avtal om anslutning till byanät Bidrar med eget arbet vid byggande av byanät Gräver själv på egen tomt Borrar in slang i sitt hus Ordnar plats för aktiv utrustning inne Tecknar avtal om tjänsteleverans Tjänsteleverantörer Boende Aktörer på stadsnätsmarknaden = Ekonomiska flöden Stadsnätsägare Tecknar avtal med boende Handlar upp gräventreprenader Styr upp eget arbete från boende Bygger byanät Ansluter boende till byanät Driftar byanät (Överlåter byanät till stadsnätsägare) Länsstyrelsen i Östergötlands län har ett projekt som pågår under kallat Byalag NGA Next Generation Access. Ambitionen med projektet är att möta byalag och andra som vill ansluta sina hus/företag till de fiberstrukturer som finns. Praktiskt innebär arbetet att göra projekteringar och kostnadsberäkningar, lämna anvisningar avseende byalagets eget arbete, vara länk mellan IT-infrastrukturägaren och byalaget samt att finansiera delar av hushållens/företagens investeringskostnader vid anslutning till fiberstruktur. Syftet är att tillgodose det behov av tillgång till Internetaccess med hög kapacitet som enskilda hushåll och företag har även i sådana områden där kommersiella aktörer inte svarar för en sådan utbyggnad. Målgruppen är företag, privatpersoner, organisationer och föreningar som är lokaliserade på landsbygden. En samordning av hur kommunerna i länet jobbar med byanätsfrågan skulle underlätta hanteringen av dessa områden. Ju mera likartade besluts- och verksamhetsprocesser det finns för detta i de olika kommunerna, desto enklare borde administrationen runt detta bli. Dels för att man då kan få ett bättre stöd från Länsstyrelsen och dels för att det blir enklare att ansöka om stödmedel. Kommunens prioritering av geografiska områden Det finns goda skäl att göra en prioritering av orter och områden. Framför allt för att sådana prioriteringar ligger till grund för ansökningar om stödmedel både från staten och från EU. Möjligheterna att få extern finansiering kan alltså vara helt beroende av att en sådan prioritering görs. Prioritering av områden baseras på nedanstående rangordnade faktorer. Även om en ort uppfyller ett kriterium högt upp i listan är det ändå en total 18 IT infrastrukturprogram

25 sammanvägning av alla punkterna nedan som avgör den slutliga prioriteringen mellan orterna. Flera av följande punkter behöver vara uppfyllda för att prioriteras. Ortens storlek Företagande på orten Intresse från byalag och andra huvudmän Avsaknad av bredbandslösning, låg täckningsgrad och kapacitet. I vilken ordning Skanova monterar ner kopparnätet. Möjlighet till samförläggning (elnät, fjärrvärme, VA) Närhet till befintligt nät Kommunen verkar tillsammans med Länsstyrelsen för att få till mer ortssammanbindande nät med extern finansiering. Inget sådant nät kommer att byggas enbart med egna medel. Extern finansiering kan vara delad mellan flera kommuner som kan jobba tillsammans på sträckor som har betydelse för båda kommunerna. Prioriteringarna ligger till grund för ansökningar om stödmedel både från staten och från EU. Öppenhet och konkurrens Den affärsmodell som eftersträvas i Finspång bygger på att nätet är öppet och operatörsneutralt. Det innebär att alla kunder som vill kan bli inkopplade om det bara finns ekonomiskt rimliga förutsättningar och att alla operatörer har tillgång till nätet på lika villkor. Det är tjänsteleverantören som äger relation och avtal med slutkunden. Slutkunden skall förhoppningsvis kunna välja mellan olika tjänsteleverantörer men kommer efter beslutat val att tvingas binda sig till en leverantör under en viss tidsperiod. Tjänsteleverantörerna själva vill givetvis försäkra sig om intäkter och en långvarig relation med slutkund och har som vanlig modell att subventionera anslutningsavgifter mot att kund skriver ett längre avtal. Generellt sett är inlåsningarna genom bindningstider kortare i öppna nät än i slutna. Dessutom är priserna lägre för slutkunderna i öppna nät, i genomsnitt 40 procent enligt en undersökning gjord av Svenska Stadsnätsföreningen hösten Den för kunden viktiga konkurrensen finns på tjänstenivå och den åstadkommer man genom öppna nät. Teknikdiskussion Fiber Fiber är den accessteknik som ger högst prestanda och som därmed är bäst lämpad för kapacitetskrävande applikationer och för att leverera flera bredbandstjänster över samma access (exempelvis Internet, telefoni och TV). I dagsläget karaktäriseras bredband via fiber av: Högre möjlig överföringshastighet än de två övriga trådbundna accessteknikerna kabel-tv och xdsl. Både abonnemang med symmetrisk och asymmetrisk överföringshastighet erbjuds. Symmetrisk överföringshastighet är viktigt för användare med stora behov av att skicka data, exempelvis företag med egna ser- IT infrastrukturprogram

26 vrar. Att överföringshastigheten, till skillnad från xdsl, i princip inte avtar med avståndet till noden. Koppar Kundernas ökade efterfrågan, liksom det statliga målet att 40 procent av hushåll och företag ska ha tillgång till bredband med 100 Mbit/sekund 2015, leder till bedömningen att ADSL inte räcker till för framtidens behov. Den nya tekniken VDSL kommer om något år eller två att etableras med ökad kapacitet i vissa telestationer, ca 50 Mbit/sekund utlovas. Det är dock ännu oklart om detta kommer att ske i Finspångs kommun. De högre hastigheterna med VDSL är begränsade i räckvidd och kommer därför bara att vara intressant för de kunder som bor nära telestationerna. Det måste till en utbyggnad av snabbare slutkundsförbindelser, vilket innebär fiber. Ytterligare ett skäl till att gå från ADSL till andra lösningar är att Skanova har meddelat att man nu påbörjar en avveckling av kopparnätet. Detta teknikskifte påbörjas under 2010 och i första skedet är det 3200 telestationer som inte är fiberanslutna och inte har ADSL samt en miljon ledningsstolpar som tas ner över hela landet. Förändringarna kan framöver komma att drabba även befintliga ADSL-kunder och den fasta telefonin. Alternativet för många blir då mobil telefoni och mobilt bredband eller fiber. En sådan förändring kan för många invånare i Finspångs kommun innebära att en uppgradering av bredbandet sker och att en ny generation av nät kan etableras. Inför ett sådant teknikskifte bör politiker i kommunerna ha tänkt igenom och formulerat en särskild strategi. Med den som grund kan handlingsplaner tas fram som kan ta befolkningen och näringslivet igenom den drastiska förändringen med minimala störningar och maximalt utnyttjande av de nya möjligheter som öppnar sig i och med förändringen. En annan viktig och närbesläktad förändring som har skett under de senaste 20 IT infrastrukturprogram

27 åren, är att Skanova numera inte automatiskt drar telenät till nybyggnadsområden. All anslutning till tele- och datanät måste nu beställas och kostar mer än tidigare. Detta ger å andra sidan goda möjligheter för fibernätsägare att bygga ut sina nät och få mer intäkter på dem. En konsekvens av detta är att en fiberanslutning borde planeras in och alltid ingå i priset vid nyförsäljning av tomter för både företag och privatpersoner. Radio Ett radiolänknät finns för ortssammanbindande förbindelser och det kommer att finnas kvar under överskådlig framtid. Det bedöms ha tillräcklig kapacitet för att inte vara en flaskhals nu eller under de närmaste åren. En kraftig ökning av bandbreddskrävande tjänster som TV kommer så småningom att ändra på det förhållandet. Radio används inte inom kommunen idag för bredbandsaccess, utan enbart för ortssammanbindande förbindelser. Mobilt bredband Bredbandstäckningen för mobilt bredband är mycket god. Jämfört med de trådbundna accessteknikerna karaktäriseras trådlöst bredband i dagsläget av: Generellt lägre hastigheter, vilket gör att det kan gå långsammare för slutanvändare att ta emot och skicka filer. Avståndsberoende hastigheter. Kunder som har långt till närmaste mobilmast får lägre hastighet än de som har nära. Längre svarstider, vilket gör att vissa typer av Internettjänster, till exempel spel och videokonferenser, kan fungera sämre. Prisplaner där månadskostnaden eller hastigheten ändras om användaren genererar en för stor mängd datatrafik. Den senaste mobiltekniken, LTE (även kallad 4G) lär kräva att cirka 80 procent av alla master måste fiberanslutas för att kunna ta hand om all datatrafik. Mobilitet. Mobila bredbandsaccesser kan till skillnad från trådbundna användas överallt där det finns täckning. Det är också värt att nämna att det pågår en kamp mellan olika intressen om de tillgängliga frekvensbanden. Mobiloperatörerna vill ha större frekvensband eftersom den starka ökningen av mobil datatrafik riskerar att fylla upp dagens tilldelning. Därmed begränsas möjligheten till vidare utbyggnad. På andra sidan står TV-bolagen som vill ha samma frekvensutrymme för fler TV-kanaler. Stor osäkerhet råder om utbyggnadstakten av 4G och i hur stor grad 4G kommer att kunna lösa landsbygdens bredbandsbehov. Regionnät och samarbete Övriga kommuner i Östergötland Genom tillkomsten av fiberförbindelse mellan Finspång och Motala har skapats förutsättningar för samtal med kommunerna Motala, Mjölby, Vadstena samt Linköpings stadsnät Utsikt om ett utökat samarbete. Samtliga dessa stadsnät är relativt små och sårbara organisationer. Det pågår mycket kon- IT infrastrukturprogram

28 struktiva diskussioner om personalmässig samverkan för att minska sårbarheten i den löpande driften och för den utbyggnad av stadsnäten som behöver ske. Lika viktigt är även att skapa en samverkan för att öka antalet tjänsteleverantörer på näten och därmed öka tjänsteinnehållet för nätens kunder genom att kunna erbjuda tjänsteleverantörer en större marknad. För närvarande prövas möjligheter och förutsättningar att skapa ett gemensamt regionalt nätbolag som en starkare organisatorisk grund. Södermanland Även med kommuner i Södermanland har inletts diskussioner om att knyta samman stadsnät i samma syfte som den diskussion som förs i Östergötland. Säkerhet, redundans och samhällsskydd Inledning I vårt samhälle utnyttjar vi idag alltmer olika IT-system tillsammans med den moderna kommunikationen och vi blir mer och mer beroende av systemen och att kommunikationen däremellan fungerar. Vid stopp som uppkommer av olika skäl kan många olika parter bli lidande och betydande inkomstbortfall och ökade kostnader kan uppstå. Uppbyggnad av säkra system/kommunikationer är således i allra högsta grad viktig för allas vår dagliga verksamhet. Hotbilden, har de senaste åren ändrats mer åt att väpnade angrepp, bedöms som mycket små medan riskerna för digital brottslighet/sabotage anses öka. De nyligen gjorda investeringarna i orts- och kommunsammanbindande nät har haft detta som bakgrund och för kommande eventuella nätutbyggnader är denna fråga mycket viktig. Planerade åtgärder Planering för att ta hänsyn till samhällsviktiga funktioner sker inom kommunen på kommunledningskontoret med medverkan från räddningstjänst med flera. Planering för säkerheten i IT-infrastrukturen ska ske på samma sätt som för andra samhällsviktiga funktioner. Medel måste anslås till åtgärder som säkerställer redundanta förbindelser mellan kommunerna. Till exempel skall fibern till Motala aktiveras snarast möjligt och det behöver också byggas redundanta fibervägar till Linköping, Norrköping och Katrineholm. Vid all planering och utbyggnad av kommunens IT-infrastruktur ska hänsyn tas till kommunens planer för krishantering enligt PTS-FS 2007: PTS = Post- och Telestyrelsen 22 IT infrastrukturprogram

29 KAPITEL 6 Principer för utbyggnad och nyttjande av nät IT-infrastrukturen i kommunen skall vara öppen och leverantörsoberoende och klara av kommunikation för framtidens slutkundstjänster till kommunens innevånare, företag och offentliga myndigheter. Ansvar och roller Finspångs kommun ansvarar inte själv för att bygga IT-infrastruktur. Det ansvarar bredbandsaktörerna på marknaden för. Däremot ska kommunen vara aktiv och i största möjliga mån bistå vid planering och utbyggnad av bredbandsnät. Finspång kommuns policy är att via sitt bolag Finet vara nätägare och att tillhandahålla fiberförbindelser och kapacitetstjänster till intresserade operatörer och kunder. Finet skall inte tillhandahålla slutkundstjänster till privatpersoner, men Internetkapacitet kan i begränsad omfattning säljas till företag. Förädlingsnivåer i nätet Traditionellt har man indelat näten i tre förädlingsnivåer, Fysisk nätnivå, det som i allmänhet kallas svart fiber eller rå koppar Överföringsnivå, här finns en mängd olika transmissionsprodukter, oftast i form av punkttill-punkt-förbindelser. Men på den här nivån kan också finnas en IP-tjänst av den typ som en kommunikationsoperatör tillhandahåller till sina tjänsteleverantörer Innehållstjänster, oftast Internetaccess, IP-telefoni och IP-TV, men även annat som säkerhetskopiering, program- och larmtjänster mm. Nivå 3 Slutkundstjänster Internet Telefoni TV mm Nivå 2 Transporttjänster Kapacitet Nivå 1 Passivt nät Fiber Koppar Radiolänk IT infrastrukturprogram

30 Finet ska i huvudsak bedriva verksamhet på nivå 1 och 2, ett öppet svartfiber- och kapacitetsnät. Till detta kan kunder också köpa så kallad inplacering, dvs plats för att placering av den aktiva utrustning som behövs för att de ska kunna bedriva aktiv trafik i nätet. Viss försäljning av internettjänster till företag kan förekomma. Nätstruktur och nodpunkter Finspång kommun ska verka för att nät förläggs fram till så kallade strategiska överlämningspunkter där många kunder kan anslutas. Överlämningspunkt i områdesnäten är brunn eller kopplingsskåp i det passiva nätet. Överlämningspunkt kan även vara ODF (korskopplingspunkt för fiber) i fastighet för anslutning mot olika accessnät. För fiberanslutning av fastigheter står operatör i samarbete med nätägare och/eller fastighetsägare för förläggning mellan överlämningspunkt i områdesnätet och fastighet. Ofta tas delar av kostnaden för fiberförläggning mellan överlämningspunkt och fastighet ut som anslutningsavgift. I praktiken bygger man nät baserat på operatörernas behov enligt de avtal som de skriver med slutkund (fastighetsägare), till exempel företag, bostadsbolag, bostadsrättsförening etc. Prisstruktur Priserna för de tjänster som erbjuds i nätet skall vara i paritet med priserna på andra fungerande marknader i Sverige som har liknande geografiska och befolkningsmässiga förutsättningar. Stadsnätet har gjort det möjligt för kommunen att införa modern IP-telefoni 24 IT infrastrukturprogram

31 KAPITEL 7 Handlingsplan Information och marknadsföring För att få så hög anslutningsgrad som möjligt till bredbandsnätet i kommunen krävs kontinuerlig information och marknadsföring. Detta görs lämpligen i ett samarbete mellan kommun, nätägare, operatörer och tjänsteleverantörer, där varje part agerar inom sina verksamhetsramar och enligt den ansvarsfördelning som finns. I takt med att samarbeten etableras med närliggande kommuner inom ITinfrastrukturområdet, bör därför kommunerna också se till att nå ut med allt mer gemensam information och marknadsföring. Tillgång till bredband Ett koncept skall tas fram som säkerställer att en anslutning till ett fibernät ingår i tomtpriset vid all kommunal nyexploatering, både för företag och bostäder. Ansträngningar skall göras för att även få till stånd sådana anslutningar där privata företag bygger. Industriområden Av väsentliga industriområden och bruk inom Finspångs kommun har idag alla tillgång till fiber utom Falla. En utbyggnad av fibernätet till Falla bör därför prioriteras. Bostadsområden I bostadsområden inom tätorterna räknar kommunen med att marknadsaktörerna sköter nätutbyggnad och anslutning av nya kunder utan att några offentliga stödmedel behöver skjutas till. Byalag i glesbygd För en beskrivning av vad som behöver göras för att få ut fiberanslutningar till boende i glesbygd, se kapitel 5, avsnittet Byanät. IT infrastrukturprogram

32 Kommunal eller annan offentlig verksamhet Kommunens verksamheter är redan till största delen anslutna till stadsnätet via fiber. Ambitionen är att alla verksamheter på sikt skall vara fiberanslutna Kopparnätets avveckling Telia har presenterat planer på att börja avveckla sitt kopparnät på landsbygden. I första hand gäller det stationer som inte är fiberanslutna och som inte har försetts med ADSL-utrustning samt stolpledningar till sådana stationer. Planerna omfattar totalt telestationer och en miljon stolpar i hela Sverige. Om någon av dessa stationer och ledningar finns i Finspångs kommun är ännu inte klart. Ett vidare steg i detta är att någon ytterligare utbyggnad av ADSL inte kommer att ske någonstans i Sverige. Den nyare tekniken VDSL kommer i början av programperioden att etableras med ökad kapacitet i vissa telestationer som redan har ADSL, ca 50 Mbit/sekund utlovas. Det är dock ännu oklart om detta kommer att ske i Finspångs kommun. De högre hastigheterna med VDSL är begränsade i räckvidd och kommer därför bara att vara intressant för de kunder som bor nära telestationerna, främst i tätorterna. Telia har också öppnat upp för en möjlighet för intresserade kommuner att köpa eller hyra nedläggningshotade telestationer. Vilka kostnader i form av övertagandebelopp och kommande driftkostnader detta skulle innebära har inte nämnts. Kopparnätet i Finspång I Finspångs kommun finns ett antal mindre telestationer som, baserat på den information Telia hittills lämnat, kan komma att läggas ner under den närmaste femårsperioden Det är därför viktigt att planera för hur fibernät skall kunna etableras som ersättning för de ADSL-förbindelser då påverkas. Förteckning över stadsnätets ADSL-stationer, se bilaga 2. Radiolänksystemet i stadsnätet Förbindelsen till ett stort antal av de ADSL-stationer som ingår i stadsnätet är idag baserad på radiolänk. Dessa länkars kapacitet på 310 megabit per sekund bedöms vara tillräcklig så länge som konsumtionen av tjänster baserade på strömmande media är begränsad. Långsiktigt måste dock radiolänkarna ersättas med fiberanslutningar. Samordning Nationell och regional nivå Planering och utbyggnad av IT-infrastruktur i kommunens ska så långt som möjligt samordnas med motsvarande satsningar på nationell eller regional nivå. En kombination av nationella stamnät, regionala initiativ på prioriterade avsnitt och en noga övervägd och strukturerad uppbyggnad i kommunerna skapar bästa möjliga förutsättningar för att åstadkomma den finmaskiga struktur som är önskvärd. Befintliga regionala nät och samarbeten beskrivs i kapitel IT infrastrukturprogram

33 Offentliga stödmedel för fortsatt bredbandsutbyggnad ges framför allt till kommunsammanbindande förbindelser. En förteckning över de behov som finns inom och mellan kommunerna och en prioriteringsordning för behoven är därför viktig för att Länsstyrelsen ska kunna sammanställa behoven och med detta som grund formulera ansökningar om bidrag till EU:s strukturfonder. Vid utformning av målnät sker avstämning med angränsande kommunerna i Östergötland. För Finspångs del är det också viktigt att stämma av med de angränsande kommuner som finns i Närke och Sörmland. Syftet med avstämningarna är att se till att målnätens sträckning över kommungränserna överensstämmer. I kommunerna runt Finspång pågår också arbete med att uppdatera de gamla IT-infrastrukturprogrammen. En viss samordning sker via Länsstyrelsen då det är av stor vikt att de olika kommunerna inte har alltför skilda uppfattningar om den framtida bredbandsutvecklingen och i inställningen till ett mer omfattande regionalt samarbete. Ytterligare ett skäl till att det blir allt viktigare med samordning mellan närliggande kommuner, är att övrig infrastruktur, till exempel vägar och järnvägar, blir mer och mer utbyggd, vilket gör att arbetsmarknaden blir gemensam för kommunerna. Stora händelser som företagsnedläggelser mm berör då inte bara den kommun där arbetsplatsen är belägen, utan även intilliggande kommuner där många av de som arbetar på arbetsplatsen bor. Planering av utbyggnad och etablering av både kommunal verksamhet och nya företag blir av samma skäl alltmer en gemensam fråga för kommunerna. Se även skrivningen om länssamordning av byanätsanslutningar i kapitel 5, avsnittet Byanät. Kommunal nivå Kommunen har en viktig funktion att samverka med olika aktörer för att få så effektiv infrastruktur som möjligt. Därmed kan kostnaderna för etablering av IT-infrastruktur i kommunen kan hållas nere. Sådan samverkan i form av samförläggning kan ske med teleoperatörer, elnätsägare, väghållare, fjärr-/närvärmeleverantörer samt kommunens tekniska enhet och miljö- och byggnadsnämnd. Denna samordning kan lämpligen ske genom fortlöpande planeringsmöten. Inom den kommunala organisationen kommer planeringen av IT-infrastruktur under programperioden att samordnas i den kommunala processen kring planprioriteringen. Vilken nivå man väljer att ligga på får konsekvenser för framtida intäkter, men också kostnader i form av mantid för att bevaka nybyggnad mm. En mer detaljerad beskrivning av de resurser som kan komma att behövs och förslag till arbetsfördelning finns i kapitel 5. IT infrastrukturprogram