Strategi för IT-infrastruktur Finspångs kommun

Transkript

1 Strategi för IT-infrastruktur Finspångs kommun Antaget KF Ärendenummer KS

2 1

3 F I N S P Å N G S K O M M U N Strategi för IT-infrastruktur Finspångs kommun Finspång Telefon Fax E-post: kommun@finspang.se Webbplats: I

4 Innehåll Sammanfattning 2 Inledning 3 Syfte 3 Definition av IT-infrastruktur 4 Övergripande visioner och strategier 4 Digital agenda för Europa 4 Nationella mål för IT-infrastruktur 4 Regional strategi 5 Lokal strategi 5 Befintlig IT-infrastruktur 6 Kopparnät och ADSL 7 Mobil telefoni och uppkoppling 8 Radiolänk 9 Fiber 9 Framtida behov 10 Ansvarsfördelning 11 Principer för kommunens ITinfrastruktur 12 Öppenhet och konkurrens 12 Ägande av IT-infrastruktur 13 Kriterier för prioritering av utbyggnad av IT-infrastruktur 13 Perspektiv 13 Kriterier 14 II

5 S T R A T E G I F Ö R IT- I N F R A S T R U K T U R Sammanfattning Detta är det tredje IT-infrastrukturprogrammet som upprättas av Finspångs kommun och i och med revideringen byter programmet namn till Strategi för IT-infrastruktur. Namnbytet kommer främst av den snabba och ständigt föränderliga teknikutvecklingen som sker och som ställer krav på en över tid hållbar strategi. Strategin för IT-infrastruktur behandlar IT-infrastruktur på samma strategiska sätt som övriga långsiktiga frågor hanteras i kommunal översiktsplanering. Det förra programmet antogs 2011 och även om det bara är några år sedan har mycket förändrats sedan dess. Det gör att Finspångs kommun står inför nya avvägningar och avgöranden angående ITinfrastrukturen i kommunen på grund av nya och förändrade användningsområden, ökade kapacitets- och säkerhetskrav, snabb teknikutveckling samt kopparnätets nedmontering. Den här strategin ska ligga till grund för beslut om inriktning och utbyggnad under åren 2017 och framåt. Finspångs kommun mål är att ha en öppen, robust och operatörsneutral, redundant IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet. Finspångs kommuns långsiktiga mål är att alla hushåll, företag och fritidsområden ska ha möjlighet att ansluta sig till någon form av IT-infrastruktur. Målet är att 95 procent av alla hushåll och företag ska ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s år ska Finspångs invånare ha tillgång till IT-infrastruktur med hög överföringshastighet vilket innebär att: 98 procent av invånarna har möjlighet till minst 1 Gbit/s. 1,9 procent har möjlighet till minst 100 Mbit/s. 0,1 procent har möjlighet till minst 30 Mbit/s. Detta oavsett vilken teknik som används i utbygganden, det vill säga att utbyggnaden ska vara teknikneutral. En väl utbyggd IT-infrastruktur är en förutsättning för Finspångs kommuns digitalisering, kommunens invånares möjlighet att bo och verka där de själva vill och företagens möjlighet att stanna kvar i kommunen eller möjlighet till nya etableringar. Finspångs kommuns bedömning av utbygganden av IT-infrastruktur är att marknadskrafter ska råda i tätorterna. Bedömningen är att det finns stort intresse från invånare och företag att ansluta sig. Däremot är bedömningen av situationen på landsbygden annorlunda. Bedömningen är att Finspångs kommun ska ta ett större ekonomiskt ansvar för att bygga ut stamnät utanför tätorterna för att möjliggöra för marknaden och byalag att bygga områdesnät för anslutningar. Finspångs kommun behöver även ta ett tydligare strategiskt ansvar för utbygganden genom bland annat prioriteringar av stråk för utbyggnad.

6 Inledning 2016 är användandet av uppkoppling till internet så omfattande att ITinfrastruktur är lika nödvändig för vardagslivet och samhällets utveckling som el, vatten, järnvägar och vägar. IT-infrastrukturen betraktas idag som en självklarhet i vardagen och är i många fall grundläggande för att kommuninvånarna ska få ihop sin vardagslogistik. Länsstyrelsen i Östergötland fastslår i sin Bredbandsstrategi att tillgången till bredband och Internet är nödvändig och därför måste den bedömas som en förutsättning för den ekonomiska tillväxten nationellt såväl som regionalt/lokalt. 1 Regeringen fastslår 2016 i sin nya bredbandsstrategi att mindre än en procent av allt som kan kopplas upp är uppkopplat idag. Elektronisk kommunikation antas bli en ny råvara i vårt samhälle. Vidare dras slutsatsen att efterfrågan på digitala tjänster otvivelaktigt kommer att fortsätta öka med ökade hastigheter och förbättrad IT-infrastruktur. 2 Finspångs kommuns verksamheter, företag och hushåll ska ha tillgång till kvalitativt IT-infrastruktur. En god IT-infrastruktur krävs även för att förbättra förutsättningarna för utveckling och användning av digitala tjänster, som exempelvis e-handelsföretagande, e-hälsa, e-demokrati, videokonferenser, e-tjänster med mera. Utöver det är IT-infrastrukturens funktion och de tjänster som levereras via infrastrukturen allt mer central i det vardagliga livet genom användning av sociala medier, chattprogram, skype-middagar, beställningar över internet av varor och tjänster, övervakning av hem med mera. För Finspångs kommun är det viktigt att fortsätta arbetet med ITinfrastrukturens utbyggnad, både i den relativt väl utbyggda tätorten Finspång, men främst på landsbygden. Detta för att göra det möjligt för invånarna att ta del och använda sig av alla de digitala tjänster som finns att tillgå. Dagens och morgondagens invånare och företagare förutsätter att det finns tillgång till en väl fungerande IT-infrastruktur där de väljer att verka och bo. Syfte Syftet med Strategi för IT-infrastruktur i Finspångs kommun är att skapa en långsiktig strategi för en hållbar, öppen utbyggnad av IT-infrastruktur samt att tydliggöra ansvarsfördelningen av utbyggnaden. Syftet är även att strategin ska ge stöd och vägledning i utbyggnaden av IT-infrastruktur i Finspångs kommun. 1 Bredbandsstrategi för Östergötland 2 Regeringen, 2016, Sverige helt uppkopplat 2025 en bredbandsstrategi, s

7 Definition av IT-infrastruktur IT-infrastruktur omfattar i denna policy främst det som kallas bredband, vilket är ett samlingsnamn för olika tekniker som gör det möjligt att ansluta till internet med hög överföringshastighet. Det finns ingen officiell definition om vad som är att betrakta som bredband. Olika tekniker och olika hastigheter kan alla kallas för bredband men Post och Telestyrelsen (PTS) talar om bredband i termer av hastigheter över 30 Mbit/s. 3 Bredband finns i huvudsak som fast uppkoppling eller som mobil/trådlös uppkoppling. En fast bredbandsuppkoppling kan finnas via till exempel kabel-tv-nätet eller via fibernät. Ett annat sätt är att få bredband via telefonjacket (ADSL), via radiolänk eller via mobiluppkoppling (3G och 4G). En uppkoppling kan kompletteras med WiFi som delar uppkopplingen trådlöst. Ett tredje sätt är att kombinera olika tekniker för att få bästa möjliga IT-infrastruktur. IT-infrastruktur delas oftast upp i två olika kategorier. Dels det som kan benämnas stamnät, det vill säga IT-infrastruktur som binder samman orter, kommuner, samlande bebyggelse med mera. Dels det som kan kallas för accessnät eller områdesnät. Det är lokala nät som binder ihop hushåll och/eller företag i ett eget nät som sedan kopplas ihop med stamnätet. Övergripande visioner och strategier Digital agenda för Europa Den digitala agendan för Europa beslutades av EU-kommissionen 2012 och är ett av sju huvudinitiativ inom ramen för den så kallade Europa strategin. Där beskrivs den roll som informations- och kommunikationsteknik har för att Europa ska kunna uppnå sina ambitioner för Det övergripande syftet med den digitala agendan är att uppnå varaktiga ekonomiska och sociala vinster från en digital inre marknad baserad på snabbt och ultrasnabbt Internet och interoperabla tillämpningar. 4 I september 2016 föreslog kommissionen i ett meddelande nya mål för bredband med målår 2025, i detta föreslår kommissionen en höjning av befintliga mål. 5 Någon ny slutgiltig strategi har ännu inte presenterats. Nationella mål för IT-infrastruktur Regeringens ambition är att Sverige ska vara ledande på att använda IT för att nå social välfärd, demokrati, klimatförbättringar och politiska mål för tillväxt i alla delar av landet. 3 Föreläsning på Länsstyrelsen Östergötland Regeringskansliet, 2016, Sverige helt uppkopplat en bredbandsstrategi hänvisar till KOM nr 587 slutgiltig. 4

8 2009 satte Regeringen mål och strategier för utbyggnad av bredband fram till Målet då var att 90 procent av Sveriges medborgare ska ha tillgång till minst 100 Mbit/s senaste presenterades även en digital agenda för Sverige med målet att Sverige ska bli bäst på att använda digitaliseringens möjligheter. 7 En ny bredbandsstrategi presenterades av Regeringen den 18 december I den ställs betydligt högre mål än den tidigare strategin från De nya målen innebär bland annat följande tre huvudmål: 2020 bör 95 procent av alla hushåll och företag ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s bör hela Sverige ha tillgång till stabila mobila tjänster av god kvalitet bör hela Sverige ha tillgång till snabbt bredband vilket innebär att: 98 procent av befolkningen har då bredband om minst 1 Gbit/s. 1,9 procent har minst 100 Mbit/s. 0,1 procent har minst 30 Mbit/s. Regional strategi 2013 antog Länsstyrelsen i Östergötland en regional bredbandsstrategi som regelbundet följs upp av Länsstyrelsen. Bredbandsstrategin togs fram för att göra det möjligt för Östergötland att nå de nationella målen, att ha möjlighet att möta framtida regionala krav och behov gällande IT-infrastrukturen samt prioritera mellan åtgärder. Bredbandsstrategin baseras på de nationella målen men utöver detta framkommer att målet även är ett öppet, robust och operatörsneutralt nät mellan samtliga tätorter och småorter i länet samt att alla skolor, samt övrig offentlig verksamhet ska ha tillgång till 100 Mbit/s. 9 Lokal strategi Finspångs kommuns mål är att ha en öppen, robust och operatörsneutral, redundant IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet. Finspångs kommuns långsiktiga mål är att alla hushåll, företag och fritidsområden ska ha möjlighet att ansluta sig till någon form av IT-infrastruktur. Målet är att 95 procent av alla hushåll och företag ska ha tillgång till bredband om minst 6 Regeringens bredbands mål och strategi, 2009, Bredbandstrategi för Sverige. 7 Regeringen, 2011, It i människans tjänst En digital agenda för Sverige 8 Regeringen, 2016, Sverige helt uppkopplat 2025 en bredbandsstrategi 9 5

9 100 Mbit/s år ska Finspångs invånare ha tillgång till ITinfrastruktur med hög överföringshastighet vilket innebär att: 98 procent av invånarna har möjlighet till minst 1 Gbit/s. 1,9 procent har möjlighet till minst 100 Mbit/s. 0,1 procent har möjlighet till minst 30 Mbit/s. Detta oavsett vilken teknik som används i utbygganden, det vill säga att utbyggnaden ska vara teknikneutral. Befintlig IT-infrastruktur Enligt uppgifter från Länsstyrelsen i Östergötland befinner sig Östergötland på riksgenomsnittet gällande andelen av befolkningen som 2015 hade möjlighet till IT-infrastruktur som erbjöd 100 Mbit/s. I Oktober 2015 innebar det att dryg 74 % av befolkningen i Östergötland fanns inom 50 meter från en kopplingspunkt till fiber. Ungefär 5 % av befolkningen hade längre än 5 km till en kopplingspunkt. Totalt fanns det utöver Försvarsmakten, Svenskakraftnät och Trafikverket 17 olika nätägare i regionen. I Finspångs kommun fanns 5 olika nätägare, Finspångs Stadsnät Finet AB (fortsättningsvis Finet) inkluderat. IT-infrastrukturen i Finspångs kommun innehåller olika tekniker och olika former av fasta och mobila alternativ. Den största utbygganden av ITinfrastruktur har sedan 2012 skett främst i den västra delen av Finspångs tätort och i Rejmyre. I den östa delen av Finspångs tätort har förtätningar gjorts. Utbyggnad har även till viss del skett i Borggård och Grytgöl. Utbygganden har genomförts av Finet och har bestått av markförlagd fiber, Finet har sedan 2012 anslutit 1782 hushåll till fiber. Även flera av mobiloperatörernas master har anslutits till fibernätet för att höja kapaciteten och hastigheten för mobilkunderna. I Finspångs kommun finns idag 7 mobilmaster som är anslutna till Finets fibernät. Bilden nedan visar tätheten av byggnader utanför tätorter som 2015 sakande tillgång till IT-infrastruktur med hastighet om minst 100 Mbit/s. Röd färg visar områden med många byggnader som 2015 saknade tillgång till 100 Mbit/s. Rött indikerar därmed områden som kan prioriteras i en utbyggnad av IT-infrastruktur. 6

10 Kopparnät och ADSL De vanliga telefonledningarna, de så kallade kopparnäten, är fortfarande en betydande resurs för kommunens invånare och företagare. Telia/Skanova äger det rikstäckande kopparnätet vilket idag främst används för internetuppkoppling via ADSL. Kopparnäten, dess telestationer och övrig infrastruktur åldras och med färre kunder som använder den fasta telefonen avvecklar Telia/Skanova kopparnäten. Avvecklingen har påbörjats i Finspångs kommun och under 2016 berörs över 700 invånare och företag i kommunen av nedläggningen. Kopparnäten kommer troligen att fortsätta avvecklas över tid av Telia/Skanova. Finspångs kommuns ansvar är att fortsätta informera kommunens invånare och företagare om Telias/Skanovas planer och var de kan hitta mer information. Finspång kommuns ansvar är även att verka för en bra utbyggnad av IT-infrastruktur på landsbygden för att möta behoven när kopparnäten avvecklas. 7

11 Mobil telefoni och uppkoppling Utbyggnaden av mobilnäten pågår ständigt och sker på marknadens villkor av mobiloperatörerna. De mobila bredbandsnäten byggs ut till bättre täckning och högre hastigheter vilket gör det svårt att ge en övergripande bild av täckningen och hastigheten. På operatörernas hemsidor finns täckningskartor med beräknade täckningsvärden. På redovisas genomförda faktiska mätningar av täckningen i olika områden. Ett troligt antagande är att dagens 4G-nät och framöver även 5G-näten kommer att fortsätta byggas ut i kommunen enbart där operatörerna anser att det finns affärsmässiga skäl för utbyggnad. Finspångs kommuns ansvar är att genomföra Täckningskollen regelbundet för att få bra underlag på den faktiska täckningen i kommunen. Genom detta finns möjligheter att föra diskussioner med de operatörerna om utbyggnaden och de behov som finns. Vidare ska Finspångs kommun verka för att operatörernas master vid behov kan fibersättas för bästa möjliga utbyggnad av de mobila näten. 8

12 Radiolänk I Finets stamnätet finns ett antal radiolänkar som bildar en stamfiberring vilket ger nätet en hög säkerhet mot avbrott (redundans). Radiolänkarna är placerade högt i terrängen för att få fri sikt mellan sändare och mottagare, vilket krävs för att kunna skicka radiovågor. På Ljusfallshammars vattentorn sitter en mast, som är inkopplad med fiber, med en radiosändare som sänder en signal på 300 Mbit/sekund till ett torn i Igelfors som är 54 meter högt med en mottagare där radiosignalen omvandlas i Finets teknikbod till fiber och ADSL på telenätet. Från Igelfors går sedan signalen vidare till Hävla där det finns ett torn på 54 meter högt med en mottagare och omvandlare till fiber och ADSL. Från Hävla går sedan signalen vidare till Rejmyre där det finns en mast på vattentornet med mottagare och omvandlare till fiber och ADSL. Det finns ytterligare fyra radiolänkar mellan Ljusfallshammar och Regna, Brenäs och Skedevi samt Brenäs och Byle. Finspångs kommuns ansvar är att bevara och utveckla de möjligheter som den befintliga infrastrukturen för radiolänk kan erbjuda i form av snabb och kostnadeseffektiv utbyggnad. Detta främst som ett alternativ för utbyggnad på landsbygden utanför Finspångs tätort. Fiber Tabellen ovan visar tillgången till 100 Mbit/s i oktober 2015 för hela Östergötland. Tillgång till innebär i det här fallet att det utan särskilda kostnader ska gå att beställa en tjänst som ger tillgång till 100 Mbit/s. I praktiken 9

13 innebär det att det finns en fiberkabel fram till fastigheten eller in i byggnaden. 10 Finet har 2016 en centralnod (teknikhus) i Finspång som har flera fibervägar anslutna. Noden har anslutningar till Norrköping, Katrineholm, Motala och Linköping. Från noden går det en stamfiber till orterna väster ut, Sonstorp, Hällestad, Ljusfallshammar och Grytgöl. Öster ut från noden går stamfibern till Rejmyre och vidare till Katrineholm via Brenäs. Under perioden från 2012 och framåt har främst utbyggnaden av fiber skett i tätorter. Finspångs kommuns ansvar är fortsätta göra det möjligt för utbyggnad av fiber i tätorterna, men främst att möjliggöra utbyggnad av fiber på landsbygden. Detta omfattar bland annat att ge stöd och information till marknadsaktörer som visar intresse för utbyggnad med prioritering av landsbygden, men även i hantering av grävtillstånd och samförläggning med mera. Marknadens aktörer ska bemötas och behandlas lika. I detta arbete är Finspångs kommuns samtliga kommunala bolag viktiga samarbetspartners. Framtida behov Utbygganden av IT-infrastruktur sett ur ett nationellt perspektiv, främst i form av fiber, går enligt PTS i hög takt. Regionala och lokala skillnader förekommer. 11 Framför allt är det stor efterfrågan hos småhusägare i tätorter. Även i Finspångs kommun har efterfrågan på att få fiber inkopplat i främst småhus ökat de senaste åren. Möjlighet till en bra uppkoppling anses som en självklarhet idag och för många är en bra uppkoppling förutsättningen för arbete, social samvaro och vardagsliv. Efterfrågan har även ökat markant sedan Telia/Skanovas påbörjade nedläggningen av de telestationer i kommunen som tidigare aviserats. Även inom den offentliga sektorn upplevs behovet öka av bra och stabila uppkopplingar. Majoriteten av kommunens verksamhetsställen är anslutna via fiber och ett fåtal är kvar att ansluta. I takt med att de kommunala verksamheterna växer och utvecklas och nya arbetssätt tas fram ökar behovet av snabba säkra uppkopplingar. Utöver detta så ökar kraven från verksamheterna på bra och snabba WiFi-anslutningar för att göra det möjligt med flexibla arbetssätt. Finspångs kommuns näringsliv behöver fortsatt bra, stabila, snabba och säkra uppkopplingsmöjligheter för att kunna bedriva och utveckla sina verksamheter. 10 Siffror från PTS kartläggning 2015 gällande 2015, bearbetad av Länsstyrelsen i Östergötland 11 Uppföljning av regeringens bredbandsstrategi PTS-ER-2016:17 10

14 Ansvarsfördelning Kommunfullmäktige i Finspångs kommun har det yttersta ansvaret för den strategiska inriktningen av IT-infrastrukturen och fattar beslut om antagande och revidering av Strategi för IT-infrastruktur. Kommunfullmäktige har även det övergripande ansvaret för kommunens ägarstyrning av samtliga kommunala bolag enligt det Generella ägardirektivet. 12 Kommunfullmäktige fattar därmed beslut om exempelvis bolagsordning, stämmodirektiv (ägardirektiv) samt styrelse. Både bolagsordning och stämmodirektiv måste även fastställas vid bolagens bolagsstämma för att vara juridiskt bindande för styrelsen och VD. De kommunala bolagen ska följa av kommunfullmäktige beslutade policys och riktlinjer så långt som möjligt inom ramen för verksamheten. Strategi för IT-infrastruktur är vägledande i ägarstyrningen av Finet. Kommunstyrelsen avsätter resurser inom sitt verksamhetsområde för det strategiska arbetet med IT-infrastruktur, vilket utförs inom sektor Ledningsstab, av Utvecklings- och näringslivsavdelningen på samma sätt som den strategiska översiktsplaneringen. Kommunstyrelsen har även ansvar för att årligen ta beslut om prioriteringar för utbyggnaden med en 1-årsplan samt en 3-årsplan. Detta för att skapa förutsättningar att nå de uppsatta målen. Finspång kommun kan vara beställare, finansiär samt ägare av ITinfrastruktur. Finspångs kommun kan även agera som borgenär för lokala byalag/byanätsföreningar som bygger egna IT-infrastrukturnät. Finet är ett helägt bolag till Finspångs förvaltnings- och industrihus AB (FFIA) vilket i sin tur helägs av Finspångs kommun. Finets uppdrag är att äga, driva och utveckla bredbandsnät i kommunen samt i samverkan med andra kommuner och organisationer utveckla bredband i regionen. Vidare ska Finet medverka till att göra Finspångs kommun till en attraktiv kommun att bo och driva näringsverksamhet i. 13 Finet är kommunens leverantör av IT-infrastruktur. I utbyggnaden av IT-infrastruktur ska Finet verka både på marknadens villkor och på uppdrag av Finspångs kommun. Finet kan därmed upphandla produkter och tjänster för att genomföra utbyggnad av IT-infrastrukturen med avseende på stamnät på uppdrag av Finspångs kommun. En styrgrupp ska tillsättas för att säkerställa genomförandet och följa upp utbygganden som sker på uppdrag av kommunen. Styrgruppen leds av ansvarig tjänsteman på sektor Ledningsstab. I styrgruppen ska lämpliga funktioner med beslutsmandat delta från både förvaltningen och från Finet. 12 Generellt ägardirektiv, fastställt av Kommunfullmäktige Ägardirektiv Finet AB, antaget

15 Det står andra aktörer fritt att bygga IT-infrastruktur i kommunen efter samråd med kommunen. I första hand ska ett samarbete mellan aktören och kommunen/finet utredas för bästa möjliga effekt för kommunens invånare. Principer för kommunens ITinfrastruktur Den hittills byggda IT-infrastrukturen inom Finspångs kommun har baserats på markförlagd fiber och radiolänk. Den fortsatta utbyggnaden skall ske teknikneutralt, det vill säga att den teknik som med bästa kostnads-, samt tidseffektivtet kan ge Finspångs kommuns invånare, verksamheter och företagare en öppen, robust, operatörsneutral samt redundant IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet ska väljas. Kommunen och/eller Finet ska dock inte bygga eller äga mobilnät, men i möjligaste mån anpassa och tillgängliggöra IT-infrastrukturen för att underlätta teleoperatörernas utbyggnad av mobilnät i kommunen. Finspångs kommuns bedömning av utbygganden av IT-infrastruktur är att marknadskrafter ska råda i tätorterna. Bedömningen är att det finns stort intresse från invånare och företag att ansluta sig. Däremot är bedömningen av situationen på landsbygden annorlunda. Bedömningen är att Finspångs kommun ska ta ett större ekonomiskt ansvar för att bygga ut stamnät utanför tätorterna för att möjliggöra för marknaden och byalag att bygga accessnät för anslutningar. Finspångs kommun behöver även ta ett tydligare strategiskt ansvar för utbygganden genom bland annat prioriteringar av stråk för utbyggnad. Öppenhet och konkurrens Den affärsmodell som ska gälla i Finspångs kommuns är att ITinfrastrukturen är öppen och operatörsneutral/tjänsteleverantörsneutral. Det innebär att alla slutkunder som vill kan bli inkopplade i IT-infrastrukturen om det finns ekonomiskt rimliga förutsättningar. Det innebär även att alla operatörer/tjänsteleverantörer ska få tillgång till IT-infrastrukturen på lika villkor. Det är tjänsteleverantören som äger relation och avtal med slutkunden. Finspångs kommun har en viktig roll bland annat som markägare och tillståndsgivare. I den rollen är det centralt att alla aktörer behandlas lika i hantering samt i avgiftsberäkningar. 12

16 Ägande av IT-infrastruktur Finspångs kommun kan själv eller via Finet äga IT-infrastruktur samt vara beställare till utbyggnad av IT-infrastruktur i kommunen. Som ägare eller beställare till utbyggnad av IT-infrastruktur ska kommunen och/eller Finet samverka med andra marknadsaktörer och bidra till att de nationella och lokala bredbandsmålen uppfylls. Konkurrensverket, Sveriges Kommuner och Landsting samt Post och Telestyrelsen anser att en kommun som äger bredbandsnät (IT-infrastruktur) kan undvika att snedvrida konkurrensen gentemot privata marknadsaktörer om: den kommunala bredbandsverksamheten bedrivs inom ramen för den kommunala kompetensen. man ger tillträde till den egna infrastrukturen på lika och icke diskriminerande villkor, eller inte agerar selektivt, det vill säga utan sakliga skäl behandlar aktörer olika. Kriterier för prioritering av utbyggnad av IT-infrastruktur Finspångs kommun ska varje år fastställa en ettårs- samt en treårsplan för IT-infrastrukturutbyggnaden. Ett förslag på prioritering arbetas fram under ledning av ansvarig tjänsteman på Ledningsstaben. Arbetet ska anpassas till det ordinarie budgetarbete och presenteras för kommunstyrelsen. Planen ska fastställas av kommunstyrelsen i samband med att investeringsbudgeten för kommande år beslutas. Planen ska utgå ifrån en prioritering baserat på nedanstående perspektiv och kriterier. Perspektiv Finspångs kommun arbetar för att nå en långsiktigt hållbar utveckling, vilket innebär att perspektiven varierar över tid. För att nå målen med ITinfrastrukturutbygganden kan utbygganden prioriteras utifrån ett eller flera av följande perspektiv: Landsbygdsutveckling med fokus på de delar som har sämst utbyggd IT-infrastruktur för att möjliggöra ett hållbar och kvalitativ landsbygdsutveckling. Näringslivsutveckling, områden där det finns etablerad verksamhet eller intresse för att etablera verksamheter och en god ITinfrastruktur är avgörande för näringslivets fortsatta utveckling eller nyetablering. Strategiskt perspektiv utifrån översiktsplaneringen. Det omfattar områden som är utpekade som utvecklingsområden både för verksamhets- och bostadsbebyggelse genom exempelvis förtätning och nyexploatering. 13

17 Kriterier Samtliga kriterier ska bedömas, kriterierna är inte inbördes rangordnade, och inför en prioritering ska en sammanvägd bedömning göras på varje enskild ort/område. Orten/områdets befolkningsstorlek Orter och områden med stort visat intresse från de boende/företagande i området: o Utanför Finspångs tätort gäller att orten/ området har en samordnande grupp, ex en byanätsgrupp eller förening, per tresiffrig nyckelkodsområde (SCB) o Utanför Finspångs tätort gäller att för att området ska utvärderas krävs minst 60 % intressegrad per tresiffrig nyckelkodsområde.med intressegrad avses antalet intresserade hushåll/företag inom nyckelkodsområdet i förhållande till samtliga hushåll/företag Orter och områden där det finns offentlig service. Orter och områden där näringslivet har behov för sin verksamhet och sin utveckling. Orter och områden som saknar god IT-infrastruktur exempelvis genom att det fasta telenätet läggs ner, låg faktiskt täckningsgrad för mobil uppkoppling och låg överföringshastighet Orter och områdens avstånd till befintlig IT-infrastruktur. Orter och områden där det är möjligt att samförlägga med andra ledningsägare. 14

18 15