Bredbandsstrategi. för Östergötland

Transkript

1 Bredbandsstrategi för Östergötland

2 Förord För drygt tio år sedan påbörjades utbyggnaden av bredbandsnät med stora statliga stöd. En utbyggnad som inledningsvis skedde objekt för objekt och då saknade en övergripande strategi. Till detta kom att kommunernas engagemang och aktiva medverkan varierade stort. Idag är situationen annorlunda. I den nya plan- och bygglagen har t ex bredband definierats som en tjänst av allmänt intresse. Enligt denna lag har t ex då kommunerna en skyldighet att ta hänsyn till behovet av en utbyggnad av elektroniska kommunikationer i sina översikts- och detaljplaner. Kommunerna i Östergötland har också i de flesta fall nu också uppdaterat sina särskilda IT-infrastrukturprogram. För länsstyrelsens del har det varit angeläget att få en tydlig och långsiktig struktur på de insatser som görs på regional nivå när det gäller den fortsatta bredbandsutbyggnaden. Av detta skäl har föreliggande Bredbandsstrategi för Östergötland utarbetas. Strategin ska gälla för perioden vilket kan tyckas vara en lång tid. Det är därför sannolikt att strategin behöver aktualitets prövas vid något eller några tillfällen. Planering och byggnation av denna infrastruktur kommer också fortsättningsvis att vara både tids- och resurskrävande. Den valda perioden har samma tidshorisont som regeringens bredbandsstrategi i vilken satta mål ska vara uppnådda år Strategin må vara antagen men det är nu arbetet börjar. Ett arbete som för länsstyrelsens del kommer att vara prioriterat i vår strävan att skapa bra förutsättningar för företag och boende i länet. Detta oavsett om man bor eller verkar i tätort eller på landsbygden. Det är min absoluta övertygelse att en väl utbyggd IT-infrastruktur är av stor vikt för Östergötlands utveckling. Jag hoppas nu att denna strategi kommer att vara till hjälp för det kommande arbetet samtidigt som jag vill önska de som kommer att arbeta med dessa frågor lycka till. Elisabeth Nilsson Landshövding Rapport nr: 2013:1 ISBN:

3 Sammanfattning Tillgång till bredband och Internet ses idag som nödvändig och måste därför bedömas som en förutsättning för den ekonomiska tillväxten nationellt såväl som regionalt/lokalt. För att boende och företag i hela länet ska få del av denna infrastruktur samt att samtidigt skapa en möjlighet att möta framtida krav och behov gällande IT-infrastrukturen har nu denna strategi för Östergötland tagits fram. I föreliggande strategi har ett antal mål när det gäller bredbandsutbyggnaden bestämts och som då delvis sammanfaller med de nationellt beslutade. De övergripande målen 2020 för bredbandsutbyggnaden i Östergötland är: År 2020 har 90 procent av hushållen tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s År 2020 har 90 procent av företagen tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s Öppet, robust och operatörsneutralt nät mellan samtliga tätorter och småorter i länet Alla skolor, samt övrig offentlig verksamhet ska ha tillgång till 100 Mbit/s. Hur målen ska nås beskrivs i den handlingsplan som är kopplad till strategin. I ett avsnitt gås igenom hur strategin förhåller sig till ett antal andra strategidokument som i sammanhanget bedömts som relevanta. Dessa är sådana som gäller på Europeisk såväl som nationell, regional och lokal nivå. Med utgångspunkt från den kartläggning som Post- o telestyrelsen gjort visas i tabellform och med kartpresentationer hur de olika bredbandsnäten är utbyggda i länet idag. Det framgår då att de nät som har den högsta kapaciteten (50 Mbit/s) i glesbebyggda områden endast når ca 12,5 procent av befolkningen (okt 2011). I den avslutande delen görs ett försök till beräkningar av de kostnader som är förknippande med den utbyggnad som blir nödvändig för att uppsatta mål ska kunna nås. 3

4 Innehåll Innehåll 4 1 Inledning 5 2 Syfte med målgrupper för Östergötlands bredbandsstrategi 6 3 Befintliga startegier och mål 6 Europa 2020 en digital agenda för Europa 6 Digital agenda för Sverige 6 Regional digital agenda för Östergötland 7 Nationella bredbandsstrategin 7 Regionala Utvecklingsprogrammet för Östergötland (RUP) 7 Kommunala IT-infrastrukturprogram 7 Övriga program 8 4 Nuläge 9 5 Regionala mål 11 Kommentar till de regionala målen 11 Handlingsplan 13 Kritiska framgångsfaktorer 14 Kommentarer till kritiska framgångsfaktorer 14 Prioriteringar 14 Uppföljning av målen 14 6 Genomförande och kostnader 15 Bilaga 1 handlingsplan 16 Länsstyrelsen Östergötland Rapportskrivare: Mikael Sleman, Jonas Jernberg Februari

5 1. Inledning Tillgång till bredband och Internet ses idag som lika nödvändig och självklar som tillgången till vägar och elektricitet och måste därför bedömas vara en nödvändig förutsättning för den ekonomiska tillväxten nationellt såväl som regionalt/lokalt. Nya tjänster utvecklas och användningsområden ökar i snabb takt vilket ställer ökade krav på nätens kapacitet, tillgänglighet och säkerhet. När mer och mer information och service, även samhällsviktig sådan, förutsätter tillgång till en fungerande IT-infrastruktur är det viktigt att denna är öppen, robust och har så hög kapacitet att den i sig inte utgör några nyttjandebegränsningar. Den ökade datatrafiken ställer även allt högre krav på de mobila näten. I den nya plan- och bygglagen (SFS 2010:900) har elektroniska kommunikationer utpekats som ett allmänt intresse. I bygglovärenden finns nu både möjligheter och skyldigheter att hantera IT-infrastrukturen. Det övergripande målet i den svenska bredbandspolitiken är att Sverige ska vara ett informationssam hälle för alla och att Sverige ska inta en ledande position när det gäller att ta tillvara på digitaliseringens möjligheter. Det senare så som det är uttryckt i den Nationella Digitala Agendan. Detta innebär bl a att hushåll och företag i hela landet måste få tillgång till bredband med hög överföringskapacitet. En omfattande användning av IT och Internet gynnar såväl tillväxt och konkurrenskraft som innovationsförmåga. I Östergötland, likt andra delar av landet, har de flesta större tätorter tillgång till nät med bra kapacitet och i dessa områden byggs dessutom kontinuerligt nya nät av marknadens aktörer. På landsbygden är dock situationen en annan. Denna är glest befolkad med stora avstånd, vilket gör att utbygg naden som regel här inte är kommersiellt lönsam. Detta motiverar offentlig intervention för att kompensera för marknadens låga investeringsvilja. Det kan då vara fråga om ekonomiskt stöd men också ett antal andra åtgärder som syftar till att underlätta för den utbyggnad som görs av de privata aktörerna. 5

6 2. Syfte med och målgrupp för Östergötlands bredbandsstrategi För att kunna nå uppsatta mål och ha möjlighet att möta framtida krav och behov gällande IT-infrastrukturen samt prioritera åtgärder tas nu denna strategi för Östergötland fram. Syftet med den regionala bredbandsstrategin är att aggregera kommunernas mål och prioriteringar till en regional nivå. Konkret syftar strategin till att utifrån en gemensamt formulerad målbild utarbeta en handlingsplan omfattade frågor som är kopplade till relevanta strategier. Den regionala bredbandsstrategin för Östergötland kommer att utgöra en del av de ansträngningar som görs inom ramen för den regionala digitala agendan. Målgruppen för denna strategi är regionala och lokala aktörer som verkar för en väl utbyggd och robust IT-infrastruktur av hög kapacitet i Östergötlands län. Mer specifikt är detta länets kommuner, regionförbundet, landstinget, regionala och lokala marknadsaktörer samt privatpersoner och föreningar på landsbygden. 3. Befintliga strategier och mål För utveckling inom IT-området bedöms följande strategier som relevanta: Europa 2020 strategin den digitala agendan för Europa En digital agenda för Sverige Regional digital agenda för Östergötland (att utarbetas) Nationella Bredbandsstrategin Regionala utvecklingsprogrammet för Östergötland Kommunala IT-infrastrukturprogram Övriga program t. ex. landsbygdsprogrammet Europa 2020 en digital agenda för Europa Ett av huvudinitiativen inom ramen for Europa 2020-strategin är den digitala agendan för Europa. Denna ska påskynda utbyggnaden av höghastighetsinternet och utnyttja fördelarna med en digital inre marknad för hushåll och företag. Detta sägs kräva ett engagemang från EU och medlemsländerna, även på regional nivå. Digital agenda för Sverige En digital agenda för Sverige syftar bl.a. till att statens befintliga resurser ska utnyttjas bättre. Regeringen har tidigare tagit initiativ för att stötta digitaliseringen inom flera politikområden genom en handlingsplan för elektronisk förvaltning, en bredbandstrategi för Sverige och en nationell IT-strategi för vård och omsorg. Den digitala agendan fokuserar på fyra strategiska områden: lätt och säkert att använda tjänster som skapar nytta det behövs infrastruktur IT:s roll för samhällsutvecklingen Den regionala bredbandsstratregin ryms inom den digitala agendans område gällande infrastruktur. 6

7 Regional digital agenda för Östergötland Östergötland har för avsikt att arbeta fram en regional digital agenda för länet. Länsstyrelsen Östergötland, Regionförbundet Östsam samt Landstinget i Östergötland har skrivit på en avsiktsförklaring knuten till den digitala agendan för Sverige som innebär: Att vi delar målet om att Sverige ska bli bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter och Att Länsstyrelsen Östergötland tillsammans med Regionförbundet Östsam och Landstinget i Östergötland, i samverkan med aktörer i näringsliv, akademi och samhälle, kommer att ta fram en digital agenda för Östergötland. Arbetet med bredbandsstrategin för Östergötland kommer att utgöra en del av de ansträngningar som görs inom ramen för den regionala digitala agendan. Nationella Bredbandsstrategin Bredbandsstrategin syftar till att möjliggöra för marknaden att åstadkomma följande täckningsgrad för bredband: År 2020 bör 90 procent av alla hushåll och företag ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s År 2015 bör 40 procent av alla hushåll och företag ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s Alla hushåll och företag bör ha goda möjligheter att använda sig av elektroniska samhällstjänster och service via bredband. Regionala Utvecklingsprogrammet för Östergötland (RUP) Det regionala utvecklingsprogrammet för Östergötland slår fast att tillgång till bredband och Internet idag ses som lika nödvändigt och självklart som tillgången till vägar och elektricitet och därför ses utgöra en förutsättning för den ekonomiska tillväxten i länet. Utbyggnaden av IT-infrastruktur i glest befolkade områden kan behöva offentliga stödinsatser då marknaden inte klarar av dessa områden, vilket även kan göra e-tjänster mer tillgängliga i dessa områden. Programmet ger en rekommendation till kommunerna att: Programmet ger en rekommendation till kommunerna att: verka för en utbyggnad av bredband i enlighet med de nationella målen dvs. att 40 % av Sveriges hushåll och företag har tillgång till nät med kapacitet på 100 Mbit/s år 2015 och 90 % år 2020, för att säkerställa grundläggande kapacitet för Internet, TV och telefoni. Kommunala IT-Infrastrukturprogram De kommunala IT-infrastrukturprogrammen är viktiga för utbyggnad av höghastighetsnät i länet. Idag har alla kommuner i länet någon form av strategi för utbyggnad av bredband vilket är en förutsättning för samverkan mellan kommunal och regional nivå. Dessa program utgör grunden för den regionala bredbandsstrategin. 7

8 Nationella Bredbandsstrategin Alla bör ha goda möjligheter att använda elektroniska samhällstjänster via bredband År 2020 bör 90 procent ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s (hushåll och företag) Digital Agenda för Sverige Infrastrukturen är ett av fyra huvudområden i denna Regionala utvecklingsprogrammet RUP Anger samma mål som ovan och rekommenderas kommunerna att sträva efter att förverkliga målet Bredbandsstrategi för Östergötland Fastslår regionala mål samt anger en handlingsplan för IT-infrastrukturutbyggnaden Kommunala IT-infrastrukturprogram Lokala dokument där bl.a. prioriteringar anges. Viktiga dokument för måluppfyllelse Regional digital agenda för Östergötland IT-infrastruktur kommer vara ett av områdena i denna agenda Figur 1 ovan visar hur dessa strategier samverkar från nationell till regional till lokal nivå. Övriga program Övriga program som är av stor vikt är landsbygdsprogrammet och strukturfondsprogrammen. Dessa har under nuvarande period ( ) inneburit att betydande satsningar på IT-infrastruktur har kunnat genomföras. Att detta även kommer vara möjligt under nästa programperiod ( ) är av stor vikt. Genomförandestrategin för landsbygdsprogrammet i Östergötland kommer även vara ett viktigt dokument för bredbandsutbyggnaden i länet. 8

9 4. Nuläge De flesta större tätorter i länet har en hög grad av nät med bra kapacitet och i dessa byggs kontinuerligt nya nät av marknadens aktörer. Tabellen nedan visar tillgången till bredband Östergötlands län 2011 Andel med tillgång till bredband via: Tätbebyggt Glesbebyggt Befolkning Arbetställen 1 Befolkning Arbetställen Trådbunden eller trådlös access 100,00% 100,00% 100,00% 100,00% Trådbunden access 99,76% 99,24% 88,82% 85,10% Fibernät 2 53,27% 48,74% 9,27% 8,13% Kabel-TV 3 34,76% 27,63% 0,97% 0,14% xdsl 4 99,07% 98,35% 87,51% 82,91% Trådlös access 100,00% 100,00% 100,00% 100,00% Trådlöst bredband via HSPA 5 100,00% 100,00% 99,99% 99,99% Trådlöst bredband via CDMA ,00% 100,00% 100,00% 100,00% Trådlöst bredband via LTE 7 59,75% 60,61% 6,72% 5,25% Tillgång till minst (faktisk hastighet): 8 1 Mbit/s 100,00% 100,00% 100,00% 100,00% 3 Mbit/s 100,00% 100,00% 100,00% 99,99% 10 Mbit/s 97,55% 97,35% 55,07% 47,75% 50 Mbit/s 55,62% 50,14% 12,43% 9,10% Bakgrundsinformation: Antal [10] Källa: Kommunikationsmyndigheten PTS, 1 oktober En adress (lokal), fastighet eller grupp av närliggande lokaler och fastigheter där företag bedriver verksamhet. Ett arbetsställe är här synonymt med fast verksamhetsställe. 2 Inkluderar både fiber och fiber-lan (d.v.s. både FTTH och FTTB). 3 Avser returaktiverade kabel-tv-nät, det vill säga nät som byggts om för att kunna skicka och ta emot datatrafik. 4 Avser det rikstäckande kopparbaserad nätet som traditionellt använts för fast telefoni. 5 En mobil bredbandsteknik. Tekniken har generellt sämre yttäckning men högre överföringshastigheter i jämförelse med den mobila bredbandstekniken CDMA En mobil bredbandsteknik. Tekniken har generellt bättre yttäckning men lägre överföringshastigheter i jämförelse med den mobila bredbandstekniken HSPA. 7 4G 8 Från och med 2010 mäts förutsättningar för fiber och kabel-tv mer exakt. De avser nu precis som för övriga accesstekniker andelen som på kort tid och utan särskilda kostnader kan beställa ett Internetabonnemang över accesstekniken ifråga. Innan 2010 avsåg fiber- och kabel-tv-täckningen andelen som bodde i, eller inom 353 meter, från en fastighet ansluten till fiber- eller kabel-tv-nät. 9

10 Figur 2 nedan visar tillgången till fiber i Östergötland. De röda områdena visar hur tillgången av fiber såg ut i slutet av 2009 och de svarta visar på nyetablerad fiber t.o.m. slutet av Här förefaller det vara så att strategiska stamnätsbyggnationer på landsbygden och samförläggning i samband med vindkraftsutbyggnad givit resultat. Även att en kommersiellt driven utbyggnad har skett i tätortsområden. Figur 2 Fiber i Östergötland Med hjälp av uppgifterna om tillgång till bredband från PTS har några särskilda områden där det idag är sämre tillgodosett med bredband än i övriga länet avgränsats. I dessa områden finns det t.ex. inte tillgång till trådbundet bredband eller så har det bredband som finns låg kapacitet. De aktuella områdena visas i figur 3 nedan. För närvarande pågår dock fiberutbyggnad i flera av dessa områden. Områdena är schematiskt åskådliggjorda och överensstämmer inte nödvändigtvis helt med faktiska förhållanden. Figur 3 Områden med låg kapacitet 10

11 Under 2011 påbörjades utbyggnaden av LTE näten i Östergötland. Enligt PTS kartläggning 2012 kan ca 50 procent av befolkningen i länet få tillgång till denna teknik. Det är främst fråga om tätortsområden runt Linköping, Norrköping, Finspång, Mjölby och Motala. I figur 4 är områden med LTE täckning med grönt och tätortsområden med gult markerade. Figur 4 Täckning för LTE 5. Regionala mål Inom ramen för denna regionala strategi har ett antal mål identifierats. Dessa mål är enbart kopplade till utbyggnaden av IT-infrastruktur av hög kapacitet. Mål rörande digital delaktighet m.m. kommer att behandlas i den digitala agendan för Östergötland. De övergripande målen 2020 för bredbandsutbyggnaden i Östergötland är: År 2020 har 90 procent av hushållen tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s År 2020 har 90 procent av företagen tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s Öppet, robust och operatörsneutralt 9 nät mellan samtliga tätorter och småorter i länet Alla skolor, övrig offentlig verksamhet ska ha tillgång till 100 Mbit/s. Delmål År 2016 ska 70 procent av hushållen ha tillgång till 100 Mbit/s År 2016 ska det finnas ett öppet, robust, redundant och operatörsneutralt nät mellan samtliga kommunhuvudorter. Kommentarer till de regionala målen För att bredbandsstrategin ska harmonisera med övriga relevanta måldokument som t.ex. den nationella bredbandsstrategin har samma period (2020) valts även för denna. De delmål för 2016 som satts upp ska utvärderas Mera kortsiktiga ambitioner får uttryckas i mål- och åtgärdsdokument kopplade till denna strategi. 9) Med operatörneutrala nät avses här nät där anslutna abonnenter har möjlighet att välja mellan flera olika konkurrerande tjänsteleverantörer för olika kommunikations och innehållstjänster. Se Operatörsneutrala nät en studie av nät på lokal och kommunal nivå Rapport 41/2001 IT-kommissionen. 11

12 Regeringen anger hushåll och företag i sin målbild. Post- och telestyrelsen utgår från befolkning och arbetsställen i sin kartläggning. Denna strategi för Östergötland följer regeringens strategi och anger hushåll och företag i målbilden och kommer anse att andelen företag som har tillgång till 100 Mbit/s likställs med arbetsställen och att andelen hushåll som har tillgång till 100 Mbit/s likställs med andelen av befolkningen. PTS har valt att tolka hushålls och företags tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s som att stadigvarande bostäder och fasta verksamhetsställen på kort tid och utan särskilda kostnader ska kunna beställa ett internetabonnemang som i vart fall under förhållandesvid gynnsamma omständigheter medger en överföringskapacitet på 100 Mbit/s nedströms. För Östergötland togs det fram ett förslag på målnät år I förslaget angavs åtta fibersträckor som var angelägna att bygga. Detta visas i kartan nedan. Gemensam affärs-, verksamhets-, tjänste- och kompetensutveckling Kostnadsoptimering av operativa funktioner samt av kapital Genomförandet av gemensamma upphandlingar Optimering av trafik Utökat tjänsteutbud Nya affärer med regionala kunder Målbilden ovan utgick från följande faktorer: Möjligheten att skapa en redundant ringstruktur mellan samtliga kommunhuvudorter. IT-infrastrukturen består av i huvudsak fiberoptik med möjlighet för andra operatörer och tjänsteleverantörer att hyra såväl svartfiber som kapacitet. Även andra tekniklösningar kan bli aktuella. Möjlighet att förstärka IT-infrastrukturen på strategiska platser Att skapa konkurrens, valmöjligheter och ytterligare alternativ för tillskapandet av redundans för operatörer och tjänsteleverantörer Möjlighet för nätägare, operatörer och tjänsteleverantörer att på ett enkelt sätt: Koppla samman sina nät Ansluta sig mot nät Göra sammankopplingar på ett konkurrensneutralt sätt Kunna växla trafik på strategiska platser Dessa förhållanden kan fortfarande anses gälla och bidrar till målet om ett öppet, robust, redundant och operatörsneutralt nät mellan samtliga kommunhuvudorter. Det kan konstateras att flertalet av dessa sträckor nu anlagts och att främst sträcka 1,4och 5 återstår. Dessutom finns det intresse att anlägga sträckor söderut mot Vimmerby och Västervik samt norrut mot Nyköping. 12

13 Handlingsplan För att nå de övergripande målen är till strategin följande handlingsplan kopplad. En mer detaljerad version av handlingsplanen finns i bilaga 1. Uppräkningen nedan är inte gjord i någon prioritetsordning. Kartläggning. Kartlägga samt aktivt följa tillgång av digital infrastruktur och de ekonomiska konsekvenserna av en utbyggnad. Behovsanalyser. Gemensamma behovsanalyser avseende fortsatt utbyggnad. Kommunala IT-infrastrukturprogram. Kommunerna ska för perioden ta fram kommunala IT-infrastrukturprogram där prioriteringar och roller klargörs. Kommunerna ska även under perioden kontinuerligt se över och uppdatera gällande IT-infrastrukturprogram. Samordning. Samordning av regionala och kommunala strategidokument såsom RUP, kommunala översiktsplaner och IT- infrastrukturprogram. Även samordning vad gäller t.ex. grävarbeten bör utvecklas så att samförläggningstillfällen inte missas. Gemensamma utbyggnadsprojekt. Länsstyrelsen och kommunerna bör ta initiativ till gemensam stråkplanering samt robusthetsplanering i kontakter med kringliggande län och kommuner. I aktuella fall bör gemensamma utbyggnadsprojekt likt de som vi har erfarenhet av i Östergötland utföras. Kommunal och regional finansiering. Kommunerna, länsstyrelsen och regionförbundet bör så långt det är möjligt säkerställa resurser som möjliggör de satsningar som behövs för att nå målen. Stödja byalag. Kommunerna och länsstyrelsen bör på ett aktivt sätt stödja byalag som avser anlägga nät. Modeller för byalagsanslutningar bör finnas i varje kommun. Regional samverkan. Länsstyrelsen ska inrätta ett samverkansforum för länets aktörer gällande IT-infrastruktur. I denna kan även stödfrågor behandlas. 13

14 Kritiska framgångsfaktorer Fortsatt engagemang hos byalag Fortsatt engagemang hos nätägare, kommunerna och länsstyrelsen Viljan och förmågan att samverka regionalt Att antagandet att trådlösa tekniker och VDSL2 kan medverka till att uppnå målet om 100 Mbit/s 10 (främst i tätorter) verifieras Tillgång till ekonomiska stödmedel Ökad anslutning av flerfamiljs samt enfamiljshus i större tätorter Fortsatta marknadsinvesteringar i de områden som bedöms lönsamma. Offentliga aktörers förmåga till samverkan med och stödjande av markandens aktörer i områden där dessa vill agera. Att skatteregler och moms inte kommer utgöra ett hinder för föreningar som önskar engagera sig i bredbandsutbyggnaden. 10) PTS bedömer att 100 Mbit/smålet kommer att kunna nås med LTE Advanced, d.v.s. nästa generations LTE-system där s.k. bandbreddsaggregering är möjlig. Detta innebär att en operatör kommer att kunna slå ihop frekvensutrymme från olika delband för att därigenom uppnå en större sammanlagd bandbredd vilket medger en högre bithastighet. Kommentarer till kritiska framgångsfaktorer När det gäller utbyggnad av bredband på landsbygden är byalagens engagemang, såväl ekonomiskt som ideellt, av största vikt. Deras insatser kommer stå för en betydande del av de medel som behövs för att förverkliga målen i strategin. De personer och föreningar som väljer att lägga ner mycket egen tid behöver få ett bra bemötande av nätägare, kommuner och länsstyrelsen. Ett fortsatt engagemang, gällande hantering av byalag och stöd till dessa, av ovan nämnda aktörer är därför viktigt. Post- och telestyrelsen gör bedömningen att måluppfyllelse år 2020 kommer att kunna ske, förutom av kabel tv- och fibernät, med hjälp av utbyggnad av VDSL2 och LTE Advanced. Detta antagande i kombination med en ökad utbyggnad i tätorter av fiber anses i denna strategi som nödvändigt för att nå de regionala målen. Det är främst marknaden som ska stå för denna utbyggnad men insatser från kommunerna som underlättar investeringar kan vara nödvändiga. Tillgång till ekonomiska stödmedel är av stor vikt för måluppfyllelse. Tidigare har betydande medel kunnat hämtas från landsbygdsprogrammet och strukturfondsprogrammet. Att dessa möjligheter består i den kommande programperioden ( ) är av stor vikt. Prioriteringar 1. Den övergripande långsiktiga principen är att alla hushåll och företag ska ha möjlighet att ansluta sig till någon form av bredband. 2. Områden med relativt många hushåll och företag prioriteras före ett område med färre. 3. Ett område med många hushåll och företag som vill investera i bredband, kommer att prioriteras före ett område där få är intresserade. 4. Om det finns kommunal verksamhet i ett visst område kommer dess prioritet att höjas. På motsvarande sätt kommer områden som är speciellt rikt på näringsdrivande verksamhet att få en högre prioritet. 5. Närheten till befintlig IT-infrastruktur och kostnaden för att bygga det aktuella bredbandsnätet kan också komma att styra ett områdes prioritet. Uppföljning av målen Länsstyrelsen kommer via Post- och telestyrelsens bredbandskartläggning årligen följa upp målen och handlingsplanen i bredbandsstrategin. Kontinuerliga kontakter med regionala nätägare samt kommuner kommer också behövs för att följa upp målen om ett öppet och operatörsneutralt nät mellan samtliga kommunhuvudorter samt att alla skolor ska ha tillgång till 100 Mbit/s. Även de kritiska framgångsfaktorerna ska årligen följas på lämpligt sätt. Uppföljningarna ska diskuteras i en referensgrupp och nödvändiga åtgärder utifrån dessa ska föreslås. 14

15 6. Genomförande och kostnader Huvuddelen av utbyggnaden beräknas ske på marknadsmässiga villkor. Detta gäller framförallt utbyggnad av fiber och LTE-näten i tätorter. Det är viktigt att på olika sätt underlätta för marknadens aktörer vid nyinvestering av IT-infrastruktur. Genomförande av stamnätsbyggnation eller utökning av befintligt stamnät där det i förekommande fall inte är intressant för marknadens aktörer att agera bör kommunerna, med stöd av länsstyrelsen, stå för. Detta kan ske i samverkan med kommunala eller privata bolag. Utbyggnad av accessnät på landsbygden sker företrädevis i byalagsform. För genomförande av kommunsammanbindande projekt ges där så är möjligt offentliga stödmedel främst inom EU:s strukturfonder samt via PTS. En förteckning över de behov som finns inom och mellan kommunerna och en prioriteringsordning är därför viktig för att länsstyrelsen ska kunna sammanställa behoven och med detta som grund formulera ansökningar om bidrag till Tillväxtverket avseende EU:s strukturfonder. Om kostnader beräknas utifrån schablonkostnaden om kr per hushåll 11 beräknas utbyggnaden utanför tätort och småort att kosta mellan 590 miljoner och 1 miljard kronor. Om andelen i tätort och småort inte når upp till 100 procent kommer kostnaderna öka då en större utbyggnad på landsbygden kommer att behövas. Detta illustreras av figuren nedan. Marknaden bygger ut till tätort och småort 100% 95% 90% 85% 590 miljoner 815 miljoner 1 miljard 1,1 miljard+ Uppskattade kostnader för resterande utbyggnad som krävs för måluppfyllelse Med utgångspunkt från de demografiska förhållanden som idag råder i länet kan det konstateras att målet om att 90 procent av befolkning ska ha tillgång till 100 Mbit/s sannolikt inte kommer kunna uppnås om täckningen i tätort och småort understiger 90 procent. 10) Vad kostar ett byanät Nyckeltal för resultatberäkningar av offentligt stöd till bredband Bredbandsforum

16 Bilaga 1 handlingsplan Aktivitet Beskrivning Period Ansvarig Kartläggning Kartlägga samt aktivt följa tillgången av digital infrastruktur och de ekonomiska konsekvenserna av en utbyggnad Årligen Länsstyrelsen Behovsanalyser Gemensamma behovsanalyser avseende fortsatt utbyggnad Vid behov Alla berörda aktörer Kommunala IT-infrastrukturprogram Kommunerna ska för perioden ta fram kommunal IT-infrastrukturprogram där prioriteringar och roller klargörs. Kommunerna bör även under perioden kontinuerligt se över och uppdatera gällande IT-infrastrukturprogram. Alla kommuner bör ha gällande program klara till slutet av 2013 Kommunerna Samordning Samordning av regionala och kommunala strategidokument såsom RUP, kommunala översiktsplaner och ITinfrastrukturprogram. Även samordning vad gäller övriga grävarbeten bör utvecklas så att samförläggningstillfällen inte missas Kontinuerligt Berörda aktörer Gemensamma utbyggnadsprojekt Länsstyrelsen och kommunerna bör ta initiativ till gemensam stråkplanering samt robusthetsplanering i kontakter med kringliggande län och kommuner. I aktuella fall bör gemensamma utbyggnadsprojekt likt de som vi har erfarenhet av i Östergötland genomföras Vid behov Länsstyrelsen och kommunerna/ nätägare Kommunal och regional finansiering Kommunerna, länsstyrelsen och regionförbundet bör om möjligt säkerställa resurser som möjliggör de satsningar som behövs för att nå målen För hela perioden Kommuner, länsstyrelsen och regionförbundet Stödja byalag Kommunerna och länsstyrelsen bör på ett aktivt sätt stödja byalag som avser anlägga nät. Modeller för byalagsanslutningar bör finnas i varje kommun. Byalagsmodell bör finnas i varje kommun vid slutet av Denna ska aktivt följas upp och utvärderas Kommunerna, nätägare och länsstyrelsen Regional samverkan Länsstyrelsen ska inrätta ett samverkansforum för länets aktörer gällande IT-infrastruktur. I detta kan även stödfrågor behandlas Under 2013 Länsstyrelsen 16

17 KARTLÄGGNING Aktivitetsmål Kartlägga samt aktivt följa tillgång av digital infrastruktur Resultatmål Årligen uppdaterad nulägesbeskrivning Effektmål Ev. åtgärder kan sättas in i tid Aktivitetsindikator Kartläggning har genomförts Resultatindikator Dokument som visar detta Effektindikator Nödvändiga åtgärder för måluppfyllelse vidtas BEHOVSANALYSER Aktivitetsmål Gemensamma behovsanalyser avseende fortsatt utbyggnad Resultatmål Nödvändiga projekteringar kan göras utifrån utbyggnadsbehov Effektmål Genomförandeplaner kan tas fram Aktivitetsindikator Antal träffar Resultatindikator Antal projekteringar Effektindikator Nödvändig byggnation genomförs INFRASTRUKTURPROGRAM Aktivitetsmål Kommunerna ska för perioden ta fram kommunal IT-infrastrukturprogram Resultatmål Kommunerna fastslår prioriteringar och roller Effektmål Kommunerna kan agera för att underlätta för marknaden eller för att planera infrastruktur där marknaden inte agerar Aktivitetsindikator Antal program Resultatindikator Antal kommuner som anser sin roll inom området vara klargjord Effektindikator Utbyggnad av bredband som uppfyller de mål som är satta i den lokala, regionala samt den nationella strategin 17

18 SAMORDNING Aktivitetsmål Samordning av regionala och kommunala strategidokument såsom RUP, kommunala översiktsplaner och IT- infrastrukturprogram Resultatmål Större grad av intern och extern förankring vad gäller utbyggnad av IT-infrastruktur Effektmål Effektivare och mer transparant planeringsprocess Aktivitetsindikator Antal samordnade dokument Resultatindikator Effektindikator Politiker, tjänstemän och invånare känner sig mer delaktiga i planeringsprocessen UTBYGGNADSPROJEKT Aktivitetsmål Gemensam stråkplanering samt robusthetsplanering i kontakter med kringliggande län och kommuner Resultatmål I aktuella fall bör gemensamma utbyggnadsprojekt utföras Effektmål Bättre redundans och utökat samarbete mellan kommuner och regioner Aktivitetsindikator Antal grovprojekteringar Resultatindikator Antal projekt Effektindikator STÖDJA BYALAG Aktivitetsmål Kommunerna och länsstyrelsen bör på ett aktivt sätt stödja byalag som avser anlägga nät Resultatmål Modeller för byalagsanslutningar bör finnas i varje kommun Effektmål Större intresse och enklare process för byalag att ansluta sig till befintliga nät Aktivitetsindikator Personal som kan svara på frågor från byalag Resultatindikator Antal kommuner med byalagsmodell Effektindikator Fler anslutningar på landsbygden 18

19 REGIONAL SAMVERKAN Aktivitetsmål Länsstyrelsen ska inrätta ett samverkansforum för länets aktörer gällande IT-infrastruktur Resultatmål Högre grad av samverkan Effektmål Gemensam lägesuppfattning effektivare åtgärder Aktivitetsindikator Antal möten Resultatindikator Andelen av deltagarna som upplever att de fått ökad kunskap Effektindikator Antal åtgärder kopplade till denna 19