Bredband 2010 nulägesbeskrivning

Transkript

1 Bredband 2010 nulägesbeskrivning

2 LÄNSSTYRELSEN ÖSTERGÖTLAND Dnr: Förord Bredband 2010 en nulägesbeskrivning är en uppföljande rapport till den som skrevs förra året och syftar till att visa hur situationen ser ut i länet vad gäller utbredningen av IT-infrastrukturen. Rapporten bygger helt på de uppgifter som inhämtats av Post- och telestyrelsen i den årliga kartläggning som görs på nationell nivå. För länsstyrelsens del är arbetet med utbyggnaden av dessa nya högkapacitetsnät en prioriterad fråga. Vi är övertygade om att denna nya infrastruktur skapar förutsättningar för en i olika avseende god utveckling av länet. Det är därför glädjande att konstatera att just när detta skrivs pågår en betydande utbyggnad av fibernäten på landsbygden. Som framgår av denna rapport är behovet av fortsatt utbyggnad dock fortfarande stort och redan nästa år kan vi presentera bättre resultat. Den rådande situationen med mycket stora skillnader mellan kommunerna i tillgång till fibernät på landsbygd är en utmaning. Här behövs det ett betydande engagemang av frivilliga krafter i form av t ex byalag som med sina medlemmar själva aktivt deltar i utbyggnaden. Vi ser det som vår uppgift att tillsammans med kommunerna vara ett stöd för dessa grupper. Det är min förhoppning att denna rapport kan utgöra en del av det underlag för kommunala och andra beslutsfattare som ska ligga till grund för kommande beslut om fortsatt IT-infrastrukturutbyggnad. Linköping i september 2011 Elisabeth Nilsson Landshövding Östergötland POSTADRESS: BESÖKSADRESS: TELEFON: E-POST: WWW: LINKÖPING Östgötagatan ostergotland@lansstyrelsen.se lansstyrelsen.se/ostergotland Rapport nr: 2011:18 ISBN:

3 Innehållsförteckning 1.1 BAKGRUND SYFTE AVGRÄNSNINGAR METOD DEFINITIONER ÅRET SOM GÅTT NULÄGE Trådlöst xdsl Fiber Hastigheter Östergötland jämfört med övriga Sverige KARTOR...17 Länsstyrelsen Östergötland Titel: Bredband 2010 en nulägesbeskrivning Månad/år: september 2011 Rapportskrivare: Jonas Jernberg, Mikael Sleman Bilder: Mikael Sleman, Göran Billesson 3

4 Sammanfattning Syftet med denna rapport är att ge en bild över nuläget i Östergötlands län vad gäller tillgången till bredband och då främst utbredningen av accessnät som kan ge hög överförningskapacitet, det som nu kallas nästa generations nät (NGA). För att kunna beskriva situationen i länet har data inhämtats från Post- och telestyrelsen (PTS). När det gäller tillgången till höghastighetsnät (i kartläggningen 50 Mbit/s) varierar tillgången till dessa mycket mellan kommunerna. Särskilt på landsbygden ser man tydligt skillnaden mellan de kommuner som tidigt satsade på fiberutbyggnad och de kommuner som valde andra tekniker. Vi kan dock konstatera att Östergötland idag ligger relativt väl till nationellt trots att inga större ökningar har skett vad gäller tillgången till höghastighetsnät från förgående år. Under 2010 har flera projekt startats. Finansiering har bl a kunnat erhållas via Landsbygdsprogrammet och den särskilda satsningen som EU gjorde med anledning av den finansiella krisen. För en del av dessa medel har det för länen funnits ett nationellt konkurrensförfarande och där det nu kan konstateras att för Östergötlands del utfallet blivit mycket bra. Även om statistiken i kartläggningen och informationen på det nya kartmaterielet inte visar på några större förändringar i utbyggnadsläget har aktiviteten vad avser IT-infrastrukturarbetet varit hög i länet. Flera kommuner har uppdaterat eller skrivit helt nya IT-infrastrukturprogram, avsatt egen finansiering och i betydande omfattning också fortsatt utbyggnaden av fibernäten på landsbygden. Detta är andra året i rad som länsstyrelsen utifrån dessa data sammanfattat bredbandsutbredningen i länet. Då statistiken anger hur stor andel av befolkningen samt företagen som har tillgång till olika Internetaccesser går det inte att göra några direkta kopplingar till regeringens bredbandsmål för 2015 dvs. att 40 procent av alla hushåll och företag ska ha tillgång till Internet 100 Mbit/s. 4

5 1. Bredband Bakgrund Tillgången till infrastruktur i alla former är en viktig förutsättning för att i olika avseenden nå framgång med utvecklingen av länet. Bredband kan också påskynda tillväxt och innovation inom alla sektorer av ekonomin samt öka den sociala och regionala sammanhållningen. Tillgång till bredband har därför en strategisk betydelse för ett långsiktigt hållbart samhälle. Post- och telestyrelsen genomför varje år en nationell bredbandskartläggning och detta är andra året som Östergötland tagit del av dessa grunddata för regional bearbetning vilket alltså denna rapport är ett resultat av. Länsstyrelsen ser det som en viktig uppgift att analysera nuläget för att kunna vidta strategiska åtgärder för att få till stånd en utbyggnad av dessa nät även på landsbygden där inte någon utbyggnad idag sker på rent kommersiella villkor och att då även stötta kommunerna i deras utformning av de kommunala strategier som ligger till grund för denna utbyggnad. Till detta kommer att en bra bild över hur infrastrukturen ser ut minskar riskerna för olika typer av kostsamma dubbelinvesteringar. Hur väl infrastrukturen svarar mot olika regionala mål har också en direkt påverkan på utvecklingen i regionen. 1.2 Syfte Syftet med denna rapport är att ge en bild över nuläget i Östergötlands län vad gäller tillgången till bredband och då främst täckningen av accessnät som kan ge hög överförningskapacitet, det som nu kallas nästa generations nät (NGA). 1.3 Avgränsningar Rapporten kommer enbart att belysa nuläget av bredbandsinfrastrukturen i länet och inte analysera hur tillgången till bredband och dess kapacitet regionalt påverkar den ekonomiska tillväxten. 1.3 Metod Materialet över antal personer med förutsättningar och faktisk tillgång till olika typer av accesser eller hastigheter kommer från Post- och telestyrelsen, PTS 1. En del av datamaterialet från rapporten redovisas i ursprunglig form och en del är bearbetat. Om datamaterialet är en bearbetning framkommer detta i samband med att det presenteras. 1.4 Definitioner Definitionerna följer de som finns i Post- och telestyrelsens bredbandskartläggning 2. Tätort Områden med minst 200 invånare där avståndet mellan husen inte överstiger 200 meter. Landsbygd Områden utanför definitionen för tätbebyggt område 1 Bredbandskartläggning 2010 En geografisk översikt av bredbandstillgång och användning i Sverige 2 ibid 5

6 Förutsättningar för xdsl, CDMA2000, HSPA Befolkning och arbetsställen bedöms kunna beställa ett bredbandsabonnemang utan några särskilda kostnader. Täckningsgraden och den faktiska tillgången till bredband via accessteknikerna betraktas som synonyma Förutsättningar för Fiber/Kabel-tv För fibernät räcker det att ett hushåll eller arbetsställe befinner sig inom 353 meter (diagonal av 250x250 meters ruta) från en anslutningspunkt till fibernät för att anses som täckt. Detta säger alltså inte något om hur många som i realiteten är anslutna. Fiber/Kabel-tv Befolkning och arbetsställen som på kort tid och utan särskilda kostnader kan beställa ett Internetabonnemang via fiber och kabel-tv-nät. För mer information om hur denna beräkning gjorts hänvisas till PTS kartläggning kapitel Arbetsställen En adress (lokal), fastighet eller grupp av närliggande lokaler och fastigheter där företag bedriver verksamhet. Ett arbetsställe är här synonymt med fast verksamhetsställe. NGA- / Höghastighetsnät Kabelbundna accessnät som helt eller delvis består av optiska element som kan leverera bredbandstjänster med bättre egenskaper jämfört med befintliga kopparnät. 6

7 2. Året som gått Under 2010 har flera utbyggnadsprojekt påbörjats i länet. Fem av dessa är projektet kopplade till landsbygdsprogrammet som under året förstärktes med medel från EU:s s k återhämtningsplan. Totalt 253 miljoner kr tillkom nationellt inom programmet för bredbandsutbyggnad och Östergötland beviljades efter ett konkurrensförfarande projektmedel som uppgick totalt till kr. Utöver ovan driver länsstyrelsen nu ett robusthetsprojekt mellan Gistad och Hannäs i Åtvidabergs kommun samt planerar för ett större projekt och samarbete mellan Norrköpings och Katrineholms kommuner via Finspångs kommun kallat Länk NFK. Även ett flertal byalagsprojekt har startats och slutförts under året. Flertalet av dessa projekt var inte slutförda under oktober 2010, vilken är den tidpunkt för PTS inhämtning av data, vilket gör att dessa inte ger utslag i 2010 års kartläggning. Parallellt med att anlägga stomnät i delar av länet och kringliggande län har ett antal s.k. byalagsprojekt, där olika konstellationer av boende på landsbygden gått samman och genom egna insatser fått tillgång till högkapacitetsnät, genomförts. Här har också det varit viktigt att tillmötesgå de krav/önskemål som företagen på landsbygden haft. En förutsättning för dessa byalagsprojekt har varit tillgången stomnät men också kommunernas egna strategier och engagemang. Linköpings kommun har under 2010 antagit ett IT-infrastrukturprogram och påbörjat en stor satsning på fiberutbyggnad i landsbygdsområden. Förutom av egna medel är dessa finansierade av landsbygdsprogrammet och strukturfonderna. Kommunen har även aviserat att man avser att projektera ytterligare sträckor på landsbygden. Norrköpings, Söderköpings, Motala, Mjölby och Valdermarsviks kommun har alla slutfört eller påbörjat ett arbete med att uppdatera sina IT-infrastrukturprogram. I Norrköpings och Söderköpings fall har detta lett till konkreta förslag till utbyggnadssträckor samt hur finansieringen av dessa ska lösas. 7

8 Finspångs kommun har under året belyst IT-infrastrukturen i sin översiktsplan. Kommunen har också under året tillsammans med sitt ägda stadsnätsbolag Finet AB inlett samarbetsdiskussioner med Norrköping och Katrineholm som bl a bidragit till det tidigare nämnda projektet Länk NFK. I de så kallade ITSAM-kommunerna, Åtvidaberg, Kinda, Ydre, Ödeshög och Boxholm, har planeringen och utbyggnaden av fiberbaserade nät på landsbygden fortsatt. Alla kommuner utom Kinda har under året reviderat IT-infrastrukturprogrammen med nya prioriteringar. Ydre, Boxholm och Ödeshög driver även utbyggnadsprojekt inom landsbygdsprogrammet. Åtvidabergs kommun har fortsatt sin satsning på en fiberutbyggnad i landsbygdsområden under Kommunen har ett projekt inom landsbygdsprogrammet och ett större redundansprojekt (Gistad-Hannäs) där länsstyrelsen är projektägare. Projektet har liksom i Linköping skapat ett stort engagemang på landsbygden och flera byalagsprojekt står i startgroparna för anslutningar. Länsstyrelsen har även under året påbörjat ett samarbete med Regionförbundet Södra Småland i Kronoberg samt med Länsstyrelsen i Södermanland. Detta för att kunna planera för länsövergripande robusthetssträckor samt att samarbeta kring strategiska frågor och kartläggningar. Pågående och planerade fibersträckor på landsbygden (blå). De svarta fläckarna visar på områden där det idag finns fiber. 8

9 3. Nuläge Nedan ges en nulägesbeskrivning över täckningen av trådlösa anslutningar, xdsl och fiber. Tillgången till kabel-tv är inte redovisad då denna till allra största del berör tätorterna Norrköping, Finspång, Söderköping, Motala, Mjölby och Linköping. I Motala och Norrköping har dock även en liten del av befolkningen på landsbygden förutsättning för tillgång till kabeltv. Nulägesbeskrivningen ger ingen exakt bild över geografiska områden, men den är nog detaljerad för att vissa slutsatser ska kunna dras. Redovisningen bygger främst på uppgifter från Post- och telestyrelsens kartläggning för Definitionerna för tätort, landsbygd och förutsättning för anslutning följer de som beskrivits i kap Trådlöst Andelen av befolkningen och arbetsställena i länet som har tillgång till någon form av trådlös Internetaccess (HSPA eller CDMA 2000) är i stort sett 100 procent, både på landsbygden och i tätorterna. Andelen med faktisk tillgång till CDMA 2000 har inte ökat i någon större utsträckning sedan 2007 (från 99,12 procent till 100 procent för befolkningen). Störst förändring har skett inom den något snabbare trådlösa tekniken HSPA. Andelen av befolkning i länet med faktisk tillgång till HSPA har ökat från 82,46 procent 2007 till 99,99 procent I oktober 2010 fanns det ingen täckning av LTE i Östergötland. LTE kallas också 4G och är en trådlös teknik som förväntas kunna leverera hastigheter på mellan Mbit/s. Tekniken är främst tänkt att användas till datatrafik och inte röstsamtal. 3 I mars 2011 avslutades auktionen i 800 Mhz-bandet. Tre aktörer fick dela på frekvensen. Dessa var: HI3G Access AB Net4Mobility HB TeliaSoneraMobile Networks AB Com Hem AB och Netett Sverige AB deltog också i auktionen men vann inga tillstånd. 3.2 xdsl Andelen av befolkningen och arbetsställena som har tillgång till xdsl skiljer sig väsentligt mellan olika kommuner och mellan tätorter och landsbygd. Lägst andel finns i Kinda (74,95 procent av befolkningen) och högst andel i Motala (99,75 procent av befolkningen). Totalt i länet har andelen av befolkningen med faktiskt tillgång till xdsl minskat något sedan Enligt PTS kartläggning 4 levererade det snabbaste abonnemanget med xdsl i genomsnitt 11 Mbit/s i oktober Hastigheten beror mycket på vilket avstånd från telestation abonnenten befinner sig. I tabell 1 nedan visas hur täckningen ser ut i tätbyggda områden i länet. Som framgår av tabellen har täckningen minskat något sedan 2007, vilket kan bero på att nya hushåll inte utrustats med xdsl och att vissa anslutningar tagits bort till förmån för annan teknik.. 3 Bredbandskartläggning 2010 En geografisk översikt av bredbandstillgång och användning i Sverige 4 Ibid 9

10 Län och kommun Tabell 1 Andel i tätbyggt område med faktisk tillgång till xdsl Källa PTS Andel i tätbyggt område med faktisk tillgång till access via xdsl Bef. A.ställen Bef. A.ställen Bef. A.ställen Bef. A.ställen Riket 99,57% 99,22% 99,54% 99,30% 99,44% 99,14% 99,42% 99,09% Östergötlands län 99,59% 98,59% 99,43% 98,56% 99,09% 98,39% 99,07% 98,25% Boxholm 99,59% 98,59% 99,43% 98,56% 99,09% 98,39% 99,07% 98,25% Finspång 98,32% 94,71% 98,22% 95,59% 98,52% 97,42% 98,60% 94,69% Kinda 100,00% 100,00% 100,00% 100,00% 100,00% 100,00% 100,00% 100,00% Linköping 90,26% 86,42% 90,20% 86,97% 90,11% 86,49% 90,65% 86,53% Mjölby 99,60% 98,52% 99,13% 98,37% 98,23% 97,65% 98,13% 97,43% Motala 99,82% 99,84% 99,83% 99,84% 99,84% 99,70% 99,85% 99,60% Norrköping 99,93% 99,80% 99,98% 99,80% 99,99% 99,38% 99,99% 99,20% Söderköping 99,93% 98,73% 99,96% 98,71% 99,96% 99,19% 99,96% 99,11% Vadstena 100,00% 100,00% 100,00% 100,00% 100,00% 100,00% 100,00% 100,00% Valdemarsvik 100,00% 100,00% 100,00% 100,00% 100,00% 100,00% 100,00% 100,00% Ydre 100,00% 100,00% 99,59% 100,00% 98,06% 98,60% 97,98% 98,83% Åtvidaberg 100,00% 100,00% 100,00% 100,00% 100,00% 100,00% 100,00% 100,00% Ödeshög 100,00% 100,00% 100,00% 100,00% 100,00% 100,00% 100,00% 100,00% Vad gäller landsbygden är skillnaderna relativt stora mellan olika kommuner i länet. I Motala har störst andel av befolkningen tillgång till xdsl, både vad gäller boende och arbetsställen. Kinda är den kommun där täckningen är lägst. Till skillnad från hur utvecklingen i tätbebyggt område har sett ut sedan 2007 har täckningen på landsbygden ökat något. Täckningen av xdsl på landsbygden visas av tabell 2 nedan. De kommuner som generellt har lägst täckning av xdsl idag är de kommuner som valde att bygga egna fiberbaserade nät med egna medel och de medel som kom från det tidigare statliga stödet. Län och kommun Tabell 2 Andel på landsbygd med faktisk tillgång till access via xdsl Källa PTS Andel på landsbygd med faktiskt tillgång till access via xdsl Bef. A.ställen Bef. A.ställen Bef. A.ställen Bef. A.ställen Riket 89,17% 84,77% 89,91% 85,94% 91,11% 87,18% 91,95% 88,71% Östergötlands län 86,41% 80,75% 87,05% 81,07% 87,72% 82,35% 88,47% 83,78% Boxholm 66,70% 57,53% 66,28% 58,63% 69,70% 60,85% 69,67% 63,45% Finspång 91,39% 89,76% 91,94% 90,09% 91,31% 89,73% 91,62% 90,63% Kinda 38,68% 28,76% 39,64% 29,45% 43,22% 35,84% 50,62% 45,56% Linköping 94,34% 93,09% 94,74% 93,37% 95,01% 92,76% 95,10% 93,00% Mjölby 94,81% 92,87% 95,98% 93,49% 95,08% 93,32% 95,09% 93,20% Motala 95,91% 94,56% 98,83% 98,22% 98,66% 97,72% 98,73% 98,16% Norrköping 90,80% 88,92% 91,26% 89,46% 90,87% 87,99% 91,22% 88,47% Söderköping 89,50% 87,30% 90,55% 88,14% 89,21% 87,56% 89,33% 88,22% Vadstena 81,36% 80,72% 82,40% 81,08% 90,67% 90,68% 90,29% 90,43% Valdemarsvik 89,03% 82,96% 83,48% 78,27% 86,20% 82,68% 86,23% 82,39% Ydre 55,23% 49,47% 55,56% 46,67% 61,53% 55,91% 65,36% 63,46% Åtvidaberg 81,30% 75,51% 81,84% 74,87% 81,83% 75,62% 81,66% 74,77% Ödeshög 63,13% 58,20% 63,51% 58,27% 64,81% 59,64% 66,37% 57,93% 3.3 Fiber Störst skillnader mellan kommunerna vid sidan av kabel-tv är det för accesstekniken fiber. Andelen med faktisk tillgång till fiber i tätort återges i tabell 3 nedan och är störst i Ydre kommun, där 63,56 procent av befolkningen har faktisk tillgång till fiber. Ydre har även de 10

11 högsta siffrorna vad gäller arbetsställenas tillgång till fiber. Lägst andel av befolkningen och arbetsställena med faktisk tillgång till fiber har Valdemarsvik och Söderköping. Län och kommun Tabell 3 Andel i tätbyggt område med förutsättningar för resp. faktisk tillgång till fiber Källa PTS Tätort : Andel i eller inom 353 meter av en fiberansluten fastighet Andel med faktisk tillgång till bredband via fiber eller fiber-lan Bef. A.ställen Bef. A.ställen Bef. A.ställen Bef. A.ställen Riket 34,08% 40,24% 40,80% 46,85% 46,52% 50,80% 38,56% 38,13% Östergötlands län 45,91% 52,21% 51,64% 55,32% 53,16% 56,50% 46,06% 43,59% Boxholm 71,54% 79,74% 77,82% 79,74% 77,38% 76,39% 42,92% 53,54% Finspång 41,77% 46,85% 38,68% 43,32% 40,94% 42,72% 30,75% 29,32% Kinda 46,73% 48,72% 55,55% 59,77% 57,05% 62,77% 34,46% 39,72% Linköping 50,42% 59,53% 56,61% 61,25% 56,88% 61,51% 56,25% 54,96% Mjölby 66,96% 66,53% 68,79% 67,57% 72,66% 73,02% 32,94% 31,85% Motala 7,85% 20,65% 24,95% 37,59% 26,36% 37,95% 11,14% 15,87% Norrköping 52,19% 55,14% 56,81% 57,02% 58,92% 57,88% 57,50% 48,99% Söderköping 11,18% 8,97% 11,11% 8,39% 11,47% 9,05% 4,63% 3,30% Vadstena 24,03% 34,93% 27,98% 39,13% 38,94% 57,25% 11,64% 16,10% Valdemarsvik 0,00% 0,00% 0,00% 0,00% 0,00% 0,00% 3,55% 4,97% Ydre 95,38% 87,23% 98,17% 91,15% 98,25% 91,79% 63,56% 72,16% Åtvidaberg 45,76% 53,40% 45,84% 54,51% 45,59% 56,46% 25,26% 29,31% Ödeshög 96,87% 90,24% 99,33% 97,57% 99,33% 96,76% 52,83% 42,79% Andel av befolkningen och arbetsställena som har fiberanslutning på landsbygden visar också på stora skillnader mellan kommunerna i länet. Boxholm, Kinda, Linköping, Mjölby, Vadstena, Ydre samt Ödeshög ligger över genomsnittet för Östergötland såväl som för Sverige. De kommuner som procentuellt sätt ökat mest från 2009 är Linköping och Norrköping. I tabell 4 nedan visas på nuläget och hur utvecklingen varit sedan Län och kommun Tabell 4 Andel på landsbygd med förutsättningar för resp. faktisk tillgång till fiber Källa PTS Landsbygd : Andel i eller inom 353 meter av en fiberansluten fastighet Andel med faktisk tillgång till bredband via fiber eller fiber-lan Bef. A.ställen Bef. A.ställen Bef. A.ställen Bef. A.ställen Riket 5,00% 3,54% 6,27% 4,35% 7,54% 5,02% 7,87% 5,85% Östergötlands län 5,63% 4,44% 7,17% 5,58% 8,64% 6,64% 7,98% 6,26% Boxholm 23,46% 9,90% 27,11% 14,26% 28,07% 14,47% 21,47% 14,21% Finspång 1,46% 1,61% 1,11% 1,78% 5,53% 2,68% 5,76% 2,28% Kinda 31,77% 23,20% 33,58% 24,56% 36,27% 31,48% 27,42% 29,28% Linköping 3,77% 1,60% 5,47% 1,33% 7,98% 2,18% 10,06% 2,70% Mjölby 8,44% 3,94% 10,31% 5,84% 12,04% 7,07% 10,54% 7,55% Motala 0,00% 0,27% 1,75% 1,34% 2,48% 1,61% 0,71% 0,67% Norrköping 0,00% 0,09% 0,68% 0,17% 0,83% 0,25% 2,44% 0,49% Söderköping 0,00% 0,00% 0,00% 0,00% 0,00% 0,00% 0,00% 0,00% Vadstena 26,70% 21,30% 29,43% 31,08% 35,90% 31,47% 28,13% 29,47% Valdemarsvik 0,00% 0,00% 0,11% 0,00% 0,16% 0,00% 0,00% 0,39% Ydre 17,76% 10,14% 25,11% 14,73% 25,51% 14,86% 19,39% 12,12% Åtvidaberg 6,69% 2,59% 8,10% 2,62% 8,06% 3,46% 6,81% 2,62% Ödeshög 12,15% 9,15% 18,68% 13,74% 21,84% 18,37% 16,43% 18,21% 11

12 3.4 Hastigheter Tabellerna nedan visar hur den faktiska tillgången för olika hastigheter såg ut för befolkningen och arbetsställena i länets kommuner Mbit/s kan fås genom fiber, kabel-tv, LTE och xdsl om avståndet till telestationen inte är för långt. 50 Mbit/s kan endast fås genom fiber, LTE och kabel-tv nät 5. I genomsnitt hade 42,86 procent av befolkningen och 31,32 procent av arbetsställena tillgång till minst 50 Mbit/s. Linköpings kommun hade högst andel med tillgång till 50 Mbit/s och Valdemarsviks kommun lägst. Detta visas av tabell 5 nedan. Linköpings och Norrköpings kommun har ett omfattande kabel-tv nät (ca procent har förutsättning för detta i tätort) vilket påverkar siffrorna för 50 Mbit/s i tätort. Även Finspång, Motala och Söderköping har kabel-tv nät som påverkar siffrorna för de högre kapaciteterna i tabellen nedan samt i tabell 6 som visar situationen i tätorter enbart. Län och kommun Tabell 5 Faktisk access totalt per kommun beroende på hastighet Källa PTS bredband med minst 1 Mbit/s bredband med minst 3 Mbit/s bredband med minst 10 Mbit/s bredband med minst 50 Mbit/s Bef. A.ställen Bef. A.ställen Bef. A.ställen Bef. A.ställen Riket 99,98% 99,96% 99,78% 99,34% 87,20% 79,18% 41,59% 32,33% Östergötlands län 100,00% 100,00% 99,99% 99,98% 86,58% 75,43% 42,86% 31,32% Boxholm 100,00% 100,00% 100,00% 100,00% 81,60% 60,65% 34,87% 28,55% Finspång 100,00% 100,00% 100,00% 100,00% 79,37% 67,50% 25,39% 16,95% Kinda 100,00% 100,00% 99,81% 99,61% 80,93% 67,48% 31,70% 33,25% Linköping 100,00% 100,00% 100,00% 99,98% 90,79% 81,49% 55,66% 45,24% Mjölby 100,00% 100,00% 100,00% 100,00% 85,63% 72,32% 27,41% 19,86% Motala 100,00% 100,00% 100,00% 100,00% 74,72% 71,65% 24,10% 15,57% Norrköping 100,00% 100,00% 100,00% 100,00% 91,02% 82,36% 51,63% 37,50% Söderköping 100,00% 100,00% 100,00% 100,00% 72,82% 59,92% 11,49% 2,41% Vadstena 100,00% 100,00% 100,00% 100,00% 91,40% 83,33% 15,49% 22,04% Valdemarsvik 100,00% 100,00% 100,00% 100,00% 75,28% 58,66% 1,87% 1,81% Ydre 100,00% 100,00% 100,00% 100,00% 69,44% 55,46% 37,73% 28,43% Åtvidaberg 100,00% 100,00% 99,98% 100,00% 81,31% 66,38% 19,38% 14,51% Ödeshög 100,00% 100,00% 100,00% 100,00% 74,25% 55,08% 35,68% 24,71% Statistiken över den totala andelen av befolkningen och arbetsställena påverkas av hur många som har tillgång till den högre hastigheten i tätort. I tabell 6 nedan visas siffrorna för tätort i respektive kommun. Det som utmärker sig i statistiken är främst de höga siffrorna för Linköping och Ydre samt den låga siffran för Valdemarsvik. Andel med faktisk tillgång till 50 Mbit/s är för Linköping och Ydre är höga, även sett ur ett Sverigeperspektiv. Genomsnittet i Sverige ligger på 48,61 procent i tätort. 5 Bredbandskartläggning 2010 En geografisk översikt av bredbandstillgång och användning i Sverige 12

13 Tabell 6 Faktisk till access i tätbyggt område beroende på hastighet Källa PTS Län och kommun bredband med minst 1 Mbit/s bredband med minst 3 Mbit/s bredband med minst 10 Mbit/s bredband med minst 50 Mbit/s Bef. A.ställen Bef. A.ställen Bef. A.ställen Bef. A.ställen Riket 100% 100% 99,98% 99,97% 93,43% 93,47% 48,61% 45,71% Östergötlands län 100,00% 100,00% 100,00% 100,00% 94,19% 92,65% 50,77% 46,11% Boxholm 100,00% 100,00% 100,00% 100,00% 99,79% 99,56% 42,92% 53,54% Finspång 100,00% 100,00% 100,00% 100,00% 88,84% 90,34% 31,44% 29,53% Kinda 100,00% 100,00% 100,00% 100,00% 98,98% 99,83% 34,46% 39,72% Linköping 100,00% 100,00% 100,00% 100,00% 95,63% 91,60% 62,70% 59,33% Mjölby 100,00% 100,00% 100,00% 100,00% 96,10% 96,44% 32,94% 31,85% Motala 100,00% 100,00% 100,00% 100,00% 79,78% 85,68% 28,33% 24,39% Norrköping 100,00% 100,00% 100,00% 100,00% 96,20% 93,13% 58,46% 49,16% Söderköping 100,00% 100,00% 100,00% 100,00% 94,40% 95,05% 20,19% 6,60% Vadstena 100,00% 100,00% 100,00% 100,00% 98,45% 98,39% 11,64% 16,10% Valdemarsvik 100,00% 100,00% 100,00% 100,00% 97,98% 98,83% 3,55% 4,97% Ydre 100,00% 100,00% 100,00% 100,00% 100,00% 100,00% 63,56% 72,16% Åtvidaberg 100,00% 100,00% 100,00% 100,00% 95,77% 95,79% 25,26% 29,31% Ödeshög 100,00% 100,00% 100,00% 100,00% 99,89% 100,00% 52,83% 42,79% Tillgången till olika hastigheter på landsbygd skiljer sig också mycket mellan olika kommuner i länet och återges i tabell 7 nedan. Boxholm, Kinda, Linköping, Mjölby, Vadstena, Ydre samt Ödeshög ligger över genomsnittet för Östergötland såväl som för Sverige. Söderköping och Valdemarsvik ligger på eller kring noll procent och även Norrköping har låga siffror. Även Finspång, Motala, och Åtvidaberg ligger under genomsnittet såväl i riket som i länet. Tillgången till 50 Mbit/s för arbetsställen är lägre, men följer i stort samma mönster som för befolkningen. Tabell 7 Faktisk till access på landsbygd beroende på hastighet Källa PTS Län och kommun bredband med minst 1 Mbit/s bredband med minst 3 Mbit/s bredband med minst 10 Mbit/s bredband med minst 50 Mbit/s Bef. A.ställen Bef. A.ställen Bef. A.ställen Bef. A.ställen Riket 99,92% 99,88% 98,80% 98,09% 57,66% 51,00% 8,32% 5,96% Östergötlands län 100,00% 100,00% 99,97% 99,94% 53,66% 46,31% 8,68% 6,27% Boxholm 100,00% 100,00% 100,00% 100,00% 51,29% 38,32% 21,47% 14,21% Finspång 100,00% 100,00% 100,00% 100,00% 48,60% 40,89% 5,76% 2,28% Kinda 100,00% 100,00% 99,51% 99,37% 52,95% 47,67% 27,42% 29,28% Linköping 100,00% 100,00% 99,99% 99,93% 59,86% 50,93% 10,59% 2,70% Mjölby 100,00% 100,00% 100,00% 100,00% 53,70% 47,55% 10,54% 7,55% Motala 100,00% 100,00% 100,00% 100,00% 53,52% 48,20% 6,38% 0,84% Norrköping 100,00% 100,00% 100,00% 100,00% 53,78% 48,14% 2,44% 0,49% Söderköping 100,00% 100,00% 100,00% 100,00% 44,32% 39,70% 0,00% 0,00% Vadstena 100,00% 100,00% 100,00% 100,00% 68,28% 64,48% 28,13% 29,47% Valdemarsvik 100,00% 100,00% 100,00% 100,00% 49,95% 40,60% 0,00% 0,39% Ydre 100,00% 100,00% 100,00% 100,00% 47,74% 38,85% 19,39% 12,12% Åtvidaberg 100,00% 100,00% 99,95% 100,00% 50,42% 42,77% 6,81% 2,62% Ödeshög 100,00% 100,00% 100,00% 100,00% 45,46% 38,93% 16,43% 18,21% 13

14 Figur 1 nedan visar antalet personer på landsbygden som hade förutsättning för fiber Den visar att ca 6000 personer av Östergötlands ca invånare på landsbygden har faktisk tillgång till fiber. Av dessa finns ca 2700 personer i kommunerna Linköping och Kinda. Figur 1 Antal personer på landsbygden med faktisk tillgång till fiber 2010 Källa omarbetad data från PTS Personer på landsbygd med faktiskt tillgång till fiber 2010 Åtvidaberg; 250 Ödeshög; 411 Boxholm; 424 Finspång; 281 Ydre; 416 Valdemarsvik; 0 Vadstena; 487 Kinda; 1058 Söderköping; 0 Norrköping; 385 Motala; 57 Mjölby; 670 Linköping; 1967 I Figur 2 visas antalet arbetsställen på landsbygden som hade faktisk tillgång till fiber. Kinda är den kommun där flest arbetsställen har faktiskt tillgång till fiber. Totalt sett är det över arbetsställen på landsbygden som inte har faktiskt tillgång till fiberaccess. Figur 2 Antal arbetsställen på landsbygden med faktisk tillgång till fiber 2010 Källa omarbetad data från PTS Arbetsställen på landsbygd med faktiskt tillgång till fiber 2010 Ödeshög; 116 Boxholm; 56 Finspång; 18 Åtvidaberg; 17 Ydre; 63 Valdemarsvik; 3 Kinda; 277 Vadstena; 117 Söderköping; 0 Norrköping; 11 Motala; 8 Linköping; 77 Mjölby; 91 14

15 Post och telestyrelsen förändrade statistiken från 2009 för fiber. Istället för att kartlägga förutsättningar för olika accesser och hastigheter har man mer detaljerat kunnat visa på den faktiska tillgången till olika accesser och hastigheter. Detta har fått den effekten att tillgången till fiber och högre hastigheter har minskat. I tabellen nedan ges en jämförelse mellan 2009 och 2010 för 50 Mbit/s och hushåll totalt. En stor differens visar på att det utan större investeringar går att ansluta relativt många hushåll, men den kan också tyda på att de investeringar som gjorts inte fått bästa utfall ännu. 70,00% 65,00% 60,00% 55,00% 50,00% 45,00% 40,00% 35,00% 30,00% 25,00% 20,00% 15,00% 10,00% 5,00% 0,00% -5,00% -10,00% -15,00% -20,00% -25,00% -30,00% -35,00% -40,00% 54% 43% Östergötlands län -11% 65% 63% 59% 59% 58% 56% 56% 49% 52% 38% 39% 38% 38% 35% 36% 34% 32% 27% 25% 24% 19% 18% 15% 11% 0% 2% 2% Boxholm Finspång Kinda Linköping Mjölby Motala Norrköping Söderköping Vadstena Valdemarsvik Ydre Åtvidaberg Ödeshög -6% -8% -9% -13% -15% -14% -17% -18% -24% -23% -27% -31% Förutsättning 50 mbit/s 2009 Faktisk tillgång 50 mbit/s 2010 Differans 15

16 3.5 Östergötland jämfört med övriga Sverige Östergötland ligger väl till jämfört med övriga Sverige vad avser tillgången till någon form av Internetanslutning. I tätort ligger Östergötland strax under genomsnittet för xdsl och kabeltv. För de trådlösa teknikerna i tätort ligger länet strax över genomsnittet. Störst skillnad mot övriga landet är det för tekniken fiber där Östergötland ligger ca 7,5 procent över genomsnittet för tätort. Sett till landsbygd visar sig samma mönster, där länet ligger ca 3,5 procent under genomsnitt för xdsl och strax över genomsnittet för fiber. Vid förutsättningar för höga hastigheter ( 50 Mbit/s) ligger Östergötland över genomsnittet i landet både sett till landsbygd och tätort. Det är emellertid långt kvar till t ex Västerbottens län där ca 31 procent av länets befolkning på landsbygden och 69 procent av befolkningen i tätort har förutsättning för hastigheter på minst 50 Mbit/s 6. 6 Bredbandskartläggning 2010 En geografisk översikt av bredbandstillgång och användning i Sverige 16

17 4.. Kartor Kartorna nedan bygger på data från Post- och telestyrelsen. Informationen illustreras på 250m*250m rutor och i tabellen nedan visas villkoren för dessa. MBIT_1 MBIT_3 MBIT_10 MBIT_50 Alla i rutan har 1 Mbit/s 3 Mbit/s förekommer i rutan 10 mbit/s förekommer i rutan 50 Mbit/s förekommer i rutan Karta nr 1 visar vilka områden där 50 Mbit/s förekommer. Karta nr 2 visar dessutom områden där 10 Mbit/s förekommer. 10 Mbit/s levereras via kabel-tv-nät, fibernät och xdsl om telestationen är närmare än 2 kilometer från användaren. Även LTE ger genomsnittliga hastigheter på 10 Mbit/s. Karta nr 3 visar förutom 50 Mbit/s och 10 Mbit/s också områden där hastigheterna är under 10 Mbit/s. Här finns de områden där boende och företag idag inte har tillgång till fiber, kabel-tv, LTE eller bor längre bort än 2 km från en telestation. Karta nr 4 visar tillgången till 50 Mbit/s samt med en tätortsbuffert på 1 km. Karta nr 5 visar alla områden som idag inte uppfyller målsättningen om 100 Mbit/s 17

18 18

19 19

20 20

21 21

22 22