IT-infrastrukturprogram för Motala kommun avseende perioden

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "IT-infrastrukturprogram för Motala kommun avseende perioden 2010 2014"

Transkript

1 IT-infrastrukturprogram för Motala kommun avseende perioden Utgåva

2 Innehåll 1 INLEDNING VISION, SYFTE OCH MÅL MED PROGRAMMET VISION SYFTE MÅL MÅLGRUPP FÖR RAPPORT KOMMUNENS ORGANISATION FÖR IT-INFRASTRUKTURFRÅGOR RESURSBEHOV ALTERNATIVA ORGANISATIONSFORMER BEHOV INOM KOMMUNEN AV IT-INFRASTRUKTUR ADSL OCH TELEFONI BEHOVSBILD FÖR OLIKA KUNDGRUPPER BEHOVSBILD FÖR RESPEKTIVE ORT BEFINTLIG OCH PLANERAD IT-INFRASTRUKTUR BEFINTLIG OCH PLANERAD UTBYGGNAD AV IT-INFRASTRUKTUR INOM LÄNET (NATIONELLA/REGIONALA NÄT) BEFINTLIG OCH PLANERAD UTBYGGNAD AV IT-INFRASTRUKTUR INOM KOMMUNEN 14 6 MÅLNÄT MÅLNÄTETS UTFORMNING KOMMUNENS PRIORITERING AVSEENDE GEOGRAFISKA OMRÅDEN UNDVIKANDE AV MONOPOLISERING SAMORDNING HÄNSYN TILL SAMHÄLLETS KRISHANTERINGSFÖRMÅGA PRINCIPER FÖR UTBYGGNAD OCH NYTTJANDE AV KOMMANDE NÄT ANSVAR OCH ROLLER FÖRÄDLINGSNIVÅER I NÄTET NÄTSTRUKTUR OCH NODPUNKTER PRISSTRUKTUR EKONOMI EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR MODELL FÖR PRISSÄTTNING MÖJLIGHET TILL STATLIGA BIDRAG

3 1 Inledning Detta är det andra IT-infrastrukturprogrammet som upprättas av Motala Kommun. Det förra programmet sträckte sig under perioden Mycket har förändrats sedan dess. Kommunernas roll på bredbandsmarknaden har alltmer klarnat och detta tillsammans med den utveckling som har skett på bredbandsmarknaden är basen för detta program. Nu står kommunen inför nya avvägningar och avgöranden angående bredbandsverksamheten på grund av ökad efterfrågan från nya och befintliga kunder. Därför föreligger denna nya version av programmet. Det ska ligga till grund för beslut om inriktning och utbyggnad under åren En stor del av det målnät som beskrevs i det första programmet har blivit byggt. Detta program visar vilka förbättringar av det redan byggda nätet som kan komma att ske, vilka ytterligare delar av kommunen som kan komma att bli anslutna och under vilka förutsättningar detta i så fall ska ske. I utredningen SOU 2008:40 Bredband till hela landet, definieras bredband som 2 Mbit/s dubbelriktat, en uppgift som har använts vid skrivande av detta IT-infrastrukturprogram.

4 2 Vision, syfte och mål med programmet 2.1 Vision Visionen för programmet är att åtgärderna som beskrivs i det ska möjliggöra för kommunen att med egna insatser och genom ett regionalt samarbete göra IT-infrastrukturen till ett naturligt verktyg för boende och näringsliv i kommunen. I kommunens IT-policy uttrycks IT-visionen på följande sätt: IT är en strategisk del i kommunens utveckling och Motala kommun vill använda IT för att stärka och fördjupa demokratin, effektivisera arbetet, förbättra servicen till näringsliv och invånare, stärka samarbete med andra organisationer och myndigheter, samt bidra till att Motala blir en attraktiv plats att besöka, leva och verka i. IT-infrastrukturprogrammet skall stödja och främja denna vision. Programmet ska även vara i enlighet med de formuleringar kring IT-infrastruktur som finns i Östgötaregionens regionala utvecklingsprogram (RUP) och det regionala insatsprogrammet för infrastruktur och kommunikationer. Där nämns några viktiga punkter för IT-infrastrukturens utveckling till Bland annat nämns att kapaciteten inte skall utgöra ett hinder för att tillgodose de behov av elektroniska kommunikationer som såväl näringsliv och offentlig verksamhet som enskilda kan ha. Användning av IT skall vara möjlig för alla oberoende av var i regionen man bor eller verkar och hindrande kunskapsklyftor skall ha kunnat överbryggas. Användning av IT skall på ett optimalt sätt ha tagits tillvara för utveckling och effektivisering av såväl näringsliv som offentlig verksamhet i regionen. I programmet ska Kommunen beskriva vad som är gjort hittills och vad som ska göras framöver för att visionerna skall kunna förverkligas. Kommunen ser tillgång till bredband som ett kraftfullt verktyg i arbetet att utveckla kommunen, företagen och enskilda personer. Genom att beskriva ett målnät, dvs en bild av hur IT-infrastrukturen kommer att se ut om fem år, blir det möjligt att åstadkomma prioritering, samordning, kostnadsbesparing och därmed ett bättre nät. 2.2 Syfte Syftet med programmet är att skapa ett strukturerat angreppssätt för att hantera kommunens engagemang inom IT-infrastrukturområdet. Kommunen är en marknadsaktör och därigenom är det viktigt att klargöra vilka intentioner som kommunen har och hur kommunen ska agera på bredbandsmarknaden. Programmet är ett strategi- och policydokument och ska inte lösa teknikfrågor av detaljkaraktär, finansieringsfrågor eller upphandlingsfrågor. Programmet behandlar IT-infrastruktur på samma strategiska sätt som övriga långsiktiga frågor hanteras i kommunal översiktsplanering. Kommunens IT-infrastrukturpolicy är att skapa förutsättningar som gör det möjligt för marknaden att erbjuda högkvalitativa bredbandstjänster till företag och privatpersoner som finns inom Motala kommun. Detta ska göras genom att bygga ett öppet, kraftfullt nät som under programmets löptid klarar det förväntade behovet av kommunikation som offentlig service, företag och hushåll ställer. Nätet ska byggas så att det håller hög driftssäkerhet och att driftskostnaden minimeras. 4

5 2.3 Mål Kommunens övergripande mål för detta programs tidsperiod är att: Fortsätta den inomkommunala sammanbindningen av kommunens orter med externa medel Utöka och utveckla samverkan med grannkommunerna med stöd av byggda förbindelser Stötta och ge förutsättningar för byalag att ansluta till kommunens stamnät Stötta och ge förutsättningar för lokal företag att ansluta sig till kommunens stamnät Koppla samman alla verksamheter i kommunens organisation med fiber i enlighet med IT-visionen IT till alla 2.4 Målgrupp för rapport Detta dokument riktar sig i första hand till beslutsfattare och planerare vid Motala kommun. Utöver detta är målgrupp för dokumentet beslutsfattare vid Länsstyrelsen i Östergötland. 5

6 3 Kommunens organisation för IT-infrastrukturfrågor Kommunfullmäktige fattar övergripande beslut vad avser infrastruktur- och budgetfrågor. Kommunstyrelsen har ansvar för att utveckla IT-verksamheten i kommunen. Handläggande tjänstman för IT-strategiska frågor finns på kommunledningskontoret. En särskild arbetsgrupp har tillsatts för att praktiskt utarbeta den nya versionen av IT-infrastrukturprogrammet. Operativt genomförs arbetet med bredbandsfrågor på kommunens IT-enhet. 3.1 Resursbehov Kommunens större engagemang och ansvar enligt detta IT-infrastrukturprogram, innebär också att resurser måste tillsättas för att bedriva den verksamhet som beskrivs. Under programperioden gäller det i första hand att hantera den utbyggnad som blir följden av att fler fastigheter, både kommunala och privata, blir fiberanslutna. Dagens resurser på IT-avdelningen är dimensionerade att jobba med den interna IT-verksamheten. En extern och till viss del kommersiell verksamhet kommer att kräva ytterligare en till två heltider för att styra och hantera den fysiska utbyggnaden och de förfrågningar som görs från operatörskunder. Exempel på arbetsuppgifter som kan tillkomma för den externa verksamheten är: arbete med offerter planering och projektering av passivt nät arbetsledning av entreprenörer vid nätarbete in- och urkopplingar i nätet dokumentation kontroll av fakturering Ett bättre utbyggt och mer integrerat regionalt IT-nät bör leda till att IT-resurserna i kommunerna används mer effektivt, vilket skulle kunna frigöra arbetstid till att jobba med de kommersiella delarna. Det går dock inte att räkna med att detta helt och hållet räcker till för att skapa de resurser som behövs eftersom arbetsvolymen även på den redan befintliga verksamheten ökar successivt. Ett utökat fibernät inom kommunen kommer också om ett antal år att kräva resurser för driftoch underhållshantering. Möjligen kan det behovet växa fram samtidigt som det behövs mindre resurser för fiberutbyggnad när nätet blir mer och mer komplett. 3.2 Alternativa organisationsformer Ett utökat engagemang kräver också att kommunen försöker hitta den bästa organisationsformen för verksamheten och beslutar om att driva den på ett visst sätt. Nedan nämns några exempel på hur det kan se ut på stadsnätsmarknaden Kommunen driver själv nätet Detta är vanligt i små kommuner, tex i övre Norrland, exempelvis Storuman och många andra Västerbottenkommuner, men även på närmare håll, tex Mönsterås. Plus: 1. Liten administration, vilket är bra eftersom omsättningen ofta är låg 6

7 2. Lätt att dela personal mellan olika verksamheter när arbetet inte räcker till för att fylla heltidstjänster 3. Verksamhetens ekonomi blir en del av kommunens egen ekonomi, vilket ger bra insyn och kontroll. Minus: 1. Det går inte att driva bolaget med aktiebolagsregler som ofta är en fördel i en kommersiell och konkurrensutsatt verksamhet 2. När verksamhetens ekonomi blir en del av kommunens ekonomi kan det vara svårt att särredovisa den på ett tydligt sätt 3. Det finns risk att verksamheten blir för detaljstyrd på ett sätt som gör att politiska hänsyn går före verksamhetens bästa Ett befintligt kommunalt bolag äger och driver nätet Ofta är det ett energibolag, men ibland ett bostadsbolag. Vanligt i medelstora kommuner som Växjö, Karlskrona och Jönköping. Plus: 1. Det finns ofta synergier mellan stadsnätet och elnätet respektive fjärrvärmeverksamheten 2. Aktiebolagsformen passar verksamheten bra 3. Bolaget har viss frihet, men kan ändå kontrolleras via styrelsen som ofta är huvudsakligen politiskt tillsatt Minus: 1. Bolaget kommer längre ifrån den politiska makten 2. Det kan vara svårt att hitta ett lämpligt befintligt kommunalt bolag. 3. Ett bostadsbolag kan själv vara både huvudman för verksamheten och dess största kund, vilket inte är bra för neutralitet och trovärdighet Kommunen bildar ett separat bolag för stadsnätsverksamheten. Vanligt i de största kommunerna som Västerås, Umeå, Stockholm och Göteborg. Ibland ligger bolaget som ett dotterbolag i en energibolagskoncern. Plus: 1. Aktiebolagsformen passar verksamheten bra 2. Bolaget har viss frihet, men kan ändå kontrolleras via styrelsen som ofta är huvudsakligen politiskt tillsatt Minus: 1. Bolaget kommer längre ifrån den politiska makten Regionalt bredbandsbolag Kommunen är, tillsammans med andra närliggande kommuner, delägare i ett regionalt bredbandsbolag. Sådana bolag brukar av ekonomiska skäl bedriva verksamhet på en hög nivå i värdekedjan och säljer ofta både kapacitetstjänster och slutkundstjänster så som Internetanslutning mm. Exempel VÖKBY. Plus: 1. Den gemensamma marknaden blir större än bara den egna kommunen 7

8 2. Resurser delas över kommungränserna Minus: 1. Bolaget bedriver normalt verksamhet på en högre nivå i värdekedjan än vad Motala kommun har tänkt sig 2. Den egna kommunen har mindre inflytande än om verksamheten var egen Ingen egen nätverksamhet Kommunen har helt sålt av sin nätverksamhet eller har aldrig haft någon. Då kan bredband antingen erbjudas av "marknaden" eller av någon annan kommuns stadsnätsbolag. Exempel Norrköping, Mölndal, Aneby m fl. Plus: 1. Kommunen slipper att lägga pengar och energi på en fråga som inte är kommunal kärnverksamhet 2. Om rätt part har tagit ansvar för bredbandet får man ändå en bra lösning för hushåll och företag i kommunen Minus: 1. Kommunen kan uppfattas vara ointresserad av något som är en viktig fråga för hushåll och företag i kommunen. 2. Kommunen har ingen påverkan om utvecklingen av bredband i kommunen inte är tillräcklig eller går åt fel håll Konsekvenser för Motala Motala kommun har mer eller mindre tvingats dra igång en verksamhet inom bredbandsområdet eftersom marknaden inte har kunnat tillfredsställa den efterfrågan på bredbandsförbindelser som finns hos företag och bostadskunder. Med de ökade resursbehov som beskrivs under punkt 3.1, måste kommunen se över hur man ska agera. Nuvarande situation är inte hållbar. Situationen i Motala är att kommunen är tillräckligt stor för att lämpligen lägga verksamheten i ett aktiebolag. Men något energibolag, vilket hade varit det bästa, finns inte. Av principiella skäl är en bostadsstiftelse inte lämplig som huvudman eftersom man blir sin egen största kund. Alternativet är då att antingen bilda ett separat aktiebolag som huvudman eller att försöka samordna verksamheten med närliggande kommuner. Att bilda ett eget aktiebolag är enkelt och går snabbt. Att samordna sig med andra kommuner kräver att man är överens om inriktning och omfattning vilket brukar ta tid. Som nämnts tidigare är de flesta bolag av den här typen verksamma på en hög nivå i värdekedjan, men det finns inget som säger att det måste vara så. Alternativet kan därför vara värt att undersöka närmare. 8

9 4 Behov inom kommunen av IT-infrastruktur Utbyggnaden av fiberbaserad IT-infrastruktur har hittills kommit till stånd främst i Motala och Borensbergs tätorter. Utöver det är alla telestationer i kommunen försedda med ADSLutrustning. Detta gör att tillgången till fast uppkoppling i kommunen är mycket god, uppskattningsvis 99 %. Med den tidigare nämnda definitionen på bredband, så är dock inte tillgången till bredband lika stor. Någon uppskattning av hur många som nås av bredband är svår att göra. 4.1 ADSL och telefoni Kommunens tolkning av kundernas ökade efterfrågan leder till bedömningen att ADSL inte räcker till för framtidens behov. Det måste till en utbyggnad av snabbare slutkundsförbindelser, vilket innebär fiber. Ytterligare ett skäl till att snarast planera för att gå ifrån ADSL och ersätta så mycket som möjligt av ADSL-förbindelserna med fiber är att Skanova har meddelat att man vill avveckla kopparnätet. Det är sannolikt att ett sådant teknikskifte kan påbörjas redan under programmets löptid. I andra kommuner, t ex Mjölby, har Skanova redan lagt fram planer på att ta kopparnätet ur drift. Flera kommuner i Småland har också fått erfara att kopparnätet inte har ersatts fullt ut efter stormarna Gudrun och Per. Ett nedlagt kopparnät drabbar inte bara ADSL-kunderna utan alla som har fast telefoni. Finns det då inte bra mobiltäckning som alternativ, så det kan bli svårt att bo kvar. Det kan även vara så att bristande reparationer och underhåll av AXE-växlarna gör att den traditionella telefonin drabbas tidigare än ADSL-uppkopplingen på de minsta telestationerna. Inför ett sådant teknikskifte bör politiker i kommunerna ha tänkt igenom och formulerat en särskild strategi. Med den som grund kan handlingsplaner tas fram som kan ta befolkningen och näringslivet igenom den drastiska förändringen med minimala störningar och maximalt utnyttjande av de nya möjligheter som öppnar sig i och med förändringen. En annan viktig och närbesläktad förändring som har skett under de senaste åren, är att Skanova numera inte automatiskt drar telenät till nybyggnadsområden. All anslutning till teleoch datanät måste nu beställas och kostar mer än tidigare. Detta ger å andra sidan goda möjligheter för Motala kommun att sprida sitt fibernät och få mer intäkter på det. En konsekvens av detta är att en fiberanslutning borde planeras in och alltid ingå i priset vid nyförsäljning av tomter för både företag och privatpersoner. 4.2 Behovsbild för olika kundgrupper Näringslivet Kommunens näringsliv är till stora delar präglat av utvinnings- och tillverkningsindustri. Strukturen är jämförbar med andra kommuner av samma storlek och består således av ett stort antal mindre företag och ett fåtal stora. Små företag, (mindre än 20 anställda) som är den största gruppen i den här kommunen, har mest att vinna på en bredbandsutbyggnad, men är mer avvaktande än större företag. 9

10 Den nuvarande ekonomiska krisen påskyndar en strukturomvandling inom näringslivet. En fortsatt satsning på fiberutbyggnad bedöms som väsentlig främst för att det nu är extra aktuellt och viktigt för kommunens bolag att ha goda möjligheter att hänga med i utvecklingen mot ökad e-handel och större användning av elektroniska kommunikationer för att bevara sin konkurrenskraft och stå starka när det vänder. Behovet av snabba kommunikationer gäller inte minst småföretag och jordbruk på landsbygden Hushållen Generellt för hushållen kan sägas att allt fler använder sig av Internet i allt större utsträckning. Myndigheter och företag ger mer och mer av sin service och information över Internet. I och med denna utveckling kommer kraven på rörliga bilder med god kvalitet, hämtning av filer och så vidare att öka bandbreddskraven väsentligt de närmaste åren. Samtidigt kommer behovet av att vara ständigt uppkopplad öka bland allmänheten. Med den använda definitionen på bredband klaras idag inte leverans av TV med god kvalitet till dagens TV-apparater till en stor del av befolkningen med de ADSL-förbindelser som används. En kombination av bra boendemiljö till rimliga kostnader, goda kommunikationer med möjlighet till bra IT-infrastruktur kan bidra till att motivera bosättning i områden som idag drabbas av utflyttning Offentlig verksamhet Kommunen I Motala finns ett datanät för intern kommunikation mellan förvaltningar och kommunal verksamhet. Datanätet som består av kanalisation och fiberkabel sträcker sig i dagsläget inom Motala och till Borensberg, Österstad och Tjällmo. Kanalisation och fiberkabel finns även dragen till ett antal industriområden. Inom ett antal enheter inom kommunen pågår åtgärder för att utvidga sin verksamhet mot Internet. Detta förenar de ökade kraven från allmänheten vad gäller service med kommunens önskan att minska den interna belastningen. Allmänhetens ökade krav medför också större behov att på i stort sett alla kommunala verksamhetsställen komma åt de tekniska och administrativa verksamhetssystem som kommunpersonalen använder. Ett sådant utökat användande kräver en omfattande utbyggnad av nätet. Skolorna i Motala kommun har uppkoppling till Internet av varierande kvalitet, i ytterområdena är de uppkopplade med radiolänk, medan mer centralt belägna skolor har fiberanslutning. Behovet av ökad kapacitet växer och därmed är det önskvärt med fiberutbyggnad till så många skolor som möjligt Landstinget Landstingets dataförbindelser går huvudsakligen i Skanovas fibernät. Via operatören TDC hyr Landstinget också några förbindelser av Motala kommun att använda som redundans bland annat till sjukhuset. 10

11 4.3 Behovsbild för respektive ort Kapacitetsökning till skolan och den kommunala verksamheten i övrigt som idag saknar fiberuppkoppling bedöms som viktig. I orterna finns även näringsliv som har behov av ökad kapacitet och hushåll som efterfrågar snabbare bredbandsförbindelser. Ort Antal invånare (källa SCB) Antal företag (källa SCB) Kommunal verksamhet Godegård 214 Boende Hemtjänst Kök VA-anläggning Klockrike 256 Kök VA-anläggning Motala i hela Boenden kommunen 2007 Hemtjänst Socialkontor Administration Kök VA-anläggning Tjällmo 568 Boende Hemtjänst Kök VA-anläggning Österstad 361 Kök VA-anläggning Fornåsa 444 Boende Hemtjänst Kök VA-anläggning Nykyrka 439 Hemtjänst Kök VA-anläggning Borensberg Boenden Hemtjänst Kök Skolor Skola, förskola Skola, förskola Skolor, förskolor Skola, förskola Skola, förskola Skola, förskola Skola, förskola Skolor, förskolor VA-anläggning Bona 96 VA-anläggning Fågelsta 285 VA-anläggning Skola, förskola Älvan 223 VA-anläggning Degerön 90 VA-anläggning Karlsby 148 VA-anläggning Korskrog 108 VA-anläggning Varv 247 VA-anläggning Skola, förskola Västanvik 213 Ask - VA-anläggning Brånshult - VA-anläggning 11

12 Djurkälla - Medevi 91 VA-anläggning 12

13 5 Befintlig och planerad IT-infrastruktur 5.1 Befintlig och planerad utbyggnad av IT-infrastruktur inom länet (nationella/regionala nät) Ett regionalt IT-infrastrukturprogram skrevs år Där utmålas behovet av en länsövergripande samordning. Det finns dock ännu ingen organiserad samordning som alla länets kommuner har anslutit sig till. Det finns istället ett antal olika samarbeten mellan enskilda kommuner som gör att det ändå finns ett visst kommunsammanbindande nät. Förslag på nya kabelvägar, källa regionalt IT-infrastrukturprogram 2004 Röda sträckningar symboliserar den befintliga utbyggnad som MWNet (Mjölby), VÖKBY (Vadstena, Ödeshög, Kinda, Boxholm, Ydre), FINET (Finspång) och Utsikt (Linköping) har genomfört. Motala kommun har inte ingått något operativt IT-samarbete med någon annan kommun. Däremot har nyligen två kommunsammanbindande förbindelser färdigställts, en söderut till Vadstena och en norrut till Finspång. Samtal pågår om engagemang i IT-frågor tillsammans med andra kommuner i länet. Sådana samarbeten ökar behovet av goda interkommunala förbindelser. Exakt vilka som kommer att färdigställas under programmets löptid är omöjligt att säga i skrivande stund. Kommunen stödjer uppdraget som Länsstyrelsen har i Östergötlands län att utveckla det regionala ortssammanbindande nätet. I det sammanhanget ser Motala kommun ett behov av att uppdatera det regionala IT-infrastrukturprogrammet och att tillsätta en för kommunerna gemensam resurs som kan jobba tillsammans med Länsstyrelsens ITinfrastrukturfunktion för att hjälpa kommunerna att avropa de möjligheter till offentligt stöd som kan drivas fram genom Länsstyrelsens arbete. 13

14 5.2 Befintlig och planerad utbyggnad av IT-infrastruktur inom kommunen Kommunen har fram till år 2009 inte haft några egna fiberförbindelser mellan orterna i kommunen. Till Borensberg har man hyrt en kapacitetsförbindelse av Teracom och till övriga orter har man haft radiolänkförbindelser. Den nyligen färdigställda förbindelsen till Vadstena passerar inga tätorter inom kommunen, men förbindelsen till Finspång gör att Österstad, Borensberg och Tjällmo nu har fått en anslutning med egen ägd fiber. Andra ortssammanbindande förbindelser kan komma att byggas under programmets löptid, men exakt vilka och när, måste bli en konsekvens av kundernas efterfrågan och kommunens möjlighet att bygga sådana förbindelser med uppfyllda ekonomiska villkor. Vid byggnad av ortssammanbindande nät bör hänsyn tas till var efterfrågan från så kallade byanät finns. Sådana lokalt anlagda nät kan anslutas till strategiskt placerade överlämningspunkter längs med de ortssammanbindande sträckorna så att även boende utanför tätorterna får möjlighet att nås av fiberutbyggnaden. Kommunen bör föra någon form av register över var det finns sådant intresse för att kunna samordna och planera för utbyggnad och anslutning till byanäten. Se även avsnitt på sidan Befintlig fiberinfrastruktur i kommunen Nedanstående bild visar andra externa parters satsningar på fiberbaserad IT-infrastruktur i kommunen och är tagen från det föregående IT-infrastrukturprogrammet. Uppgifterna har inte kunnat uppdateras, varför kartan kanske inte visar hela bilden. Dessa befintliga nät kan i vissa fall nyttjas som kommunsammanbindande förbindelser, men de stora aktörer som äger näten är sällan intresserade av att bryta upp förbindelserna och ansluta fler noder till dem. En utbyggnad av fiber till boende i mindre orter och på landsbygden måste därför baseras på andra förbindelser som är avsedda för just detta ändamål. Ceris= Telia/Skanova, Blå=Vattenfall, Röd=Banverket, Brun= Telenor 14

15 Motala Kommunens stadsnät är väl utbyggt. Man var tidigt med och samförlade kanalisation när fjärrvärmen byggdes ut. På detta sätt har man fått ett mycket billigt kanalisationsnät som i stort sett täcker hela Motala tätort, utbredningen av kanalisation visas på nedanstående bild. Kompletteringar kommer att behövas för att förbättra spridningen i nätet. Dessa görs allt eftersom behov uppstår och i den takt ekonomin tillåter. Kommunens Tekniska förvaltning utgör idag resurs för underhåll av det befintliga passiva nätet. Kommunledningskontorets IT-enhet utgör resurs för drift och underhåll av det aktiva nätet och planerar för den utbyggnad som sker idag. Kommunen hyr idag ut fiber i stadsnätet till ett fåtal kunder som i sin tur säljer tjänster till företag och hushåll. Någon marknadsföring sker inte idag, men kunder hör ändå av sig och efterfrågar en fortsatt utbyggnad. 15

16 Övriga orter I Borensberg finns en liten mängd fiber i kommunens ägo. Kommunens kanalisation syns på bilden nedan. Operatören Borenet äger också kanalisation och fiber i Borensberg, den har huvudsakligen samma sträckning som kommunens. I övriga orter inom kommunen finns ingen kanalisation nedlagd förutom Telias nät till sina telestationer. Något annat finns således inte att redovisa. 16

17 6 Målnät Hittills har ingen annan aktör utom Motala Kommun, Telia och Borenet byggt någon fysisk fiberinfrastruktur i tätorterna i kommunen. Telias fiber går främst mellan de egna telestationerna och Borenet har endast byggt korta sträckor till ett fåtal kunder. Det finns dock en efterfrågan från kunder och operatörer att utnyttja Motala kommuns fiber för att etablera kapacitetsförbindelser för egna kommunikationsbehov eller för att nå ut till slutkunder som man har skrivit avtal med. Sammantaget tyder detta på att den fria marknadens aktörer inte är beredda att bekosta någon nämnvärd utbyggnad av egen fiber till presumtiva kunder i kommunen. Om däremot ett fibernät redan är etablerat, finns det aktörer som är beredda att hyra in sig i det för att nå ut med sina tjänster. En faktor som påverkar det framtida nätets utsträckning och funktion är kommunens avtal med tidigare upphandlade operatörer. Avtal finns tecknade med Telia (går ut i juli 2011) och Teracom (går ut i januari 2015). Vad som händer och hur situationen blir för de kunder som är anslutna via avtalen när dessa går ut, måste följas noga och en plan bör tas fram för att säkerställa att kunderna får en bra kommunikationslösning även efter dessa tidpunkter. 6.1 Målnätets utformning Inledning Följande avsnitt redovisar den nätstruktur som eftersträvas i Motala kommun. Målet är att redovisad utbyggnad skall komma till stånd inom 5 år Utformning av ortssammanbindande nät Det ortssammanbindande målnätet inom Motala kommun kan delas in i sju delsträckor, vilka visas på de två bilderna på de kommande sidorna. För varje sträcka anges längd från nuvarande fibersträckning och antagen utbyggnadskostad. Prioriteringsordningen för sträckorna är enligt följande,: 1. Norra gröna sträckan (Motala - Nykyrka - Bona - Karlsby - Degerön - Godegård): 38,9 km, ca 7,8 Mkr 2. Södra sträckan (Österstad - Fornåsa - Älvan - Klockrike): 14,7 km, ca 2,9 Mkr 3. Fågelsta: 6 km, 1,2 Mkr 4. Medevi Västanvik: 6,4 km, ca 1,3 Mkr 5. Korskrog: 2 km, ca 0,4 Mkr 6. Djurkälla: 3 km, ca 0,6 km 7. Redundans Godegård Tjällmo: 15 km, ca 3 Mkr Byggs nätet ut till alla orter omfattar det en sträcka av ca 71 km och kostar ca 14 Mkr, om även redundanssträckan byggs blir det ca 86 km och kostar drygt 17 Mkr. För att stöd ska kunna beviljas från externa medel krävs kommunal medfinansiering motsvarande 25% av de totala kostnaderna. I denna uppskattning av ett kommunalt stomnäts tillkommande kostnader motsvarar det ca 4.25 mkr. Detta bör beaktas under planplanperioden i investeringsbudgeten för kommande år. 17

18 18

19 19

20 6.1.3 Utformning av områdesnät Motala Det kanalisationsnät som finns i Motala tätort är väl utbyggt som det är och kompletteringar framöver blir mest i form av accessledningar för att ansluta flera kommunala verksamhetsställen och kommersiella kunder. Var dessa andra anslutningar blir är omöjligt att förutsäga. En viktig princip för den framtida utbyggnaden av nätet är att en anslutning till kommunens fibernät bör ingå i tomtpriset vid nyexploatering. Kunderna betalar redan idag för anslutning till el- och VA-nät och en fiberanslutning bör vara lika självklar. Kartorna nedan visar industriområden där fibernät är etablerat, men där förtätning säkerligen kommer att ske vid en fortsatt utbyggnad av nätet. Industriområde Bråstorp 20

21 Industriområde Bergsätter Industriområde Solsätter 21

22 Industriområde Vintergatan Agneshög Industriområde Ängdalen Södra Allén 22

23 Borensberg Borensberg har fått en fiberanslutning i och med den kommunsammanbindande fibern till Finspång. Bilden nedan visar målnätet i Borensberg från det förra IT-infrastrukturprogrammet. Mycket av detta har blivit byggt och nätet är förtätat i de västra och norra delarna av orten. I de östra delarna återstår en del att bygga och någon redundant slinga har ännu inte kommit till Övriga orter Tjällmo och Österstad har fått en fiberanslutning i och med den kommunsammanbindande fibern till Finspång. Fiberanslutning av kommunala arbetsplatser och skolor även i andra orter är önskvärt under programperioden, men lär inte komma till stånd utan att anslutning av andra kunder sker samtidigt. Några detaljerade bilder över önskad utbyggnad i övriga orter finns inte med i detta avsnitt eftersom utbyggnaden där kommer att styras av kundernas efterfrågan Byanät Det finns efterfrågan på framtidssäkra bredbandslösningar även utanför tätorterna. Sådana anslutningar förutsätter ofta att de boende på landsbygden sluter sig samman i ekonomiska föreningar, så kallade byanätsföreningar. Inte minst underlättar det kommunens administrativa samarbete med byanäten under projekt- och byggtiden att ha en formell juridisk person som motpart istället för ett stort antal individer och hushåll. Föreningarna kan med egna resurser och eget arbete förlägga områdesnät till överkomliga kostnader. Efter byggtiden, när hushål- 23

24 len är anslutna till byanätet, kan föreningen med fördel avveckla sig själv och överlåta det lokala nätet till kommunen, eller åtminstone låta kommunen sköta nätet som en del av sitt eget nät. Detta för att säkerställa en likvärdig kvalitet i byanätet jämfört med resten av stadsnätet. Den utökade organisation som beskrivs i kapitel 3, måste kunna hantera även handledning och engagemang i byanätsprojekt. En särskild prislista för byanätsanslutningar finns framtagen och omnämns i kapitel 8. Lika viktigt som det är att kunna hantera utbyggnad av byanät är att de nyanslutna hushållen har tillgång till tjänster. Antingen kan byaföreningarna upphandla det själva, eller så kan kommunen skriva ett avtal med en kommunikationsoperatör som ser till att det finns ett brett och varierat tjänsteutbud i hela kommunen. Att samordna detta med bostadsstiftelsen Platens kommunikationsoperatörsupphandling vore önskvärt om det finns förutsättningar för det. En samordning av hur kommunerna i länet jobbar med byanätsfrågan skulle underlätta hanteringen av dessa områden. Länsstyrelsen är engagerad i arbetet och ju mera likartade beslutsoch verksamhetsprocesser det finns för detta i de olika kommunerna, desto enklare borde administrationen runt detta bli. Dels för att man då kan få ett bättre stöd från Länsstyrelsen och dels för att det blir enklare att ansöka om stödmedel då. 6.2 Kommunens prioritering avseende geografiska områden Den prioritering som gäller idag finns redovisad i avsnitt på sidan 17. Huvudprincipen vid prioriteringarna är vilka ekonomiska möjligheter anslutningen av ett område ger. Det i sin tur beror på ett antal faktorer, nämligen befolkningsunderlaget, vilken kommunal verksamhet som finns i området och vilken lokal efterfrågan eller lokalt engagemang det finns för att få en anslutning till stånd. Ytterligare en viktig faktor är givetvis hur stor kostnaden är för att ta sig till respektive område. Kommunen verkar tillsammans med Länsstyrelsen för att få till mer ortssammanbindande nät med extern finansiering. Inget sådant nät kommer att byggas enbart med egna medel. Prioriteringarna ligger till grund för ansökningar om stödmedel både från staten och från EU. 6.3 Undvikande av monopolisering Den affärsmodell som tillämpas i Motala bygger på att nätet är öppet och operatörsneutralt. Det innebär att alla kunder som vill kan bli inkopplade om det bara finns ekonomiskt rimliga förutsättningar och att alla operatörer har tillgång till nätet på lika villkor. Den ADSL-utbyggnad som blev resultatet av den tidigare bredbandsutbyggnaden i kommunen gör att det för i stort sett alla invånare i kommunen finns alternativ och att de inte behöver vara låsta till en enda operatör. Samma princip ska gälla vid förläggning av ny fiberinfrastruktur. Det är tjänsteleverantören som äger relation och avtal med slutkunden. Slutkunden skall förhoppningsvis kunna välja mellan olika tjänsteleverantörer men kommer efter beslutat val att tvingas binda sig till en leverantör under en viss tidsperiod. Tjänsteleverantörerna själva vill givetvis försäkra sig om intäkter och en långvarig relation med slutkund och har som vanlig modell att subventionera anslutningsavgifter mot att kund skriver ett längre avtal. 24

25 6.4 Samordning Nationell och regional nivå Planering och utbyggnad av kommunens IT-infrastruktur ska så långt som möjligt samordnas med motsvarande satsningar på nationell eller regional nivå. En kombination av nationella stamnät, regionala initiativ på prioriterade avsnitt och en noga övervägd och strukturerad uppbyggnad i kommunerna skapar bästa möjliga förutsättningar för att åstadkomma den finmaskiga struktur som är önskvärd. Befintliga regionala nät och samarbeten beskrivs i kapitel 5.1 Offentliga stödmedel för fortsatt bredbandsutbyggnad ges framför allt till kommunsammanbindande förbindelser. En förteckning över de behov som finns inom och mellan kommunerna och en prioriteringsordning för behoven är därför viktig för att Länsstyrelsen ska kunna sammanställa behoven och med detta som grund formulera ansökningar om bidrag till EUs strukturfonder. Vid utformande av målnät har avstämningar skett med de angränsande kommunerna Vadstena, Mjölby, Linköping, Finspång, Hallsberg och Askersund. Syftet med avstämningarna är att se till att målnätens sträckning över kommungränserna överensstämmer. Kommunen har också tagit initiativ till att be Länsstyrelsen om hjälp att samordna arbetet med regional infrastrukturutveckling och stötta kommunens medfinansiering av nätutbyggnad för det ortssammanbindande nätet över kommungränserna. Syftet med detta har varit att uppnå ett interkommunalt samarbete kring gemensamma system, drift mm. ITSAM beräknar att man behöver uppnå en kritisk massa, beräknad till ca invånare, för att kunna göra sådana satsningar och investeringar lönsamma. I kommunerna runt Motala pågår också arbete med att uppdatera de gamla ITinfrastrukturprogrammen. Även här sker en samordning via Länsstyrelsen då det är av stor vikt att de olika kommunerna inte har alltför skilda uppfattningar om den framtida bredbandsutvecklingen och i inställningen till ett mer omfattande regionalt samarbete. Bildandet av ITSAM visar att det finns ett intresse för samverkan. Både ITSAM självt och andra samarbetsformer kan säkert utvecklas ytterligare framöver med fler medlemmar och större verksamhetsområde. Ytterligare ett skäl till att det blir allt viktigare med samordning mellan närliggande kommuner, är att övrig infrastruktur, t.ex. vägar och järnvägar, blir mer och mer utbyggd, vilket gör att arbetsmarknaden blir gemensam för kommunerna. Stora händelser som företagsnedläggelser mm berör då inte bara den kommun där arbetsplatsen är belägen, utan även intilliggande kommuner där många av de som arbetar på arbetsplatsen bor. Planering av utbyggnad och etablering av både kommunal verksamhet och nya företag blir av samma skäl alltmer en gemensam fråga för kommunerna. Se även skrivningen om länssamordning av byanätsanslutningar i avsnitt Kommunal nivå Kommunen har en viktig funktion att samverka med olika aktörer för att få så effektiv infrastruktur som möjligt. Därmed kan kostnaderna för etablering av IT-infrastruktur i kommunen kan hållas nere. Sådan samverkan i form av samförläggning kan ske med teleoperatörer, elnätsägare, väghållare, fjärr-/närvärmeleverantörer samt kommunens tekniska enhet och miljö- 25

26 och byggnadsnämnd. Denna samordning kan lämpligen ske genom fortlöpande planeringsmöten. Inom den kommunala organisationen kommer planeringen av IT-infrastruktur under programperioden att samordnas i den kommunala processen kring planprioriteringen. Vilken nivå man väljer att ligga på får konsekvenser för framtida intäkter, men också kostnader i form av mantid för att bevaka nybyggnad mm. En mer detaljerad beskrivning av de resurser som kan komma att behövs och förslag till arbetsfördelning finns i avsnitt Hänsyn till samhällets krishanteringsförmåga Inledning I vårt samhälle utnyttjar vi idag alltmer olika IT-system tillsammans med den moderna kommunikationen och vi blir mer och mer beroende av systemen och att kommunikationen däremellan fungerar. Vid stopp som uppkommer av olika skäl kan många olika parter bli lidande och betydande inkomstbortfall och ökade kostnader kan uppstå. Uppbyggnad av säkra system/kommunikationer är således i allra högsta grad viktig för allas vår dagliga verksamhet. Hotbilden har de senaste åren ändrats mer åt att väpnade angrepp bedöms som mycket små medan riskerna för digital brottslighet/sabotage anses öka. De nyligen gjorda investeringarna i orts- och kommunsammanbindande nät har haft detta som bakgrund och för kommande eventuella nätutbyggnader är denna fråga mycket viktig Planerade åtgärder Kommunen har redan tidigare fått ekonomiskt stöd av Krisberedskapsmyndigheten för att öka säkerheten i försörjningen av el och IT till kommunhuset så att det kan fungera som krisledningscentral vid en eventuell kris. Nivån på de framtida skyddsåtgärder som eventuellt skall vidtas för att motverka skadegörelse, inbrott och brand samt för att se till att det finns tillräcklig strömförsörjning och redundans i nätet, skall i första hand tas fram i samverkan med det försäkringsbolag som skall försäkra IT-infrastrukturen. Nätets olika delar skall vara skyddade mot skadegörelse och obehörigt intrång. Lämpliga standarder att hålla sig till är de av Svenska Stadsnätsföreningen publicerade Robusta noder och Robusta nät. Motala kommun ska verka för att hålla nätet i skick enligt de gällande rekommendationer som finns där. Planering för att ta hänsyn till samhällsviktiga funktioner sker inom kommunen på kommunledningskontoret med medverkan från räddningstjänst m fl. planering för säkerheten i ITinfrastrukturen ska ske på samma sätt som för andra samhällsviktiga funktioner. Vid all planering och utbyggnad av kommunens IT-infrastruktur ska hänsyn tas till kommunens planer för krishantering enligt PTS-FS 2007:2. 26

27 7 Principer för utbyggnad och nyttjande av kommande nät. Kommunens nät skall vara öppet och leverantörsoberoende och klara av kommunikation för framtidens slutkundstjänster till kommunens innevånare, företag och offentliga myndigheter. 7.1 Ansvar och roller Motala kommuns policy är att vara nätägare och att endast tillhandahålla fiberförbindelser till intresserade operatörer och kunder. Vid anslutning av alla kunder gäller att snittkostnaden för anslutning måste vara sådan att affären ska kunna ge en rimlig ekonomisk avkastning. Vid byggande av områdesnät till hushåll får de boende, ofta genom byalag, bidra med maskiner och ideellt arbete eller på annat sätt för att en anslutning ska kunna komma till stånd. Det finns etablerade modeller för hur samarbetet mellan nätägaren och byalagen ska se ut. 7.2 Förädlingsnivåer i nätet Traditionellt har man indelat näten i tre förädlingsnivåer, Nivå 3: 1. Fysisk nätnivå, det som i allmänhet kallas svart fiber eller rå Slutkundstjänster koppar Internet 2. Överföringsnivå, här finns en mängd olika transmissionsprodukter, oftast i form av punkt-till-punkt-förbindelser. Telefoni TV mm Men på den här nivån kan också finnas en IP-tjänst av den typ som en kommunikationsoperatör tillhandahåller till sina tjänsteleverantörer Nivå 2: 3. Innehållstjänster, oftast Internetaccess, IP-telefoni och IP- Transporttjänster TV, men även annat som säkerhetskopiering, program- och Kapacitet larmtjänster mm. Nivå 1: Passivt nät Fiber Koppar Radiolänk Motala kommun ska endast bedriva verksamhet på nivå 1, ett öppet svartfibernät. Till den rena fiberhyran kan kunder också köpa så kallad inplacering, dvs plats för att placering av den aktiva utrustning som behövs för att de ska kunna bedriva aktiv trafik i nätet. 7.3 Nätstruktur och nodpunkter För att få till stånd nät med rätt kapacitet, rätt säkerhet mm ställs vissa krav på utformning av nät och nodpunkter. Dessa krav finns specificerade i bilagan Krav på utformning av nät och nodpunkter. Målsättningen är att uppfylla Svenska Stadsnätsföreningens rekommendationer enligt deras publikationer Robusta nät och Robusta noder. Motala kommun ser till att nät hyrs/förläggs fram till s.k. strategiska överlämningspunkter där många kunder kan anslutas. Överlämningspunkt i områdesnäten är brunn eller kopplingsskåp i det passiva nätet. Överlämningspunkt kan även vara ODF (korskopplingspunkt för fiber) i fastighet för anslutning mot olika accessnät. 27

28 För fiberanslutning av fastigheter står operatör i samarbete med nätägare och/eller fastighetsägare för förläggning mellan överlämningspunkt i områdesnätet och fastighet. Ofta tas delar av kostnaden för fiberförläggning mellan överlämningspunkt och fastighet ut som anslutningsavgift. I praktiken bygger man nät baserat på operatörernas behov enligt de avtal som de skriver med slutkund (fastighetsägare), t.ex. företag, bostadsbolag, bostadsrättsförening etc. 7.4 Prisstruktur För de tjänster som erbjuds i nätet skall det finnas fastställda prislistor som skall tillämpas lika för alla kunder. Priserna skall vara i paritet med priserna på andra fungerande marknader i Sverige som har liknande geografiska och befolkningsmässiga förutsättningar. 28

29 8 Ekonomi 8.1 Ekonomiska förutsättningar Målsättningen för Motala kommun är primärt att få till stånd fiberutbyggnad till orter där företag och utbildningsverksamhet främst behöver förbättrad bredbandkommunikation. På sikt kommer nätet att utbredas om behov finns och om det finns ekonomiska förutsättningar för det. För att uppnå Motala kommuns målsättning krävs ekonomiska insatser. Strategin är att skapa de ekonomiska förutsättningarna genom en successiv utbyggnad samt genom att se till att de investeringar som görs återbetalas för att skapa utrymme för nya. För att uppnå detta måste den utbyggnad som sker bygga på principen att först ansluta där de största intäkterna finns, det vill säga Motala först och så vidare. Behoven är störst i de större orterna. Några undantag finns, vid prioritering av utbyggnad tas hänsyn till detta. Den kommunala medfinansieringen motsvarar 25 % av de totala investeringskostnaderna. Detta motsvarar ca 4.25 mkr vilket bör beaktas i budgetarbetet under planperioden. 8.2 Modell för prissättning I Motala kommuns prissättningsmodell differentieras hyra av nät mellan å ena sidan nät i tätort och å andra sidan ortssammanbindande nät. Anslutningsavgifterna skiljer sig åt beroende på den faktiska kostnaden. Ett önskemål för Motala kommun är att bredbandstjänster kan erbjudas till hushåll och företag till samma månadskostnad oavsett vilken ort användaren befinner sig. Priset för användaren styrs dock av tjänsteleverantörerna och beror på en mängd faktorer som; innehåll i tjänst, anslutningsform, rådande marknadspriser, konkurrenssituation mm. Detta innebär i praktiken att en prisutjämning kan ske mellan större och mindre tätorter. Särskild hänsyn ska tas till möjligheten för så kallade byanät att ansluta sig till överlämningspunkter i nätet. Vid sådana anslutningar tas en anslutningsavgift ut på samma sätt som för andra anslutningar, medan den löpande intäkten är ett pris per kund och månad enligt en särskild prislista. 8.3 Möjlighet till statliga bidrag Något nytt statligt bredbandsstöd fanns inte med i regeringens budgetproposition hösten Den statliga utredningen SOU 2008:40 Bredband till hela landet som föreslår nya statliga stödmedel ska under 2009 beredas tillsammans med frekvensutredningen SOU 2008:72. Det kan finnas möjligheter till stöd via EU, PTS, länsstyrelsen eller på annat sätt framöver. Sådana möjligheter ska givetvis beaktas vid den framtida planeringen. Extern finansiering kräver i stort sett alltid kommunal medfinansiering i olika utsträckning. Om antingen beslut om stödmedel skulle fattas senare, eller om nya krav för ITinfrastrukturprogram eller kommunernas bredbandsverksamhet beslutas och detta program inte skulle överensstämma med dessa krav, ska programmet uppdateras så snart som möjligt. 29

IT-infrastrukturprogram för Valdemarsviks kommun

IT-infrastrukturprogram för Valdemarsviks kommun IT-infrastrukturprogram för Valdemarsviks kommun avseende perioden 2012 2016 Strategi Utgåva 2012-02-06 Sid 1(11) Innehållsförteckning Innehåll 1 Bakgrund... 3 1.1 Allmän utveckling sedan det senaste IT-infrastruktur-programmet...

Läs mer

Verksamhetsdirektiven följer kommunens bredbandsstrategi och klargör:

Verksamhetsdirektiven följer kommunens bredbandsstrategi och klargör: 1 Inledning Bilaga 7, Verksamhetsdirektiv, är kommunens direktiv till den enhet som har hand om bredbandsnät och samordning av bredbandsnät i kommunen. Verksamhetsdirektiven följer kommunens bredbandsstrategi

Läs mer

IT-infrastrukturprogram för Valdemarsviks kommun

IT-infrastrukturprogram för Valdemarsviks kommun IT-infrastrukturprogram för Valdemarsviks kommun avseende perioden 2012 2016 Riktlinjer Utgåva 2012-02-06 Sid 1(27) Innehållsförteckning 1 Bakgrund... 3 1 Nuläge... 3 1.1 Behovsbild... 3 1.2 Nätutbredning...

Läs mer

Bredband Katrineholm

Bredband Katrineholm Bredband Katrineholm Katrineholm, Vision, Varumärke - Bredband I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling för liv, lärande och företagsamhet Sveriges Lustgård handlar mycket

Läs mer

Uddevalla kommun. Snabbare bredband 2013-2015. IT-infrastrukturplan. Dnr 131/2011. Fastställd av kommunfullmäktige 2012-xx-xx ( xx)

Uddevalla kommun. Snabbare bredband 2013-2015. IT-infrastrukturplan. Dnr 131/2011. Fastställd av kommunfullmäktige 2012-xx-xx ( xx) Uddevalla kommun Snabbare bredband 2013-2015 IT-infrastrukturplan Dnr 131/2011 Fastställd av kommunfullmäktige 2012-xx-xx ( xx) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Befintliga strategier och bidrag...

Läs mer

Uddevalla kommun. Snabbare bredband 2013-2015. IT-infrastrukturplan. Dnr KS/2012:285. Fastställd av kommunfullmäktige 2012-11-14 ( 246)

Uddevalla kommun. Snabbare bredband 2013-2015. IT-infrastrukturplan. Dnr KS/2012:285. Fastställd av kommunfullmäktige 2012-11-14 ( 246) Uddevalla kommun Snabbare bredband 2013-2015 IT-infrastrukturplan Dnr KS/2012:285 Fastställd av kommunfullmäktige 2012-11-14 ( 246) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Befintliga strategier och bidrag...

Läs mer

SÄFFLE KOMMUN BREDBANDSTRATEGI

SÄFFLE KOMMUN BREDBANDSTRATEGI SÄFFLE KOMMUN BREDBANDSTRATEGI 2 Innehåll Sida 1 Mål 3 2 Syfte 3 3 Nuläge 3 4 Övergripande handlingsplan 4 4.1 Medverkan/delaktighet 4 4.2 Projektets genomförande 5 5 Definitioner av ord och begrepp 6

Läs mer

Bredbandsstrategi 2012

Bredbandsstrategi 2012 1 (5) Antagen av kommunstyrelsen 2013-01-15 5 Bredbandsstrategi 2012 Bredbandsstrategins syfte Syftet med en bredbandsstrategi för Mörbylånga kommun är att skapa en gemensam målbild samt att belysa utvecklingsbehoven

Läs mer

Bredbandsstrategi för Kristinehamns kommun

Bredbandsstrategi för Kristinehamns kommun Bredbandsstrategi för Kristinehamns kommun Innehåll 1. Förord... 3 2. Bakgrund... 3 3. Vision... 4 4. Mål... 4 5. Strategi... 5 6. Finansiering... 6 7. Analys och överväganden... 6 8. Förslag till principer

Läs mer

Strategi för fortsatt bredbandsutbyggnad. Strategi för fortsatt bredbandsutbyggnad

Strategi för fortsatt bredbandsutbyggnad. Strategi för fortsatt bredbandsutbyggnad Strategi för fortsatt bredbandsutbyggnad Strategi för fortsatt bredbandsutbyggnad Innehållsförteckning Bakgrund 3 Nationella, regionala och kommunala bredbandsstrategier 3 Nulägesbeskrivning 4 Nuvarande

Läs mer

Datum: 2014-08-18. Bredbandsstrategi för Storfors kommun

Datum: 2014-08-18. Bredbandsstrategi för Storfors kommun Datum: 2014-08-18 Bredbandsstrategi för Storfors kommun 1. Inledning Allmän bakgrund till Bredbandsstrategi Storfors kommun. Betydelsen av IT, Internet och bredband för utvecklingen av ett hållbart samhälle

Läs mer

Torsby kommuns bredbandsstrategi

Torsby kommuns bredbandsstrategi Datum 2012-05-15 Torsby kommuns bredbandsstrategi Peter Lannge IT-chef Besöksadress Nya Torget 8, Torsby Torsby kommun 20. IT-avdelningen 685 80 Torsby 0560-160 56 direkt 070-630 22 34 mobil 0560-160 00

Läs mer

Bredbandsstrategi för Malung-Sälens kommun

Bredbandsstrategi för Malung-Sälens kommun 2014-11-11 1 Antagen av kommunfullmäktige 2014-xx-xx Förslag, daterat 2014-11-11 Bredbandsstrategi för Malung-Sälens kommun Bakgrund Regeringen har tagit fram en ny bredbandsstrategi för Sverige, med det

Läs mer

Bredbandsstrategi för Härryda kommun 2013-2020

Bredbandsstrategi för Härryda kommun 2013-2020 Bredbandsstrategi för Härryda kommun 2013-2020 Bredbandsstrategi Härryda kommun 2013-2020 Sida 2 (7) Innehåll 1 INLEDNING... 3 2 BEFINTLIGA STRATEGIER OCH LAGSTIFTNING... 3 2.1 NATIONELL BREDBANDSSTRATEGI...

Läs mer

BREDBANDSSTRATEGI. Gnosjö kommun. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-27, 15.

BREDBANDSSTRATEGI. Gnosjö kommun. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-27, 15. BREDBANDSSTRATEGI Gnosjö kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-27, 15. Innehållsförteckning Bredbandsstrategins syfte... 3 Sammanfattning... 4 Bakgrund... 5 Nulägesbeskrivning... 6 Optofibernät...

Läs mer

Strategi. för arbete med. utbyggnad. av bredband. på landsbygd. och. i orter. Älmhults kommun

Strategi. för arbete med. utbyggnad. av bredband. på landsbygd. och. i orter. Älmhults kommun Dokumentsdatum 1 (6) Strategi för arbete med utbyggnad av bredband på landsbygd och i orter i Älmhults kommun Dokumentsdatum 2 (6) Policy för utbyggnad av bredband på landsbygd och i orter Utgångspunkt

Läs mer

Riktlinje för utbyggnad av bredband i Norrköpings kommun

Riktlinje för utbyggnad av bredband i Norrköpings kommun Riktlinje 2010-11-30 Riktlinje för utbyggnad av bredband i Norrköpings kommun KS-594/2010 Beslutad av kommunstyrelsen den 30 november 2010. Signalerna från regeringen och EU om företagens och medborgarnas

Läs mer

BREDBANDSSTRATEGI. Vetlanda kommun

BREDBANDSSTRATEGI. Vetlanda kommun VETLANDA KOMMUN 2011-02-16 BREDBANDSSTRATEGI Vetlanda kommun Kommunkansliet, 574 80 Vetlanda Telefon 0383-971 61 Fax 0383-970 19 kommun@vetlanda.se Organisationsnummer 212000-0571 PlusGiro 2 52 00-7 Bankgiro

Läs mer

Fastställd av Kommunfullmäktige 2013-06-17

Fastställd av Kommunfullmäktige 2013-06-17 Fastställd av Kommunfullmäktige 2013-06-17 Bredbandsutbyggnad i Aneby kommun 1. Bakgrund Under flera år har en bredbandsutbyggnad pågått i landet. Framförallt har det handlat om att förlägga optofibernät.

Läs mer

Bredbandsstrategi för Karlshamns kommun

Bredbandsstrategi för Karlshamns kommun Bredbandsstrategi för 1(6) 2010-04-09 Bredbandsstrategi för mot en konkurrenskraftig och framtidssäker kommunikationsplattform Karlshamns Kommun Kommunledningsförvaltningen Kansli Rådhuset 374 81 Karlshamn

Läs mer

Sammanfattad version. Bredbandsstrategi och handlingsplan för Vellinge kommun 2013-2016

Sammanfattad version. Bredbandsstrategi och handlingsplan för Vellinge kommun 2013-2016 Sammanfattad version Bredbandsstrategi och handlingsplan för Vellinge kommun 2013-2016 POST 235 81 Vellinge BESÖK Norrevångsgatan 3 TELEFON 040-42 50 00 FAX 040-42 51 49 E-POST vellinge.kommun@vellinge.se

Läs mer

BREDBANDSSTRATEGI FÖR TIMRÅ KOMMUN

BREDBANDSSTRATEGI FÖR TIMRÅ KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KF 9 1(5) BREDBANDSSTRATEGI FÖR TIMRÅ KOMMUN Fastställt av kommunfullmäktige 2015-02-23, 13 Sammanfattning Denna bredbandsstrategi gäller fram till 2020 och redovisar Timrå kommuns

Läs mer

BREDBANDSSKOLA. Digital Agenda Västmanland Tillgänglighet Till Hållbar IT Erbjuder: Från skoj och ploj till samhällsnytta. med Patrik Forsström

BREDBANDSSKOLA. Digital Agenda Västmanland Tillgänglighet Till Hållbar IT Erbjuder: Från skoj och ploj till samhällsnytta. med Patrik Forsström 1 Styrgruppsmöte 4:e sep Digital Agenda Västmanland Tillgänglighet Till Hållbar IT Erbjuder: BREDBANDSSKOLA Från skoj och ploj till samhällsnytta med Patrik Forsström Mälarenergi Ett tidsperspektiv på

Läs mer

Kramnet Networks & ICT

Kramnet Networks & ICT Kramnet Networks & ICT Hur ser samarbetet ut mellan ITC och Kramnet Networks? I dagsläget har ICT ett väl utbyggt fiber nät som sträcker sig runt om i Sverige. Kramnet Networks har en komplett portfölj

Läs mer

Informationsmaterial Bredbandsutbyggnad Mariestad och Töreboda kommuner

Informationsmaterial Bredbandsutbyggnad Mariestad och Töreboda kommuner Informationsmaterial Bredbandsutbyggnad Mariestad och Töreboda kommuner Nästa generations bredbandsnät. Kommunerna i Töreboda och Mariestad har tagit initiativ till utbyggnad av ett gemensamt regionnät.

Läs mer

e-strategi IT på Höglandet

e-strategi IT på Höglandet 2003-10-17, rev 2004-01-30 e-strategi IT på Höglandet Vision år 2010 Utbyggnaden av IT-infrastruktur på Höglandet har väsentligt bidragit till Höglandets tillväxt och attraktionskraft. Genom IT-nätets

Läs mer

Bredbandsstrategi för Staffanstorps kommun

Bredbandsstrategi för Staffanstorps kommun 2012-03-28 Diarienr: XXXX.XXX 1(5) KOMMUNLEDNING Bredbandsstrategi för Staffanstorps kommun 2(5) Innehållsförteckning Bredbandsstrategi för Staffanstorps kommun 1 Förord 3 Mål 3 Extern kommunikationsoperatör

Läs mer

Snabbaste vägen till fiber för Sveriges landsbygd

Snabbaste vägen till fiber för Sveriges landsbygd Snabbaste vägen till fiber för Sveriges landsbygd Varför är det så viktigt med fiber? Det blir roligare med internet när det fungerar med full fart. Och så fort informationsöverföringen sker via fiber,

Läs mer

Arbetsgruppens presentation 2014-01-26

Arbetsgruppens presentation 2014-01-26 Arbetsgruppens presentation 2014-01-26 1.Kommunalt vatten och avlopp? 2.Mobilt bredband, affärsmodell och kostnader 3.Anslutningar och teknik 4.Handlingsplan Kommunalt vatten och avlopp? JESSICA RYTTER

Läs mer

Program för bredband i Höörs kommun

Program för bredband i Höörs kommun 1 (7) SAMHÄLLSBYGGNADSSEKTOR Program för bredband i Höörs kommun 2014-05-07 2 (7) Bakgrund Medborgares, företags och organisationers möjligheter att få tillgång till framtidssäkert bredband är viktiga

Läs mer

Bredbandskartläggning i Vingåkers kommun

Bredbandskartläggning i Vingåkers kommun Bredbandskartläggning i Vingåkers kommun december 2010 Sid 1(22) 2010-12-17 15:12:29 Innehållsförteckning 1 Bakgrund... 3 2 Teknikdiskussion... 4 2.1 Fiber... 4 2.2 Koppar... 4 2.3 Kabel-TV... 4 2.4 Mobilt

Läs mer

Yttrande över betänkandet Bredband 2013 (SOU 2008:40)

Yttrande över betänkandet Bredband 2013 (SOU 2008:40) Datum Beteckning 2008-06-13 Dnr 08-1-30 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Bredband 2013 (SOU 2008:40) Näringsdepartementet har remitterat betänkandet Bredband 2013 Bredband

Läs mer

IT-INFRASTRUKTURPROGRAM

IT-INFRASTRUKTURPROGRAM IT-INFRASTRUKTURPROGRAM Olofströms plan gällande tillgång till bredband inom kommunens geografiska område O l o f s t r ö m s k o m m u n INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... SAMMANFATTNING...

Läs mer

SAM MANTRÄDESPROTOKOLL LEDN l NGSUTSKOTIET. Sammanträdesdatum 2014-09-30

SAM MANTRÄDESPROTOKOLL LEDN l NGSUTSKOTIET. Sammanträdesdatum 2014-09-30 l SALA KOMMUN SAM MANTRÄDESPROTOKOLL LEDN l NGSUTSKOTIET Sammanträdesdatum 2014-09-30 13 (36) 177 Dnr 2014/987 INLEDNING i Sala kommun redogör för kommunstyrelsens strategi och handlingsplan för bredbandsfrågor.

Läs mer

Bredbandsstrategi för Filipstads kommun

Bredbandsstrategi för Filipstads kommun Datum 2014-09-18 Mottagare: KS Bredbandsstrategi för Filipstads kommun FILIPSTADS KOMMUN Tel vx: 0590 611 00 Org.nr: 212000-1876 Box 303 Fax: 0590 615 99 Internet: www.filipstad.se 682 27 FILIPSTAD E-post:

Läs mer

Byalagsfiber med Skanova. Så här får byalaget fiber utanför tätorten

Byalagsfiber med Skanova. Så här får byalaget fiber utanför tätorten Byalagsfiber med Skanova Så här får byalaget fiber utanför tätorten Med oss som samarbetspartner får ni ett högklassigt fibernät Nu kan vi dra fiber för bredband, tv och telefoni åt dig som bor på landsbygden!

Läs mer

Heby kommuns författningssamling

Heby kommuns författningssamling Heby kommuns författningssamling Kommunfullmäktige ISSN 2000-043X HebyFS 2014:03 Infördes i författningssamlingen den 19 februari 2014 Bredbandsplan för Heby kommun Kommunfullmäktige beslutade 12 februari

Läs mer

~ SALA u ila~a KS 20 14/ 17 2 / l

~ SALA u ila~a KS 20 14/ 17 2 / l ~ SALA u ila~a KS 20 14/ 17 2 / l ~KOMMUN KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Silvana Enelo-Jansson 1 (1) 2014-09-24 DIARIENR: 2014/ 987 MISSIV SALA KOMMUN s förvaltning Ink. 2014-09- 2 4 Oiarienr 2 0 J4 JOJfJ"J_

Läs mer

Uppföljning av Linköpings kommuns it-infrastrukturprogram 2010-2014

Uppföljning av Linköpings kommuns it-infrastrukturprogram 2010-2014 Rapport 1 (18) 2015-06-03 Kommunledningskontoret Fredrik Eriksson, it-strateg Uppföljning av Linköpings kommuns it-infrastrukturprogram 2010-2014 Inledning Den 13 april 2010 fastställdes Linköpings kommuns

Läs mer

IT-infrastrukturplan

IT-infrastrukturplan IT-infrastrukturplan Version: 002 IT Strategiskt Centrum IT-infrastrukturplan för Lomma kommun Antagen av kommunstyrelsen 2007-10-03 IT-infrastrukturplan Peter Nisula 2 (6) INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING...3

Läs mer

Handlingsplan för bredbandsutbyggnad

Handlingsplan för bredbandsutbyggnad Dnr: 341-5076-14 Dnr: 341-5076-14 Handlingsplan för bredbandsutbyggnad Tillgång till bredband och internet är en förutsättning för ekonomisk, hållbar och social utveckling. Västernorrlands handlingsplan

Läs mer

Heby kommuns författningssamling

Heby kommuns författningssamling Heby kommuns författningssamling Kommunstyrelsen ISSN 2000-043X HebyFS 2014:04 Infördes i författningssamlingen den 19 februari 2014 Riktlinjer och handlingsplan för bredbandsplan för Heby kommun Kommunstyrelsen

Läs mer

Bredbandsutbyggnad Tranemo Kommun 2011-09-20 IT-infrastrukturprogram

Bredbandsutbyggnad Tranemo Kommun 2011-09-20 IT-infrastrukturprogram Bredbandsutbyggnad Tranemo Kommun 2011-09-20 IT-infrastrukturprogram Eric Åkerlund, Infracore IT-infrastrukturprogram för Tranemo 2011 Sida 2 (22) Innehåll 1 INLEDNING... 3 2 BEFINTLIGA STRATEGIER OCH

Läs mer

Bredbandspolicy för Härnösands kommun 2014-2019

Bredbandspolicy för Härnösands kommun 2014-2019 Härnösands kommun Kommunstyrelseförvaltningen Datum 2014-05-26 Bredbandspolicy för Härnösands kommun 2014-2019 Dokumentnamn Bredbandspolicy Dokumenttyp Fastställd/upprättad av Kommunfullmäktige Datum Dokumentansvarig/

Läs mer

Internetdagarna Infrastruktur och Politik GENOMFÖRANDE AV STATENS BREDBANDSSATSNING

Internetdagarna Infrastruktur och Politik GENOMFÖRANDE AV STATENS BREDBANDSSATSNING Internetdagarna Infrastruktur och Politik GENOMFÖRANDE AV STATENS BREDBANDSSATSNING Peter Dahlström, projektledare Länssamverkan Bredband Samverkan mellan länsstyrelser och regionala självstyrelseorgan

Läs mer

Innehållsförteckning. 2 av 10

Innehållsförteckning. 2 av 10 Diarienummer: Ks2014/0170.005 Verksamhetsplan för fiber för bredband 2013 2016 Gäller från: 2014-08-01 Gäller för: Ljungby kommun Fastställd av: Kommunstyrelsen 2014-05-06 47 Utarbetad av: IT-chef Revideras

Läs mer

Handlingsplan för bredbandsutbyggnad i Kungsörs kommun 2015-2020. Infrastrukturens utbyggnad och kapacitet

Handlingsplan för bredbandsutbyggnad i Kungsörs kommun 2015-2020. Infrastrukturens utbyggnad och kapacitet HANDLINGSPLAN Sida 1 (6) Datum Kommunstyrelse förvaltningen Vår handläggare Näringslivsutvecklare Raymond Jennersjö Adressat Kommunstyrelsen Handlingsplan för bredbandsutbyggnad i Kungsörs kommun 2015-2020

Läs mer

Bredbandsutbyggnad Lilla Edets Kommun IT-infrastrukturprogram

Bredbandsutbyggnad Lilla Edets Kommun IT-infrastrukturprogram Dnr 2011/KS0321-4 Dpl 005 Bredbandsutbyggnad Lilla Edets Kommun IT-infrastrukturprogram IT-infrastrukturplan för Lilla Edet 2012 Sida 2 (22) Innehåll 1 INLEDNING... 3 2 BEFINTLIGA STRATEGIER OCH LAGSTIFTNING...

Läs mer

Bredband Gotland - Sockenmodellen

Bredband Gotland - Sockenmodellen Bredband Gotland - Sockenmodellen ALLA FÅR VARA MED ALLA HJÄLPS ÅT ALLA SKALL HA RÅD Sockenmodellen är ett kostnadseffektivt sätt att bygga och driva optiska fibernät i de områden där de stora kommersiella

Läs mer

BREDBANDSSTRATEGI FÖR SVEDALA KOMMUN

BREDBANDSSTRATEGI FÖR SVEDALA KOMMUN 1(5) 2013-08-21 BREDBANDSSTRATEGI FÖR SVEDALA KOMMUN FÖRORD Detta dokument utgör bredbandsstrategi för Svedala kommun framarbetat av en arbetsgrupp bestående av förtroendevalda och tjänstemän. Dokumentets

Läs mer

Bredband Gotland. sockenmodellen. Version 2011-05-10

Bredband Gotland. sockenmodellen. Version 2011-05-10 Bredband Gotland sockenmodellen Version 2011-05-10 Sockenmodellen ALLA FÅR VARA MED ALLA HJÄLPS ÅT ALLA SKALL HA RÅD Sockenmodellen är ett kostnadseffektivt sätt att bygga och driva optiska fibernät i

Läs mer

Informationsmöte Västanvik 2013-09-05

Informationsmöte Västanvik 2013-09-05 Informationsmöte Västanvik 2013-09-05 Torsby kommuns bredbandsstrategi Regeringens mål för år 2020 är att 90 % av alla hushåll och företag bör ha tillgång till bredband om minst 100Mbit/s. Kommunfullmäktige

Läs mer

Bredbandsutbyggnad. IT-infrastrukturplan. Stenungsunds Kommun. Bredbandsutbyggnad. Stenungsunds kommun. Beslutsdatum 2012-12-17, 223

Bredbandsutbyggnad. IT-infrastrukturplan. Stenungsunds Kommun. Bredbandsutbyggnad. Stenungsunds kommun. Beslutsdatum 2012-12-17, 223 Bredbandsutbyggnad Stenungsunds Kommun IT-infrastrukturplan 2012 Bredbandsutbyggnad Stenungsunds kommun Typ av dokument Plan Dokumentägare IT-chef Beslutat av Kommunfullmäktige Giltighetstid 2015-12-31

Läs mer

Bredband via fiber. Du hänger väl med... ...när fibern kommer till Råby. haka på. Till lägre kostnad!

Bredband via fiber. Du hänger väl med... ...när fibern kommer till Råby. haka på. Till lägre kostnad! Bredband via fiber Du hänger väl med......när fibern kommer till Råby I Nyköpings centralort levererar det kommunala bolaget Gästabudstaden fibernät till bostäder och företag. Nu pågår även en utbyggnad

Läs mer

levererar bredband direkt hem till dig

levererar bredband direkt hem till dig levererar bredband direkt hem till dig Bredbandsutbyggnaden 2007 i Jokkmokks centralort Jokkmokks kommun har nu projekterat utbyggnadsområdet för 2007. Området består av det ej utbyggda området inom centralorten.

Läs mer

Kärrsmossen-Koppsäng-Prästgården Fiberområde. VÄLKOMNA till information och möte för bildande av KKP Fiber Ekonomisk förening 2015-09-20

Kärrsmossen-Koppsäng-Prästgården Fiberområde. VÄLKOMNA till information och möte för bildande av KKP Fiber Ekonomisk förening 2015-09-20 Kärrsmossen-Koppsäng-Prästgården Fiberområde VÄLKOMNA till information och möte för bildande av KKP Fiber Ekonomisk förening 2015-09-20 Bakgrund KKP Fiber Henrik Samuelsson, initiativtagare Får tilldelat

Läs mer

När fibern kom till byn

När fibern kom till byn När fibern kom till byn 1 Att bo på landsbygden, ha nära till djur och natur, men ändå ha samma förutsättningar till kommunikation som de som bor på större orter. Det är livskvalitet samt en nödvändighet

Läs mer

Fibernät i Säffle - ett framtidssäkert Bredband

Fibernät i Säffle - ett framtidssäkert Bredband Fibernät i Säffle - ett framtidssäkert Bredband SÄFFLE KOMMUN 15 500 invånare Tätort 4 900 hush Landsbygd 2 500 hush Näringsliv 1372 företag 400 landsbygd 25 kommunala verks/fast Storlek 1220 kvkm 13 invånare

Läs mer

Björn Björk IT strateg/projektledare

Björn Björk IT strateg/projektledare www.lf.svekom.se/it Björn Björk, IT-enheten nr 1 Björn Björk IT strateg/projektledare Svenska kommunförbundet / Landstingsförbundet tel: 08-452 74 25 mobil: 0703-25 51 25 epost: bjorn.bjork@svekom.se Projekt

Läs mer

TILLSAMMANS BYGGER VI FIBER FÖR BREDBAND, TV OCH TELEFONI

TILLSAMMANS BYGGER VI FIBER FÖR BREDBAND, TV OCH TELEFONI TILLSAMMANS BYGGER VI FIBER FÖR BREDBAND, TV OCH TELEFONI 264 hushåll i Diö säger Ja till fiber! - För oss är valet enkelt vi längtar efter att få in uppkoppling via fiber. Att försöka spå om framtiden

Läs mer

Post/betaltjänster och telefoni/bredband med ett landsbygdsperspektiv

Post/betaltjänster och telefoni/bredband med ett landsbygdsperspektiv Post/betaltjänster och telefoni/bredband med ett landsbygdsperspektiv Sten Selander, PTS och Urban Landmark, PTS 5 december 2013 Post- och telestyrelsen PTS arbete med post- och betaltjänster i landsbygd

Läs mer

Frågor kring Bredbandet

Frågor kring Bredbandet Frågor kring Bredbandet Bredband åt alla..hur länge ska man behöva vänta..? Det ska väl inte kosta mer än 200 kr? Sysslar kommunen med bredbandoch hur ska det gå till? Kommunen ordnar visst ADSL Hur kan

Läs mer

Informationsmöte fiberutbyggnad landsbygd Motala kommun

Informationsmöte fiberutbyggnad landsbygd Motala kommun Informationsmöte fiberutbyggnad landsbygd Motala kommun 2013 10 21 Agenda Varför fibernät? Vem bygger i vår by? Vad är viktigast? Vad kostar det? Tjänster Process bidragsansökan utbyggnad Bästegård Byanät

Läs mer

Bredband i Sigtuna kommun - Bredbandsrapport

Bredband i Sigtuna kommun - Bredbandsrapport SIG3000, v4.0, 2012-09-24 1 (14) 2012-10-19 Bredband i Sigtuna kommun - Bredbandsrapport Sigtuna kommun har utvecklats tack vare och i symbios med kommunikation. Sigtuna stad uppstod vid vikingars vattenvägar.

Läs mer

BREDBANDSGUIDEN. En vägledning för kommuner

BREDBANDSGUIDEN. En vägledning för kommuner BREDBANDSGUIDEN En vägledning för kommuner Den fullständiga versionen av Bredbandsguiden kan du hämta på: www.bredbandivarldsklass.se 2 Bredband behövs för att möta nya samhällsutmaningar Sverige och andra

Läs mer

Byalag och Bredband. En fråga om samverkan på många plan

Byalag och Bredband. En fråga om samverkan på många plan Byalag och Bredband En fråga om samverkan på många plan Bredband till alla Det övergripande syftet med den svenska bredbandspolitiken har varit att Sverige som första land ska bli ett informationssamhälle

Läs mer

Uppsala kommun Bredbandsprogram

Uppsala kommun Bredbandsprogram Uppsala kommun Bredbandsprogram 2013 2020 Stora möjligheter att bygga ut bredband Uppsala kommun strävar efter att infrastruktur för elektronisk kommunikation ska vara öppen och leverantörsoberoende samt

Läs mer

It i människans tjänst - en digital agenda för Sverige

It i människans tjänst - en digital agenda för Sverige It i människans tjänst - en digital agenda för Sverige Vision Västra Götaland det goda livet Gemensam vision för utvecklingen i Västra Götaland. Har tagits fram i samarbete med bland andra kommunerna i

Läs mer

FiberBestorp. Tillsammans skapar vi fibernät i Bestorp

FiberBestorp. Tillsammans skapar vi fibernät i Bestorp FiberBestorp Tillsammans skapar vi fibernät i Bestorp Agenda Fördel Fiber! Hur går det till? Affärsmodell Förening och medlemskap Tidplan Frågor Fördel Fiber Fördel Fiber Telia lägger ner telestationer

Läs mer

Skatteverkets ställningstaganden

Skatteverkets ställningstaganden Skatteverkets ställningstaganden Bredbandsutbyggnad genom lokala fibernät, mervärdesskatt Datum: 2012-05-23 Dnr/målnr/löpnr: 131 367424-12/111 1 Sammanfattning En förening som verkar för att dess medlemmar

Läs mer

Vi satsar på Öppet Stadsnät i Segmon!

Vi satsar på Öppet Stadsnät i Segmon! Vi satsar på Öppet Stadsnät i Segmon! Vilka är vi? En grupp människor som sedan ett par år tillbaka arbetat för en levande landsbygd i Segmon. En landsbygd som klarar framtidens krav Består av 4 olika

Läs mer

Kommunfullmäktige 2015-08-19. Plats: Stora Sessionsalen, Medborgarhuset, Arlöv Tid: 2015-08-24 kl. 18:00

Kommunfullmäktige 2015-08-19. Plats: Stora Sessionsalen, Medborgarhuset, Arlöv Tid: 2015-08-24 kl. 18:00 BURLÖVS KOMMUN Kungörelse Kommunfullmäktige 2015-08-19 Plats: Stora Sessionsalen, Medborgarhuset, Arlöv Tid: 2015-08-24 kl. 18:00 Denna kallelse utgår även till ersättarna för kännedom. Vid eventuellt

Läs mer

Skatteverkets ställningstaganden

Skatteverkets ställningstaganden Page 1 of 17 Skatteverkets ställningstaganden Bredbandsutbyggnad genom lokala fibernät, mervärdesskatt Datum: 2012-05-23 Område: Mervärdesskatt Dnr/målnr/löpnr: 131 367424-12/111 1 Sammanfattning En förening

Läs mer

Bredband - resultat av samverkan

Bredband - resultat av samverkan Kulturriket i Bergslagen Bredband - resultat av samverkan Internetuppkoppling har blivit allt viktigare för medborgare och företagare Kraven Kraven på att kunna ta del av information, ha kontakt med myndigheter

Läs mer

STRATEGI FÖR ELEKTRONISK KOMMUNIKATION FÖR MÖNSTERÅS KOMMUN

STRATEGI FÖR ELEKTRONISK KOMMUNIKATION FÖR MÖNSTERÅS KOMMUN STRATEGI FÖR ELEKTRONISK KOMMUNIKATION FÖR MÖNSTERÅS KOMMUN Antagen av Kommunfullmäktige 2012-06-25 Mönsterås Kommuns strategi för elektronisk kommunikation Mönsterås Kommun vill verka för att kommunens

Läs mer

Möte för bildande av Bolmsö Fiber ekonomisk förening 2015-01-27. www.bolmsofiber.se

Möte för bildande av Bolmsö Fiber ekonomisk förening 2015-01-27. www.bolmsofiber.se Möte för bildande av Bolmsö Fiber ekonomisk förening 2015-01-27 www.bolmsofiber.se Interimsstyrelsen har bestått av Lars Andersson Carina Bolmblad Claes Gauffin Joachim Gustavsson Henry Tidstrand Jan Starck

Läs mer

Bredbandsstrategi för Kalmar län

Bredbandsstrategi för Kalmar län 2012-02-01 1(10) Antagen av Regionförbundet i Kalmar län 2012-02-01 Frågor kring strategin besvaras av Helena Ervenius, 070 640 62 41, helena.ervenius@rfkl.se Bengt Falke, 070 846 22 99, bengt.falke@rfkl.se

Läs mer

Här kan du ta del mer information om vad fibernät, bredbandsanslutning med hög kapacitet, innebär.

Här kan du ta del mer information om vad fibernät, bredbandsanslutning med hög kapacitet, innebär. Fiber är en bredbandslösning som erbjuder bäst prestanda idag och i framtiden. Fiber är driftsäkert, okänsligt för elektroniska störningar såsom åska och har näst intill obegränsad kapacitet. Här kan du

Läs mer

Bredband via fiber i byn. framtiden är här

Bredband via fiber i byn. framtiden är här Bredband via fiber i byn framtiden är här 1 När fibern kom till byn... Ett modernt landsbygdsboende, att ha nära till djur och natur, men ändå ha samma förutsättningar till kommunikation som de som bor

Läs mer

Åtta goda skäl. att välja Stadsnät.

Åtta goda skäl. att välja Stadsnät. Åtta goda skäl att välja Stadsnät. Snabbt & prisvärt Mycket mer än bara bredband. Stadsnätet är ett fiberoptiskt kommunikationsnät i Västerås och Hallstahammar. Via en och samma anslutning kan du välja

Läs mer

Bredbandsstrategi för Lerums kommun

Bredbandsstrategi för Lerums kommun Bredbandsstrategi för Lerums kommun 2 (8) Innehåll 1. Inledning 3 2. Nulägesbeskrivning Lerum i nationellt perspektiv 3 2.1 Nuvarande utbyggnad och arbete med bredband... 3 3. Nyttan med bredband 4 3.1

Läs mer

Säg ja till framtiden - rusta ditt hus med fiber!

Säg ja till framtiden - rusta ditt hus med fiber! Säg ja till framtiden - rusta ditt hus med fiber! 12 steg om hur du kan få fiberanslutning till din fastighet Vi har gjort det möjligt - nu är det upp till dig! Under hösten 2012 har Ljungby kommun och

Läs mer

Bilaga 14. Bredband och Byanät

Bilaga 14. Bredband och Byanät 1 Bilaga 14 Bredband och Byanät Bredband Bredband är idag ett samlingsnamn för olika tekniker som erbjuder snabb överföring av digital information. Detta innebär att det finns olika typer av bredband som

Läs mer

IT-infrastrukturprogram

IT-infrastrukturprogram IT-infrastrukturprogram 2009-2013 för Storumans kommun 2009-01-30 Upprättad av Storumans kommun Sidan 2 av 19 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 SAMMANFATTNING...3 1.1 Bakgrund...3 1.2 Regeringens bredbandssatsning...3

Läs mer

Bredband Gotland - Sockenmodellen

Bredband Gotland - Sockenmodellen Bredband Gotland - Sockenmodellen ALLA FÅR VARA MED ALLA HJÄLPS ÅT ALLA SKALL HA RÅD Sockenmodellen är ett kostnadseffektivt sätt att bygga och driva optiska fibernät i de områden där de stora kommersiella

Läs mer

Bredbandsstrategi Högsby kommun 2013-2020

Bredbandsstrategi Högsby kommun 2013-2020 Bredbandsstrategi Högsby kommun 2013-2020 Antagen av KF 2013-05-06, 68 Övergripande principer I Högsby kommuns översiktsplan från 2012 framgår bl a att: Kommunen ska verka för att de bredbandsnät som byggs

Läs mer

Diskussion angående prioritering och kostnader.

Diskussion angående prioritering och kostnader. Diskussion angående prioritering och kostnader. Fram tills vi har fått en offert och bestämt oss för att börja fiberdragning så är kostnaderna enligt sidan medlemmar på hemsidan. Innan vi fattar ett beslut

Läs mer

Bredbandsstrategi. Eda kommun

Bredbandsstrategi. Eda kommun Bredbandsstrategi 2012 2020 Eda kommun Innehållsförteckning Vision / Mål 3 Definitioner 4 Inledning 5 Bakgrund Syfte Näringslivets behov av bredband 6 Nulägesbeskrivning 7 Utbyggnadsstrategi 9 Nättyper

Läs mer

Bredband i Västra Götaland

Bredband i Västra Götaland Bredband i Västra Götaland Möte Sjuhärad 29 september 2014 Tore Johnsson UBit, Utveckling av Bredband och IT-infrastruktur Bredbandssamverkan Västra Götaland Page 1 ADSL - Koppar Telestation Koppar Fiber

Läs mer

Bredband i Västra Götaland

Bredband i Västra Götaland Bredband i Västra Götaland Möte Orust 21 maj 2015 Eric Åkerlund UBit, Utveckling av Bredband och IT-infrastruktur Bredbandssamverkan Västra Götaland Page 1 Fiberföreningsläget i VG län Fiberföreningars

Läs mer

Bredband i en mindre kommun en smal sak? Claes Andersson VD, Teleservice Bredband Skåne AB Kommunhuset i Sjöbo, 2011-09-16

Bredband i en mindre kommun en smal sak? Claes Andersson VD, Teleservice Bredband Skåne AB Kommunhuset i Sjöbo, 2011-09-16 Bredband i en mindre kommun en smal sak? Claes Andersson VD, Teleservice Bredband Skåne AB Kommunhuset i Sjöbo, 2011-09-16 Agenda Teleservice Önskemål och förslag Bra och dåligt om stöd Förslag Hur har

Läs mer

Visionen om en öppen och neutral infrastruktur, där alla får tillgång till digitaliseringens möjligheter

Visionen om en öppen och neutral infrastruktur, där alla får tillgång till digitaliseringens möjligheter Visionen om en öppen och neutral infrastruktur, där alla får tillgång till digitaliseringens möjligheter IP-Only bygger framtidens infrastruktur Grundat 1999, EQT ny ägare sedan 2013 IP-Only bygger, driver

Läs mer

Morgondagens samhälle behöver snabbt och säkert bredband

Morgondagens samhälle behöver snabbt och säkert bredband Morgondagens samhälle behöver snabbt och säkert bredband Vad kan kommunen göra? Post- och telestyrelsen Varför är bredband viktigt för kommunen? Bredband behövs för företagande, arbete, utbildning och

Läs mer

Länsplan för Västmanland Tema möte 30 mars

Länsplan för Västmanland Tema möte 30 mars Länsplan för Västmanland Tema möte 30 mars Länsplan för Västmanland Styrkor och fördelar Utmaningar Detta gör vi! Länsplan för Västmanland Utvärdering av RUP Omvärldsbeskrivning Tre prioriterade områden

Läs mer

(2) Säffle kommunikation AB (i avtalet kallat SäKom AB), 556716-9841, SÄFFLE

(2) Säffle kommunikation AB (i avtalet kallat SäKom AB), 556716-9841, SÄFFLE Ä G A R A V T A L INFRASTRUKTUR MOTSVARANDE PROJEKTET FIBERNÄT I SÄFFLE ETT FRAMTIDSSÄKERT BREDBAND Mellan parterna (1) I avtalet kallat Föreningen: en av de tio föreningarna och Bro Fiber Ekonomisk förening,

Läs mer

STRÖMSTADS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN. Bredbandsstrategi. Antaget av Kommunfullmäktige 2011-06-21, 176

STRÖMSTADS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN. Bredbandsstrategi. Antaget av Kommunfullmäktige 2011-06-21, 176 STRÖMSTADS KOMMUN KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Bredbandsstrategi Antaget av Kommunfullmäktige 2011-06-21, 176 STnÖMSTA[)S KOMMUN ~ tele Kommunledningsförvaltningen Kommunchef N iels Bredberg Niels.bredberg@stromstad.se

Läs mer

Fiberföreningsstatus, Bredbandsstöd, i Västra Götalands län. 19 oktober 2012. Page 1

Fiberföreningsstatus, Bredbandsstöd, i Västra Götalands län. 19 oktober 2012. Page 1 Fiberföreningsstatus, Bredbandsstöd, i Västra Götalands län 19 oktober 2012 Page 1 Fiberföreningsstatus per kommunstatus 2012-10-12 Aktiva föreningar Bredbandsintresse på kommunalt håll i Västra Götaland

Läs mer

Prospekt. Nätet. Januari 2015

Prospekt. Nätet. Januari 2015 Prospekt Januari 2015 Det här dokumentet riktar sig till dig som överväger att ansluta en fastighet till Kvarnamåla Bredbands fiberoptiska nät. Här hittar du information om vad det kostar att ansluta sig

Läs mer

Byanät för bredband i världsklass. Erfarenheter från seminarier för byalag, kommuner och länsstyrelser 2011-2012

Byanät för bredband i världsklass. Erfarenheter från seminarier för byalag, kommuner och länsstyrelser 2011-2012 Byanät för bredband i världsklass Erfarenheter från seminarier för byalag, kommuner och länsstyrelser 2011-2012 1 Erfarenheter (1) Behovet av en samlad information och stöd är stort hos de boende på landsbygden.

Läs mer

Sammanfattning infomöte

Sammanfattning infomöte Sammanfattning infomöte Den 9 juni kl 19.00 var alla vikabor inbjudna av Vika Byaråd till informationsmöte i Vika bygdegård om förutsättningarna för Vikaborna att bli uppkopplade med fiber. Efter genomgång

Läs mer