Inkluderar dos (tid) Ja Ja Ja Ja Ja Ja Nej Nej Ja Ja Ja Nej Ja Delaktighet från Nej Nej Nej Nej Nej Ja Nej Nej Ja Nej Ja Ja Ja

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Inkluderar dos (tid) Ja Ja Ja Ja Ja Ja Nej Nej Ja Ja Ja Nej Ja Delaktighet från Nej Nej Nej Nej Nej Ja Nej Nej Ja Nej Ja Ja Ja"

Transkript

1 KTH - Skolan för Teknik & Hälsa Enheten för Ergonomi Campus Flemingsberg, Alfred Nobels Allé 10 RAMP: En ny riskhanteringsmetod Risk Assessment and Management tool for manual handling Proactively Carl Lind Doktorand KTH STH, Enheten för Ergonomi Maskiningenjör& MSc Ergonomi/MTO carl.lind@sth.kth.se Linda Rose Lektor KTH STH Enheten för Ergonomi, Projektledare RAMP linda.rose@sth.kth.se 2 Mål med RAMP-metoden Mål Bidra till minskning av belastningsbesvär/skador En heltäckande belastningsergonomisk riskbedömningsmetod Egenskaper framtagna i samarbete med företagen Bedömning av manuell hantering inom tillverknings- och logistikindustrin Fritt tillgängligt IT-baserat Enkel att använda (hög användbarhet) Olika bedömningsnivåer Forskningsbaserad och med koppling till svensk arbetsmiljölagstiftning Vägledning för åtgärder Stödja ett systematiskt arbetsmiljöarbete Identifiering bedömning åtgärdsvägledning uppföljning Tänkta användare Personer med arbetsmiljöansvar: chefer Personer som utför belastningsergonomiska riskbedömningar, exempelvis: chefer, arbetsledare, skyddsombud och företagshälsovård Personer med produktionsansvar, exempelvis: produktionstekniker, projektledare och första linjens chef En heltäckande belastningsergonomisk riskbedömningsmetod? NIOSH Strain Washington state hazard KIM 1 KIM 2 KIM 3 HARM lyftekvation QEC RULA REBA ART OCRA Index HAL zone checklist Skjuta dra Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Tunga lyft Nej Nej Nej Delvis Nej Nej Nej Nej Repetitivt arbete Nej Nej Nej Delvis Nej Vibrationer Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nacke, axlar Nej Nej Delvis Nej Delvis Nej Nej Underarm, hand Nej Nej Nej Ländrygg Nej Nej Nej Nej Ben Delvis Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Knä/huksittande Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Inkluderar dos (tid) Nej Nej Nej Delaktighet från Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej arbetstagaren Arbetstider pauser Nej Nej Delvis Delvis Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Synförhållanden Nej Nej Nej Nej Nej Nej Delvis Nej Nej Nej Nej Modifierad efter (Palm et al., 2014) Organisation & genomförande: Interaktiv FoU-metodik RAMP baseras på: KTH STH, Arla Foods, Scania, Svenskt Butikskött och Mikael Loods Åkeri Referensgrupp: Arbetsmiljöverket, Teknikföretagen, IF Metall, TYA (Transportfackens yrkes- och arbetsmiljönämnd), arbetsmiljöexperter från Arla och Scania. Arbetsgrupp: forskare och praktiker Användartester: ergonomer, arbetsledare, skyddsombud m.fl. Erfarenheter från personer verksamma i industrin och metodutvecklare Vetenskapliga studier (epidemiologi, biomekanik, fysiologi, psykofysik) Svensk arbetsmiljölagsföreskrifter (AFS 2012:02) Globala och europeiska ergonomistandarder (ISO & 11228, CEN 1005) Vetenskapligt publicerade metoder (t ex NIOSH lyftekvation, RULA & QEC) Expertgrupp (forskare, metodutvecklare, ergonomer) 1

2 22/10/2015 Framtagandet av RAMP I och II RAMP: ett fyra-modulsverktyg Genomgång: Sandahl, 2013 Intra-reliabilitet (upprepbarhet för samma bedömare): RAMP I: 82%, RAMP II: 87% (risknivå) Inter-reliabilitet (överensstämmelse mellan bedömare): RAMP I: 80%, RAMP II: 83% (risknivå) Holm, 2015 Inter-reliabilitet, risknivå (överensstämmelse mellan bedömare): RAMP II: tekniker 84%, ergonomer 87%, alla 86% KIM 2: tekniker 67%, ergonomer 88%, alla 77% RAMP I och II inkluderar sju områden: Två bedömningsnivåer. Exempel Arbetsgivare. 1. Screening av arbeten/arbetsstationer 2. Arbetsrörelser och 2. Arbetsrörelser/repetivitet ochrepetitivt återhämtningarbete Företagshälsovård. 2. Fördjupad analys av vissa arbeten/arbetsstationer RAMP I RAMP II Skjuta dra Tunga lyft Repetitivt arbete 5. Påverkande (fysiska, organisatoriska och psykosociala) Vibrationer 4. Skjuta-faktorer och dra-arbete (t ex. vibration, synförhållanden, arbetstempo och delaktighet) 6. Rapportering om fysiskt påfrestande arbete (fysiska, faktorer) Delaktighet från arbetstagaren Arbetstider pauser Synförhållanden Resultat Nej Exempel: RAMP I RAMP I: Risk- och åtgärdsnivå RAMP : Risk- och åtgärdsnivå samt poäng Nacke, axlar organisatoriska och Underarm, handpsykosociala Ländrygg Ben Knä/huksittande 6. Rapportering om fysiskt påfrestande arbete Inkluderar dos (tid) RAMP II - Arbetsrörelser/repetivitet och återhämtning Lyftarbete Skjuta- och dra-arbete Påverkande faktorer Rapportering om fysiskt påfrestande arbete Upplevt fysiskt obehag Fördjupad analys för bedömning av fysiska risker! Observera att risk och åtgärdsnivåerna behöver valideras 2

3 Beställd av: S Borg, LC1. Riskfaktor Bedömning Kommenar Planeradde åtgärder När Vem Klart Uppföljning 1.1 Huvudets arbetsställning - framåt och åt sidan 1.2 Huvudets arbetsställning - bakåtböjning Otillräcklig belysning Förbättra ljusförhållandena, sänk hylla 27 Okt, 2014 J Andersson 27 n, Ryggens arbetsställning - måttlig böjning 1.4 Ryggens atsställning - kraftig böjning 1.5 Överarmens arbetsställning- handen i/över axelhöjd 1.6 Överarmens arbetsställning- handen i/utanf. yttre arbetsomr. Omdesig av arbetsplats & arbetsuppgift 28 Nov, 2014 P Kempe 27 n, Handledens arbetsställning Omdesig av arbetsplats & arbetsuppgift 28 Nov, 2014 P Kempe 27 n, Ben- och fotutrymme samt underlag 2.1 Armens rörelser (över- och underarm) Gammal utrustning Teknisk omkonstruktion av utrustning 15 Okt, 2014 P Kempe 15 n, Handledens rörelser gammal utrustning Teknisk omkonstruktion av utrustning 15 Okt, 2014 P Kempe 15 n, Grepptyp- frekvens Pincettgrepp Introduktion av fixtur 15 Dec, 2014 P Kempe 15 Mars, Kortare återhämtning/variation under arbetet Arbetsutvidgning och fixturn ovan 15 Dec, 2014 P Kempe 15 Mars, Längre återhämtning/variation under arbetet 3.1 Lyftarbete (genomsnittligt fall) 3.1 Lyftarbete (värsta fall) 4.1 Skjuta-och dra-arbete (genomsnittligt fall) 4.2 Skjuta-och dra-arbete (värsta fall) 5.1 Påverkande fysiska faktorer hand/arm a+b. arbetstagaren utsätts för hand-arm vibrationer c. föremål som är varma eller kalla hateras manuellt d. handen används som slående verktyg ofta eller länge Introducera tekniskt hjälpmedel 15 Dec, 2015 P Kempe 15 Mars, 2016 e. hållande av handverktyg som väger > 2.3 kg, > 30 min. f. hållande av precisionsverktyg somväger > 0.4 kg > 30 min. 5.2 Påverkande fysiska faktorer övriga a+b. arbetstagaren utsätts för helkroppsvibrationer c. synförhållandena är otillräckliga för arbetsuppgiften d. arbetet sker i varm eller kall temperatur eller i drag e. stående/gående på hårt underlag mer än halva arbetsdagen Introducera skor med dämpande sula 15 Okt, 2014 P Kempe 15 Mars, 2016 f. stillasittande arbete utan möjlighet att växla till stående arbete g. stillastående arbete utan möjlighet att växla till sittande arbete h. knästående/huksitt. arbete > än 30 gånger eller > 30 min/dag 5.3 Påverkande arbetsorganisatoriska och psykosociala faktorer a. det saknas möjlighet att påverka i vilket tempo arbetet utförs Worhshop om beslutsutrymme 27 Nov, 2014 J Andresson 27 n, 2015 b. det saknas möjlighet att påverka hur arbetet är upplagt/ska utföras c. det är ofta svårt att hinna med arbetsuppgifterna d. arbetstagarna arbetar ofta snabbt för att kunna ta längre paus 6. Rapportering av fysiskt påfrestande arbete 6.1 Dokumenterad rapportering om fysiskt påfrestande arbetsmoment 6.2 Om ja på 6.1, vilken typ av arbete har medfört detta? 7.1 Upplevt fysiskt obehag Expertutvärdering av arbetsuppgiften 27 Nov, 2014 J Andresson 21 Dec, Värsta arbetsmomentet Höga lyft Expertutvärdering av arbetsuppgiften 27 Nov, 2015 J Andresson 21 Dec, /10/2015 Exempel: RAMP II 2. Arbetsrörelser/repetivitet och återhämtning 6. Rapportering om fysiskt påfrestande arbete röd RAMP II -Fördjupad analys gul Kommentar grön Poäng OBS! Skriv "röd", "gul" eller "grön" i raderna nedan till höger Fyll i dina kommentarer i de vita rutorna nedan: 1.1 Huvudets arbetsställning - framåt och åt sidan röd Huvudets arbetsställning - bakåtböjning gul Ryggens arbetsställning - måttlig böjning grön Ryggens arbetsställning - kraftig böjning samt vridning gul Överarmens arbetsställning- handen i eller över axelhöjd* grön Överarmens arbetsställning - handen i/utanför yttre arbetsområde* grön Handledens arbetsställning* grön Ben- och fotutrymme samt underlag grön Armens rörelser (över- och underarm)* grön Handledens rörelser* gul Grepptyp- frekvens* grön Kortare återhämtning/variation under arbetet grön Längre återhämtning/variation under arbetet grön Lyftarbete (genomsnittligt fall) grön Lyftarbete (värsta fall) grön Skjuta- och dra-arbete (genomsnittligt fall) grön 2 Sammanfattning av resultaten Antal röda bedömningar - Hög risk 2 Antal gula bedömningar - Risk 7 Excelversion Antal gröna bedömningar - Låg risk 26 Version CL Total riskpoäng 33 Resultatredovisning: Avdelning eller fabrik Resultat av RAMP II-bedömning: Stockholmsanläggningen Avdelning Avd. A Avd. B Avd. C Arbetsstation A1 A2 A3 A4 A5 B1 B2 B3 C1 C2 C3 C4 C5 C6 C7 1.1 Huvudets arbetsställning - framåt och åt sidan 1.2 Huvudets arbetsställning - bakåtböjning 1.3 Ryggens arbetsställning - måttlig böjning 1.4 Ryggens atsställning - kraftig böjning 1.5 Överarmens arbetsställning- handen i/över axelhöjd 1.6 Överarmens arbetsställning- handen i/utanf. yttre arbetsomr. 1.7 Handledens arbetsställning 1.8 Ben- och fotutrymme samt underlag 2.1 Armens rörelser (över- och underarm) 2.2 Handledens rörelser 2.3 Grepptyp- frekvens 2.4 Kortare återhämtning/variation under arbetet 2.5 Längre återhämtning/variation under arbetet 3.1 Lyftarbete (genomsnittligt fall) 3.1 Lyftarbete (värsta fall) 4.1 Skjuta-och dra-arbete (genomsnittligt fall) 4.2 Skjuta-och dra-arbete (värsta fall) 5.1 Påverkande fysiska faktorer hand/arm a+b. arbetstagaren utsätts för hand-arm vibrationer c. föremål som är varma eller kalla hateras manuellt d. handen används som slående verktyg ofta eller länge e. hållande av handverktyg som väger > 2.3 kg, > 30 min. f. hållande av precisionsverktyg somväger > 0.4 kg > 30 min. 5.2 Påverkande fysiska faktorer övriga a+b. arbetstagaren utsätts för helkroppsvibrationer c. synförhållandena är otillräckliga för arbetsuppgiften d. arbetet sker i varm eller kall temperatur eller i drag e. stående/gående på hårt underlag mer än halva arbetsdagen f. stillasittande arbete utan möjlighet att växla till stående arbete g. stillastående arbete utan möjlighet att växla till sittande arbete h. knästående/huksitt. arbete > än 30 gånger eller > 30 min/dag 5.3 Påverkande arbetsorganisatoriska och psykosociala faktorer a. det saknas möjlighet att påverka i vilket tempo arbetet utförs b. det saknas möjlighet att påverka hur arbetet är upplagt/ska utföras c. det är ofta svårt att hinna med arbetsuppgifterna d. arbetstagarna arbetar ofta snabbt för att kunna ta längre paus 6. Rapportering av fysiskt påfrestande arbete 6.1 Dokumenterad rapportering om fysiskt påfrestande arbetsmoment 6.2 vilken typ av arbete har medfört detta? Lyft 7.1 Upplevt fysiskt obehag Åtgärdsmodell Åtgärdsmodulen i RAMP Åtgärdsförslag Handlingsplan Handlingsplan för att minska belastningsskaderiskerna vid Arbetsstation A1, Avdelning A Utformad av: S Borg, J Andersson & L Kerr Datum : 15 augusti, 2014 OBS: Hög prioritet 3

4 Framtaget material Manual: RAMP II Bedömningsverktyget RAMP I Pappersversion (pdf, på svenska och engelska) Elektronisk version (Excel) Bedömningsverktyget RAMP II Pappersversion (pdf, på svenska och engelska) Elektronisk version (Excel) Användarmanual Projektrapport: RAMP projektet Konferensbidrag och examensarbeten kth.se/sth/forskning/halso-och-systemvetenskap/ergonomi/framtagna-verktyg IT-verktyg version 1.0 RAMP II: IT-verktyg, version 1.0 Publikationer Konferensbidrag Lind, C., L. Rose and H. Franzon RAMP - Development of a risk assessment tool. In Proceedings of the 44th Nordic Ergonomics Society Annual Conference, 14. Lind, C., L. Rose, H. Franzon, and L. Nord-Nilsson RAMP: Risk Management Assessment Tool for Manual Handling Proactively. In Proceedings of the 46th Nordic Ergonomics Society Annual Conference, Lind, C., and L. Rose A practitioner model for assessing manual lifting and lowering operations - included in the RAMP tool. Proceedings 19th Triennial Congress of the IEA, Melbourne 9-14 August 2015 Rose, L., C. Lind, H. Franzon, L. Nord-Nilsson, and A. Clausén Development, Implementation and dissemination of RAMP: risk management assessment tool for manual handling proactively. In Proceedings of the 43rd Nordic Ergonomics Society Annual Conference, , Oulu, Finland. Rose, L., and C. Lind Introducing RAMP: A Risk Assessment and Management tool for manual handling Proactively. Proceedings 19th Triennial Congress of the IEA, Melbourne 9-14 August 2015 RAMP ExamensarbeteII- med RAMP Fördjupad analys för bedömning av fysiska risker Sandahl, B En utvärdering vid utvecklingen av den belastningsergonomiska riskbedömningsmetoden Risk Management Assessment tool for Manual handling Proactively (RAMP). Karolinska Institutet. IMM Institute of Environmental Medicine. Holm, M Utvärdering av Risk management Assessment tool for Manual handling Proactively (RAMP ) 2 i en fordonsindustri genom jämförelse med KIM 2 avseende bedömningsmetodernas reliabilitet och resultat. Karolinska Institutet. IMM Institute of Environmental Medicine. Håkansson, L Användbarhet av observationsmetoder för riskhantering i restaurangmiljö. KTH STH. Elofsson, E Arla Sveriges framtida lastbärarstruktur En fallstudie om kompromissen mellan funktion, ekonomi, arbetsmiljö, miljö och leanprinciper. KTH ITM. Linhardt, L The first implementation of the ergonomic tool RAMP a case study at Scania. KTH i dagsläget ytterliggare tre stycken pågående examensarbeten. Kommande artiklar Lind, C., and L. Rose A basis for quantitative assessments of risk factors in manual handling. Manuscript. Lind, C Pushing and pulling: An assessment tool for OHS practitioners. Manuscript. Bedömning av lyftarbete AFS 2012:02 RAMP II Bedömning av lyftarbete: RAMP II Genomsnittligt lyftarbete (kumulativ) Hur ofta man lyfter och hur lång tid? Lyfthöjd? Bördans greppbarhet? Lastvikt Antal per arbetsdag Vertikalt och horisontellt avstånd Greppbarhet Dessutom: Vridning av bål Enhandslyft Två-personslyft Varm omgivande temp (upp till 32 ) Värsta lyftarbete (peak) Lyftområde * Frekvens * Påverkande = Risk/åtgärdsnivå och vikt faktorer och riskpoäng Bakgrund, urval: Metoder: 1991 NIOSH Lyftekvation (Waters et al., 1993) CEN , IS Biomekaniska studier: Marras et al., 1997, 1999; Lavender et al., 2003; Hoozemans et al., 2008; Davis and Marras 2005; Ferguson et al., 2002, Lind, C., et al A practitioner model for assessing manual lifting and lowering operations - included in the RAMP tool. Proceedings 19th Triennial Congress of the IEA, Melbourne 9-14 August

5 Lyftområde * Frekvens * Påverkande = Risknivå och riskpoäng och vikt faktorer Exempel: 15kg lyfts ca 30ggr/tim under 8 timmar 1,4 * 4,0 * 1,1 = 6,2 Intervention 10kg lyfts ca 45gg/tim RAMP under 8 timmar II - Bedömning av lyftarbete 1,0 * 2,9 * 1,0 = 2,9 Innan intervention Stora otympliga kartonger som väger 15kg lyfts ca 30ggr/tim under 8 timmar. Svårt att greppa. Efter intervention Mindre kartonger med bra grepp och lägre vikt per kartong. 10kg lyfts ca 45ggr/tim under 8 timmar. Bra grepp Bedömning av skjuta- och dra-arbete AFS 2012:02 RAMP II Frågor? Gäller vid symmetriskt tvåhandsgrepp, väl utformade handtag placerade i lämplig höjd och under goda omgivningsbetingelser. Minska värdena i modellen i motsvarande grad om man flyttar objektet: Långt? Ofta? Länge? Grepphöjden avviker påtagligt från ~armbågshöjd En hand Långt (upp till 8, 30 och 60 meter) Ofta & Länge (antal per arbetsdag) Grepphöjden avviker från ~armbågshöjd En hand Dessutom: Vridning av bål Greppbarhet Hantering av två personer Varm omgivande temperatur (upp till 32 ) Halt underlag Kraftriktning åt sidan Carl Lind Doktorand KTH STH, Enheten för Ergonomi Maskiningenjör& MSc Ergonomi/MTO carl.lind@sth.kth.se Exempel på faktorer som påverkar kraften vid skjuta- och dra-arbete: lastvikt, typ av underlag (friktion, ojämnheter och lutning), typ av lastbärare och dess tyngd, hjul och skick, igångsättningshastighet. kth.se/sth/forskning/halso-och-systemvetenskap/ergonomi/framtagna-verktyg 5

RAMP II (version 1.03)

RAMP II (version 1.03) RAMP II (v1.03) Linda Rose & Carl Lind. 2017. Enheten för Ergonomi. KTH Kungliga tekniska högskolan. Sverige. 1 RAMP II (version 1.03) Svensk version Fördjupad analys för bedömning av fysiska risker vid

Läs mer

Linda Rose, KTH STH/Ergonomi 2014-04-09. RAMP Risk management Assessment tool for Manual handling Proactively

Linda Rose, KTH STH/Ergonomi 2014-04-09. RAMP Risk management Assessment tool for Manual handling Proactively RAMP: Ett nytt belastningsergonomiskt bedömningsverktyg Linda Rose, KTH STH/Ergonomi 2014-04-09 RAMP Risk management Assessment tool for Manual handling Proactively RAMP: Bakgrund & mål Bakgrund Behov

Läs mer

RAMP II (version 1.00, 2014) Fördjupad analys för bedömning av fysiska risker vid manuell hantering

RAMP II (version 1.00, 2014) Fördjupad analys för bedömning av fysiska risker vid manuell hantering RAMP II (version 1.00, 2014) 1 Svensk version Fördjupad analys för bedömning av fysiska risker vid manuell hantering RAMP - Risk Assessment and Management tool for manual handling Proactively Introduktion

Läs mer

19/10/2017. Bakgrund. Begränsningar hos existerande metoder. Metoder. Mål

19/10/2017. Bakgrund. Begränsningar hos existerande metoder. Metoder. Mål RAMP - Ett verktyg för hantering av belastningsergonomiska risker vid manuell hantering KTH ROYAL INSTITUTE OF TECHNOLOGY Linda Rose, Presentation på Gilla Jobbet 2017-10-26 RAMP - Risk Assessment and

Läs mer

AFA frukostseminarium 24/ Jörgen Eklund KTH

AFA frukostseminarium 24/ Jörgen Eklund KTH AFA frukostseminarium 24/4 2019 Jörgen Eklund KTH Belastningar på rörelseorganen Arbete i Egypten Belastningar på rörelseorganen Ramazzini och Writers cramp Belastningar på rörelseorganen Kolgruvearbete

Läs mer

Rose, L M. (2017) RAMP för systematisk hantering av belastningsskaderisker vid manuell hantering relevant för sjöfartsbranschen?.

Rose, L M. (2017) RAMP för systematisk hantering av belastningsskaderisker vid manuell hantering relevant för sjöfartsbranschen?. http://www.diva-portal.org Preprint This is the submitted version of a paper presented at SAN-konferensen i Göteborg, 25 oktober 2017. Citation for the original published paper: Rose, L M. (2017) RAMP

Läs mer

Belastningsergonomisk riskbedömning Vägledning och metoder

Belastningsergonomisk riskbedömning Vägledning och metoder Belastningsergonomisk riskbedömning Vägledning och metoder Peter Palm Peter.palm@medsci.uu.se Kristina Eliasson kristie@kth.se Per Lindberg Per.Lindberg@hig.se Göran Hägg Bakgrund Låg användning av riskbedömningsmetoder

Läs mer

Checklista Belastningsergonomi

Checklista Belastningsergonomi Checklista Belastningsergonomi Checklista för bedömning - utifrån föreskrifterna om belastningsergonomi, AFS 2012:2 h Augusti 2013 1 Checklista för bedömning utifrån föreskrifterna om belastningsergonomi,

Läs mer

Ergonomi i lager och förråd En hjälp att upptäcka risker för arbetsskador vid felaktig plockning och hantering av gods.

Ergonomi i lager och förråd En hjälp att upptäcka risker för arbetsskador vid felaktig plockning och hantering av gods. Ergonomi i lager och förråd En hjälp att upptäcka risker för arbetsskador vid felaktig plockning och hantering av gods. Arbetsmiljölagen: Ansvaret för arbetsmiljön åvilar i första hand arbetsgivaren som

Läs mer

Användarmanual för bedömningsverktyget RAMP II

Användarmanual för bedömningsverktyget RAMP II Användarmanual för bedömningsverktyget RAMP II Risk Assessment and Management tool for manual handling Proactively Version, 2015-09-23 Carl Lind, doktorand KTH, Skolan för Teknik och hälsa, Enheten för

Läs mer

HARM Hand Arm Riskbedömningsmetod

HARM Hand Arm Riskbedömningsmetod HARM Hand Arm Riskbedömningsmetod Bedöm riskerna vid arbete med hand och arm h HARM är ett hjälpmedel för att ta fram risknivån för hand-, arm-, nack- eller skulderbesvär vid arbete med händer och armar.

Läs mer

Introduktion till Belastningsergonomisk riskbedömning

Introduktion till Belastningsergonomisk riskbedömning Introduktion till Belastningsergonomisk riskbedömning Göran Hägg & goran@ergomusic.se Per Lindberg EHSS frukostseminarium 7 februari 2018 per.lindberg@hig.se www.hig.se/cbf Per Lindberg per.lindberg@hig.se

Läs mer

RAMP: Ett nytt riskhanteringsverktyg

RAMP: Ett nytt riskhanteringsverktyg RAMP: Ett nytt riskhanteringsverktyg Risk Assessment and Management tool for manual handling Proactively Slutrapport i projektet Utveckling, implementering och spridning av belastningsergonomiskt bedömningsverktyg

Läs mer

Modeller för att bedöma risker för besvär i rörelseorganen vid arbetsställningar, manuell hantering och repetitivt arbete enligt kommentarerna till 4

Modeller för att bedöma risker för besvär i rörelseorganen vid arbetsställningar, manuell hantering och repetitivt arbete enligt kommentarerna till 4 Modeller för att bedöma risker för besvär i rörelseorganen vid arbetsställningar, manuell hantering och repetitivt arbete enligt kommentarerna till 4 Det behövs praktiska, systematiska och enkla metoder

Läs mer

Frivillig rekommendation angående inköp och utrustning, arbetsmiljöaspekter samt tips på arbetssätt.

Frivillig rekommendation angående inköp och utrustning, arbetsmiljöaspekter samt tips på arbetssätt. 1 Till frukt- och gröntavdelningen Frivillig rekommendation angående inköp och utrustning, arbetsmiljöaspekter samt tips på arbetssätt. Rekommendationen vänder sig till inköpare, butiksutvecklare, butikschef

Läs mer

Riskfaktorer för belastningsbesvär. Belastning. Föreskrift ASF2012:2

Riskfaktorer för belastningsbesvär. Belastning. Föreskrift ASF2012:2 Belastning Olle Nygren Föreskrift ASF2012:2 Riskfaktorer för belastningsbesvär Böjda och/eller vridna arbetsställningar och arbetsrörelser Arbete ovanför axelhöjd och nedanför knähöjd Arbete utanför underarmsavstånd

Läs mer

Reliabilitet and validitet för sex observationsmetoder för manuell hantering och repetetivt arbete

Reliabilitet and validitet för sex observationsmetoder för manuell hantering och repetetivt arbete Reliabilitet and validitet för sex observationsmetoder för manuell hantering och repetetivt arbete Teresia Nyman 1,2, Peter Palm 1,2, Kristina Eliasson 1, Ida-Märta Rhén 3,4, Katarina Kjellberg 3,4, Per

Läs mer

Arbets- och miljömedicin

Arbets- och miljömedicin Arbets- och miljömedicin Belastningsrelaterade besvär inom vård och omsorg - Ergonomi och personalsäkerhet Charlotte Wåhlin Med dr. Ergonom/fysioterapeut Arbets- och miljömedicin Gemensam resurs för Landstingen

Läs mer

Belastningsergonomi Vad har det för praktisk betydelse hur vi ser ut? Kersti Lorén AB Previa

Belastningsergonomi Vad har det för praktisk betydelse hur vi ser ut? Kersti Lorén AB Previa Belastningsergonomi Vad har det för praktisk betydelse hur vi ser ut? Kersti Lorén AB Previa Utvecklingen över 14 miljoner år Jordbruk 5 000 år Industri ca 225 år IT ca 25 år Ergonomi? Ergonomi handlar

Läs mer

En säker hälso- och sjukvård i sund arbetsmiljö. Belastningsergonomisk riskbedömning

En säker hälso- och sjukvård i sund arbetsmiljö. Belastningsergonomisk riskbedömning En säker hälso- och sjukvård i sund arbetsmiljö. sk riskbedömning Charlotte Wåhlin Med dr. Ergonom & leg Fysioterapeut Film - En säker hälso- och sjukvård i sund arbetsmiljö Sträva efter en nollvision

Läs mer

ERGONOMI. Rätt rörelser och belastning Ombordservice

ERGONOMI. Rätt rörelser och belastning Ombordservice ERGONOMI Rätt rörelser och belastning Ombordservice INLEDNING I din hand håller du en ergonomimanual som riktar sig till dig som arbetar inom Stena Lines ombordserviceverksamhet. Ergonomimanualen innehåller

Läs mer

Hur kan vi bedöma risk för belastningsskador? - Nya framsteg

Hur kan vi bedöma risk för belastningsskador? - Nya framsteg Hur kan vi bedöma risk för belastningsskador? - Nya framsteg Ida-Märta Rhen och Mikael Forsman, CAMM - Karolinska institutet Behövs tekniska mätmetoder? Det finns ju validerade observationsmetoder? Det

Läs mer

Arbetsmiljöutveckling inom byggbranschen

Arbetsmiljöutveckling inom byggbranschen KTH ROYAL INSTITUTE OF TECHNOLOGY Arbetsmiljöutveckling inom byggbranschen Forskning om arbetsmiljö, säkerhet, belastning och jämställdhet Annika Vänje annika.vanje@sth.kth.se KTH Flemingsberg Technology

Läs mer

Effektiva interventioner mot belastningsbesvär:

Effektiva interventioner mot belastningsbesvär: Effektiva er Effektiva er mot belastningsbesvär: koordinerad epidemiologi, biomekanik, fysiologi, implementeringsforskning och folkhälsovetenskap Centrum för belastningsskadeforskning Högskolan i Gävle

Läs mer

ERGONOMI. Ergonomi = läran om anpassning av arbete/miljö till människans behov och förutsättningar

ERGONOMI. Ergonomi = läran om anpassning av arbete/miljö till människans behov och förutsättningar ERGONOMI Ergonomi = läran om anpassning av arbete/miljö till människans behov och förutsättningar Ergonomin kan ses i tre delar: 1. Belastningsergonomi ( Gamla ergonomin ) Arbetsställning Ensidig belastning

Läs mer

KTH, Enheten för ergonomi. Volvo Group Trucks Operations

KTH, Enheten för ergonomi. Volvo Group Trucks Operations KTH, Enheten för ergonomi Jörgen Eklund Volvo Group Trucks Operations Lena Moestam Baseras på film + observation av ergonomispecialist Stöd av metod SARA Riskbedömning ergonomi, exempel Tuve-fabriken Dynamometer

Läs mer

Riktvärden för att bedöma risken för belastningsskador, baserade på tekniska mätningar av exponeringen

Riktvärden för att bedöma risken för belastningsskador, baserade på tekniska mätningar av exponeringen Riktvärden för att bedöma risken för belastningsskador, baserade på tekniska mätningar av exponeringen Gert-Åke Hansson, Inger Arvidsson, Catarina Nordander Arbets- och miljömedicin Syd 1 AMM Syd:s forskning

Läs mer

Belastningsergonomi. Den här bild-serien bygger på Arbetsmiljöverkets föreskrifter Belastningsergonomi, AFS 2012:2.

Belastningsergonomi. Den här bild-serien bygger på Arbetsmiljöverkets föreskrifter Belastningsergonomi, AFS 2012:2. Belastningsergonomi Den här bild-serien bygger på s föreskrifter Belastningsergonomi, AFS 2012:2. Använd bilderna i utbildningssammanhang. Genom att lyfta fram föreskrifternas olika delar paragraferna

Läs mer

Manual (datorbaserad) Hand Arm Risk-bedömningsMetod (HARM)

Manual (datorbaserad) Hand Arm Risk-bedömningsMetod (HARM) Varför HARM-metoden? Manual (datorbaserad) Hand Arm Risk-bedömningsMetod (HARM) HARM 2.0 Vilket är syftet med HARM? HARM är en metod för att fastställa risk för belastningsbesvär i arm, nacke eller skuldra

Läs mer

Beställning och information om arbetsgång gällande arbetsförmågebedömningar

Beställning och information om arbetsgång gällande arbetsförmågebedömningar Beställning och information om arbetsgång gällande arbetsförmågebedömningar Beställning: 1. Diskutera med medarbetaren vilka medicinska åtgärder via sjukvården som är vidtagna och förankra att vi kan ta

Läs mer

Handledning till riskbedömningsmetoden HARM

Handledning till riskbedömningsmetoden HARM Handledning till riskbedömningsmetoden HARM Detta är en handledning till riskbedömningsmetoden HARM Bedöm riskerna vid arbete med hand och arm h HARM är ett hjälpmedel för att ta fram risknivån för hand-,

Läs mer

SKYDDSROND: Arbetstid. datum: förvaltning eller motsvarande: arbetsplats: ansvarig chef: skyddsombud: övriga deltagare:

SKYDDSROND: Arbetstid. datum: förvaltning eller motsvarande: arbetsplats: ansvarig chef: skyddsombud: övriga deltagare: SKYDDSROND: Arbetstid datum: förvaltning eller motsvarande: arbetsplats: chef: skyddsombud: övriga deltagare: Bestämmelserna kring organisatorisk och social arbetsmiljö handlar bland annat om medarbetarnas

Läs mer

Resultatet av inspektionen

Resultatet av inspektionen ARBETSMILJÖ INSPEKTIONSMEDDELANDE Datum Vår beteckning 2013-10-03 IMÖ 2013/35668 IMÖ 2013/35836 Sid 1(7) Distriktet i Örebro Helene Sandberg, 010-730 9480 Elzbieta Jeppson, 019-730 9341 Kumla kommun 692

Läs mer

Manual Hand Arm Risk-bedömningsMetod (HARM)

Manual Hand Arm Risk-bedömningsMetod (HARM) Varför HARM-metoden? Manual Hand Arm Risk-bedömningsMetod (HARM) HARM 2.0 Vilket är syftet med HARM? HARM är en metod för att fastställa risk för belastningsbesvär i arm, nacke eller skuldra vid utförandet

Läs mer

Tips på bra arbetsställningar

Tips på bra arbetsställningar Tips på bra arbetsställningar Tips för alla Här kommer några generella tips om vad du kan tänka på för att skona din kropp och förebygga skador och sjukdom. Gör som du har blivit lärd. Vet du inte hur

Läs mer

Arbetsbelastning SKYDDSROND: GENOMFÖRANDE FÖRBEREDELSER. ansvarig chef: skyddsombud: övriga deltagare:

Arbetsbelastning SKYDDSROND: GENOMFÖRANDE FÖRBEREDELSER. ansvarig chef: skyddsombud: övriga deltagare: SKYDDSROND: Arbetsbelastning datum: förvaltning eller motsvarande: arbetsplats: chef: skyddsombud: övriga deltagare: Bestämmelserna kring organisatorisk och social arbetsmiljö handlar bland annat om medarbetarnas

Läs mer

Utbildning och arbetsmiljö för Sug- & spolbilsförare

Utbildning och arbetsmiljö för Sug- & spolbilsförare tya.se Utbildning och arbetsmiljö för Sug- & spolbilsförare Roger Nilsson, TYA Avfall Sveriges höstmöte 2011 1 Vad TYA är Ideell förening Bildades 1975 Yrkes- och arbetsmiljönämnd Arbetsmarknadens parter

Läs mer

QEC manual. Stående Sittande Vriden. Figur A1. Ryggen är Nästan neutral. Stående Sittande Vriden

QEC manual. Stående Sittande Vriden. Figur A1. Ryggen är Nästan neutral. Stående Sittande Vriden 1 QEC manual Den här metoden för exponeringsbedömning har tagits fram för att utvärdera förändringar av muskuloskeletal riskexponering före och efter ergonomisk intervention. Innan riskanalysen görs bör

Läs mer

Vägledning vid systematiskt arbetsmiljöarbete

Vägledning vid systematiskt arbetsmiljöarbete jo VÄGLEDNING Kommunkontoret Personal- och löneenheten 2004-04-19 Vägledning vid systematiskt arbetsmiljöarbete Inledning Ett förebyggande systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som

Läs mer

Belasta rätt. så undviker du skador

Belasta rätt. så undviker du skador Belasta rätt så undviker du skador Minska belastningsskadorna med kunskap och motivation Belastningsergonomi handlar om hur arbetsställningar, arbetsrörelser, fysisk belastning och andra förhållanden påverkar

Läs mer

Har du svarat nej på den här frågan gå vidare till checklistan.

Har du svarat nej på den här frågan gå vidare till checklistan. Vi vet att 70 procent av alla anmälda arbetssjukdomar i snickeribranschen är belastningsrelaterade. Det är därför viktigt att förebygga belastningsskador. Den här checklistan är till god hjälp i ditt systematiska

Läs mer

ArbetsplatsDialog för arbetsåtergång (ADA + ) vid multimodal rehabilitering

ArbetsplatsDialog för arbetsåtergång (ADA + ) vid multimodal rehabilitering ArbetsplatsDialog för arbetsåtergång (ADA + ) vid multimodal rehabilitering Therese Eskilsson Universitetslektor, Umeå universitet & Stressrehabilitering, Region Västerbotten BRISTER I ARBETSMILJÖN KAN

Läs mer

SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE

SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE 1 SAM... ingen bisyssla! Skapad 2015-09-23 2 Systematiskt arbetsmiljöarbete innebär att vi i det dagliga arbetet: uppmärksammar och tar hänsyn till alla förhållanden i arbetsmiljön som kan påverka de anställdas

Läs mer

Handledning. för ensidigt upprepat, starkt styrt eller bundet arbete i utgångskassa

Handledning. för ensidigt upprepat, starkt styrt eller bundet arbete i utgångskassa Handledning för ensidigt upprepat, starkt styrt eller bundet arbete i utgångskassa Svensk Handel, Arbetsgivarföreningen KFO och Handelsanställdas förbunds gemensamma information om arbete i utgångskassa.

Läs mer

CHECKLISTA FÖR PARKERINGSVAKTER

CHECKLISTA FÖR PARKERINGSVAKTER CHECKLISTA FÖR PARKERINGSVAKTER Telefon 08-402 02 20 SÅ HÄR ANVÄNDER DU CHECKLISTAN Skyddsombudet och chefen eller arbetsledaren använder checklistan som underlag och hjälpmedel under skyddsronden. Checklistan

Läs mer

Belastningsergonomi. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2012:2) om belastningsergonomi

Belastningsergonomi. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2012:2) om belastningsergonomi ARBETSMILJÖ tij VERKET Belastningsergonomi Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2012:2) om belastningsergonomi Arbetsmiljöverkets författningssamling

Läs mer

Hur Scania som globalt företag arbetar med belastningsergonomi

Hur Scania som globalt företag arbetar med belastningsergonomi 1 Hur Scania som globalt företag arbetar med belastningsergonomi Hälsa- och Arbetsmiljö, Metodutveckling & Global support Scania Anne Clausén, Europa ergonom / leg.sjukgymnast Global production system

Läs mer

Arbetets betydelse för uppkomst av besvär och sjukdomar Nacken och övre rörelseapparaten

Arbetets betydelse för uppkomst av besvär och sjukdomar Nacken och övre rörelseapparaten Arbetets betydelse för uppkomst av besvär och sjukdomar Nacken och övre rörelseapparaten Bakgrund Besvär från rörelseapparaten är vanliga arbetsrelaterade sjukdomar i industrialiserade länder. Omkring

Läs mer

Belasta rätt vid personförfl yttning

Belasta rätt vid personförfl yttning Belasta rätt vid personförfl yttning BELASTNINGSSKADOR INOM vård och omsorg är vanliga. Belastningsskador drabbar inte bara individen utan påverkar även verksamheten och samhället. Skador uppkommer vid

Läs mer

Arvika kommun medarbetarundersökning. Resultatrapport - 2012

Arvika kommun medarbetarundersökning. Resultatrapport - 2012 1 Arvika kommun medarbetarundersökning rapport - 2012 Antal svar på Kommunen (kommunförvaltning o bolag) 2012: 1739 av 2385 (73%) Skala 1-5: (1=instämmer inte alls... 5=instämmer helt) 4-5 grön stapel

Läs mer

Konsekvensbedömning?

Konsekvensbedömning? Konsekvensbedömning? Historik - Konsekvensbedömning Arbetsgivaren skall vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa eller olycksfall. (AML 3 kap 2 ) Arbetsgivaren

Läs mer

Checklista för skyddsrond Fylls i av skyddsombud och arbetsgivare tillsammans. Skriv tydligt!

Checklista för skyddsrond Fylls i av skyddsombud och arbetsgivare tillsammans. Skriv tydligt! Checklista för skyddsrond Fylls i av skyddsombud och arbetsgivare tillsammans. Skriv tydligt! 1 (2) Handels exemplar 1. Verksamhet Bransch/verksamhet Totalt antal anställda varav säsongsanställda/visstidsanställda

Läs mer

Riskbedömning genom friskfaktorer

Riskbedömning genom friskfaktorer Januari 2012 Sida 1 Riskbedömning genom friskfaktorer 8 Arbetsgivaren skall regelbundet undersöka arbetsförhållandena och bedöma riskerna för att någon kan komma att drabbas av ohälsa eller olycksfall

Läs mer

Belasta rätt så undviker du skador

Belasta rätt så undviker du skador Belasta rätt så undviker du skador Minska belastningsskadorna med kunskap och motivation Belastningsergonomi handlar om hur arbetsställningar, arbetsrörelser, fysisk belastning och andra förhållanden påverkar

Läs mer

Checklista Mini www.fastighets.se

Checklista Mini www.fastighets.se Checklista Mini www.fastighets.se Fungerar det systematiska arbetsmiljöarbetet hos dig? SAM 2001:1 Din arbetsgivare har ansvar för att du har en så säker och skadefri arbetsmiljö som möjligt. Som anställd

Läs mer

ENKÄT OM PSYKOSOCIAL ARBETSMILJÖ

ENKÄT OM PSYKOSOCIAL ARBETSMILJÖ ENKÄT OM PSYKOSOCIAL ARBETSMILJÖ Den psykosociala arbetsmiljön är viktig för alla som arbetar, oavsett bransch eller yrke. Enligt arbetsmiljölagen ska arbetsgivare arbeta systematiskt med den fysiska,

Läs mer

CHECKLISTA för systematiskt, organisatoriskt och socialt arbetsmiljöarbete (OSA+SAM)

CHECKLISTA för systematiskt, organisatoriskt och socialt arbetsmiljöarbete (OSA+SAM) CHECKLISTA för systematiskt, organisatoriskt och socialt arbetsmiljöarbete (OSA+SAM) Fokus för checklistan är den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Checklistan är tänkt att fungera som ett stöd

Läs mer

Minska belastningsskadorna med kunskap och motivation. Skapa ett gynnsamt arbete för kroppen

Minska belastningsskadorna med kunskap och motivation. Skapa ett gynnsamt arbete för kroppen Minska belastningsskadorna med kunskap och motivation Belastningsergonomi handlar om hur arbetsställningar, arbetsrörelser, fysisk belastning och andra förhållanden påverkar kroppens muskler och leder.

Läs mer

Den fysiska arbetsmiljön

Den fysiska arbetsmiljön CHRISTINA OLSSON 2013-11-03 Uppgift 3: Arbetsmiljö i styckningsfabrik Frågeställningar: 1. Hur ser den fysiska arbetsmiljön ut på arbetsplatsen? 2. Vilka belastningar utsätter sig arbetstagaren för, och

Läs mer

Ett förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla.

Ett förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla. Arbetsmiljö och SAM Arbetsmiljölagen I arbetsmiljölagen finns regler om skyldigheter för arbetsgivare om att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet. Det finns också regler om samverkan mellan arbetsgivare

Läs mer

Arbetsledares inställning till och kännedom om Arbetsmiljöverkets föreskrifter om vibrationer Enkät- och intervjuundersökning

Arbetsledares inställning till och kännedom om Arbetsmiljöverkets föreskrifter om vibrationer Enkät- och intervjuundersökning Arbetsledares inställning till och kännedom om Arbetsmiljöverkets föreskrifter om vibrationer Enkät- och intervjuundersökning Bernadetta Nordlinder Leg.läkare, spec allmän medicin Handledare: Tohr Nilsson

Läs mer

Program för arbetsmiljöingenjörer och ergonomer.

Program för arbetsmiljöingenjörer och ergonomer. Program för arbetsmiljöingenjörer och ergonomer annika.vanje@sth.kth.se Skolan för teknik & hälsa Enheten för ergonomi Vid enheten bedrivs forskning med fokus på industriella och vårdrelaterade arbetssystem.

Läs mer

Liten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM

Liten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM Liten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM Ett vägledningsdokument till Arbetsmiljöverkets mallverktyg Startpaket SAM, som bygger på föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete,

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Kvinnors arbetsmiljö OBS! För att ändra denna text, växla till menyfliken Infoga. I gruppen Text, klicka på Sidhuvud/sidfot 2014-06-10 1 Regeringsuppdrag om kvinnors

Läs mer

Nya AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö 1 dag

Nya AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö 1 dag Nya AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö 1 dag Nercia - en värld av relationer, kompetens och massor med inspiration! Nercia har utbildat människor, och bidragit till kompetensutveckling i

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Pilagårdsskolan

Arbetsmiljöpolicy. Pilagårdsskolan Pilagårdsskolan Arbetsmiljöpolicy Arbetsmiljöarbete ska organiseras så att vi kan uppfylla arbetsmiljölagens krav på en god arbetsmiljö. En god arbetsmiljö kan stimulera medarbetarna till arbetsglädje,

Läs mer

Riskmanagement vibrationer

Riskmanagement vibrationer Riskmanagement vibrationer Kontaktdag med Metalund 2011-03-22 Istvan Balogh Arbets- och miljömedicin DAGSLÄGET Trots många års krav lever företag inte upp till de stränga regler som finns! Fastän många

Läs mer

Vår arbetsmiljö och det systematiska arbetsmiljöarbetet. Att arbeta i staten 2016

Vår arbetsmiljö och det systematiska arbetsmiljöarbetet. Att arbeta i staten 2016 Vår arbetsmiljö och det systematiska arbetsmiljöarbetet Att arbeta i staten 2016 Systematiskt arbetsmiljöarbete En liten film om SAM https://www.av.se/arbetsmiljoarbete-ochinspektioner/arbeta-med-arbetsmiljon/

Läs mer

Organisatorisk och social arbetsmiljö

Organisatorisk och social arbetsmiljö CHECKLISTA: Organisatorisk och social arbetsmiljö datum: förvaltning eller motsvarande: arbetsplats: Syftet med denna checklista är att identifiera vilken beredskap verksamheten har för att genomföra ett

Läs mer

ANMÄLDA ARBETSOLYCKOR

ANMÄLDA ARBETSOLYCKOR Restaurangbranschen Statistikunderlag om arbetsolyckor/ arbetssjukdomar/tillbud som kan vara till stöd när du upphandlar tjänster inom restaurangbranschen. ANMÄLDA ARBETSOLYCKOR De flesta olyckorna är

Läs mer

Bättre arbetsmiljö varje dag

Bättre arbetsmiljö varje dag Bättre arbetsmiljö varje dag Lättläst Se hela bilden Bilden visar vad du behöver göra. Den stödjer och styr dig i arbetet. Hur har ni det på jobbet? Ta fram en policy sid 13 Följ upp varje år sid 14 Arbetsmiljö

Läs mer

Talarmanus Bättre arbetsmiljö / Fall 4

Talarmanus Bättre arbetsmiljö / Fall 4 Sid 1 av 9 De föreskrifter från Arbetsmiljöverket som gäller för verksamheten är viktiga underlag vid undersökning av arbetsmiljön. Föreskrifterna AFS 2012:2 Belastningsergonomi handlar om hur arbete ska

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Inspektion Arbetsmiljöverket november 2013. 2014-03-04 Vår referens. Anne Wolf Kvalitetscontroller. anne.wolf@malmo.

Tjänsteskrivelse. Inspektion Arbetsmiljöverket november 2013. 2014-03-04 Vår referens. Anne Wolf Kvalitetscontroller. anne.wolf@malmo. Malmö stad Stadsområdesförvaltning Väster 1 (1) Datum 2014-03-04 Vår referens Anne Wolf Kvalitetscontroller Tjänsteskrivelse anne.wolf@malmo.se Inspektion Arbetsmiljöverket november 2013 SOFV-2014-447

Läs mer

Ergonomi bedömningsexempel

Ergonomi bedömningsexempel Ergonomi bedömningsexempel Allmänt utan kommer till uttryck i olika fo. att delta. Nedan finner du de kunskapskrav i Idrott och hälsa 1 som är kopplade till ergonomi och arbetsmiljö. En kort förklaring

Läs mer

QEC manual. Stående Sittande Vriden. Figur A1. Ryggen är Nästan neutral. Stående Sittande Vriden

QEC manual. Stående Sittande Vriden. Figur A1. Ryggen är Nästan neutral. Stående Sittande Vriden 1 QEC manual Den här metoden för exponeringsbedömning har tagits fram för att utvärdera förändringar av muskuloskeletal riskexponering före och efter ergonomisk intervention. Innan riskanalysen görs bör

Läs mer

Checklista. Förskolor

Checklista. Förskolor Checklista Förskolor Den här checklistan ger exempel på vanliga arbetsmiljöfrågor som kan förekomma på en förskola. Använd den gärna i samband med en arbetsmijöundersökning / skyddsrond. Mer information

Läs mer

Dialogmodell ADA + - främjar återgång i arbete vid psykisk ohälsa

Dialogmodell ADA + - främjar återgång i arbete vid psykisk ohälsa Dialogmodell ADA + - främjar återgång i arbete vid psykisk ohälsa Therese Eskilsson Universitetslektor, leg sjukgymnast Inst. samhällsmedicin och rehabilitering, Umeå universitet Stressrehabilitering,

Läs mer

CHECKLISTA FÖR PERSONLIGA ASSISTENTER

CHECKLISTA FÖR PERSONLIGA ASSISTENTER CHECKLISTA FÖR PERSONLIGA ASSISTENTER SÅ HÄR ANVÄNDER DU CHECKLISTAN Verksamhetschefen ska tillsammans med medarbetarna använda checklistan vid genomgång av arbetsmiljön i verksamheten. Syftet är att göra

Läs mer

Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den. Avfall Sveriges höstmöte 2011

Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den. Avfall Sveriges höstmöte 2011 Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den Avfall Sveriges höstmöte 2011 Något om arbetsgivarens skyldigheter Ur arbetsmiljölagen: Arbetsgivaren skall vidta alla åtgärder som behövs

Läs mer

ARBETSMILJÖHANDBOK. Kris%n Kringstad VD. Irene Ma1sson Stallchef. Kansliansvarig

ARBETSMILJÖHANDBOK. Kris%n Kringstad VD. Irene Ma1sson Stallchef. Kansliansvarig ARBETSMILJÖHANDBOK MCR AB har 7 anställda och driver en ridskola reglerat genom avtal med klubben Malmö Civila Ryttareförening. Arbetsplatsen har stall med hästar, hagar, ridhus och kansli. VD är Kristin

Läs mer

Årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM)

Årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) Årlig av det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) datum: förvaltning eller motsvarande: arbetsplats: Enligt föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1) 11 ska arbetsgivaren följa upp

Läs mer

Organisatorisk och social arbetsmiljö

Organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Webbkonferens om nya föreskriften AFS 2015:4 SKL och Pacta, i samarbete med Suntarbetsliv 1 Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö, AFS 2015:4, 5 april

Läs mer

Anvisning för riskbedömning vid förändring i verksamheten

Anvisning för riskbedömning vid förändring i verksamheten Diarienummer: 1-510/2013 Utfärdat av: Personalavdelningen Datum: 2013-09-01 Sida1 av 8 Anvisning för riskbedömning vid förändring i verksamheten Riskbedömning ska enligt Arbetsmiljöverkets föreskrift Systematiskt

Läs mer

Dialogmodell ADA + - främjar återgång i arbete vid psykisk ohälsa

Dialogmodell ADA + - främjar återgång i arbete vid psykisk ohälsa Dialogmodell ADA + - främjar återgång i arbete vid psykisk ohälsa Therese Eskilsson 1 & Marine Sturesson 2 1 Universitetslektor, Umeå universitet och Stressrehabilitering, Region Västerbotten 2 Verksamhetsutvecklare,

Läs mer

2. Inställningshöjder samt placering av bildskärm, tangentbord och datormus

2. Inställningshöjder samt placering av bildskärm, tangentbord och datormus Verktygslådan SMART Titel Utgåva Skyddsrond för datorarbetsplatsen 2011-12-05 Riskbedömningen kan användas som en egenkontroll för arbete vid bildskärm. Den kan även användas vid skyddsronder där man går

Läs mer

ARBETSMILJÖHANDBOK. Företaget AB. Stina Ledare. Sven Andersson. Karin Persson. kontorschef. lagerchef

ARBETSMILJÖHANDBOK. Företaget AB. Stina Ledare. Sven Andersson. Karin Persson. kontorschef. lagerchef ARBETSMILJÖHANDBOK har 25 anställda och är en försäljningsverksamhet som har kontor och lager, (ingen produktion). VD är, kontorschef är och lagerchef är Sven Andersson VD Sven Andersson lagerchef kontorschef

Läs mer

Fysioterapidagarna 2015 2015 10 23

Fysioterapidagarna 2015 2015 10 23 Utvärdering av sex observationsmetoder för ergonomisk riskbedömning av handintensivt repetitivt arbete validitet, reliabilitet och användbarhet Introduktion Arbetsrelaterade rörelseorgansbesvär är fortfarande

Läs mer

Arbetsmiljöhandbok. Dokumentdatum: 2015-04-02

Arbetsmiljöhandbok. Dokumentdatum: 2015-04-02 0 Register Arbetsmiljöhandbok 205-04-02 () Flik Innehåll 0 Register 02 Inledning 03 Arbetsmiljöpolicy 04 Samverkan i arbetsmiljöarbetet 05 Fördelning av arbetsmiljöuppgifter 05. Blankett för fördelning

Läs mer

Effekt från beteende- och fysisk faktor på vibrationsexponering

Effekt från beteende- och fysisk faktor på vibrationsexponering Effekt från beteende- och fysisk faktor på vibrationsexponering Bakgrund Varje dag utsätts miljontals arbetstagare för kroppsvibrationer (helkroppsoch handarm vibrationer). För att förebygga och minska

Läs mer

Hört och lärt på NES2012

Hört och lärt på NES2012 Hört och lärt på NES2012 NES2012 Ergonomics for sustainability and growth - NES Nordic Ergonomics and Human Factors Society - NES2012, den 44:e NES konferensen - 300 deltagare från 25 länder, alla världsdelar

Läs mer

Mål och syfte. Den här presentationen belyser ergonomin idag och i framtiden.

Mål och syfte. Den här presentationen belyser ergonomin idag och i framtiden. ERGONOMI & HUMAN FACTORS Mål och syfte Den här presentationen belyser ergonomin idag och i framtiden. Syftet är att du ska få en aktuell bild av ergonomiområdet, med målet att förstå vikten av att ergonomin

Läs mer

Digital Arbetsmiljö. Jan Gulliksen, Ann Lantz, Åke Walldius, KTH Bengt Sandblad och Carl Åborg, Uppsala universitet

Digital Arbetsmiljö. Jan Gulliksen, Ann Lantz, Åke Walldius, KTH Bengt Sandblad och Carl Åborg, Uppsala universitet Digital Arbetsmiljö Jan Gulliksen, Ann Lantz, Åke Walldius, KTH Bengt Sandblad och Carl Åborg, Uppsala universitet Vad är Digital Arbetsmiljö? Den arbetsmiljö, med dess problem och möjligheter av såväl

Läs mer

SAM-guide. Om systematiskt arbetsmiljöarbete inom personlig assistans

SAM-guide. Om systematiskt arbetsmiljöarbete inom personlig assistans SAM-guide Om systematiskt arbetsmiljöarbete inom personlig assistans Arbetsmiljönämnden för personlig assistans (Ampa) är den centrala partsgemensamma arbetsmiljöorganisationen för verksamheter inom personlig

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Uppföljning av systematiskt arbetsmiljöarbete att lägga förvaltningens svar till HR-strategiska avdelningen till handlingarna.

Tjänsteskrivelse. Uppföljning av systematiskt arbetsmiljöarbete att lägga förvaltningens svar till HR-strategiska avdelningen till handlingarna. Malmö stad Serviceförvaltningen 1 (2) Datum 2015-12-21 Vår referens Robert Johansson Ingenjör robert.d.johansson@malmo.se Tjänsteskrivelse Uppföljning av systematiskt arbetsmiljöarbete 2015 SN-2015-2186

Läs mer

Riskbedömning inför ändringar i verksamheten

Riskbedömning inför ändringar i verksamheten Riskbedömning inför ändringar i verksamheten A B C för riskbedömning inför ändring i verksamheten A Precisera den planerade ändringen Vad består ändringarna av? Var ska ändringarna genomföras? Vilka arbetstagare

Läs mer

Arbetsmiljörisker vid GRAVIDITET OCH AMNING. En vägledning för gravida, arbetsgivare och fackklubbar inom gruv- och stålbranschen

Arbetsmiljörisker vid GRAVIDITET OCH AMNING. En vägledning för gravida, arbetsgivare och fackklubbar inom gruv- och stålbranschen Arbetsmiljörisker vid GRAVIDITET OCH AMNING En vägledning för gravida, arbetsgivare och fackklubbar inom gruv- och stålbranschen Innehåll Inledning 3 Riskbedömning av arbetet 4 Exempel ur Arbetsmiljöverkets

Läs mer

Vårt arbete är inriktat mot att klarlägga och förebygga ohälsa orsakad av faktorer i arbetsmiljön och/eller den yttre miljön

Vårt arbete är inriktat mot att klarlägga och förebygga ohälsa orsakad av faktorer i arbetsmiljön och/eller den yttre miljön Region Östergötland Arbetsmiljöövervakning (laboratorium) Patientutredningar Vårt arbete är inriktat mot att klarlägga och förebygga ohälsa orsakad av faktorer i arbetsmiljön och/eller den yttre miljön

Läs mer

Självskattning. Systematiskt arbetsmiljöarbete

Självskattning. Systematiskt arbetsmiljöarbete Självskattning Systematiskt arbetsmiljöarbete Välkommen till detta självskattningsverktyg som tar utgångspunkt i reglerna om systematiskt arbetsmiljöarbete. Skattningen görs genom att ta ställning till

Läs mer

Riskbedömning - vibrationer

Riskbedömning - vibrationer Riskbedömning - vibrationer Marie Lewné Pernilla Wiebert Jouni Surakka Yrkeshygieniker på CAMM 2019-05-07 1 Programmet 1. Välkommen 2. Vägen framåt tillsammans förebygger vi vibrationsskador 3. Regler

Läs mer

CHECKLISTA för systematiskt, organisatoriskt och socialt arbetsmiljöarbete (OSA)

CHECKLISTA för systematiskt, organisatoriskt och socialt arbetsmiljöarbete (OSA) CHECKLISTA för systematiskt, organisatoriskt och socialt arbetsmiljöarbete (OSA) Fokus för checklistan är den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Checklistan är tänkt att fungera som ett stöd och

Läs mer