Rose, L M. (2017) RAMP för systematisk hantering av belastningsskaderisker vid manuell hantering relevant för sjöfartsbranschen?.
|
|
- Anita Bengtsson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Preprint This is the submitted version of a paper presented at SAN-konferensen i Göteborg, 25 oktober Citation for the original published paper: Rose, L M. (2017) RAMP för systematisk hantering av belastningsskaderisker vid manuell hantering relevant för sjöfartsbranschen?. In: N.B. When citing this work, cite the original published paper. Permanent link to this version:
2 RAMP för systematisk hantering av KTH ROYAL INSTITUTE OF TECHNOLOGY belastningsskaderisker vid manuell hantering relevant för sjöfartsbranschen? Linda Rose, Presentation på SAN-konferensen, Bakgrund Belastningsbesvär och belastningssjukdomar är ett problem, även vid manuell hantering (MH) RAMP - Risk Assessment and Management tool for manual handling Proactively RAMP Linda Rose & Carl Lind, 2017; [Sjöfartsfigurer/bilder: Österman, 2017] Initiativ från industrin behov av en systematisk belastningsergonomisk riskhanteringsmetod för MH Utvecklat i samarbete med fyra företag, finansierat av Afa Försäkring, företagen & KTH Arbetsmiljöns effekter Hur stort är problemet med MSD? EU: arbetsintensifiering, ökade arbetsrelaterade hälsoproblem Arbetsmiljöbrister [Parent-Thirion et al., 2007] Mycket MSD [Eurostat, 2010] => 0,5-2% av BNP [Hemphälä & Nylén, 2013] Sverige: 40 % av de arbetsrelaterade sjukdomarna i Sverige 2014 var Negativa konsekvenser MSDs 2500 nya fall år [AV, 2015] Sjöfarten: T ex. intendenturpersonal, passagerarfartyg Individ Företag Samhälle > 60 dagars sjukskrivning [modifierad efter Rose, 2001] [Hult et al., 2017] Arbete på fartyg Begränsningar hos existerande metoder Kontinuerlig exponering för buller (fel, stress & risk för ohälsa) samt helkroppsvibrationer (ökad risk för MSDs) Intendenturpersonalens arbetsmiljö Fysiska arbetsbelastningen upplevs som mycket hög Mycket stående & gående, och lyft, ofta påfrestande arbetsställningar bedömer endast vissa kroppsdelar eller typer av arbete (t ex RULA, NIOSH) inte fritt tillgängliga (t ex Jack) Servering, t ex 20 km/arbetsdag Hantera 5 6 kg/bord vid bordsservering => hög, repetitiv belastning bedömer exponering, inte risk (t ex QEC) [Bohgard et al., 2010] Hotellavdelningsarbete Ofta tidspress med liten kontroll över det egna arbetet [Hult et al., 2017] stöder endast en del av den systematiska riskhanteringsprocessen (de flesta metoderna) 1
3 Mål Utveckla ett systematiskt belastningsergonomiskt riskhanteringsverktyg för manuell hantering, som stöder hela riskhanteringsprocessen Fritt tillgänglig och för användning på och av företag Utveckla stöd för fri och tillgänglig träning för användning av verktyget Bidra till minskning av belastningsproblem och belastningsskador Metoder Participativ & iterativ Behovsanalys & litteraturstudie Baserat på bla >250 forskningspublikationer & feed-back från över 80 praktiker Utvärdering av prototyper och tidiga versioner RAMP MOOCar (Massive Open Online Courses):multidisciplinär utveckling (innehållsexperter, medieproducenter & utbildare) RAMP-metoden: fyra moduler Sju riskområden 3. Lyftarbete 4. Skjuta- och dra-arbete 5. Påverkande faktorer 6. Rapportering om fysiskt påfrestande arbete 7. Upplevt fysiskt obehag RAMP I Checklista för screening av belastningsergonomiska risker i manuell hantering RAMP II fördjupad analys av belastningsergonomiska risker vid manuell hantering 2
4 Handlingsplan för att minska belastningsskaderiskerna vid Arbetsstation A1, Avdelning A Beställd av: S Borg, LC1. Utformad av: S Borg, J Andersson & L Kerr Datum : 15 augusti, 2014 OBS: Hög prioritet Riskfaktor Bedömning Kommenar Planeradde åtgärder När Vem Klart Uppföljning 1.1 Huvudets arbetsställning framåt och åt sidan 1.2 Huvudets arbetsställning bakåtböjning Otillräcklig belysning Förbättra ljusförhållandena, sänk hylla 27 Okt, 2014 J Andersson 27 Jan, Ryggens arbetsställning måttlig böjning 1.4 Ryggens atsställning kraftig böjning 1.5 Överarmens arbetsställning handen i/över axelhöjd 1.6 Överarmens arbetsställning handen i/utanf. yttre arbetsomr. Omdesig av arbetsplats & arbetsuppgift 28 Nov, 2014 P Kempe 27 Jan, Handledens arbetsställning Omdesig av arbetsplats & arbetsuppgift 28 Nov, 2014 P Kempe 27 Jan, Ben och fotutrymme samt underlag 2.1 Armens rörelser (över och underarm) Gammal utrustning Teknisk omkonstruktion av utrustning 15 Okt, 2014 P Kempe 15 Jan, Handledens rörelser gammal utrustning Teknisk omkonstruktion av utrustning 15 Okt, 2014 P Kempe 15 Jan, Grepptyp frekvens Pincettgrepp Introduktion av fixtur 15 Dec, 2014 P Kempe 15 Mars, Kortare återhämtning/variation under arbetet Arbetsutvidgning och fixturn ovan 15 Dec, 2014 P Kempe 15 Mars, Längre återhämtning/variation under arbetet 3. Lyftarbete 3.1 Lyftarbete (genomsnittligt fall) 3.1 Lyftarbete (värsta fall) 4. Skjuta och dra arbete 4.1 Skjuta och dra arbete (genomsnittligt fall) 4.2 Skjuta och dra arbete (värsta fall) 5. Påverkande faktorer 5.1 Påverkande fysiska faktorer hand/arm a+b. arbetstagaren utsätts för hand arm vibrationer c. föremål som är varma eller kalla hateras manuellt d. handen används som slående verktyg ofta eller länge Introducera tekniskt hjälpmedel 15 Dec, 2015 P Kempe 15 Mars, 2016 e. hållande av handverktyg som väger > 2.3 kg, > 30 min. f. hållande av precisionsverktyg somväger > 0.4 kg > 30 min. 5.2 Påverkande fysiska faktorer övriga a+b. arbetstagaren utsätts för helkroppsvibrationer c. synförhållandena är otillräckliga för arbetsuppgiften d. arbetet sker i varm eller kall temperatur eller i drag e. stående/gående på hårt underlag mer än halva arbetsdagen Introducera skor med dämpande sula 15 Okt, 2014 P Kempe 15 Mars, 2016 f. stillasittande arbete utan möjlighet att växla till stående arbete g. stillastående arbete utan möjlighet att växla till sittande arbete h. knästående/huksitt. arbete > än 30 gånger eller > 30 min/dag 5.3 Påverkande arbetsorganisatoriska och psykosociala faktorer a. det saknas möjlighet att påverka i vilket tempo arbetet utförs Worhshop om beslutsutrymme 27 Nov, 2014 J Andresson 27 Jan, 2015 b. det saknas möjlighet att påverka hur arbetet är upplagt/ska utföras c. det är ofta svårt att hinna med arbetsuppgifterna d. arbetstagarna arbetar ofta snabbt för att kunna ta längre paus 6. Rapportering av fysiskt påfrestande arbete 6.1 Dokumenterad rapportering om fysiskt påfrestande arbetsmoment 6.2 Om ja på 6.1, vilken typ av arbete har medfört detta? 7. Upplevt fysiskt obehag 7.1 Upplevt fysiskt obehag Expertutvärdering av arbetsuppgiften 27 Nov, 2014 J Andresson 21 Dec, Värsta arbetsmomentet Höga lyft Expertutvärdering av arbetsuppgiften 27 Nov, 2015 J Andresson 21 Dec, /10/2017 Ett exempel på RAMP I och RAMP II bedömningar RAMP I analys Kryssa i "Ja" eller "Nej" i påståendena nedan under varje fråga. Ja Nej Kommentar: 1.2 Förekommer arbete i någon/några av nedanstående ogynsamma arbetsställningar cirka 1 timme eller mer per arbetsdag? huvudet tydligt vridet eller böjt framåt eller åt sidan RAMP II analys x Resultat Bedömning Resultat Resultatmodulen: Resultat på olika detaljnivå och omfattning 1(2) På detaljerad nivå Resultat av RAMP II bedömning: Stockholmsanläggningen Avdelning Avd. A Avd. B Arbetsstation A1 A2 A3 A4 A5 B1 B2 B3 B4 B5 B6 2.1 Armens rörelser (över och underarm) 2.2 Handledens rörelser 2.3 Grepptyp frekvens 2.4 Kortare återhämtning/variation under arbetet 2.5 Längre återhämtning/variation under arbetet 3. Lyftarbete 3.1 Lyftarbete (genomsnittligt fall) 3.2 Lyftarbete (värsta fall) 4. Skjuta och dra arbete 4.1 Skjuta och dra arbete (genomsnittligt fall) 4.2 Skjuta och dra arbete (värsta fall) Bedömning Poäng Visualiserar var Risk- & Prioritetsnivåerna är högre Visualiserar vad som orsakar de ökade riskerna Kan även användas till planering av arbete Resultat på olika detaljnivå och omfattning 2(2) Resultatpresentation på riskområdesnivå Department Avdelning Arbetsstation Workstation Avd. Dep.AA A3 Dep.B Avd. B B3 B4 A1 A2 A4 A5 B1 B2 B5 B6 Postures 1 2. Arbetsrörelser Work movements och repetitivt and repetitive arbete work Lyftarbete Lifting Skjuta Pushing och and dra arbete pulling Påverkande Influencing faktorer factors Rapportering Reports on physically av fysiskt påfrestande strenuous work arbete 7. Upplevt Perceived fysiskt physical obehag discomfort Number Antal röda of red bedömningar assessments (hög risk) High risk/action level Number Antal gula of yellow bedömningar assessments (risk) Risk/action level Number Antal gröna of green bedömningar assessments (låg risk) Low risk/action level Resultatpresentation på översiktsnivå Land Sverige Kanada Fabrik Stockholm Göteborg Toronto Montréal Avdelning S:B G:A G:B T:B M:A M:B S:A S:C T:A T:C Antal röda bedömningar Hög risk/åtgärdsnivå Antal gula bedömningar Risk/åtgärdsnivå Antal gröna bedömningar Låg risk/åtgärdsnivå RAMP:s Åtgärdsmodul - tre delar 1. Åtgärdsmodell 2. Åtgärdsförslag 3. Handlingsplan 3. Handlingsplaner i RAMP Handlingsplan baserad på RAMP II bedömning Datum för bedömningen: Arbetsstation/Arbetstagares belastning: AS3 Avdelning: A2 Arbete/Arbetsuppgift: AS3 Packning Anläggning: Stockholm Land: Sverige Skapad av: Beställd av: Jens andersson Juila Riviera Datum (Handlingsplan): Notering: Åtgärdas snarast! Riskfaktor Bedömning Poäng Användarkommentarer Planerade åtgärder När Av vem Klar (datum) Uppföljning 1.1 Huvudets arbetsställning framåt och åt sidan 1 2 Förändra arbetsytan Maj 2016 FHV/CP Huvudets arbetsställning bakåtböjning 1 1,5 Sänk hyllplan Maj 2016 FHV/CP Ryggens arbetsställning måttlig böjning Ryggens arbetsställning kraftig böjning samt vridning Överarmens arbetsställning handen i eller över axelhöjd 2 7 Sänk hyllplan, Förändra arbetsytan Maj 2016 FHV/CP Överarmens arbetsställning handen i/utanför yttre arbetsområde 1 2 Förändra arbetsområdet Maj 2016 FHV/CP Handledens arbetsställning Ben och fotutrymme samt underlag 1 2 Förändra arbetsområdet Maj 2016 FHV/CP Armens rörelser (över och underarm) Handledens rörelser 1 1 Rotera mellan job,förändra arbete September 2016 konsult Grepptyp frekvens Kortare återhämtning/variation under arbetet Längre återhämtning/variation under arbetet 0 0 RAMP-hemsidan ramp.proj.kth.se Svensk och engelsk version 3
5 RAMP-programmen Användare: de som ansvarar för och gör belastningsergonomiska riskbedömningar produktion & är beroende av god arbetsmiljö arbetsmiljön beslutsfattare i företaget RAMP-MOOCar 3 MOOCar (Open Online Courses) under utveckling Tillgängliga via edx i början av 2018 Gratis att följa Möjliggör studier i egen takt och bland grupper t ex på företag Examinationer och Professional Certificate tillgängliga Uppbyggda kring autentiska MH situationer Fokus även på olika typer av kursuppgifter & feed-back No Partly Yes Pushing & pulling work Heavy lifts Repetitive work Vibrations Neck, shoulders Forearm, hand Low back Legs Knees/squatting Dose (time) included Worker participation Working times/pauses Visual conditions Belastningsergonomiska bedömningsmetoder KIM KIM 1KIM 2 3 HARM NIOSH lifting eq. Strain QEC RULA REBA ART OCRA Index HAL Pushing & pulling work Heavy lifts Repetitive work Vibrations Neck, shoulders Forearm, hand Low back Legs Knees/squatting Dose (time) included Worker participation Working times/pauses Visual conditions Washington state hazard RAMP RAMP zone checklist I II [modified efter Palm m fl (2014) och Lind (2015)] Erfarenheter av RAMP i de medverkande företagen - underlättar det systematiska arbete att minska riskfyllda arbeten: bedöma prioritera vidta åtgärder - uppföljning - ger god överblick av bedömningar och behov för åtgärder - underlättar spridningen av bra lösningar - stimulerar samarbete och ökar kunskap (!) Stöder arbetsmiljö-förbättringsprocessen Publikationer (ett urval) Lind C & Rose, L (2016) Shifting to proactive risk management: Risk communication using the RAMP tool. Agronomy Research, 14(2): Lind, C (2017) Assessment and design of industrial manual handling to reduce physical ergonomics hazards use and development of assessment tools. PhD Thesis, June 2017, KTH. Rose, L & Eklund, J & Barman, L (2017) RAMP A new Tool for MSD Risk Management in Manual Handling. Conference paper at the ACE ODAM 2017 conference in Banff, Alberta, Canada. July Lind, C M, Forsman, M & Rose, L (2017) Development and evaluation of RAMP I a practitioner s tool for screening of musculoskeletal disorder risk factors in manual handling, International Journal of Occupational Safety and Ergonomics. Published online, Oct
6 Nuläget Planerade aktiviteter Finns på hemsidan sedan 31/5-2017, > 300 nerladdningar Används som riskmetod i FoU projekt om smarta kläder Diskussioner med företag i bl a Kanada, USA, Estland och Botswana Används i Sverige bl a på: SCANIA: RAMP är Global Standard AVONOVA: Använder RAMP för analyser på t ex ARLA Svenskt Butikskött: Använder RAMP även inför ny anläggning Loods Åkeri: Har precis börjat med RAMP GKN Driveline: Använder RAMP på befintliga & projekterade arbetsplatser Presentationer på konferenser, t ex Gilla Jobbet, IEA MOOCarna introduceras med början av årsskiftet Fortsatt vetenskaplig publicering Planerade samarbeten med företag & forskargrupper: - Projekt om RAMPs implementering & användning - FoU-projekt, t ex handkraft & byggbranschen Vidareutveckling bl a i smarta kläder-projekt RAMP - intressant för sjöfartsbranschen? Hyttstädning t ex hantering av linnehäckar och bäddning Lagerarbete t ex kartonger, lyft & skjuta-dra-arbete Förslag på sammanställning & uppföljning i ledningsdokument Skapa adekvata nyckeltal, t ex antalet röda/gula/gröna Nyckeltal med RAMP-resultat kopplat till sjukfrånvaropersonalomsättning, produktivitet, kvalitet, Riskanalys Restaurangarbete t ex servering, hantering av diskbackar år år år Surra last på lastfartyg t ex m kätting och björn Annat - förtöjningsarbete,? Låg risk Medelhög risk Hög risk Sammanfattning om RAMP Fritt tillgängligt nytt digitaliserat belastningsergonomiskt riskhanteringsverktyg för manuell hantering Stöder hela systematiska riskhanteringsprocessen Verktyg, program, hemsida, manual, publ., MOOCar Ett brett spektrum av risker bedöms Kontaktinformation: Linda Rose, (Tekn. Dr.) Univ.lektor KTH Kungliga Tekniska Högskolan Skolan för Teknik och hälsa Enheten för Ergonomi Hälsovägen 11C Huddinge Sverige E-post: Tel: Forskningsbaserad, utvecklad med användare; utvärderingar Ny resultatvisualisation för olika kommunikationsbehov Excelbaserad, från stabil plattform & reliabel organisation 5
19/10/2017. Bakgrund. Begränsningar hos existerande metoder. Metoder. Mål
RAMP - Ett verktyg för hantering av belastningsergonomiska risker vid manuell hantering KTH ROYAL INSTITUTE OF TECHNOLOGY Linda Rose, Presentation på Gilla Jobbet 2017-10-26 RAMP - Risk Assessment and
Läs merRAMP II (version 1.03)
RAMP II (v1.03) Linda Rose & Carl Lind. 2017. Enheten för Ergonomi. KTH Kungliga tekniska högskolan. Sverige. 1 RAMP II (version 1.03) Svensk version Fördjupad analys för bedömning av fysiska risker vid
Läs merAFA frukostseminarium 24/ Jörgen Eklund KTH
AFA frukostseminarium 24/4 2019 Jörgen Eklund KTH Belastningar på rörelseorganen Arbete i Egypten Belastningar på rörelseorganen Ramazzini och Writers cramp Belastningar på rörelseorganen Kolgruvearbete
Läs merInkluderar dos (tid) Ja Ja Ja Ja Ja Ja Nej Nej Ja Ja Ja Nej Ja Delaktighet från Nej Nej Nej Nej Nej Ja Nej Nej Ja Nej Ja Ja Ja
KTH - Skolan för Teknik & Hälsa Enheten för Ergonomi Campus Flemingsberg, Alfred Nobels Allé 10 RAMP: En ny riskhanteringsmetod Risk Assessment and Management tool for manual handling Proactively Carl
Läs merRAMP II (version 1.00, 2014) Fördjupad analys för bedömning av fysiska risker vid manuell hantering
RAMP II (version 1.00, 2014) 1 Svensk version Fördjupad analys för bedömning av fysiska risker vid manuell hantering RAMP - Risk Assessment and Management tool for manual handling Proactively Introduktion
Läs merLinda Rose, KTH STH/Ergonomi 2014-04-09. RAMP Risk management Assessment tool for Manual handling Proactively
RAMP: Ett nytt belastningsergonomiskt bedömningsverktyg Linda Rose, KTH STH/Ergonomi 2014-04-09 RAMP Risk management Assessment tool for Manual handling Proactively RAMP: Bakgrund & mål Bakgrund Behov
Läs merArbetsmiljöutveckling inom byggbranschen
KTH ROYAL INSTITUTE OF TECHNOLOGY Arbetsmiljöutveckling inom byggbranschen Forskning om arbetsmiljö, säkerhet, belastning och jämställdhet Annika Vänje annika.vanje@sth.kth.se KTH Flemingsberg Technology
Läs merBelastningsergonomisk riskbedömning Vägledning och metoder
Belastningsergonomisk riskbedömning Vägledning och metoder Peter Palm Peter.palm@medsci.uu.se Kristina Eliasson kristie@kth.se Per Lindberg Per.Lindberg@hig.se Göran Hägg Bakgrund Låg användning av riskbedömningsmetoder
Läs merKTH, Enheten för ergonomi. Volvo Group Trucks Operations
KTH, Enheten för ergonomi Jörgen Eklund Volvo Group Trucks Operations Lena Moestam Baseras på film + observation av ergonomispecialist Stöd av metod SARA Riskbedömning ergonomi, exempel Tuve-fabriken Dynamometer
Läs merIntroduktion till Belastningsergonomisk riskbedömning
Introduktion till Belastningsergonomisk riskbedömning Göran Hägg & goran@ergomusic.se Per Lindberg EHSS frukostseminarium 7 februari 2018 per.lindberg@hig.se www.hig.se/cbf Per Lindberg per.lindberg@hig.se
Läs merRAMP: Ett nytt riskhanteringsverktyg
RAMP: Ett nytt riskhanteringsverktyg Risk Assessment and Management tool for manual handling Proactively Slutrapport i projektet Utveckling, implementering och spridning av belastningsergonomiskt bedömningsverktyg
Läs merChecklista Belastningsergonomi
Checklista Belastningsergonomi Checklista för bedömning - utifrån föreskrifterna om belastningsergonomi, AFS 2012:2 h Augusti 2013 1 Checklista för bedömning utifrån föreskrifterna om belastningsergonomi,
Läs merHARM Hand Arm Riskbedömningsmetod
HARM Hand Arm Riskbedömningsmetod Bedöm riskerna vid arbete med hand och arm h HARM är ett hjälpmedel för att ta fram risknivån för hand-, arm-, nack- eller skulderbesvär vid arbete med händer och armar.
Läs merAnvändarmanual för bedömningsverktyget RAMP II
Användarmanual för bedömningsverktyget RAMP II Risk Assessment and Management tool for manual handling Proactively Version, 2015-09-23 Carl Lind, doktorand KTH, Skolan för Teknik och hälsa, Enheten för
Läs merHört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics
Ergonomisektionen/LSR Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics Frukostseminarie I samverkan med Mousetrapper 2 oktober, 2012 08.30-09.30 Susanne Glimne Leg. Optiker/Universitetsadjunkt Optikerprogrammet
Läs merArbets- och miljömedicin
Arbets- och miljömedicin Belastningsrelaterade besvär inom vård och omsorg - Ergonomi och personalsäkerhet Charlotte Wåhlin Med dr. Ergonom/fysioterapeut Arbets- och miljömedicin Gemensam resurs för Landstingen
Läs merERGONOMI. Rätt rörelser och belastning Ombordservice
ERGONOMI Rätt rörelser och belastning Ombordservice INLEDNING I din hand håller du en ergonomimanual som riktar sig till dig som arbetar inom Stena Lines ombordserviceverksamhet. Ergonomimanualen innehåller
Läs merArbetets betydelse för uppkomst av besvär och sjukdomar Nacken och övre rörelseapparaten
Arbetets betydelse för uppkomst av besvär och sjukdomar Nacken och övre rörelseapparaten Bakgrund Besvär från rörelseapparaten är vanliga arbetsrelaterade sjukdomar i industrialiserade länder. Omkring
Läs merBelastningsergonomi Vad har det för praktisk betydelse hur vi ser ut? Kersti Lorén AB Previa
Belastningsergonomi Vad har det för praktisk betydelse hur vi ser ut? Kersti Lorén AB Previa Utvecklingen över 14 miljoner år Jordbruk 5 000 år Industri ca 225 år IT ca 25 år Ergonomi? Ergonomi handlar
Läs merHandledning till riskbedömningsmetoden HARM
Handledning till riskbedömningsmetoden HARM Detta är en handledning till riskbedömningsmetoden HARM Bedöm riskerna vid arbete med hand och arm h HARM är ett hjälpmedel för att ta fram risknivån för hand-,
Läs merEffektiva interventioner mot belastningsbesvär:
Effektiva er Effektiva er mot belastningsbesvär: koordinerad epidemiologi, biomekanik, fysiologi, implementeringsforskning och folkhälsovetenskap Centrum för belastningsskadeforskning Högskolan i Gävle
Läs merRiskfaktorer för belastningsbesvär. Belastning. Föreskrift ASF2012:2
Belastning Olle Nygren Föreskrift ASF2012:2 Riskfaktorer för belastningsbesvär Böjda och/eller vridna arbetsställningar och arbetsrörelser Arbete ovanför axelhöjd och nedanför knähöjd Arbete utanför underarmsavstånd
Läs merArbetsmiljöarbete i trädgårdsföretag
IP ARBETSVILLKOR 3.2 Arbetsmiljöarbete i trädgårdsföretag Vad är systematiskt arbetsmiljöarbete? Arbetsmiljöarbete innebär att arbetsgivaren undersöker och åtgärdar de risker som finns på jobbet. De anställda
Läs merManual (datorbaserad) Hand Arm Risk-bedömningsMetod (HARM)
Varför HARM-metoden? Manual (datorbaserad) Hand Arm Risk-bedömningsMetod (HARM) HARM 2.0 Vilket är syftet med HARM? HARM är en metod för att fastställa risk för belastningsbesvär i arm, nacke eller skuldra
Läs merHur kan vi bedöma risk för belastningsskador? - Nya framsteg
Hur kan vi bedöma risk för belastningsskador? - Nya framsteg Ida-Märta Rhen och Mikael Forsman, CAMM - Karolinska institutet Behövs tekniska mätmetoder? Det finns ju validerade observationsmetoder? Det
Läs merQEC manual. Stående Sittande Vriden. Figur A1. Ryggen är Nästan neutral. Stående Sittande Vriden
1 QEC manual Den här metoden för exponeringsbedömning har tagits fram för att utvärdera förändringar av muskuloskeletal riskexponering före och efter ergonomisk intervention. Innan riskanalysen görs bör
Läs merHört och lärt på NES2012
Hört och lärt på NES2012 NES2012 Ergonomics for sustainability and growth - NES Nordic Ergonomics and Human Factors Society - NES2012, den 44:e NES konferensen - 300 deltagare från 25 länder, alla världsdelar
Läs merModeller för att bedöma risker för besvär i rörelseorganen vid arbetsställningar, manuell hantering och repetitivt arbete enligt kommentarerna till 4
Modeller för att bedöma risker för besvär i rörelseorganen vid arbetsställningar, manuell hantering och repetitivt arbete enligt kommentarerna till 4 Det behövs praktiska, systematiska och enkla metoder
Läs merReliabilitet and validitet för sex observationsmetoder för manuell hantering och repetetivt arbete
Reliabilitet and validitet för sex observationsmetoder för manuell hantering och repetetivt arbete Teresia Nyman 1,2, Peter Palm 1,2, Kristina Eliasson 1, Ida-Märta Rhén 3,4, Katarina Kjellberg 3,4, Per
Läs merDigital Arbetsmiljö. Jan Gulliksen, Ann Lantz, Åke Walldius, KTH Bengt Sandblad och Carl Åborg, Uppsala universitet
Digital Arbetsmiljö Jan Gulliksen, Ann Lantz, Åke Walldius, KTH Bengt Sandblad och Carl Åborg, Uppsala universitet Vad är Digital Arbetsmiljö? Den arbetsmiljö, med dess problem och möjligheter av såväl
Läs merPatienthanteringstekniker för att förebygga MSD inom sjukvården
28 Inledning Patienthanteringstekniker Arbetsrelaterade muskuloskeletala sjukdomar (MSD) är ett allvarligt problem hos sjukhuspersonal, och särskilt hos vårdpersonalen. Mest oroande är ryggskador och överansträngda
Läs merHur Scania som globalt företag arbetar med belastningsergonomi
1 Hur Scania som globalt företag arbetar med belastningsergonomi Hälsa- och Arbetsmiljö, Metodutveckling & Global support Scania Anne Clausén, Europa ergonom / leg.sjukgymnast Global production system
Läs merDen fysiska arbetsmiljön
CHRISTINA OLSSON 2013-11-03 Uppgift 3: Arbetsmiljö i styckningsfabrik Frågeställningar: 1. Hur ser den fysiska arbetsmiljön ut på arbetsplatsen? 2. Vilka belastningar utsätter sig arbetstagaren för, och
Läs merERGONOMI. Ergonomi = läran om anpassning av arbete/miljö till människans behov och förutsättningar
ERGONOMI Ergonomi = läran om anpassning av arbete/miljö till människans behov och förutsättningar Ergonomin kan ses i tre delar: 1. Belastningsergonomi ( Gamla ergonomin ) Arbetsställning Ensidig belastning
Läs merBelastning, genus och hälsa i arbetslivet Svend Erik Mathiassen, Charlotte Lewis Centrum för belastningsskadeforskning, Högskolan i Gävle
Belastning, genus och hälsa i arbetslivet, Charlotte Lewis Centrum för belastningsskadeforskning, Högskolan i Gävle Rapport 2013:9 1 Kostnader för sjukskrivning / sjukersättning Försäkringskassan 2011
Läs merEn säker hälso- och sjukvård i sund arbetsmiljö. Belastningsergonomisk riskbedömning
En säker hälso- och sjukvård i sund arbetsmiljö. sk riskbedömning Charlotte Wåhlin Med dr. Ergonom & leg Fysioterapeut Film - En säker hälso- och sjukvård i sund arbetsmiljö Sträva efter en nollvision
Läs merLilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete
Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete Vad är systematiskt arbetsmiljöarbete? Systematiskt arbetsmiljöarbete innebär att man ska undersöka om det finns risker på jobbet. De anställda ska inte
Läs merAlla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö
Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Kvinnors arbetsmiljö OBS! För att ändra denna text, växla till menyfliken Infoga. I gruppen Text, klicka på Sidhuvud/sidfot 2014-06-10 1 Regeringsuppdrag om kvinnors
Läs merTalarmanus Bättre arbetsmiljö / Fall 4
Sid 1 av 9 De föreskrifter från Arbetsmiljöverket som gäller för verksamheten är viktiga underlag vid undersökning av arbetsmiljön. Föreskrifterna AFS 2012:2 Belastningsergonomi handlar om hur arbete ska
Läs merRiktvärden för att bedöma risken för belastningsskador, baserade på tekniska mätningar av exponeringen
Riktvärden för att bedöma risken för belastningsskador, baserade på tekniska mätningar av exponeringen Gert-Åke Hansson, Inger Arvidsson, Catarina Nordander Arbets- och miljömedicin Syd 1 AMM Syd:s forskning
Läs merManual Hand Arm Risk-bedömningsMetod (HARM)
Varför HARM-metoden? Manual Hand Arm Risk-bedömningsMetod (HARM) HARM 2.0 Vilket är syftet med HARM? HARM är en metod för att fastställa risk för belastningsbesvär i arm, nacke eller skuldra vid utförandet
Läs merArbetsorsakade besvär Orsaker, utredning och åtgärder
Arbetsorsakade besvär Orsaker, utredning och åtgärder Charlotte Wåhlin Med dr. Ergonom/leg fysioterapeut Arbets- och miljömedicin Karolinska Institutet Arbets- och miljömedicin Patientutredningar Arbetsplatsanalyser
Läs merBelastningsergonomi. Den här bild-serien bygger på Arbetsmiljöverkets föreskrifter Belastningsergonomi, AFS 2012:2.
Belastningsergonomi Den här bild-serien bygger på s föreskrifter Belastningsergonomi, AFS 2012:2. Använd bilderna i utbildningssammanhang. Genom att lyfta fram föreskrifternas olika delar paragraferna
Läs merErgonomi i lager och förråd En hjälp att upptäcka risker för arbetsskador vid felaktig plockning och hantering av gods.
Ergonomi i lager och förråd En hjälp att upptäcka risker för arbetsskador vid felaktig plockning och hantering av gods. Arbetsmiljölagen: Ansvaret för arbetsmiljön åvilar i första hand arbetsgivaren som
Läs merChecklista för skyddsrond Fylls i av skyddsombud och arbetsgivare tillsammans. Skriv tydligt!
Checklista för skyddsrond Fylls i av skyddsombud och arbetsgivare tillsammans. Skriv tydligt! 1 (2) Handels exemplar 1. Verksamhet Bransch/verksamhet Totalt antal anställda varav säsongsanställda/visstidsanställda
Läs merEn hållbar arbetsplats en vinst för alla
En hållbar arbetsplats en vinst för alla Frisk personal = ökad lönsamhet Ett företags medarbetare är dess största tillgång och frisk personal ger ökad lönsamhet. Att aktivt arbeta med att förbättra arbetshälsan
Läs merArbetsplatsDialog för arbetsåtergång (ADA + ) vid multimodal rehabilitering
ArbetsplatsDialog för arbetsåtergång (ADA + ) vid multimodal rehabilitering Therese Eskilsson Universitetslektor, Umeå universitet & Stressrehabilitering, Region Västerbotten BRISTER I ARBETSMILJÖN KAN
Läs merQEC manual. Stående Sittande Vriden. Figur A1. Ryggen är Nästan neutral. Stående Sittande Vriden
1 QEC manual Den här metoden för exponeringsbedömning har tagits fram för att utvärdera förändringar av muskuloskeletal riskexponering före och efter ergonomisk intervention. Innan riskanalysen görs bör
Läs merSjukfrånvaro parternas arbete inom privat sektor
Partsgemensamt arbete: Rapporten Hur använder företag arbetsmiljö- och hälsotjänster för att förebygga och åtgärda arbetsrelaterad ohälsa? (2017) en enkätundersökning om hur och i vilken omfattning företag
Läs merUtvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad
Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress AB Karlstad Profdoc Work AB Frykdalsbacken 12-14, 123 43 Farsta Tel: 08-606 35 40, Fax: 08-741 03 04 smc@profdoc.se, www.profdocwork.se Referens AP (1045) -
Läs merUtbildning och arbetsmiljö för Sug- & spolbilsförare
tya.se Utbildning och arbetsmiljö för Sug- & spolbilsförare Roger Nilsson, TYA Avfall Sveriges höstmöte 2011 1 Vad TYA är Ideell förening Bildades 1975 Yrkes- och arbetsmiljönämnd Arbetsmarknadens parter
Läs merBelasta rätt vid personförfl yttning
Belasta rätt vid personförfl yttning BELASTNINGSSKADOR INOM vård och omsorg är vanliga. Belastningsskador drabbar inte bara individen utan påverkar även verksamheten och samhället. Skador uppkommer vid
Läs merGuldlocks nya jobb. Svend Erik Mathiassen Centrum för belastningsskadeforskning Högskolan i Gävle
Guldlocks nya jobb Svend Erik Mathiassen Centrum för belastningsskadeforskning Högskolan i Gävle Illustration: Birte Mølgaard Belastningsergonomi Arbetsmiljöverkets författningssamling, AFS 2012:2 6 Arbetsgivaren
Läs merAtt få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den. Avfall Sveriges höstmöte 2011
Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den Avfall Sveriges höstmöte 2011 Något om arbetsgivarens skyldigheter Ur arbetsmiljölagen: Arbetsgivaren skall vidta alla åtgärder som behövs
Läs merBransch El. Statistikunderlag om arbetsolyckor/arbetssjukdomar/tillbud. du upphandlar tjänster elektriska arbeten.
Bransch El Statistikunderlag om arbetsolyckor/arbetssjukdomar/tillbud som kan vara till stöd när du upphandlar tjänster elektriska arbeten. ANMÄLDA ARBETSOLYCKOR De flesta anmälda olyckor som leder till
Läs merCertifierad konsult: Birgitta Malmström-Nore n Faluhälsan AB. Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad
Certifierad konsult: Birgitta Malmström-Nore n Faluhälsan AB Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress AB Karlstad Profdoc Work AB Frykdalsbacken 12-14, 123 43 Farsta Tel: 08-606 35 40, Fax: 08-741 03
Läs merBelasta rätt. så undviker du skador
Belasta rätt så undviker du skador Minska belastningsskadorna med kunskap och motivation Belastningsergonomi handlar om hur arbetsställningar, arbetsrörelser, fysisk belastning och andra förhållanden påverkar
Läs merCertifierad konsult: Birgitta Jubell Faluhälsan AB. Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad
Certifierad konsult: Birgitta Jubell Faluhälsan AB Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress AB Karlstad Winmar AB Träffgatan 4, 136 44 Handen Tel: 08-120 244 00 info@winmar.se, www.winmar.se 2010 (9)
Läs merProgram för arbetsmiljöingenjörer och ergonomer.
Program för arbetsmiljöingenjörer och ergonomer annika.vanje@sth.kth.se Skolan för teknik & hälsa Enheten för ergonomi Vid enheten bedrivs forskning med fokus på industriella och vårdrelaterade arbetssystem.
Läs merResultatet av inspektionen
ARBETSMILJÖ INSPEKTIONSMEDDELANDE Datum Vår beteckning 2013-10-03 IMÖ 2013/35668 IMÖ 2013/35836 Sid 1(7) Distriktet i Örebro Helene Sandberg, 010-730 9480 Elzbieta Jeppson, 019-730 9341 Kumla kommun 692
Läs merKursplan. AB1030 Att arbeta i projekt. 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1. Working in projects
Kursplan AB1030 Att arbeta i projekt 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1 Working in projects 7.5 Higher Education Credits *), First Cycle Level 1 Mål Kursens övergripande mål är att den studerande ska tillägna
Läs merDialogmodell ADA + - främjar återgång i arbete vid psykisk ohälsa
Dialogmodell ADA + - främjar återgång i arbete vid psykisk ohälsa Therese Eskilsson Universitetslektor, leg sjukgymnast Inst. samhällsmedicin och rehabilitering, Umeå universitet Stressrehabilitering,
Läs merDialogmodell ADA + - främjar återgång i arbete vid psykisk ohälsa
Dialogmodell ADA + - främjar återgång i arbete vid psykisk ohälsa Therese Eskilsson 1 & Marine Sturesson 2 1 Universitetslektor, Umeå universitet och Stressrehabilitering, Region Västerbotten 2 Verksamhetsutvecklare,
Läs merBelasta rätt så undviker du skador
Belasta rätt så undviker du skador Minska belastningsskadorna med kunskap och motivation Belastningsergonomi handlar om hur arbetsställningar, arbetsrörelser, fysisk belastning och andra förhållanden påverkar
Läs merBeställning och information om arbetsgång gällande arbetsförmågebedömningar
Beställning och information om arbetsgång gällande arbetsförmågebedömningar Beställning: 1. Diskutera med medarbetaren vilka medicinska åtgärder via sjukvården som är vidtagna och förankra att vi kan ta
Läs merBelastningsergonomi. Mät era högerhänder under föreläsningen. Belastningsergonomi. Människa Teknik Omgivning Organisation.
Belastningsergonomi Mät era högerhänder under föreläsningen Hillevi Hemphälä Avdelningen för Ergonomi Institutionen för designvetenskaper Lunds Universitet Belastningsergonomi Kunskapen om och samspelet
Läs merEn säkrare arbetsdag för dig som är bemanningsanställd
En säkrare arbetsdag för dig som är bemanningsanställd 1 Du har rätt till en säker arbetsdag Bemanningsanställd, inhyrd eller konsult. Titlarna kan skilja sig åt men uppdraget är detsamma att utföra sitt
Läs merCHECKLISTA FÖR PERSONLIGA ASSISTENTER
CHECKLISTA FÖR PERSONLIGA ASSISTENTER SÅ HÄR ANVÄNDER DU CHECKLISTAN Verksamhetschefen ska tillsammans med medarbetarna använda checklistan vid genomgång av arbetsmiljön i verksamheten. Syftet är att göra
Läs merSystematiskt arbetsmiljöarbete vid Göteborgs universitet
GÖTEBORGS UNIVERSITET Rektor BESLUT 2006-09-18 1 Dnr A10 3432/06 (ersätter Dnr A10 3367/03) Systematiskt arbetsmiljöarbete vid Göteborgs universitet Sedan den 1 juli 2001 gäller Arbetsmiljöverkets föreskrifter
Läs merAlla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö
Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Arbetsmiljöverket Agnita Wärn och Åsa Larsson 2013-11-14 1 Ur Arbetsmiljöverkets strategiska plan 2014-2016 Färre i arbetslivet ska drabbas av olycksfall Bygg,
Läs merKursplan för Kurs i företagshälsovård för sjukgymnaster, C-nivå (Uppdragsutbildning)
Institutionen för hälsa, vård och samhälle Sektionen för sjukgymnastik Kursplan för Kurs i företagshälsovård för sjukgymnaster, C-nivå (Uppdragsutbildning) Kursbeteckning: SJG 909 Omfattning: 20 poäng
Läs merVad VILL VI GÖRA? D. Viktigt för att lyckas Vilka initiativ har vi lyckats med hos oss? Vad är det som har gjort att de har blivit bra?
Vad VILL VI GÖRA? Genom att se vad andra har gjort, kan man ibland få egna idéer om vad man själv vill göra. I den här övningen ska vi därför titta på initiativ från andra arbetsplatser för att komma fram
Läs merVår arbetsmiljö och det systematiska arbetsmiljöarbetet. Att arbeta i staten 2016
Vår arbetsmiljö och det systematiska arbetsmiljöarbetet Att arbeta i staten 2016 Systematiskt arbetsmiljöarbete En liten film om SAM https://www.av.se/arbetsmiljoarbete-ochinspektioner/arbeta-med-arbetsmiljon/
Läs merPersonlig ergonomi OH-Serie
Personlig ergonomi OH-Serie Olika kroppsmått. Stående arbete Kvinnan är 159 cm. Mannen är 199 cm. 95% av kvinnorna är längre än kvinnan på bilden. 95% männen är kortare än mannen på bilden. Hon har bordet
Läs merErgonomi Utredning och åtgärder. Charlotte Wåhlin. Med dr Ergonom & leg fysioterapeut Arbets- och miljömedicin, Linköping
Ergonomi Utredning och åtgärder Charlotte Wåhlin Med dr Ergonom & leg fysioterapeut, Linköping Utbildning temadag vibrationsskador i arbetslivet 3 och 11 mars Uppdrag Patientutredningar vid mottagningen
Läs merANMÄLDA ARBETSOLYCKOR
Restaurangbranschen Statistikunderlag om arbetsolyckor/ arbetssjukdomar/tillbud som kan vara till stöd när du upphandlar tjänster inom restaurangbranschen. ANMÄLDA ARBETSOLYCKOR De flesta olyckorna är
Läs merChecklista för förebyggande av besvär i höft, ben och fötter
42 Checklista för förebyggande av besvär i höft, ben och Del A: Inledning Arbetsrelaterade besvär i höft, ben och utgörs av försämringar i kroppsstrukturer som senor, muskler, nerver, leder eller bursor
Läs merCHECKLISTA FÖR AMBULANSSJUKVÅRDEN
CHECKLISTA FÖR AMBULANSSJUKVÅRDEN SÅ HÄR ANVÄNDER DU CHECKLISTAN Chefen ska tillsammans med medarbetarna använda checklistan vid genomgång av arbetsmiljön i verksamheten. Syftet är att göra en systematisk
Läs merFöreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö
Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsgivarverket Ulrich Stoetzer Med Dr, Psykolog Sakkunnig Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 1 Nya föreskrifter för att.. Minska den arbetsrelaterade
Läs merMätning av fysisk belastning vid montering av oljeseparatorer för dieselfordon
Arbets- och miljömedicin Lund Rapport nr 1/2014 Mätning av fysisk belastning vid montering av oljeseparatorer för dieselfordon Jenny Gremark Simonsen Lothy Granqvist Gert-Åke Hansson AMM, Lund 2014-01-24
Läs merEXPERTEN PÅ INDUSTRIARBETSPLATSEN BELASTNINGSERGONOMI.
EXPERTEN PÅ INDUSTRIARBETSPLATSEN BELASTNINGSERGONOMI www.gigant.se EXPERTEN PÅ BELASTNING EXPERTEN PÅ BELASTNING KUNSKAPEN SOM GER EN BÄTTRE ARBETSPLATS Med 20 års erfarenhet vet vi på Gigant vad som
Läs mer24/10/2016. Varför ska vi mäta när det finns validerade observationsmetoder? Inledning Behövs tekniska mätmetoder? Metod
/0/0 Varför ska vi mäta när det finns validerade observationsmetoder? Det går ju ändå inte att mäta allt Instrument saknas. Inledning Behövs tekniska mätmetoder? Mikael Forsman CAMM/KI Definitioner saknas.
Läs merOrganisatorisk och social arbetsmiljö
CHECKLISTA: Organisatorisk och social arbetsmiljö datum: förvaltning eller motsvarande: arbetsplats: Syftet med denna checklista är att identifiera vilken beredskap verksamheten har för att genomföra ett
Läs merExamensarbete Karlstads Teknikcenter. Belastningsbesvär hos vårdadministratörer. Karlstads Teknikcenter
Karlstads Teknikcenter Examensarbete 2018 Titel: Författare: Uppdragsgivare: Tina Andersson Karlstads Teknikcenter Karlstads Teknikcenter Tel + 46 54 540 14 40 SE-651 84 KARLSTAD www.karlstad.se/yh Examensarbete
Läs merMål och syfte. Den här presentationen belyser ergonomin idag och i framtiden.
ERGONOMI & HUMAN FACTORS Mål och syfte Den här presentationen belyser ergonomin idag och i framtiden. Syftet är att du ska få en aktuell bild av ergonomiområdet, med målet att förstå vikten av att ergonomin
Läs merCHECKLISTA FÖR HEMTJÄNSTEN
CHECKLISTA FÖR HEMTJÄNSTEN ANVÄND CHECKLISTAN SÅ HÄR Besvara frågorna med ja eller nej. Svarar ni med kryss i högra svarsrutan, fortsätt fylla i de tre följande kolumnerna. Det ifyllda blir en handlingsplan
Läs merKonsekvens- och riskanalys vid förändringar i verksamheten
Konsekvens- och riskanalys vid förändringar i verksamheten Inledning Enligt föreskriften Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 skall arbetsgivaren när ändringar i verksamheten planeras, bedöma om ändringarna
Läs merMöjlighet till yttrande enligt 17 förvaltningslagen
2009-09-09 IMS 2009/16006 1 (6) Distriktet i Stockholm Leif Åkerberg, 08-475 01 54 stockholm@av.se Jurist Lennart Adèrn, 08-475 01 16 Stockholms läns landsting Box 22550 104 22 STOCKHOLM Möjlighet till
Läs merBelastningsskador Nej tack!
Belastningsskador Nej tack! Minska belastningsskadorna med kunskap och motivation Belastningsergonomi handlar om hur arbetsställningar, arbetsrörelser, fysisk belastning och andra förhållanden påverkar
Läs merLilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete
Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete Vad är systematiskt arbetsmiljöarbete hos oss? Jo, det är att chefen, arbetsgivaren, ser till att det inte finns risker med arbetet så någon blir skadad
Läs merVariation på jobbet vad säger forskningen?
Variation på jobbet vad säger forskningen? Charlotte Lewis, PhD Leg. Sjukgymnast/Belastningsergonom, Arbets- & Miljömedicin, NUS charlotte.lewis@vll.se Svend Erik Mathiassen, professor Centrum för belastningsskadeforskning
Läs merHar du svarat nej på den här frågan gå vidare till checklistan.
Vi vet att 70 procent av alla anmälda arbetssjukdomar i snickeribranschen är belastningsrelaterade. Det är därför viktigt att förebygga belastningsskador. Den här checklistan är till god hjälp i ditt systematiska
Läs merBelastningsergonomi. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2012:2) om belastningsergonomi
ARBETSMILJÖ tij VERKET Belastningsergonomi Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2012:2) om belastningsergonomi Arbetsmiljöverkets författningssamling
Läs merErgonomi bedömningsexempel
Ergonomi bedömningsexempel Allmänt utan kommer till uttryck i olika fo. att delta. Nedan finner du de kunskapskrav i Idrott och hälsa 1 som är kopplade till ergonomi och arbetsmiljö. En kort förklaring
Läs merEtt förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla.
Arbetsmiljö och SAM Arbetsmiljölagen I arbetsmiljölagen finns regler om skyldigheter för arbetsgivare om att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet. Det finns också regler om samverkan mellan arbetsgivare
Läs merVi vet, men vad gör vi? - beteendens betydelse för en god fysisk arbetsmiljö
Vi vet, men vad gör vi? - beteendens betydelse för en god fysisk arbetsmiljö Lydia Kwak, docent och forskagruppsledare Enheten för interventions- och implementeringsforskning inom arbetshälsa Karolinska
Läs merFöreskrifter om Organisatorisk och social arbetsmiljö
Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö 1 Nya föreskrifter för att.. Minska den arbetsrelaterade ohälsan Ge stöd till arbetsgivare och arbetstagare 2 Arbetsmiljölagen: vidta alla åtgärder
Läs merHur Scania - som globalt företagarbetar med belastningsergonomi
1 2 Hur Scania - som globalt företagarbetar med belastningsergonomi Hälsa- och Arbetsmiljö, Metodutveckling & Global support Scania Anne Clausén, cert.europa ergonom / leg.sjukgymnast Global production
Läs merOrganisatorisk och social arbetsmiljö. Upplever ni att sjukskrivningarna p g a psykisk ohälsa ökar hos er? Varför tror ni?
AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö www.feelgood.se Faktorer som bidrar till ohälsa Faktorer som främjar hälsa Höga krav och små möjligheter att påverka Bristande medmänskligt stöd i arbetsmiljön
Läs merCHECKLISTA FÖR HEMTJÄNSTEN
CHECKLISTA FÖR HEMTJÄNSTEN SÅ HÄR ANVÄNDER DU CHECKLISTAN Verksamhetschefen ska tillsammans med medarbetarna använda checklistan vid genomgång av arbetsmiljön i verksamheten. Syftet är att göra en systematisk
Läs mer